• Share
  • Email
  • Embed
  • Like
  • Save
  • Private Content
Hur arbetar frivilliga intitiativ för ökad digital delaktighet? Arbetsmaterial - rapporten kommer 30 juni 2013
 

Hur arbetar frivilliga intitiativ för ökad digital delaktighet? Arbetsmaterial - rapporten kommer 30 juni 2013

on

  • 1,552 views

Lägesrapport av samordnare och Fil Dr Angela Zetterlund. Linnéuniversitetet - Växjö/Kalmar. Presentation vid Nätverksträff och Digimeet 2013-05-08 - videoinspelning finns som sida nr. 2 ...

Lägesrapport av samordnare och Fil Dr Angela Zetterlund. Linnéuniversitetet - Växjö/Kalmar. Presentation vid Nätverksträff och Digimeet 2013-05-08 - videoinspelning finns som sida nr. 2 för dig som vill se Angelas hela föredrag. OBS! Arbetsmaterial därför ej
Obs får inte citeras

Statistics

Views

Total Views
1,552
Views on SlideShare
534
Embed Views
1,018

Actions

Likes
1
Downloads
1
Comments
0

4 Embeds 1,018

http://www.scoop.it 960
http://www.digidel.se 53
http://translate.googleusercontent.com 4
https://twitter.com 1

Accessibility

Categories

Upload Details

Uploaded via as Microsoft PowerPoint

Usage Rights

© All Rights Reserved

Report content

Flagged as inappropriate Flag as inappropriate
Flag as inappropriate

Select your reason for flagging this presentation as inappropriate.

Cancel
  • Full Name Full Name Comment goes here.
    Are you sure you want to
    Your message goes here
    Processing…
Post Comment
Edit your comment

    Hur arbetar frivilliga intitiativ för ökad digital delaktighet? Arbetsmaterial - rapporten kommer 30 juni 2013 Hur arbetar frivilliga intitiativ för ökad digital delaktighet? Arbetsmaterial - rapporten kommer 30 juni 2013 Presentation Transcript

    • Lägesrapport av samordnare ochFil Dr Angela Zetterlund.Linnéuniversitetet - Växjö/KalmarPresentation vid Nätverksträff ochDigimeet 2013-05-08Obs får inte citeras
    • • Utbildningsbakgrund, Fil lic , Fil dr Biblioteks- och informationsvetenskap,Examen från Göteborgs Universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet.• Institutionell kontext idag LNU, nybildade fakulteten för Konst och humaniora(media och kommunikation, Biblioteks- och informationsvetenskap, historia,litteratur, musik, språk m fl.)• Kompetensområde: Utvärderingsteori, kultur- och informationspolitik, biblioteks-och informationsfrågor• Hur kom vi in på digitaliseringsspåret på Linnéuniversitetet?• - ett lärosäte med stark lokal och regional förankring• - ett aktivt och nära samspel mellan organisationsliv och• utbildning• - en stark koppling till professionsområdenas utveckling• Varför är det bra att universiteten kommer in, om inte förr, så nu ?
    • • Det händer mycket nu• IT-politiken idag: bred ansats, expansiv och ganskapådrivande, uppfattas som mobiliserande : stark på ettretoriskt plan, lite otydlig i sin implementering/organisering• Exempel på initiativ och aktörer som existerar parallellt:Digitaliseringskommissionen; e-delegationen;användningsforum; signatärsforum etc• Vart kommer frågan om digital delaktighet och innanförskap ini sammanhanget? Ett av fokusområdena vid sidan av• Vilken är dess roll och tyngd idag: under formulering• Vilka är de viktiga aktörerna i det här sammanhanget idag
    • • Kartlägga på en övergripande nivå, vilka frivilliga initiativ somidag arbetar med att öka den digitala delaktigheten• Beskriva hur dessa arbetar med fokus på målgrupp, mål,metod, organisation och eventuella samarbetsformer medandra organisationer och aktörer• Beskriva goda exempel och deras framgångsfaktorer• Studera vilka målgrupper, beaktande av ålder och kön, somnås av olika initiativ och vilka som är svårare att nå, samt• Ge förslag på eventuella åtgärder som kan bidra till att nå demålgrupper som idag inte nås av olika insatser
    • • Del A : Organisationernas erfarenheter, institutionellavillkor för att skapa digital delaktighet• Del B: Metaanalys av befintliga rapporter och indikatorer• Del C: Vetenskaplig problematisering av viktiga begreppoch perspektiv av betydelse på sikt• Del D: Goda exempel på framgångsrika satsningar
    • • Fallstudiestrategin – med fokus på att gå lite djupare medhjälp av ett avgränsat fall 2010-ff• Materialinsamlingssätt, min empiriska bas• - intervjuer och samtal – enskilt och i grupp (ca xx st)• - studera befintlig statistik, uppföljningsdata• - studera befintlig dokumentation, planer, direktiv, projektrapporterfrån case och casekontext• - webbinformation, hemsidor och länkar• Analytiska perspektiv – induktiv-deduktiv-abduktiv• Vetenskapligt förhållningssätt, men ingen egentligforskning• Avgränsningar : Inte arbetsliv eller skola; inte ordinarieverksamhet för att öka effektivitet och kvalitet med hjälpav IT
    • • En social institutionell utgångspunkt (Berger & Luckman;March; Bourdieu; Giddens:) = social kontext villkorar vårafria handlingar, den subjektiva erfarenheten viktig• Förändring är trög – historiskt uppkomna rutiner styr• Effektivitetsnorm-legitimitetsnorm• Ett explorativt perspektiv kräver närhet till det som erfarsoch ges mening (vad innebär det för dig? Och dig? Varoch när?)• Ett kritiskt perspektiv kräver problematisering av de villkorinom vars ram handlingen sker (den kritiska frågan är:Vem vinner och förlorar på olika insatser )
    • • Fyra typer av digital delaktighet• - Tillgång till teknik och uppkoppling• - kunskap att använda tekniken ändamålsenligt, uppdateraoch nyttja utbudet som finns• - förmåga att bruka digitala tjänster och internet på ett sättsom främjar de egna målen som finns i olika situationer• - att vara en del av en gemensam digitalsamhällsutveckling och höra till i digitala gemenskaper.• Tre perspektiv på digital delaktighet att problematisera• - mänskliga rättighetsperspektivet (Fn deklaration)• - demokratiskt medborgarperspektiv• - socialt och kulturellt perspektiv
    • Myndigheterna – PTS, Handisam, Skatteverket mfl• - starkt fokus på den digitala tekniken (PTS)• - starkt fokus på något hinder (Handisam)• - starkt fokus på medborgerlig funktion(Skatteverket)Bibliotek & folkbildning (KB, Länsbiblioteken, kommunala bibliotek, Studieförbund &folkhögskolor)Frivilligorganisationer ( Tex Rainbow, Stadsmissionen, Seniornet, föreningar etc)IT & telekom företag, tjänste företag kopplade till media och utbildningIntresseorganisationer (SKL, FBR, .SE tex)Digidel, kampanj som blev en nätverksorganisation. Stark koppling till .SE (kanslioch styrning)
    • • Inte alltid så tydligt klargjorda målgrupper• Inget gemensamt språkbruk kring olika användargrupper,brukare (obs Rainbow), deltagare, medlemmar, partners,kunder, funktionshindrade, medborgare, skattebetalare,bredbands- och abonnemangsägare och klienter, boendeeller gäster• Flera kategorier: icke användare - sällan användare• Äldre, funktionshindrade, personer medinvandrarbakgrund• Icke användare finns i alla kategorier• Icke användare räknas som ett problem, men inte alltid
    • Typ avaktör/AspektMyndighet KommunalsamverkanFrivillig-organisationIT & telekomFöretagNätverk fördigitaldelaktighetTyp avmålKonventioner,Lagar, Direktiv,Formellauppdrag,projektstödKommunalaverksamhets-planer,projektstödStadgar,verksamhetsplaner,projektstödAffärsplaner,vinstmål,affärsavtalVerksamhets-planer,tjänsteuppdragMålgrupp Medborgare,nationell nivåMedborgarelokal ochregionalnivåBehövande,behovs elintresse-gemenskap,Kunder avdigitalatjänsterPartnersocheldsjälarinriktademot olikatyper avstöd ochfrämjande
    • Typ avaktör/AspektMyndighet KommunalsamverkanFrivilligor-ganisationIT &telekomFöretagNätverkför digitaldelaktighetTyp avbehovDigitalatjänster ochgränsnitt.Tekniskinfrastuktur,avtal ochinformation,Medborgerliga plikterKompetens-utvecklinginom IT,kunskap omtekniskatillämpningar,kommunikation, socialservicesocialgemenskapBasbehov,BetalaräkningarSökaarbete fåtillträde tillbasutbudsocialt stödkulturellgemenskapAnvändar-vänligatjänster,förhöjdservicenivåSamordning,kommunikation, analysochmarknads-föring,upplysning,idéspridning blandpartners
    • Typ avaktör/AspektMyndighet KommunalsamverkanFrivilligor-ganisationIT &telekomFöretagNätverkför digitalArbets-sättKonstruerande, funktionstandard,byråkratiskt,reaktivt,professionelltInformellsamverkan, koppladtill projekt,proaktivt,semiprofessionelltStrategiskt,resursallokBehovsstyrd,Struktur ochinformell,proaktivtuppsökande, volontäregeninsatsEnligtgängseföretagspraxis,passivt,produktionetc.AffärsmässigkvartalskNätverksskapande,relations-byggande,opinionsbildande,lobby,kampanj-arbete,proaktivtSam-verkanInterntorienterad,formellrepresentationi organ, DigidelSamspelbibliotek,brukar-medverkan, lokalaExternsamverkan,samverkanmedkommun,Genomaffärsförbindelser, viaföretagsnätoch DigidelPolitiskaorgan,media,partnersfrån olika
    • • Lyckats skapa ett gott och varierat (nivåanpassat) utbudav kurser, digitala tjänster och konkret utformat olika stödför olika gruppers behov• Lyckats få med fler i den digitala utvecklingen gällersamtliga (sammanställning) Den numerära klyftanminskar• Lyckats väl med att skapa en legitimitet och enefterfrågan på digitala tjänster hos de flesta målgrupper
    • • It-kompetensen har höjts bland medborgare generellt• Lyckats väl med att skapa legitimitet i den interna organisationen förde digitala frågorna, för främjande frågorna• Ökat samverkan kring delaktighetsfrågor, samverkar med fler ochmer aktivt• Ökat sin kunskap om andra aktörers roll i det digitala arbetet på olikanivåer• Spinn- off effekter – mer kontakter över gränserna, mer resurser tillverksamheten, ökad uppmärksamhet, IT har fått en starkare positivladdning (.Se har tex fått en mer positiv laddning av Digidel;Handisams basverksamhet har fått ett större erkännande genomdelaktighetsarbetet)
    • • Det finns en känsla av att främjandet inte är tillräckligteffektivt idag, en osäkerhet om utfall och effekt• Det saknas ett medvetet förhållningssätt till enkontinuerlig komptensutveckling, livslångt lärande• Det saknas tillräcklig kompetens hos handledare ochutbildare, kompetensbrister när det gäller teknik ochtillämpning, men också om pedagogiska verktyg somstödjer lärande
    • • Det finns större behov av att placera den digitala delaktigheteni ett större livsperspektiv, där tekniken är en del av annatkopplat till individuella livsmål• Tekniken i sig är inte problemet, utan det att den skall vararelevant och kunna läras ut till de grupper som behöver• Dåligt samordnade system skapar frustration• Osäkerhet på nätet skrämmer äldre, sexism och mobbingdrabbar unga• Juridiska komplikationer kopplat till vad som kan brukas ochtillgängliggöras
    • • För lite kunskap om behoven hos de grupper som inte är medpå nätet, behov av både bättre statistisk analys, men ocksåfördjupade fallstudier av olika grupper för att få mjukinformation- det gäller alla icke användande grupper• För lite och för otydlig styrning från centralt håll, regering ochandra centrala organ behöver precisera ambitionen mer• Brist på institutionsövergripande samordning, typDigidelnätverket• Brist på samordning och kommunikation mellan olika nivåer,exempelvis stat och kommun• Resurser, möjligen
    • • Formulera uppdraget tydligare, lägg ut det mer strategisktpå några viktiga aktörer som idag arbetar framgångsriktsom te x folkbildning och bibliotek• Skapa incitament som att en del i varje större IT satsningäven måste beakta risker med eller aspekter av digitaldelaktighet• Kompetensutveckling måste vara kontinuerlig, nu har viett akut behov av kompetensutveckling hos allakursledare och utbildare• Utveckla kunskap, rikta resurser mot tvärvetenskapligaprojekt som inte premieras av forskningsråden idag
    • • Frågor som blir viktiga framåt är:• - inte tekniken, inte kapaciteten utan frågor om vad dendigitala delaktigheten handlar om och de sammanhang denbidrar i• - fokus på användning viktigt• -en bättre dialog mellan teknikutvecklare och verksamheter- Hur kan vi definiera och tydliggöra vad som menas med digitalkompetens (varning) i ett livslångt lärandeperspektiv- -vilka miniminivåer bör vi säkra åt medborgarna- - hur för vi in den kunskapen i professionernas självmedvetande- - hur kan olika utbildningsanordnare samverka i detta- Hur kan vi öka på medvetenheten om värdet av den digitaladelaktigheten i olika sammanhang- Etik och sociala spelregler på nätet engagerar många
    • • Mer tvärvetenskaplig forskning om olika aspekter av digital delaktighet, vad somär drivkraft och effekter av ökad delaktighet på nätet• Mer erfarenhetsutbyte mellan ämnes- och professionsområden om vad somfaktiskt görs idag inom olika domäner – här finns stuprör och en längtan efter attbryta loss vissa frågor• Öka kvalitetet i utbildningen på högre nivå, genom att de som behöver varadelaktiga tvingar fram andra och ibland bättre arbetsformer ( texpresentationsformer, anlyssätten blir mer varierade)• Problematisera mer på vems villkor den digitala delaktigheten sker• Hur säkrar vi jämställdhet och värdepluralism i digitala miljöer?• Utveckla mer kunskap som kopplar samman digitaliseringsfrågorna med andraviktiga frågor, så att de blir mer integrerade i utbildning och forskning.
    • • Vad upplever ni i nätverket har varit framgångsrikt meddet sätt som Digidel har arbetat• Vad upplever ni har varit mer problematiskt med det sättsom Digidel har arbetet• Hur kan arbetet fortgå framåt• När Digidel upphör vad händer då?• Hur kan ni bidra?