Your SlideShare is downloading. ×

Coop HR 08

3,210

Published on

Coop Dagligvaruhandel är ett affärsområde inom Kooperativa Förbundet (KF). Coop bedriver dagligvaruhandel inom butikskedjorna Coop Forum, Coop Extra, Coop Konsum, Coop Nära samt Mataffären.se och …

Coop Dagligvaruhandel är ett affärsområde inom Kooperativa Förbundet (KF). Coop bedriver dagligvaruhandel inom butikskedjorna Coop Forum, Coop Extra, Coop Konsum, Coop Nära samt Mataffären.se och Daglivs

Published in: Investor Relations
0 Comments
0 Likes
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

No Downloads
Views
Total Views
3,210
On Slideshare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
0
Actions
Shares
0
Downloads
3
Comments
0
Likes
0
Embeds 0
No embeds

Report content
Flagged as inappropriate Flag as inappropriate
Flag as inappropriate

Select your reason for flagging this presentation as inappropriate.

Cancel
No notes for slide

Transcript

  • 1. Hållbarhetsredovisning 2008 ”Konsumentkooperationen ska skapa ekonomisk nytta och samtidigt göra det möjligt för medlemmarna att i sin konsum- tion bidra till en hållbar utveck- ling för människor och miljö.”
  • 2. Innehåll Det självklara valet 2 Ekonomi Samtal med vd 4 Coop – en del av KF 6 Butiker och kedjor 8 3 miljoner medlemmar 9 Miljö Samtal med SNF 10 Coop – störst på ekologiskt 12 Mat och klimat 14 Coop Änglamark 15 Hjälp att välja 16 Alla butiker Kravmärkta 16 Energi 18 Transporter 22 Återvinning och avfall 22 Socialt ansvar Samtal med FTC 24 Coop – med omtanke om människor 26 Produktkvalitet 26 Långsiktiga leverantörsrelationer 28 Hälsa och matglädje 30 Medarbetare 34 Samhällsansvar 38
  • 3. En god affär Coops butiker är inte som andra butiker. Konsumentkooperationen ägs av medlemmarna och det är medlemmarnas intresse som styr. För Coop är hållbarhetsfrågorna en del av verksamhetsidén och en del av den dagliga verksamheten. Med hållbar utveckling menar vi det långsiktiga finansiella, sociala och miljömässiga resultatet av hur vi omsätter vår verksamhetsidé och våra värderingar i affärsverksamhet. Vår hållbara historia är lång. Vi har i över hundra år arbetat för att skapa ekonomisk nytta åt medlemmarna. I över femtio år har vi arbetat med bistånd och vi har drivit utvecklingen av ekologisk försäljning under tjugofem år. Coops mål Coop ska, som konsumentkooperativt företag, skapa ekonomisk nytta och samtidigt göra det möjligt för medlemmarna att i sin konsumtion bidra till en hållbar utveckling för människor och miljö. Därför arbetar vi aktivt för en långsiktigt hållbar konsumtion. Det innebär att vi värnar om människors och djurs hälsa och inte i onödan tär på naturens resurser. Vi har ett mångårigt arbete bakom oss som resulterat i Sveriges största sortiment av ekolo- giska och miljömärkta produkter. Uppföljning av resultat Coop blev åter ett helägt dotterbolag i KF-koncernen 2007. I samband med det tog KF-koncernen fram en ny plan för uppföljning och redovisning av hållbarhetsarbetet. Samtidigt antog KF också en hållbarhetspolicy och fast- ställde mål för hela koncernens hållbarhetsarbete. 2008 är det första året resultat rapporteras utifrån dessa. 2008 är också basåret som kommande åtgärder och förbättringar ska jämföras emot. I Coops hållbarhetsredovisning redovisas Coop Sveriges samt inköps- och logistikbolaget Cilabs resultat. I vissa fall inkluderas även de Coop-butiker som ägs och drivs direkt av konsumentföreningar (så kallade detaljhandels- drivande föreningar, DDF). Där det är möjligt redovisas en historik över utvecklingen de senaste åren.
  • 4. Coop I Hållbarhetsredovisning 2008 I En god affär Det självklara valet Med KFs hållbarhetspolicy som utgångspunkt har Coop under 2008 antagit en ny policy för handel och leverantörsrelationer, miljö, hälsa och välbefinnande samt samhällsutveckling kallad ”Coops policy för en god affär”. Vår vision är att Coop ska vara det självklara valet för miljömedvetna, för kunder som bryr sig om hur varor och tjänster produceras och för kunder som eftersträvar sunda vanor. Vi vill vara bäst på marknaden när det gäller att bidra till en hållbar utveckling för människor och natur. Arbete pågår nu med att förverkliga den nya policyn i hela verksamheten. Varje år ska resultat utifrån målen i policyn rapporteras till Coop Sveriges styrelse. Våra värderingar Omtanke Vi är en levande kooperation och har en stark till­ Vi visar omtanke om människor, djur och miljö tro till den särart det medför att vara en medlems­ och arbetar för en hållbar samhällsutveckling. ägd verksamhet. Ärlighet Inflytande Vi håller vad vi lovar. Konsumenter, anställda och Vi låter medlemmarnas inflytande, medarbetar­ andra intressenter ska känna sig trygga i sin rela­ nas synpunkter och en aktiv dialog med omvärl­ tion med oss. den medverka till att forma verksamheten. Nytänkande Vi ska dra nytta av ny kunskap och teknik och driva utvecklingen. En aktiv dialog med omvärlden Coop är en lärande organisation som växer genom att lyssna och diskutera. Nedan presenteras våra viktigaste intressenter, som vi för en löpande dialog med för en hållbar utveckling Medlemmar och Myndigheter och Medarbetare Leverantörer Ideella kunder politiker organisationer Dialog Kundmötet i butik Löpande dialog Löpande dialog Löpande dialog Löpande dialog Coops medlemspanel Personalmöten Leverantörsbesök Butiks- och medlems- Medarbetar- Leverantörsträffar råd undersökningar Enkät Motioner Medarbetarsamtal Coops kundkontakt Intranät Kundundersökningar Personaltidningen www.coop.se Mitt Coop Läs mer Vd Karl Wistrand träffar Resultat från med- Leverantörsbesök och Svante Axelsson från Svenska Louise Ungerth från arbetarundersök- revisioner i Fjärran Östern Naturskyddsföreningen träffar Konsumentföreningen ningen på sidan 34. på sidan 28. Coops miljöchef på sidan 10. Stockholm. Läs om Henrik Lindholm från Fair Trade deras möte på sidan 4. Center diskuterar rättvis handel med Coops kvalitetschef, läs mer på sidan 24. 2
  • 5. En hållbar historia 1899 Kooperativa Förbundet bildas för att gagna medlemmarnas konsumentintressen. 1958 Eldsjälar inom den svenska kooperationen startar insamlingen ”Utan Gränser”. Det första årets insamling uppgår till 1 miljon kronor och går till utbildning av kooperatö- rer i Asien. 1982 Vi-skogen bildas för att skapa ett grönt bälte kring Victoriasjön i Afrika och bättre levnadsförhållanden för småbrukare i regionen. 1984 På medlemmarnas initiativ startar arbetet för att ta in ekologiska produkter i sorti- mentet. 1987 Verksamhetens första hållbarhetsrapport om arbetet med miljö och samhällsansvar. 1991 Änglamark, Coops varumärke för miljön, lanseras för miljöanpassade och ekolo- giskt producerade varor. 1995 Butikernas totala miljöpåverkan analyseras i ”Sila kamelerna”. 2002 Änglamarkspriset, ett årligt miljöpris, instiftas av Coop Sverige. En miljöpolicy för dagligvaruhandeln antas på nordisk nivå. 2006 Medlemspanelen skapas för att bättre till- varata medlemmarnas åsikter. 2007 Coop och KF ställer sig bakom FN-initiati- vet om ansvarsfullt företagande, Global Compact samt Näringslivets klimatupprop. KF antar en koncernövergripande policy om hållbar utveckling. 2008 Coop Sverige antar sin nya hållbarhets- policy: ”Coops policy för en god affär”.
  • 6. Coop I Hållbarhetsredovisning 2008 I Intressentdialogen – Samtal med Konsumentföreningen Stockholm God ekonomi och hållbar utveckling går hand i hand God ekonomi och lönsamhet är en Hur har 2008 sett ut ekonomiskt Ligger det någon konflikt mellan lön- förutsättning för att investera i för Coop? samheten och arbetet med hållbarhet? arbetet med hållbar utveckling och Året startade starkt. Under första halv­ Nej, tvärtom. En god ekonomisk skapa nytta för medlemmarna. året hade vi en mycket god försäljnings­ utveckling är en förutsättning för att Under 2008 lyckades Coop vända utveckling och tog in på våra konkur­ kunna arbeta långsiktigt med hållbar trenden och visade positivt resul- renter. Under hösten var utvecklingen utveckling. Ekonomi innebär att hus­ tat. Louise Ungerth från Konsu- något sämre, trots att de flesta hade hålla med begränsade resurser. Vi måste mentföreningen Stockholm tar pul- oförändrad disponibel inkomst. Kon­ alla se till att bidra till en hållbar ut­ sen på Karl Wistrand, vd för Coop. junkturen har inte så stor påverkan på veckling för att resurserna på vår jord oss som säljer mat och dagligvaror, men ska räcka till för oss och kommande förändringen i attityd och beteende var generationer. Hållbarhetsfrågorna är ändå märkbar. Över helåret gick vi ändå också en viktig del i vår profil och vi ska med vinst för första gången på flera år vara föregångare inom det området. Det vilket är ett viktigt trendbrott. finns mycket vi kan göra för att minska våra kostnader som går hand i hand Hur använder ni vinsten? Har ni någon med en hållbar utveckling. Vi har till ambition att börja lämna återbäring till exempel ett nytt avtal med Green Cargo medlemmarna? om tågtransporter som gör att vi mins­ Louise Ungerth Karl Wistrand Konsumentföreningen Vd Coop Sverige Mitt uppdrag går ut på att skapa ett kar våra kostnader samtidigt som vi Stockholm lönsamt Coop. Hur vinsten fördelas är minskar vår klimatpåverkan. en fråga för stämman. Men en koopera­ tion som inte lämnar återbäring i det Vad får de neddragningar och långa perspektivet är inte någon riktig personalminskningar ni gör för kooperation. Nu måste vi dock fortsätta konsekvenser? investera i förbättringar. Återbäring kan Det vi gör är att vi sänker vår kostnads­ bli aktuellt när vi har haft vinst under nivå till samma nivå som konkurrenter­ några år. nas. Är vi inte lönsamma kan vi varken överleva eller fortsätta våra satsningar på hållbarhet. Det är den krassa verklighe­ 4
  • 7. ” Är vi inte lönsamma kan vi varken överleva eller fortsätta våra satsningar på hållbarhet. ten. Vi måste hitta nya tekniker så att försäljning och beställning. Kontroll på alternativ och har mål för försäljnings­ vår butikspersonal kan ägna sig mer åt in­ och utflödet av varor i butikerna är utvecklingen för dessa varor. försäljning och service. Kundbemötan­ det bästa sättet att hålla nere svinnet. det kommer att bli allt viktigare i fram­ Tillit och trygghet är viktigt för oss tiden, när alla aktörer kommer att ha När konjunkturen nu vänder ner, kom- konsumenter. Kan man lita på Coop? bra butiker och snarlika varor. mer ni att öka profileringen inom håll- Vi ser ofta i våra undersökningar att barhetsområdet trots att priset ham- kunderna uppfattar oss som tråkiga Vad skiljer Coop som konsumentkoo- nar mer i fokus för många kunder? men pålitliga. Det kanske inte är så perativ från annan dagligvaruhandel? Vi kommer inte att tona ner hållbar­ roligt, men det känns som en trygg Vi står på tre ben där vårt uppdrag är hetsarbetet. Samtidigt måste vi ha klart grund att stå på. Det ska finnas valfri­ att skapa affärsnytta, medlemsnytta och för oss att det är plånboken som styr för het i butikerna och vad man än köper samhällsnytta. Att arbeta med hållbar­ många människor och erbjuda alterna­ ska det vara ett prisvärt val för männis­ hetsfrågor är en del av vår verksamhets­ tiv. Det finns en risk att den ekologiska kor, djur och natur. idé, vår företagskultur och ett naturligt försäljningen går ner under lågkonjunk­ tankesätt för oss. Vi har också varit turen. Men vi kommer att satsa på att Vilken är den största utmaningen 2009? pionjärer på det området. En av koope­ arbeta ihop med leverantörerna för att Den största utmaningen är att fortsätta rationens fördelar är just att medlem­ hålla nere priserna på det ekologiska investera i butiksutveckling och medar­ marna är våra enda intressenter, att sortimentet. betare samtidigt som vi gör neddrag­ ägarnytta och medlemsnytta är ett. En ningar för att nå rätt kostnadsnivå. Det nackdel kan vara att styrningen blir trö­ Kan ni tänka er att helt välja bort handlar om att gasa och bromsa och gare med en spridd ägarbild. varor som inte är miljöanpassade eller fortsätta på den inslagna vägen som gav hälsosamma ur ert sortiment? oss trendbrottet 2008. Hushållen slänger mycket mat, men Det skulle innebära att vi väljer bort butikerna slänger också mycket mat. kunder som vill ha dessa varor och det Vad gör ni åt resursslöseriet? tror jag inte är en bra lösning. Däremot Svinnet är en viktig fråga som vi måste skulle vi kunna försöka påverka lagstift­ sätta ännu mer fokus på. Vi arbetar ningen på olika sätt. Vi arbetar också exempelvis med ett automatiskt order­ med att göra det lättare för kunderna att system som är ett prognosverktyg för välja hälsosamma och miljövänliga 5
  • 8. Coop I Hållbarhetsredovisning 2008 I Ekonomi Coop – en del av KF Coop Sverige driver dagligvaruhan- 2008 vände resultatet Samtidigt sker stora investeringar i del och svarar tillsammans med de Coop Sverige­koncernen har under butiksdriften. Under 2008 har 835 mil­ detaljhandelsdrivande föreningarna 2008 lyckats vända en förlust till vinst joner kronor investerats i butiker och för 21,4 procent av den svenska och nå ett rörelseresultat på 153 miljo­ stormarknader. 18 nya butiker och stor­ dagligvarumarknaden. Cilab ansva- ner kronor, det bästa resultatet på tio år. marknader öppnats och ett femtiotal rar för inköp till Coop Sverige och Arbetet för långsiktig lönsamhet går befintliga enheter har genomgått omfat­ de detaljhandelsdrivande förening- vidare. Coop har satt som mål att öka tande renoveringar. Satsningen på ny­ arna. Coop Sverige är ett helägt marknadsandelarna och uppnå 3 pro­ etablering och ombyggnad går vidare dotterbolag som svarar för runt cent rörelsemarginal. under 2009 och 2010. 80 procent av verksamheten i Resultatet har kunnat förbättras tack Coop satsar också på medarbetarna. KF-koncernen. vare att Coop lyckats minska kostna­ Under 2008 investerades 100 miljoner derna för personal och inköp. kronor i projekt för att förbättra ledar­ Effektiviseringen av verksamheten skapet, sänka sjukfrånvaron samt i Jät­ fortsätter. För att öka takten i processen telyftet med inspirations­ och informa­ har ett omfattande förbättringsprogram tionsträffar som samlade all personal. inletts. Programmet innebär både kost­ nadsneddragningar och offensiva sats­ Utveckling på marknaden ningar. Kostnaderna ska minska med Ökade råvarupriser skapade en kraftig 1 500 miljoner kronor till 2010. Bland prisökning på matvaror under 2008. annat kommer antalet medarbetare att Men trots de generellt sett högre pri­ reduceras och under 2008 varslades serna på mat var kunderna beredda att 1 000 personer om uppsägning. Genom betala lite till för att få ekologiska varor. neddragningar och en effektivare perso­ Coop Sveriges ekologiska försäljning nalorganisation sparas 500 miljoner ökade med hela 37 procent. Flera andra kronor. aktörer tog också fasta på den ökade efterfrågan och lanserade egna ekolo­ giska varumärken. Under andra halvan av 2008 slog låg­ konjunkturen till med full kraft. Den De sex ledande aktörerna i svensk gav marknaden en förskjutning mot låg­ dagligvaruhandel 2008 (2007) pris. Vi ser nu tendenser till att kun­ ICA derna handlar en annan mix av varor 50% (−0,3) Kooperationen och väljer billigare alternativ. 21,4% (0,0) Netto Axfood 1,9% (+0,4) 16,1% (+0,2) Lidl Bergendahl 2,8% (+0,2) inkl Vi-butikerna 7,8% (−0,5) 6
  • 9. ” Konsumentkooperationens verksamhetsidé Konsumentkooperationen ska skapa ekonomisk nytta och samtidigt göra det möjligt för medlemmarna att i sin konsumtion bidra till en hållbar utveckling för människor och miljö. Organisationsschema MEDLEMMAR/ÄGARE (Drygt 3 miljoner medlemmar i 48 konsumentföreningar) STÄMMA OCH STYRELSE KOOPERATIVA FÖRBUNDET KF-KONCERNEN Dagligvarugruppen Fastigheter och Finans Mediegruppen Övriga bolag Coop Sverige KF Fastigheter Norstedts Förlagsgrupp Vår Gård Saltsjöbaden – Coop Konsum MedMera Bank Akademibokhandeln KF Gymnasiet – Coop Nära KF Invest Bokus Läckeby Water Group – Coop Extra KF Sparkassa PAN Vision Löplabbet – Coop Forum Tidningen Vi KF Shared Services – Coop Bygg KF Revision Daglivs Mataffären.se Cilab Coop Sverige-koncernen Styrelse: Försäljning Coop Sverige AB Ordförande Lars Idermark, Håkan Ahlqvist, Mkr 2008 2007 Eivor Andersson, Johnny Capor, Knut Faremo, Coop Supermarket 11 624 10 852 Mats Lundquist, Jan Sundling, Elisabeth Anders- son (facklig representant), Frank Hjort (facklig Coop Stormarknader 10 115 10 316 representant), Rose-Marie Johansson (facklig representant), Lennart Wallkulle (facklig repre- sentant) Vd: Karl Wistrand Rörelseresultat: 153 mkr (110 mkr) Medelantal anställda: 7 318
  • 10. Butiker och kedjor Det finns 767 Coop-butiker. Coop Sverige står för 377 av dessa. De övriga ägs och drivs av detaljhandelsdrivande föreningar. Coop-butikerna finns i fem kedjor: Coop Konsum Prisvärda varor, färskvaror av högsta kvalitet och dessutom Sveriges bredaste sortiment av ekologiska alternativ är en del av allt det som gör Coop Konsum till en sund affär. Dessutom bjuder vi alltid på matinspiration i form av nyckelhålsmärkta och närings­ beräknade recept. 401 butiker Coop Extra Coop Extra har som mål att vara ortens bästa matbutik. Här ska det vara enkelt och smidigt att handla ur ett mycket bra sortiment och till mycket bra priser. 66 butiker Coop Nära Coop Nära innebär snabbhet, bekvämlighet och enkelhet. Det är närbutiker med generösa öppettider och ett bra utbud. 191 butiker Coop Forum Hos Coop Forum ska allt finnas under ett och samma tak. Stormarknaderna som erbjuder ett brett sortiment med fokus på livsmedel återfinns ofta i anslutning till större handelsplatser. En plats för idéer och smarta affärer 64 butiker Coop Bygg Coop Bygg erbjuder ett brett sortiment av varor för renovering i hemmet samt trädgårdsskötsel. Butikerna är välsorterade och håller låga priser. 45 butiker 8
  • 11. 3 miljoner medlemmar Var tredje svensk är med Många medlemmar och kunder vänder Konsumentkooperationen har över sig till Coops kundkontakt med 3 miljoner medlemmar. Medlemmarna frågor och synpunkter. Under 2008 får både ekonomiska fördelar och kan mottog och besvarade Coops kundkon­ göra sina röster hörda för att påverka takt 54 517 e­postmeddelanden och verksamheten. Medlemmarna får poäng telefonsamtal i frågor som berör hela på sina inköp och poängen ger premie­ verksamheten. Ett aktuellt ämne som checkar. Under 2008 betalades 450 mil­ engagerar många är tillståndet i havet. joner kronor ut i premiecheckar. Utöver För att svara på medlemmarnas oro det får medlemmarna extra förmåner i inledde Coop under sommaren en över­ butiker och stormarknader. Förening­ syn av fisksortimentet och arbetade arna har också egna medlemsförmåner, fram en strategi för ett levande hav. till exempel erbjudanden om kultureve­ nemang, resor, seminarier och kurser. Egna varumärken Coops egna varumärken ger medlem­ Tjäna på att vara medlem Inflytande och påverkan mar och kunder ekonomiska fördelar. Ett exempel: En familj som köper mat och andra varor hos Coop för cirka 75 000 kr Medlemmarna har på olika sätt möjlig­ De egna varorna utvecklas och köps in på ett år får 15 premiecheckar. Om famil- het att påverka Coops verksamhet. Äga­ av Coop Trading som ägs gemensamt av jen storhandlar en gång i månaden (för rinflytandet sker i demokratiska former kooperationen i Sverige, Norge, Dan­ cirka 3 000 kr) med premiechecken kan mark och Finland. De stora volymerna de spara runt 2 000 kr per år. Genom att genom insyn och möjlighet att påverka utnyttja medlemspriser och andra med- föreningarnas verksamhet (gå på stäm­ ger lägre inköpspriser som kommer lemsrabatter kan de spara ytterligare mor, väljas till förtroendeuppdrag, kunderna till del i form av lägre priser 2 000–4 000 kr per år. Har de dessutom skriva motioner etc). Alla föreningar har på varorna. MedMera Visa som ger en poäng för varje krona och gäller överallt där Visa accep- i sin tur ägarinflytande i KF. Coops Att utveckla egna varumärken och teras kan de få ännu fler premiecheckar. medlemspanel är ett modernt komple­ ställa egna krav är ett sätt att påverka Genom att utnyttja premiecheckar hos ment till ägarinflytandet via förening­ marknaden. För att samma vara ska övriga partners, till exempel Expert eller Coop Hotellpremie kan ytterligare tusen- arna. Under året har fem medlemspane­ kunna säljas i alla fyra länder följer lappar sparas. ler genomförts på coop.se och fått Coop lagstiftningen i det land som har sammanlagt 45 000 svar. Panelerna har de strängaste reglerna. Det har till Egna varumärken inom som syfte att ta reda på medlemmarnas exempel lett till att Coop tidigt mins­ livsmedel åsikter i vissa specifika frågor på temat: kade den tillåtna halten av transfetter i Coop Änglamark erbjuder ett brett klimat, ekologi och rättvisemärkt samt våra egna varor. Vi följde den danska sortiment av ekologiska, rättvise- sunda vanor. Medlemmarnas svar är ett lagstiftningen som är strängare än den märkta eller miljö- och allergian- svenska. Coop väljer nu att gå ännu passade varor. underlag för utvecklingen av sortiment, butiker och koncept som ständigt pågår längre och har som målsättning att alla Varumärket Coop är produkter med inom Coop. varor som utvecklas ska ha någon fördel hög kvalitet till ett bra pris. Påverkan sker också direkt i butiken, när det gäller miljö och hälsa jämfört X-tra är Coops lågprisvarumärke med via butiksråd där medlemmarna för dia­ med motsvarande varor på marknaden. bra produkter till ett riktigt lågt pris. log om verksamheten med butikschefen. 9
  • 12. Coop I Hållbarhetsredovisning 2008 I Intressentdialogen – Samtal med SNF Målet är att få kunderna att välja det hållbara alternativet Coop har länge strävat efter att SNF Coop har ett starkt varumärke Coop Vi har dragit igång en internut­ vara en föregångare inom miljö­ och ett stort förtroendekapital inom bildning för att öka kunskapen hos våra området. Men arbetet bjuder också miljöområdet. Utmaningen är att inte medarbetare så att de blir bättre guider på flera utmaningar. Svante slappna av utan att bibehålla tätpositio­ till det miljömärkta sortimentet. Vårt Axelsson, generalsekreterare för nen även framåt. mål är att få kunderna att flytta handen Svenska Naturskyddsföreningen till de produkter som är bättre ur miljö­ (SNF) och Coops miljöchef Mikael Coop Förutsättningen för att vi ska synpunkt. Kundens aktiva val är en Robertsson diskuterar. kunna fortsätta att utveckla det ekolo­ motor i vårt förändringsarbete. giska och miljöanpassade sortimentet är att konsumenterna fortsätter att köpa SNF När det gäller torsken finns en det. Klimatfrågan är en annan priorite­ kvot som är ok att äta, i teorin. Dess­ rad fråga och vi arbetar med att klimat­ värre går det inte att lita på att den torsk anpassa transporter och butiker. Vår som finns i butikerna kommer från de vision är att bli helt oberoende av fossila tillåtna kvoterna. Det behövs en Krav­ bränslen och att alla livsmedel vi säljer eller MSC­certifiering för att garantera ska vara producerade utan kemiska spårbarheten så att kunderna kan känna bekämpningsmedel och konstgödsel. sig trygga. Det är en resa, men vi har påbörjat den. Svante Axelsson Mikael Robertsson Coop Den torsk vi säljer i våra butiker Generalsekreterare Miljöchef Coop Svenska Naturskydds- SNF Det kan kännas tabubelagt att ska vara fullt spårbar. Vi kommer inte att föreningen (SNF) styra kunders värderingar och efterfrå­ acceptera torsk som fångats med botten­ gan. Men Coop kan fungera som en trålning utan den ska vara fångad med mötesplats där man får lära mer om var­ av oss godkända fångstmetoder och med för man ska köpa Krav­märkta ägg och fullständig kontroll. Om torsken har varför vissa kemikalier är skadliga. Hur börjat återhämta sig är det en positiv sig­ tänker ni där? nal och det är viktigt att vi gör rätt. 10
  • 13. ” Vi håller nere prisskillnaden mellan det ekologiska sortimentet och det övriga. SNF En annan kontroversiell fråga är Coop Vi jobbar redan med differentie­ SNF Många konsumenter ser mat som den om miljömärkning av till exempel ring eftersom vi använder kronpåslag i en upplevelse, vilket skulle kunna tränga jätteräkor och palmolja. Den miljö­ stället för procentuella påslag. Eftersom undan resandet och bidra till ett mer märkta produktionen påverkar mangro­ den ekologiska produktionen är dyrare klimatsmart beteende. Är Coop rustat veträsken och regnskogen även om skulle dessa produkter missgynnas för en mer mångfacetterad handel med påverkan inte är lika stor som vid kon­ annars. Det kostar ju inte mer att trans­ lokala varumärken och smaker som ger ventionell produktion. Det finns en fara portera eller plocka upp ekologiska pro­ konsumenterna upplevelser hemma i med att miljömärkningen upplevs som dukter i butiken. På så vis håller vi nere köket i stället för på Thailandsresan? att det är fritt fram att konsumera de prisskillnaden mellan det ekologiska här produkterna. sortimentet och det övriga, vilket speg­ Coop Ja, vi vill bidra till att skapa lar våra värderingar. lokala arbetstillfällen och göra det möj­ Coop De miljömärkta alternativen är ligt för mindre producenter att sälja sina ett steg i rätt riktning, även om produk­ SNF Vi har idag märkningarna Krav varor i våra butiker. Vi ställer samma tionen går att förbättra ytterligare. Jag och EU­ekologiskt där Krav har krite­ höga krav på alla varor och har lokala håller med om att den ekologiska rier för hälsa, ekologi och djuromsorg produktchefer som träffar lokala produ­ odlingen idag inte är perfekt i alla delar, medan EU­ekologiskt endast har krav center och ser till att de produkter som men genom att ta in produkterna i vårt inom ekologi. Kan Coop tänka sig att köps in är spårbara och kvalitetssäk­ sortiment visar vi att det finns bättre gynna Krav och till exempel bara ta in rade. och sämre alternativ. EU­ekologiska produkter där inte Krav har alternativ? SNF Exponeringen av miljöanpassade produkter är viktig men priset är avgö­ Coop I stället för att ställa de här två rande för många konsumenter. Kan ni goda märkningarna mot den konventio­ tänka er att differentiera marginaler så nella produktionen finns en risk att de att det blir billigare för konsumenterna ställs mot varandra. Idag är alla våra att göra rätt val? Änglamark­produkter godkända enligt Krav och som en betydande aktör kan vi använda ett känt varumärke som Änglamark för driva på i frågan. 11
  • 14. Coop I Hållbarhetsredovisning 2008 I Miljö Coop – störst på ekologiskt I december 2008 antog Coop Sveri­ Avfallet från verksamheten ska också Analysen visar att det är produktionen ges styrelse ”Coops policy för en minskas och återvinningen av olika av varorna, det vill säga jordbruket, som god affär” med mål och riktlinjer på material öka. Under 2009 startar arbe­ har den största påverkan på miljön. miljöområdet. Den ersätter den tet med att förverkliga den nya policyn. Ekologisk odling och djuruppfödning policy som tidigare funnits inom är mindre energikrävande genom att Coop Norden. Huvuddragen i Coops Produktionen påverkar miljön mest ingen konstgödsel används. Den biolo­ nya miljöpolicy är att: Coop ska Grunden för Coops miljöarbete finns i giska mångfalden gynnas. Krav har minska klimat­ och miljöbelastningen den analys av butikernas totala miljöpå­ också regler om att djuren ska få utlopp dels av vår egen verksamhet, dels verkan som gjordes redan för fjorton år för sitt naturliga beteende. Att ge kun­ av de varor och tjänster vi säljer. Vi sedan. Principerna i miljöanalysen ”Sila derna möjlighet att välja ekologiskt ser ska främja en långsiktigt hållbar pro­ kamelerna” är fortfarande aktuella för vi därför som vår viktigaste insats för duktion inom odling, djuruppfödning, Coops försäljning av livsmedel som står klimatet och miljön och vi har idag fiske med mera. Vi ska även under­ för runt 85 procent av omsättningen. den svenska dagligvaruhandelns största lätta miljövänligare vanor hos våra Analysen stäms kontinuerligt av när nya sortiment av ekologiska och miljö­ kunder och beakta miljökonsekven­ fakta tillkommer om produkter eller märkta artiklar. ser vid alla beslut om investeringar. produkters livscykel. Sila kamelerna En analys av butikernas miljöpåverkan. Analysen utgår från en ekologisk värderingsgrund. 4 kameler – vår största och viktigaste miljöpåverkan • Jordbruket bidrar till övergödning, utarmning av biologisk mångfald, utsläpp av växthus­ gaser och spridning av giftiga ämnen. • Energibalansen. Livsmedelshanteringen kräver tio gånger mer energi än vad livsmedlen faktiskt innehåller. Cirka 35–45 procent av den totala användningen av fossil energi i livs­ medelsframställning går till att producera konstgödsel, till jordbruksmaskiner och foder­ produktion. • Förpackningarna. Framställningen av förpackningar är ofta energikrävande och har stor resursförbrukning. Därför ska uttjänta förpackningar samlas in. • Det organiska avfallet. Näringsämnen recirkuleras inte tillbaka till åkern utan förs ut i sjöar och hav med övergödning som följd. 12
  • 15. Ny havsstrategi och översyn av fisksortimentet Torsken har blivit en symbol för den pågående 5 procent av fisken som såldes på Coop 2007 var utfiskningen av haven. I början av 2008 hörde rödlistad, det vill säga den kom från utrotningsho­ många medlemmar och kunder av sig och ville att tade bestånd eller var fiskad med metoder som är Coop skulle sluta sälja torsk. Men frågan om fisket skadliga för miljön. Coops mål är att ta bort all fisk är komplex och det finns inga enkla svar. Coop har från hotade bestånd ur sortimentet och därför har därför valt att göra en analys av vilken påverkan vi som ett första steg beslutat att sluta sälja ål. hela vår försäljning av fisk och andra produkter Sedan tidigare har Coop också som princip att från havet har på miljön. I arbetet har miljöorgani­ endast sälja ekologiskt odlade tigerräkor och sationer, forskare och myndigheter bidragit med gynna producenter som valt en hållbar produktion. sina kunskaper. Analysen av Coops försäljning har visat på en Grön lista mängd intressanta och omskakande fakta. För att gynna de goda alternativen ställer vi krav Under 2007 sålde Coop 16 000 ton fisk. Vid fisket på kontrollerat fiske med full spårbarhet och håll­ följde 1 000 ton fisk med som bifångst och kasta­ bara fångstmetoder. Coop har med hjälp av exper­ des tillbaka i havet. Det mesta av fisken som kas­ ter på fiske och havsfrågor tagit fram ”Coops tas tillbaka dör. Ytterligare 19 000 ton fisk togs gröna fisklista”. Den är en sammanvägning av fisk­ upp som foder till den odlade fisk Coop säljer. guider från WWF, Miljöstyrningsrådet, MCS (Marine Dessutom påverkades 5 000 km2 bottenyta av trål­ Conservation Society) och Incofish. ”Coops gröna ning. Den här bilden är inte på något sätt unik för fisklista” bygger på principen att fisket ska vara Coop utan visar hur fisket ser ut idag. spårbart, fiskat med rätt redskap, på rätt bestånd Utifrån analysen har Coop antagit en ny strategi samt att kvoterna ska vara vetenskapligt godkända. för ett levande hav. Strategin innebär att vi ska: Coop uppmuntrar också leverantörerna att utveckla en mer hållbar fiskodling. 2007 var ande­ len miljömärkt fisk 2 procent av Coops totala fisk­ 1. Ta vara på de goda alternativen försäljning. Målet är att andelen ska öka. Under 2. Stoppa de dåliga 2008 tog vi ytterligare ett steg i den riktningen och lanserade Coop Änglamark kravmärkt torsk. Tor­ 3. Sprida kunskap sken är vildfångad i Barents hav och fiskas med lina 4. Bidra till att hejda indirekt påver­ och krok för att skona havsbotten. På förpack­ kan från övergödning, klimatför­ ningen anges vilken båt som fiskat, i vilken fångst­ zon och vilket datum torsken är fiskad. ändring och miljögifter 2009 års Änglamarkspris har temat levande hav och ska uppmuntra personer som bidrar till att minska påverkan på världshaven och utveckla odlingen av fisk och skaldjur. 13
  • 16. Coop I Hållbarhetsredovisning 2008 I Miljö Mat och klimat törerna ombetts berätta hur de arbetar Kraftigt ökad ekologisk försäljning Utsläpp av växthusgaser är ett miljöhot med miljö och socialt ansvar samt redo­ Coop har som mål att vara ledande som är avgörande för vår framtid. visa sitt klimatarbete. Detta arbete kom­ inom försäljningen av ekologiska och Många är oroade över klimatutveck­ mer att vidareutvecklas under 2009. miljömärkta varor. Coop har branschens lingen. I en av Coops medlemspaneler Coop har sedan tidigare produkter från högsta andel ekologisk försäljning och ställde vi frågor till medlemmarna om lokala ekologiska odlare i sortimentet. under 2008 ökade Coop Sveriges ekolo­ klimatet. 70 procent av dem som sva­ Under 2008 utökades satsningen på giska försäljning med 37 procent mätt i rade sa sig vara oroade över utveck­ lokalproducerad mat i samarbete med kronor. lingen. Nästan alla tyckte det var vik­ LRF. De nya varorna börjar säljas i buti­ Lågkonjunkturen ökar fokus på pris tigt att själva göra något som att kerna under 2009. vilket kan påverka den ekologiska för­ sopsortera, äta upp mat och kasta min­ Att minska klimatpåverkan från den säljningen framöver. För Coop består dre rester. Många medlemmar tycker egna verksamheten handlar framförallt utmaningen i att fortsätta erbjuda goda att producenter och butiker ska bidra om att se över energianvändning och alternativ. Det som främst sätter gränser genom att satsa på miljövänligare trans­ transporter. för antalet nya ekologiska produkter är porter och förpackningar samt att spara För att minska koldioxidutsläppen tillgången på råvaror. Fler aktörer inom energi. från transporter inledde Coop i decem­ detaljhandeln har det senaste året valt ber 2008 ett samarbete med Green att satsa mer på ekologiskt vilket ökar Fossilfri vision Cargo. Avsikten är att lägga över lång­ efterfrågan på råvaror ytterligare. Coops mål är att minska verksamhetens väga transporter från lastbil till tåg. I konkurrensen om råvaror har Coop utsläpp av koldioxid med minst 30 pro­ Vi vill även påverka konsumenter och nytta av de långvariga relationer vi har cent till 2020 jämfört med 2008. Visio­ samhälle och har under året tagit fram byggt upp med ekologiska producenter. nen är att på sikt bli helt fossilfria. Coop en Mat och klimat­broschyr med infor­ 2008 ökade Coops ekologiska sortiment minskar klimatpåverkan från de varor vi mation om hur man kan äta klimatvän­ med 419 nya produkter. Vi kan nu säljer framförallt genom att öka andelen ligt. Broschyren har delats ut gratis i erbjuda kunderna 1 736 ekologiska ekologisk försäljning. Som ett underlag 70 000 exemplar i butiker och även i alternativ. Vårt mål är att kunden alltid för det fortsatta samarbetet har leveran­ skolor. ska kunna flytta handen i hyllan och Antal produkter med miljökod1) i Coops sortiment 3 216 st 1) Miljöanpassad vara, Krav, Bra miljöval, EU­blomman, Svanen, FSC, TCO­märkt och EU­ekologisk vara. Coop Sverige Coop totalt Ekologisk andel av totalförsäljning, % 6,2 4,9 Försäljningsutveckling i kronor, % 37,1 — Reko kasse För kunder som tar med sig en egen kasse har Coop lanserat en tygkasse i ekologisk och rättvisemärkt bomull. Kassen tillverkas av ett kooperativ i Indien. 14
  • 17. välja ett ekologiskt eller miljömärkt Coop Änglamark är ett nordiskt varu­ alternativ inom varje varugrupp. märke. Under några år har arbetet med varumärket koncentrerats på en lansering Coop Änglamark – ett hållbart av produkterna i Norge och Danmark. varumärke 2008 tog produktutvecklingen för den --------------------------- ------ Coop Änglamark är Coops eget miljö­ svenska marknaden åter igen fart och KVITTO Ekoförsäljning Coop varumärke. Sortimentet består av 224 44 nya produkter intro­ducerades. totalt år 2008: 54 362 ton ekolivsmed el produkter. Varorna finns inom tre kate­ 2008 gjorde varumärksesbyrån Differ --------------------------- gorier: en undersökning bland svenska konsu­ ------ SÅ HÄR MÅNGA DJU Ekologi: Produkter märkta med både menter. När konsumenterna spontant R LEVER EKOLOGISK Fåglar: T 210 000 st Krav och EUs ekologiska märkning. fick ange det grönaste varumärket vann Kor: 8 200 st Miljö: Miljö­ och allergianpassade Änglamark. Lamm: 1 200 st Grisar: produkter för användning inom tvätt 10 000 st och rengöring. Dessa produkter är Änglamarkspriset med tema mat MINSKAD ANVÄNDN ING AV märkta med Svanen/Bra miljöval samt, och klimat BEKÄMPNINGSMEDE L 33 ton där så är möjligt Astma­ och Allergiför­ Sedan sju år tillbaka delas Änglamarks­ MINSKAD ANVÄNDN ING AV bundets symbol. priset ut i syfte att ge välförtjänt upp­ HANDELSGÖDSEL 2 500 ton Sensibel: Miljö­ och allergianpassade märksamhet och uppmuntran till perso­ hygienprodukter märkta med Svanen/ ner som gör insatser för miljön. Priset Bra miljöval och Astma­ och Allergiför­ instiftades av Coop tillsammans med bundets symbol. Ekologisk försäljning, ton 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 DDF = 6 200 ton (2007) och 9 000 ton (2008) Diagrammet visar Coop Sveriges totala ekologiska försäljning För 2007 redovisas även den ekologiska försäljningen för 47 sedan 1984. Försäljningen har ökat kontinuerligt förutom procent av de Coop­butiker som inte ägs av Coop Sverige, under 2004–2006. Tappet de åren beror på att våra leverantö­ utan drivs direkt av detaljhandelsdrivande föreningar, så kal­ rer då inte längre bakade ekologiskt bröd. Samma år blev lade DDF. För 2008 redovisas försäljningen för 68 procent också skörden av ekologiska grönsaker mindre än normalt. DDF­butikerna. 15
  • 18. Coop I Hållbarhetsredovisning 2008 I Miljö Hans Alfredson, Märta­Stina Daniels­ viktigt att produktmärkningen är till­ odling slipper den energikrävande fram­ son och Sven­Bertil Taube, för att upp­ förlitlig. Märkningarna längre ner på ställningen av konstgödsel. muntra och lyfta fram goda initiativ sidan vill vi lyfta fram som trovärdiga inom miljö och ekologi. tredjepartsmärkningar. Gröna hyllkantsetiketter Änglamarkspriset 2008 delades ut till Märkningarna hjälper kunderna att I Coops medlemspaneler har många personer som enskilt eller inom en orga­ göra ett aktivt val. Ibland upplever kun­ medlemmar svarat att de vill att det ska nisation eller ett företag gjort en bety­ derna att det är svårt att veta vad de bli enklare att hitta miljömärkta och delsefull miljöinsats inom matområdet olika märkningarna står för och vilka ekologiska varor i butikerna. Därför som också gynnar en för vårt globala märkningar man bör prioritera. Vi markerar vi dessa varor med gröna hyll­ klimat bättre produktion. tycker att kunden ska välja god och mil­ kantsetiketter. De fyra vinnarna var: jömässigt bra mat. Gärna ekologisk och • Christel Cederberg, forskare allra helst Kravmärkt som innebär att Alla butiker Kravmärkta • Sven-Erik Johansson, lantbrukare högre krav ställts när det gäller djurhåll­ Samtliga Coop­butiker har blivit Krav­ • Åke Persson, Borlänge kommun ning. Om maten kommer från fattigare certifierade. För certifieringen krävs att • Johan Ununger, vd Saltå Kvarn delar av världen bör den även vara Rätt­ butikerna har ett brett sortiment av Christel Cederberg fick Änglamarks­ visemärkt. Kravmärkta produkter och att persona­ prisets stipendium på 100 000 kronor. Det finns önskemål om en klimat­ len har goda kunskaper om Krav och märkning av mat. En sådan märkning ekologisk produktion. Hjälp att välja är mycket svår att göra på ett bra sätt. För en hållbar utveckling måste det fin­ Coop ser helst en märkning där produ­ Tre extra gröna butiker nas möjligheter att göra aktiva val i sin centerna på förpackningen talar om hur Under året öppnade Sveriges grönaste konsumtion. Kunderna ska enkelt, de bidragit till att minska använd­ stormarknad: Coop Forum Häggvik i genom att flytta handen i hyllan, kunna ningen av fossila bränslen i sin produk­ Stockholm. Här finns Sveriges största välja en vara som är producerad på ett tion. I väntan på en bra klimatmärk­ ekologiska och miljömärkta sortiment rättvist sätt, som är bättre för den egna ning rekommenderar vi kunderna att och varorna exponeras så att det ska hälsan eller bättre för miljön. Då är det handla ekologiskt då man i ekologisk vara enklare att hitta det ekologiska Ekologiskt jordbruk. Märket får användas av producenter Bra Miljöval. Naturskyddsföreningens märke som tagits vars system och produkter uppfyller bestämmelserna i fram i samarbete med handeln för att underlätta för EUs ekologiska förordning. Märket garanterar bland konsumenterna att handla miljövänligt. Framförallt är annat att minst 95 procent av varans ingredienser är det produkter som kan ha stor miljöpåverkan som ekologiskt producerade. märks till exempel hushållskemikalier. KRAV. Kontrollförening för ekologisk odling. Reglerna FSC (Forest Stewardship Council). Är en miljöcertifiering omfattar odling och produktion. Ställer högre krav än de av ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart skogs­ baskrav som ”Ekologiskt jordbruk” innebär, främst inom bruk. djurhållningen. MSC (Marine Stewardship Council). Ett miljömärke för EU­blomman är EUs gemensamma symbol för miljömärk­ fiske från världshaven. Det visar att fisket skett med ning. Blomman är EUs motsvarighet till den nordiska godkända metoder och på fiskbestånd som tål fiske. Svanen. Rättvisemärkt/Fairtrade. Produktmärkning som bidrar Svanen. Officiellt nordiskt miljömärke. Används på till förbättrade arbets­ och levnadsvillkor för odlare och kemiska varor, hygienartiklar, maskiner med mera. anställda i utvecklingsländer. 16
  • 19. Coop I Hållbarhetsredovisning 2008 I Miljö alternativet. Coop Forum Häggvik har och minska antalet mellanled. tre miljömästare som har utbildats Varje vecka lyfter Coop fram en eko­ under ett år och all övrig personal har vara i direktreklam och kampanjmate­ fått en grundkurs i ekologi­ och miljö­ rial. Det finns också återkommande frågor. Erfarenhet från miljöarbetet i temaveckor om ekologi i butikerna. Coop Forum Häggvik kommer att användas i hela kedjan. Varukrav styr inköpen I Göteborg har Coop Konsum Ave­ Coops strategi är att erbjuda och gynna Symboler visar vägen nyn byggts om och öppnat en ekobutik hållbara alternativ och göra det möjligt Coops treklöver är en signal som ska med ett ekocafé. Sortimentet i ekobuti­ för konsumenterna att göra goda val i tala om för våra kunder hur de kan handla ekologiskt. I alla våra recept mar­ ken består av cirka 300 ekologiska butiken. Men konsumenterna ska också keras de ingredienser som finns som artiklar. Maten som lagas i butiken och kunna lita på att samtliga varor från ekologiska alternativ med en treklöver. caféet är så långt det går tillagad av eko­ Coop har en hög lägsta nivå. Därför På kassakvittot är de ekologiska varorna logiska råvaror. Butiken har väckt stor regleras inköpen av varukrav gällande utmärkta med samma treklöver. Där visas också hur stor del av summan som uppmärksamhet och belönats med det etik, miljö och kvalitet. Vi tillämpar är ekologisk och miljömärkt. Stora Dagligvarupriset som instiftats av försiktighetsprincipen och väljer av mil­ tidningen Fri Köpenskap och Movement. jöskäl till exempel bort förpackningar Även Coop Konsum Zinkensdamm i som innehåller PVC. Vi väljer också Stockholm har byggts om under året bort genmodifierade produkter, Klorin och fått ett ökat fokus på ekologi med och vitt kalvkött. När det är marknads­ ett stort säljtorg för ekologiska varor i mässigt möjligt lägger vi ribban högre säsong och ett stort nytt ekologiskt och erbjuder bara hållbara alternativ. sortiment. Coop har till exempel beslutat att alla trädgårdsmöbler ska vara tillverkade av Pris och marknadsföring FSC­märkt trä. Utifrån säsong och till­ Priset är en viktig fråga när konsumen­ gång tar vi bort de konventionella alter­ terna väljer varor. Produktionsmeto­ nativen och säljer bara ekologiska tor­ derna gör ekologiska produkter dyrare kade gula ärtor, ekologiska färska än konventionella. De ekologiska rödbetor samt på Coop Nära och Coop varorna är därmed dyrare i inköp och Konsum bara ekologiska bananer. Skönhet kommer inifrån missgynnas av marginalpåslag i procent. Coops reklamkampanj för frukt och grön­ Därför har Coop som princip att, istäl­ Energi saker har av svenska folket utsetts till let för att lägga på en viss procent på de En stor miljöpåverkan från Coops verk­ Sveriges bästa reklam i en underökning ekologiska varorna, göra samma påslag i samhet kommer från energianvändning som gjordes av Dagens Media och YouGoy Zapera. antal kronor och ören som på motsva­ i butiker, lager och kontor. Främst från rande konventionella produkter. uppvärmning, kylning och belysning. Ett annat sätt att få ner priserna på KF har som mål att minska utsläppet av varorna är att effektivisera hanteringen koldioxid per kvadratmeter från elektri­ Antal Krav-märkta butiker, Coop totalt 2007 2008 262 722 18
  • 20. De nya frysdiskarna som installeras är utrustade med lock vilket spar mycket energi.
  • 21. citet och uppvärmning med minst 10 Effektiv energijakt Utsläpp av växthusgaser procent till 2010 jämfört med 2008. En ”Energijakt” har genomförts med Coop Sverige Ton CO2 Andel, % Coop har stora möjligheter att bidra till syfte att höja kompetensen och skapa Godstransporter 23 739 29,8 att detta mål uppfylls genom energi­ engagemang kring energieffektivise­ Tjänsteresor 1 900 2,4 effektiviseringar i vardagen. ringar hos samtliga medarbetare. Med­ Elförbrukning 35 500 44,6 Köldmedia 18 532 23,3 Under 2008 fick Coop och KF Fast­ arbetarna i butiker och stormarknader Totalt 79 671 100 igheter i uppdrag att ta fram ett förslag har utbildats i energibesparing gällande till strategi för minskad energiförbruk­ bland annat kyldiskar, frysrum och ning och klimatpåverkan från Coops uppvärmning. På servicekontoret Coop Energianvändning butiker. Förslaget kommer att ligga till Center har man minskat energikonsum­ Coop Sverige kWh kWh/m2 grund för de kommande årens arbete tionen genom att exempelvis släcka lam­ Butik 321 728 339 357 inom området. por och stänga av datorer. Detta har Lager 32 065 401 125 inneburit energibesparingar på 12 pro­ Totalt 353 793 740 305 Byggnader med låg cent. I kombination med att göra en energiförbrukning insats för miljön, har ”Energijakten” Belysning samt kyl och frys står för drivit fram tydliga symbolhandlingar, 75 procent av energikonsumtionen i engagerat medarbetare samt visat på butikerna. På Coop Forum Marieberg i enkla praktiska lösningar som alla kan Örebro har taket försetts med ett dags­ bidra till. Sammanlagt har runt 3 600 ljusinsläpp som ska spara 40 procent av medarbetare utbildats i energibespar­ belysningsenergin. Ljusinsläppet mins­ ingsaktiviteter. kar även kylbehovet sommartid tack Energieffektiviseringar har stor poten­ vare minskad värme från belysningen. tial i kombination med att de skapar Kyl­ och fryselementen i butikerna är engagemang och leder till snabba och en viktig del i energieffektivisering. konkreta resultat. Det finns mycket att Coop Konsum har under året investerat göra inom detta område inom de i nya kylar och frysar, samt i kylgardi­ närmsta åren, inte minst när det gäller ner som används för frysarna nattetid. kylar och frysar. De står för en stor del Coop Extra i Västerås är en av daglig­ av energiförbrukningen och i äldre varuhandelns mest energieffektiva bygg­ modeller används kraftiga växthusgaser nader och är i princip helt självförsör­ som kylmedia. Under 2008 påbörjades jande på värme. Enligt Boverkets en inventering som kommer att fortsätta byggregler får förbrukningen i en bygg­ under 2009, för att tydligare prioritera nad avsedd för livsmedelshandel vara effektivisering samt planlägga en konti­ max 115 kWh/m 2 och år. EUs Green nuerlig utfasning av äldre kylar och Building­certifikat ligger på 75 kWh/m2 frysar. och år. I Coop Extra i Västerås har för­ brukningen minskat till 46 kWh/m 2 per år, vilket ger en besparing på cirka 150 000 kronor om året. 21
  • 22. Coop I Hållbarhetsredovisning 2008 I Miljö Avfall, ton Transporter inblandning av rapsmetylester. Coop Coop Sverige KFs mål är att utsläppet av koldioxid byter kontinuerligt ut lastbilar och Återvunnet 34 790 från transporter i förhållande till ekono­ investerar i större bilar som rymmer mer Använt för uppvärmning 6 313 misk omsättning ska minska med minst varor, har renare motorer och lägre 10 procent 2010 jämfört med 2008. bränsleförbrukning. Under 2008 inves­ Biologisk behandling 5 628 Coop bidrar till att uppfylla detta terade Coop i 14 nya lastbilar av senaste Farligt avfall 77* mål genom flytta över fler transporter av tekniken och 11 släp. Deponerat avfall 70* varor till järnväg samt genom att De lastbilstransporter som köps in Totalt 46 878 minska utsläppen från lastbilstranspor­ regleras av också miljökrav. Coops leve­ *Endast från terminalerna. Siffror från terna. rantörer förbinder sig exempelvis att butikerna saknas. endast använda diesel av miljöklass 1, Varutransporter till terminalen samt att inte använda däck som inne­ läggs på järnväg håller HA(högaromatiska)­oljor. Det Tjänsteresor fördelade på transportsätt Coop har fattat beslut om att flytta en ställs även krav på effektivisering av Tjänsteresor Coop Sverige, CO2 ­ekvivalenter 2008 km (ton) stor del av varutransporterna från lastbil bränsleförbrukning samt säkerhet. Bil 4 986 439 997 till järnväg. Framförallt transporter som Tåg 930 010 0 går inom Sverige från leverantörerna till Återvinning och avfall Flyg 5 157 576 903 Coops terminaler. Under 2009 börjar Coops mål är att minska avfallet från Totalt 11 074 025 1 900 Coop­tåg som kör lastbilstrailers rulla verksamheten och öka återvinningen av på sträckorna Helsingborg – Stockholm olika material. – Umeå. Resultatet blir 120 färre lastbi­ Avfallet från butiker och terminaler lar på vägen varje arbetsdag vilket mins­ består dels i förpackningsmaterial och kar utsläppet av koldioxid med cirka dels i varor som inte blir sålda. Coop ut­ 8 000 ton per år. nyttjar försäljningsstatistik för att göra bättre beställningar och därigenom Sparsammare körning minska andelen varor som slängs. Från terminalerna till butikerna körs Färskvaror som närmar sig sista för­ varorna med lastbil. För att minska brukningsdag prissänks också som en utsläppen från dessa transporter har sista åtgärd för att inte behöva kastas. Coops egna chaufförer utbildats i spar­ I visa fall skänks till exempel kläder till samt körsätt. Det har resulterat i en biståndsorganisationer. I samband med minskad bränsleförbrukning med 9 pro­ att klädsortimentet på stormarknaderna cent. Engagemanget för att köra energi­ förändrades fick Röda korsets katastrof­ effektivt ökas genom att chaufförerna får förråd i Halmstad ta emot en stor sänd­ del av den ekonomiska besparing som ning kläder och skor från Coop Forum. den minskade bränsleförbrukningen Inköpsvärdet för varorna var cirka resulterar i. Samtliga Coops lastbilar 1 miljon kronor. tankas med APC diesel med 5 procents Även reklamen ses över och ett arbete pågår för att minska utskicken av direktreklam till hushållen. 22
  • 23. Förpackningar sorteras som annars skulle gå tomma tillbaka lingsstation för bland annat elektronik­ Avfall och förpackningsmaterial sorteras från butikerna. Pallar av trä tas till vara avfall, batterier och glödlampor testats i fraktionerna: wellpapp, hård/mjuk­ som bränsle och värmer upp Coops ter­ under 2008. Försöket har visat mycket plast, papper, träbränsle, övrigt bränn­ minal i Bro. gott resultat och fått stor uppskattning bart, organiskt avfall och farligt avfall. I ett antal av Coop Konsums butiker från kunderna, och Kretsloppskontoret Det organiska avfallet går till biologisk i Stockholm har ett nytt sätt att hantera kommer nu att utöka denna typ av behandling. Coop är sedan cirka 30 år sopor genom användning av kärlpress insamlingsstationer på fler ställen. tillbaka en av de största leverantörerna för blötsopor införts. Detta sparar trans­ Totalt samlade man in 4,5 ton farligt av returwellpapp till pappersbruken. porter och minskar kostnaderna. avfall under första året. Under de senare åren har mängderna I samarbete med Kretsloppskontoret i minskat på grund av en ökad använd­ Göteborg har besökare på Coop Forum ning av Sverigebacken, en butiksför­ i Backa, Bäckebol och Sisjön samt Coop packning som återanvänds. Returmate­ Konsum Avenyn erbjudits möjligheten rial, pallar, rullburar och plastbackar att lämna in så kallat farligt avfall direkt hämtas av ordinarie varutransporter i butik. I butikerna har en särskild insam­ Flaskor blir vagnar Det är av stor vikt att hitta användningsområ­ den för återvunnet material. Coop har tagit fram kundvagnar gjorda av återvunna pet­flas­ kor som introducerats i flera butiker och stor­ marknader. 250 pet­flaskor går det åt för att tillverka en kundvagn. Coop har också lanserat en miljökasse. Målet är att den på sikt helt ska ersätta de konven­ tionella plastkassarna. Kassen tillverkas av 60 procent plast och 40 procent majsstärkelse vilket minskar användningen av olja. Inled­ ningsvis fanns det kvalitetsproblem med vissa av kassarna som gjorde att de lätt gick sön­ der. Efter en kvalitetsförbättring är kassarna starkare även om de inte helt kan jämföras med konventionella plastkassar. 23
  • 24. Coop I Hållbarhetsredovisning 2008 I Intressentdialogen – Samtal med FTC Coop vill påverka leverantörerna och förbättra sortimentet Coop har en lång tradition av enga­ FTC Coop har varit en föregångare när FTC Vi gjorde en undersökning 2004 gemang på det sociala området, det gäller utvecklingen av det ekolo­ om leksaker där vi besökte nio fabriker i inte minst genom Vi­skogen och giska och Rättvisemärkta sortimentet. Kina. Av de svenska importörerna hade Kooperation Utan Gränser. Många En utmaning jag ser att Coop har är att Coop bäst rutiner för kontroller och det av medlemmarna tycker att frå­ säkra goda förhållanden hos era leveran­ gick snabbt att få information från gorna är viktiga. Henrik Lindholm, törer när det gäller det övriga sortimen­ inköpsorganisationen. Men vid inter­ verksamhetsansvarig på Fair Trade tet som utgör 95 procent. Det är här vjuerna kom det fram att åtta av de nio Center och Per Rosengren, kvali­ man kan göra störst skillnad i det långa fabrikerna bröt mot kinesisk lag och tetschef på Coop, diskuterar utma­ loppet. systematiskt fuskade vid revisionerna ningar för Coop och aktuella frågor framför allt när det gäller arbetstider inom området. Coop Vi får mycket uppskattning för och övertidsersättning. Hur har ni vårt arbete med det miljömärkta och utvecklat ert arbetssätt mot leverantö­ Rättvisemärkta sortimentet. Men vi gör rerna? kontinuerliga förbättringar inom det breda sortimentet och det är en utma­ Coop Våra inköp sker genom Inter­ ning för oss att få våra kunder att upp­ coop som finns på plats i regionen och märksamma dessa. Vi ser också en stor vi kan se en positiv trend när det gäller potential i att ytterligare integrera arbe­ antalet revisioner och utvecklingen hos tet med sociala frågor med affärsverk­ våra leverantörer. Som delägare i Inter­ samheten. coop vill vi också veta att de sköter frå­ Henrik Lindholm Per Rosengren gorna och gör ett bra jobb. Därför har Verksamhetsansvarig Kvalitetschef Coop vi gjort en tredjepartsrevision av Inter­ Fair Trade Center coops ledningssystem inom området som föll väl ut. Fair Trade Center är en ideell förening som bevakar svenska företags handel med utveck­ lingsländer. 24
  • 25. ” Vi vill att våra inköpare drabbas av verkligheten genom att själva besöka leverantörerna i riskländerna. FTC Inom många företag kan vi se att FTC För ett år sedan gjorde vi en FTC Det märktes tydligt när Coop sat­ det finns en brist på kommunikation undersökning hos producenter av kon­ sade inom det rättvisemärkta sortimen­ mellan dem som arbetar med etiska frå­ serverad tonfisk i Thailand. Vid vissa tet. Vi fick tillgång till produkter som gor och inköpare. Hur arbetar ni för att fabriker fick vi starka tecken om miss­ inte fanns tidigare på marknaden. Men integrera områdena så att det finns inci­ förhållanden, såsom olaglig övertid, vad händer inom frukt? Det pågår en tament för att koppla etikarbetet tydli­ lönediskriminering mellan burmeser diskussion om att införa etiska krav gare till inköpsarbetet? och thailändare och till och med fall av inom Global Gap* som certifierar näs­ misshandel. Efter kraftfull uppföljning tan all frukt på marknaden. Är Coop Coop Det tar tid att få både inköpare kunde fabriken visa tydliga förbätt­ pådrivande inom det arbetet? och organisation att värdera andra para­ ringar, men problemen har kommit till­ metrar än pengar i inköpsarbetet. Inkö­ baka. Hur kan ni försäkra er om att era Coop Vi har varit med och utvecklat parens roll är att förhandla om priset, inköpare har den lokalkännedom som kriterierna inom Global Gap och har men med policydokument vill vi addera krävs för att upptäcka sådana problem? ambitionen att fortsätta vara med och andra värden och kriterier. Vi vill också påverka. 95 procent av den frukt vi säl­ att våra inköpare drabbas av verklighe­ Coop Intercoop har lokalkontor på de jer är Global Gap­certifierad och infö­ ten genom att själva besöka leverantörer flesta av våra marknader i regionen och randet av etiska kriterier kan göra stor i riskländerna och ser vilka villkor arbe­ många av de anställda är infödda och skillnad. Vår största leverantör, Ever­ tarna har. kan förstå kulturen. Vi har aktivt rekry­ fresh, är väldigt duktiga på produktsä­ terat personer från dessa länder. Vi arbe­ kerhet och de har också börjat engagera tar också kontinuerligt med att sätta sig mer inom det sociala området. frågorna på agendan, med att utbilda och informera våra inköpare och med att utveckla vår systematik. Vi tar också extern hjälp när det gäller att granska oss själva när det gäller hur våra system, utbildningar och introduktionsprogram * Global Gap är ett globalt samarbete för kvalitetssäkring av frukt och grönt. ser ut. 25
  • 26. Coop I Hållbarhetsredovisning 2008 I Socialt ansvar Coop – med omtanke om människor All Coops verksamhet utgår från Produktkvalitet Points) arbetssätt för att ta reda på, och stödjer FNs deklaration om På Coops egna matvaror och en lång bedöma och kontrollera alla faror och mänskliga rättigheter. Vi arbetar rad andra varor inom våra egna varu- hot mot livsmedelssäkerheten. Coop har kontinuerligt med att säkerställa märken står det ”kvalitetssäkrat av etablerat ett ledningssystem för kontroll och förbättra villkoren i vår egen Coop”. Det betyder att vi har ställt sär- och redlighet. Systemet ger riktlinjer för verksamhet och i hela vår leveran- skilda varu- och kvalitetskrav på pro- egenkontrollen i butik, på terminal och törskedja. Coop strävar efter att dukterna och garanterar att de uppfylls. kontor. skapa långsiktiga relationer med Vi har bedömt produkten, godkänt Som en följd av den nya livsmedels- leverantörerna men samtidigt innehåll och sammansättning samt tes- lagstiftningen har butikerna själva fått ställa krav. Det är en viktig strategi tat produkten genom bland annat ansvar för sin egenkontroll. Personal för att driva på utvecklingen både smaktest. från samtliga butiker har därför utbil- när det gäller sociala frågor och Leverantörer som producerar varan för dats i egenkontroll. Butikerna har både miljöfrågor. Coop ska också godkännas. Det innebär som uppgift att genomföra förbättrings- att vi värderar om leverantörens kvali- åtgärder och kontrollera till exempel tetsstyrningssystem säkerställer att både temperaturer i kyldiskar. Data från lagkrav och Coops särskilda varu- och mätningarna matas in i ett webbaserat kvalitetskrav när det gäller livsmedelssä- system för uppföljning som övervakas kerhet, kvalitet, miljö och etik uppfylls. centralt. Under året har Coop förstärkt Coops krav är ofta mer långtgående än avdelningen för kvalitetskontroll med vad lagstiftningen kräver till exempel ytterligare en medarbetare och etablerat när det gäller ingredienser och innehålls- en intern arbetsgrupp för egenkontroll. deklarationer. Kontrollen av de egna varorna sker Larmet går genom stickprov på varor och inspek- Coop har cirka 50 000 varor i sortimen- tion av leverantören. Kontrollerna tet. Under 2008 återkallades 75 av dessa anpassas efter typ av produkt, leveran- produkter från butikerna. 22 återkallel- tör och om det är lagstiftade krav på ser gällde varor inom Coops egna varu- livsmedelssäkerhet eller Coops egna märken. De vanligaste orsakerna till att kvalitetskrav som undersöks. produkterna drogs tillbaka var felaktig märkning av datum eller innehåll eller Utvecklad egenkontroll att varorna inte levde upp till ställda I arbetet med produktkvalitet följer kvalitetskrav. När en vara återkallas går Coop BRC (British Retail Consortium) ett larm på Coops intranät. Genom att Global standard – livsmedel, en interna- butikerna kvitterar på intranätet när de tionell standard för effektiv styrning av tagit bort varorna från hyllan erhålls en hygien och kvalitet i livsmedelsföretag. god uppföljning av att åtgärderna Coops egenkontroll bygger på HACCPs genomförs överallt. (Hazard Analysis and Critical Control 26
  • 27. Kriterier för Rättvisemärkning av rosor På grund av produktionsstrukturen inom snittblomsindustrin finns idag endast kriterier för anställd arbetskraft, det vill säga plantage/farmer, och inte för enskilda odlare. Kriterierna för rosor följer FLO:s (Fairtrade Labelling Organiza- tions International) generella kriterier, men har även produktspecifika kriterier som bland annat innehåller: • Uttryckliga regler för kemikaliehantering, inklusive hälsofrämjande åtgärder • Regler för långsiktiga handelsrelationer; volymer och blomstersort specifice- ras i ett handelskontrakt som sträcker sig över minst 6 månader • Angivelser för kontraktspris; ett avtal mellan köpare och säljare som motsva- rar minimipriset när prisnivåerna inte regleras på världsmarknaden • En premie på 12 procent av försäljningen som används till social och ekono- misk utveckling i lokalsamhället. På några av blomsterfarmerna i Kenya har premien bland annat använts till: byggnation av lokaler för vuxenutbildning, borrning av brunnshål för vattenförsörjning, inköp av utrustning till blomster- farmens daghem för de anställdas barn, inköp av böcker, bänkar och stolar till lokala skolor. Källa: Rättvisemärkt 27
  • 28. Coop I Hållbarhetsredovisning 2008 I Socialt ansvar Långsiktiga leverantörsrelationer Många av Coops varor tillverkas i ness Social Compliance Initiative), en Coop utvecklar långsiktiga och hållbara Asien, framförallt i Kina. Mycket kraft fristående tredjepartsorganisation som relationer med leverantörerna och bidrar läggs på att säkra att produktionen upp- samordnar kontroller av verksamheter i på så sätt till en etisk handel. Alla leve- fyller Coops etiska och miljömässiga krav. Fjärran Östern. Under 2008 började rantörer måste skriva under Coops upp- Intercoop är en inköpsverksamhet i BSCI successivt att ta över Intercoops förandekod. Uppförandekoden bygger Fjärran Östern. Den ägs gemensamt av egna kontroller av leverantörerna. Att på de riktlinjer som FN och ILO (Inter- konsumentkooperationerna i de nord- anlita externa internationella revisorer national Labour Organization) har tagit iska länderna, Italien och Spanien. som BSCI ger större kraft i kraven på fram. Den innehåller till exempel för- Intercoop arbetar med att kontrollera leverantörerna. Det är också ett sätt att bud mot barnarbete och kräver att producenterna innan de kan bli leveran- förenkla för leverantörerna som genom fabrikerna följer lokala lagar om mini- törer till Coop. Det ger konsumenterna att bli godkända av BSCI får tillgång milöner, övertid samt att arbetarna får en säkerhet om att de varor de handlar till en stor kundbas. lön enligt överenskommelse. Coop stäl- hos Coop är producerade under anstän- Coop har som strategi att inte lämna ler också krav på att leverantörerna ska diga förhållanden och att grundläg- leverantörer som inte omedelbart kan gå igenom uppförandekoden med sina gande arbetstagarrättigheter uppfylls. leva upp till våra krav. En leverantör leverantörer. Intercoop är medlemmar i BSCI (Busi- som vid en granskning inte uppfyller Rosodlare från Kenya på besök i butiken Zipporah jobbar på en plantage i Kenya där man odlar Rättvisemärkta rosor. Under året besökte hon och tre av hennes kolleger Coop Konsum i Kallhäll. I butiken mötte de kunder och medlemmar och berättade om hur Rättvisemärkt har för- bättrat deras och deras arbetskamraters liv och ekonomi. Tack vare att plantagen där de arbetar är Rättvisemärkt-certifierad får de bättre betalt. De har rätt att organisera sig fackligt och får 16 veckors föräldraledighet med full lön. Arbetsmiljön är bättre och de får också en premie för att utveckla samhället. Hur pre- mien ska användas beslutar de själva. 28
  • 29. våra krav uppmanas att återkomma till grundlig undersökning av bland annat Rättvisemärkt försäljning oss med förbättringsplaner. Har leve- ekonomi och arbetsförhållanden hos Antal Rättvisemärkta produkter 99 rantören goda intentioner och kan visa företaget. När såväl Coop som Livsmed- Coop Coop på kontinuerliga förbättringar uppnås elsarbetareförbundet och arbetsgivaror- Sverige totalt bättre resultat genom en långsiktig rela- ganisationen LI såg goda möjligheter för Försäljningsökning, % 5,7 — tion där Coop fortsätter att ställa krav företaget att utvecklas och förbättra Andel av total livs- på utveckling. arbetsvillkoren valde Coop att ge före- medelsförsäljning, % 0,3 0,2 Under 2008 genomförde Intercoop taget en chans att förändra det som inte och BSCI 143 kontroller av leverantörer varit bra och åter anlita dem som leve- som levererar varor till Sverige. Av dessa rantörer. Intercoops och BSCIs revisioner av leverantörer av varor till har 83 godkänts medan 60 måste På samma sätt har Coop efter larm Coop Sverige 2008 kunna visa upp olika förbättringar för om dåliga arbetsförhållanden inom Villkorligt att bli helt godkända. städbranschen gått igenom avtal och godkända med krav De största problemen i Kina, som är upphandling av städning för butiker på förbätt- Antal Godkända ringar revisioner det land i Asien Coop importerar mest och stormarknader. Detta arbete har Indien 7 5 12 varor från, är att mängden övertids- skett för att säkerställa att de företag Indonesien 12 11 23 timmar är för hög, kompensationen för som anlitas är seriösa och behandlar och Kina 55* 40 95 övertidsarbete är för låg och att leveran- betalar sina anställda på ett sätt som föl- Pakistan 1 0 1 törer betalar ut en månadslön som är jer både kollektivavtal och svenska lagar Vietnam 8 4 12 lägre än lagstadgad minimilön. och regler. Summa 83 60 143 Intercoop påverkar lokalsamhället. Coop har också beslutat att kontrol- *22 av dessa revisioner har gjorts av ICTI Genom fonden ”Children education lera att leverantörerna har kollektivavtal (International Council of Toy Industries). fund” doneras pengar till uppbyggnad vid all ny kontraktering. av skolor i de områden där Intercoop har sin verksamhet. Rättvist sortiment Genom att välja Rättvisemärkta pro- Kontroll av svenska leverantörer dukter bidrar konsumenterna till för- Coop är noga med att ställa krav på de bättrade arbets- och levnadsvillkor för sociala förhållandena hos leverantörer i odlare och anställda i utvecklingsländer. fjärran Östern. Men det har blivit tyd- Coop har som mål att kunna erbjuda ligt att vi även måste granska arbetsför- Rättvisemärkta varor inom alla varu- hållanden och ställa krav på svenska grupper där sådana finns tillgängliga. leverantörer. Under 2008 fick Coop Under 2008 ökade sortimentet med uppgifter om att svart arbetskraft anli- 30 produkter. Coop kan nu erbjuda tades och stora brister i arbetsmiljö och konsumenterna 99 Rättvisemärkta arbetsförhållanden rådde hos en av våra varor. Under hösten arrangerade Coop leverantörer i Sverige. Coop slutade att en särskild kampanjvecka då de Rättvi- handla från leverantören och gjorde en semärkta varorna lyftes fram extra tyd- ligt i butiker och marknadsföring. 29
  • 30. Coop I Hållbarhetsredovisning 2008 I Socialt ansvar Hälsa och matglädje Färre tillsatser Nyckelhålsmärkta försäljningen med Coop ska erbjuda konsumenterna varor Coop strävar efter att våra egna varu- 13 procent. Coop lyfter fram de hälso- som är hälsosamma och som de kan märken ska vara bland de bästa i fråga samma varorna i butik och genom infor- känna sig trygga med. om hälsa och säkerhet. De egna varu- mation. På coop.se finns det 300 Nyckel- Genom bra produkter och informa- märkena tas fram gemensamt för de hålsmärkta recept att välja mellan. tion om hälsa vill vi underlätta för kun- nordiska länderna och följer lagstift- Under 2007/2008 erbjöd några stor- derna att göra medvetna val för ett sun- ningen i det land som har de strängaste marknader personlig hälsoshopping dare liv. I Coops medlemspanel bad vi reglerna. Det har gjort att Coop var med hälsocoacher som medverkade vid medlemmarna svara på frågor om hur mycket tidiga med att minska och ta köprundan, gav råd och svarade på frå- de ser på hälsa. Frisk luft, vila/sömn och bort transfetter ur de egna varumärkes- gor. Under hösten 2008 flyttades erfa- sund mat tyckte de flesta som svarade produkterna. Coop arbetar också med renheterna från projektet över på web- var hälsa likväl som promenader, um- att ta bort onödiga tillsatser som gluta- ben där medlemmar och kunder nu kan gänge med familj och vänner, träning mat både inom egna varumärken och få information och svar på 100 frågor och motion. Nästan alla svarade att andra varor. Till julen var till exempel om mat och hälsa. färska grönsaker och färsk frukt var alla julskinkor som såldes på Coop fria Coop vill visa att hälsosam mat är sund mat. Mat med mycket fibrer, min- från glutamat. På samma sätt pågår god. Coops matinspiratör Sara Begner dre socker, fett och konserveringsmedel arbete för att minska salthalten i pro- lyfter i recept, broschyrer och medlems- upplevdes också som sunda. dukterna och Coop har exempelvis tagit tidningen Mersmak fram mat som gör Närmare 40 procent av de svarande fram en japansk soja som innehåller 35 både kroppen och själen glad. Konsu- ansåg att de äter hälsosamt, samtidigt procent mindre salt. mentföreningarna bidrar med inspira- som många vill äta mer hälsosamt. Lägre tion om mat och hälsa på seminarier, pris på nyttig mat, tydligare märkning Inspiration till sund och god mat mässor och aktiviteter i butikerna runt och mer inspiration i butiker är några Nyckelhålsmärkta livsmedel är magrare om i landet. av de saker som panelens medlemmar och innehåller mindre socker och salt nämnde som skulle bidra till mer hälso- men mer fibrer än andra livsmedel av samma matvanor. samma typ. Under 2008 ökade den Nyckelhålsmärkt försäljning Antal Nyckelhålsmärkta produkter i Coops sortiment 3 900 Coop Coop Sverige totalt Inte så salt Försäljningsökning, % 3,7 — Coops japanska soja innehåller Andel av total livs- 35 procent mindre salt. medelsförsäljning, % 23,9 21,4 30
  • 31. 100 kundfrågor om mat och hälsa finns besvarade på coop.se Tre exempel: Hur nyttigt är ris? Ris är ett bra livsmedel generellt sett. Men även här finns det många sorter att välja mellan. Det nyttigaste är det som inte är raffinerat, råris. Det har lite längre koktid, men med lager- blad, buljong och en skvätt vin blir det underbart gott. Prova också gryn, bulgur, matvete och dinkel. Vilket godis ska jag välja till barnen? Välj godis som innehåller minst tillsatser och som är så naturligt som möjligt. Som choklad, nötter eller torkad frukt. De innehåller inte bara energi, utan också en del näringsäm- nen. Köp inte heller mer än vad barnen verkligen vill ha, eller du tycker att de ska få. Tänk på att ofta är det mer saken i sig att köpa godis, snarare än mängden, som är det viktiga, Det finns också ekologiska alternativ som inte innehåller några tillsatser. Innehåller frukt och grönsaker kostfiber? Ja, det gör de, vissa mer och andra mindre. Exempel på fiberrika frukter är päron, passionsfrukt, kiwi, hjortron och svarta vinbär. Fiberrika grönsaker och rotfrukter är palster- nacka, morot, sockerärtor haricots verts, majs och bryssel- kål. Men all frukt och grönsaker är sunda. Ät så mycket du orkar.
  • 32. Matinspiratör Coops matinspiratör Sara Begner tipsar om mat som gör både kroppen och själen glad. På coop. se, i tidningen Mersmak och broschyrer finns hennes recept och smarta vardagstips.
  • 33. Matskola för barn mjölk eller minska laktoshalten. Sorti- Vår Ruset – motion för många Under 2008 deltog Coop i arrange- mentet Coop Änglamark Sensibel har Coop sponsrade Vår Ruset, ett motions- mangen kring Barnens Egen Matskola under året utökats med fem produkter lopp för kvinnor. Loppet hölls på 17 som är Sveriges största matlagningstäv- och omfattar nu 26 produkter märkta platser i landet och 148 000 kvinnor ling för barn. Projektet syftar till att med Astma- och Allergiförbundets deltog. Vår Ruset har nu antagit målet väcka matlust och på ett enkelt och lek- symbol. att inom några år vara ett av världens fullt sätt uppmuntra barns intresse för mest miljövänliga och mest ekologiska svenska råvaror och matlagning. Lättare att sluta röka motionslopp. Loppet ska ses över ur ett Under året blev det tillåtet att sälja miljöperspektiv och redan i år kommer Allergi och överkänslighet nikotinläkemedel och Coop tog in pro- muggar, tallrikar, bestick och påsar att Många är överkänsliga mot vissa livs- dukterna i sortimentet i samtliga buti- vara tillverkade av komposterbart en- medel. För att underlätta för dem har ker. Därmed ökade tillgängligheten för gångsmaterial. Det kommer också att Coop anpassat cirka 350 av recepten i dessa produkter för alla kunder som finnas miljöstationer för sopsortering receptbanken på coop.se. I recepten vill sluta röka. Coop avvaktar nu till- vid loppen. anges hur man lätt kan byta ut ingredi- stånd för att utöka sortimentet med enser för att helt undvika ägg, gluten, läkemedel inom områdena värk, allergi, förkylning etc. Sköna joggingfester över hela landet Under maj och juni arrangeras lopp i 17 städer från Malmö i söder till Luleå i norr. Det handlar om att springa, jogga, lunka eller promenera 5 km i sin egen takt. Vår Ruset är inte en tävling, utan en fest för kvin- nor och tjejer i alla åldrar. 33
  • 34. Coop I Hållbarhetsredovisning 2008 I Socialt ansvar Medarbetare der på varje arbetsplats inom företaget. startade har sjukfrånvaron minskat med Coop Sverige ska utveckla och stärka Syftet är att nå målsättningen 70 pro- cirka 10 procent. affärsverksamheten och företagets kon- cent nöjda medarbetare 2010. Fysisk träning är en väg att förebygga kurrenskraft genom att attrahera, utveckla sjukdom och bidra till bättre hälsa. och behålla marknadens bästa kompetens. Jättelyftet samlade alla Därför är höjda subventioner för frisk- Coop vill skapa stolta och kompetenta Medarbetarna är företagets främsta vård en viktig del i arbetet med att medarbetare och stärka arbetsgivarvaru- ambassadörer och under förändrings- sänka sjukfrånvaron. Coop har under märket för att bli branschens mest attrak- processer är det extra viktigt att moti- 2008 ökat friskvårdsbidraget till varje tiva arbetsgivare. Coop ska erbjuda möj- vera och engagera medarbetarna samt medarbetare från 500 kronor till 1 000 ligheter till ut-veckling och karriär samt skapa delaktighet. Under 2008 samlade kronor eller subventionerat gymkort visa omtanke och bry sig om medarbetare Coop samtliga medarbetare i informa- med upp till 50 procent. Under 2008 och chefer. Under 2009 prioriteras tre tions- och inspirationsaktiviteten Jätte- drog 971 medarbetare nytta av frisk- övergripande områden: kompetens, ledar- lyftet. Syftet var att ge en bild av den vårdsbidraget. Coop sponsrar Vår Ruset skap och utveckling av företagskulturen förändringsprocess Coop befinner sig i, och erbjuder sina medarbetare att delta i genom att stärka Coops värderingar. stärka företagskulturen och berätta om loppet utan kostnad. Över 1 800 kvin- de satsningar och åtgärder företaget vid- nor från Coop deltog i Vår Ruset. Tuffa besparingar tar för att nå lönsamhet. För att nå långsiktig lönsamhet har Utveckling av ledare Coop startat ett förbättringsprogram. Sjukfrånvaron sjunker Ett bra ledarskap är en viktig del för En del i programmet handlar om att Coop strävar efter att vara en hälsosam trivseln på arbetsplatsen. Coop har minska personalkostnaderna med 500 arbetsplats som verkar för att personalen kartlagt de 600 högsta chefernas och miljoner kronor. Det innebär att personal- är frisk och mår bra. I slutet av 2007 nyckelpersonernas ledaregenskaper. styrkan minskas med motsvarande 1 000 hade Coop en sjukfrånvaro som var Genomgången ska ligga till grund för heltidstjänster. Alla som slutar erbjuds högre än sjukfrånvaron hos övriga aktö- hur arbetet med ledarskapsutveckling att gå in i ett omställningsprogram för rer inom detaljhandeln. Under 2008 och ledarskapsförsörjning ska gå vidare att få stöd och kunna söka nytt jobb startades därför ett projekt med målet inom Coop. Ett arbete med att ta fram under trygga former. att bli det friskaste företaget i detaljhan- aktiviteter för att täcka de kompetens- deln. Sjukfrånvaron ska sänkas med 25 gap kartläggningen påvisar har startats. Medarbetarnas synpunkter procent fram till och med 2010. För att säkra den framtida ledarför- Under 2008 genomfördes en medarbe- Det första steget har varit att införa sörjningen finns Coops ledarprogram tarundersökning i Coop Sverige för att nya rutiner för sjuk- och friskanmälan, Bra Chefer. Under året har den femte mäta motivation, engagemang och arbeta med tidig rehabilitering och på omgången startat med 43 deltagare. nöjdhet. 62 procent av medarbetarna ett strukturerat sätt säkerställa utred- Coop Extra driver ett kvinnligt nätverk svarade på undersökningen om hur de ning av långtidssjukskrivningar. Vid som träffas regelbundet. Nätverket ska ser på sina arbetsförhållanden. anmälan om sjukdom eller vård av barn vara en språngbräda för att komma Undersökningen visade att 59 procent erbjuds personalen rådgivning via före- vidare i karriären och 75 procent av del- ser positivt på sin arbetssituation. Resul- tagshälsovården. Coop arbetar också tagarna har redan tagit ett första steg tatet har analyserats och resulterat i med Hälsoeffekten, ett verktyg för att vidare och bytt jobb inom företaget. handlingsplaner för utveckling av ledar- belysa kostnader för sjukfrånvaro och skap, kultur och kompetens med åtgär- personalomsättning. Sedan projektet 34
  • 35. Medarbetarindex 59% 59 procent ser positivt på sin arbets- situation. Coops mål är att nå upp till 70 procent inom två år.
  • 36. Coop I Hållbarhetsredovisning 2008 I Socialt ansvar Medelantal anställda Coop Kunskap som når många Färre arbetsskador Sverige AB Cilab Coops strategi för utbildning är att Den största delen arbetssjukdomar i Kvinnor 3 794 344 skapa en lärande organisation där med- Sverige beror på belastningsskador och Män 1 886 1 223 arbetare som utbildas i sin tur utbildar de kommer av ensidigt arbete och tunga Totalt 5 680 1 567 sina arbetskamrater i butik, stormark- lyft. Ensidigt arbete och tunga lyft före- nad och på terminalerna. Det ger största kommer mycket i butiksarbete. För att Andelen medarbetare med möjliga effekt av utbildningsinsatser i minska belastningsskador arbetar Coop utomnordisk bakgrund ett stort och geografiskt spridd företag. med riskbedömningar, handlingsplaner 2008 2007 Coop Forum-kedjan har under året och att utbilda personalen i ergonomi. Coop Sverige 11,4 11,7 fortsatt sin stora utbildningsinsats inom Vi provar också ny teknik för att för- Bättre Affärer med syfte att införa ruti- bättra arbetsmiljön. Fördelning butikschefer* ner som ger bättre lönsamhet i stor- I tjugo butiker har snabbkassor instal- och platschefer marknaderna. lerats där kunden själv läser in sina Coop Sverige Män Kvinnor I samband med Kravmärkningen av varor. Personalen fokuserar på service Coop Konsum 73 42 butiker utbildades 200 medarbetare och rör sig mellan kunderna för att Coop Forum 31 8 från olika butiker om ekologi och miljö. hjälpa till vilket minimerar det mono- Coop Extra 30 8 Coops medarbetare ges också möjlig- tona arbetet i kassan. Coop Nära 10 16 het att utvecklas på sin fritid. Samtliga På en av lagerterminalerna finns Terminal 7 0 medarbetare har vid två tillfällen under också ny teknik som underlättar arbe- * Exklusive franchisebutiker året kunnat söka bidrag för personlig tet. Här används ett system med förar- utveckling som inte är kopplad till deras lösa truckar. Med de nya truckarna blir Fördelning i Coop Sveriges arbetsuppgifter. 33 personer har fått stressen mindre och expeditörerna slip- ledningsgrupp bidrag till allt från thailändsk matlag- per de många hoppen upp och ned från ning till att lära sig köra travhäst. truckarna. Det går också att ställa in Män 6 KFs gymnasium med runt 300 elever plockhöjden vilket skonar ryggen. Kvinnor 2 är en viktig tillgång för att säkra fram- Antalet arbetsskador har minskat från tida kompetens. Under året har ett lär- 256 till 207. Även antalet allvarliga till- Sjukfrånvaro, % lingsprogram startat där en stor del av bud/olyckor har minskat något. Coops 2008 2007 utbildningen sker i Coops butiker. vision är att inte ha några tillbud eller Coop Sverige AB 5,5 6,5 olyckor alls 2014. Cilab 7,5 8,1 Antal rån mot Coop Sveriges butiker 2008 2007 2006 2005 Rån 46 32 45 62 36
  • 37. Brott och säkerhet Mångfald och jämställdhet Samhällsansvar Den nedåtgående trenden för antalet Coop ska vara en attraktiv arbetsgivare Coop ska bidra till en hållbar samhälls- rån har brutits under året. 46 Coop- som verkar för jämställdhet och ser utveckling både i Sverige och runt om i butiker rånades vilket är en betydande olikheter mellan människor som en till- världen. Det kan handla om att genom ökning jämfört med de 32 rån som gång. Mångfalds- och jämställdhetsper- sortiment i butikerna bidra till ökad inträffade året innan. Här följer Coop spektivet finns som ett naturligt inslag integration. Det kan också handla om samma utveckling som resten av sam- vid all rekrytering och kompetensut- att ge hjälp till självhjälp så att fattiga hället. Men hos Coop är ökningen trots veckling. Coop eftersträvar blandade och hemlösa kan förbättra sin situation. allt lägre än genomsnittet. arbetsgrupper. Coop har under flera år arbetat med Fördelningen mellan kvinnor och Världens mat för ett mångkulturellt slutna betalningssystem och utbildning män på chefsbefattningar varierar mel- samhälle av personalen för att se till att rånarna lan olika delar av företaget. Till exempel Människor med rötter i en annan mat- inte får med sig några pengar från buti- är andelen kvinnliga butikschefer högre kultur än den traditionellt svenska är en kerna. i mindre butiker. Bland stormarknads- stor och viktig kundgrupp för Coop. Under året har slutna betalningssys- chefer och platschefer på terminal För att möta dessa kunders önskemål tem installerats i ytterligare 25 butiker dominerar männen. I stormarknadernas har Coop ett mångkulturellt sortiment, och finns nu i 91 butiker. Coops strategi och terminalernas ledningsgrupper, Världens mat. Världens mat är upp- är att analysera vilka områden som är ökar däremot andelen kvinnor. byggt av cirka 300 artiklar främst efter- mest brottsutsatta och koncentrera Andelen medarbetare med utomnor- frågade av kunder med bakgrund i Mel- installationen av slutna kassasystem dit. disk bakgrund (födda utanför Norden lanöstern, Turkiet och Balkan. Det Coop leder också en branschgemensam eller födda i Norden med bägge föräld- finns även ett polskt, ett finskt och ett grupp som tillsammans arbetar för att rarna födda utanför Norden) är 11,4. nordafrikanskt sortiment. Världens mat motarbeta rånen inom detaljhandeln. Denna siffra kan jämföras med hur det består av både färskvaror som ost, bröd Samtidigt har den interna brottslighe- ser ut i Sverige där andelen med utom- och grönsaker samt konserver och torra ten ökat. Coop har tagit fram en ny nordisk bakgrund är 14,7 procent varor som bönor, linser och vissa frysta handlingsplan för att minska mängden (yrkesverksamma i åldern 16–64 år den produkter, till exempel halal-slaktat brott och oegentligheter. Utbildning, 31 dec 2007). kött. Den mångkulturella maten finns information och förbättrade rutiner kompletteras med tekniska lösningar som gör att det blir enklare att upptäcka bedrägerier och fusk. Vinnande lösning Coops strategi att installera slutna betalnings- system i särskilt utsatta områden ledde till att Coop Nära-kedjan under 2008 tilldelades priset, Retail Awards 2008 i kategorin ”Årets säkerhets- lösning”. 37
  • 38. Coop I Hållbarhetsredovisning 2008 I Socialt ansvar hos samtliga Coop Forum och Coop med 1,5 miljoner kronor till insam- gå över till ekologisk eller rättvisemärkt Extra, i runt 100 Coop Konsum-butiker lingen. Pengarna från insamlingen gick odling kan också få stöd vilket kan leda och i ett 30-tal Coop Nära-butiker. bland annat till Kooperation Utan till högre inkomster och en bättre Kunderna ska inte bara känna igen Gränsers projekt för hivdrabbade famil- arbetsmiljö. maten i butikerna de ska helst också ha jer i Zimbabwe och Vi-skogens projekt i I Latinamerika har även människor som möjlighet att få tala med någon som Rwanda där skolbarn lär sig bruka jor- bor i slumområden fått hjälp att bilda kan deras språk. Därför lägger Coop i den. kooperativ. Organisationens utbild- rekryteringen extra vikt vid att butikens ningsinsatser har gjort att medlem- personal speglar den etniska samman- En rättvis värld fri från fattigdom marna själva kan bygga bostäder och sättningen i området. Miljontals människor runt om i världen när dessa står färdiga ägs de gemensamt är beroende av hjälp för att kunna leva av kooperativet. Nya möjligheter för hemlösa ett drägligare liv. I femtio år har organi- Under 2008 avslutade Kooperation Coop sponsrar Situation Stockholm, sationen Kooperation Utan Gränser Utan Gränser sin insats i Sri Lanka efter Aluma och Faktum, tre tidningar som arbetat för att stärka fattiga människor tsunamikatastrofen. Arbetet har bland säljs av hemlösa i Stockholms- och enligt principen hjälp till självhjälp. KF annat inriktats på att bygga nya bostäder Göteborgsområdet samt södra Sverige. och Coop bidrog under 2008 med till- åt människor som förlorade sina hem Försäljningen av tidningar ger de hem- sammans cirka 14 miljoner kronor till och sin försörjning efter katastrofen. lösa sysselsättning och inkomster. Till organisationen. Coop bidrar med drygt 4 mkr bland tidningarna är också en social verksam- Kooperation Utan Gränser är bland annat genom att donera 3 öre från varje het knuten som kan hjälpa hemlösa till annat verksamma i Centralamerika. bärkasse till Vi-skogen och Kooperation utbildning och rehabilitering. Kaffeodlare är en grupp som fått hjälp. Utan Gränser. Dessutom erbjuder Coop Utbildning i ekonomi och jämställdhet kanaler som gör det enkelt för kunder att Chokladkakor för världens barn ger dem bättre förutsättningar att driva skänka pengar, såsom Biståndsknappen 2008 stöttade Coop Radiohjälpens ett lönsamt kooperativ. De får dessutom vid pantapparaterna, Coop MedMera- insamling till Världens barn genom för- lära sig att diversifiera produktionen för kortets ”Bistånd på köpet”-funktion och säljning av chokladkakor i butikerna. att bli mindre känsliga för förändringar insamlingsbössor i butikerna. Totalt bidrog konsumentkooperationen i pris och efterfrågan. Bönder som vill Kooperation Utan Gränser har kon- Biståndsknappen Coop vill underlätta för kunder och medlemmar att skänka pengar till bistånd. Genom ett tryck på biståndsknappen skänks pantpengarna till Kooperation Utan Gränser och Vi-skogen, små gåvor som gör stor nytta. 38
  • 39. Världens mat På Coops butikshyllor finns mat från många kulturer. Här hittar kunderna smaker från Nordafrika, Mellanöstern, Turkiet, Balkan, Polen och Finland.
  • 40. Coop I Hållbarhetsredovisning 2008 I Socialt ansvar 21,3 tor i de flesta länder där man driver pro- Fokus för Vi-skogens arbete ligger på jekt. Att pengarna kommer till nytta att förbättra levnadsvillkoren för bön- Miljoner kronor och att projekten drivs enligt plan derna och deras familjer. Under 2008 utvärderas kontinuerligt av personalen har Vi-skogen bland annat bedrivit 21,3 miljoner kronor samlade konsumentkooperationen in till på plats. Organisationen är även anslu- mikrofinansprojekt med stor framgång. Kooperation Utan Gränser och ten till stiftelsen för insamlingskontroll. Grupper av jordbrukare har gått sam- Vi-skogen 2008 man och sparat kollektivt för att sedan Plantering av träd ger många kunna låna pengar till sin verksamhet. fördelar 1 miljon Förutom bättre levnadsvillkor leder I länderna runt Victoriasjön i Afrika får planteringen till positiva miljöeffekter småbrukande bönder hjälp med träd- kopplade till klimatförändringarna. Träd Den miljon träd som konsument- plantering av Vi-skogen. Målet är att Träden binder koldioxid från atmosfä- kooperationen bidrog till under öka böndernas produktion så att de kan ren och bönderna får tillgång till virke 2008 tar upp runt 100 000 ton förbättra sina levnadsförhållanden. och ved vilket skonar naturskogarna koldioxid. Liksom Kooperation Utan Gränser som tidigare nyttjades för dessa behov. stöds Vi-skogen av Coop och företagets Vi-skogen har också påbörjat ett certi- kunder. Under 2008 samlades 7 miljo- fieringsarbete som syftar till att göra det ner kronor in vilket motsvarar cirka möjligt för bönder i Afrika att få betalt 1 miljon planterade träd. för sitt bidrag till att minska påverkan Planteringen av träden görs av bön- på klimatet. derna själva med råd och bistånd från Vi-skogen har utvecklat system för att Vi-skogen. Träden planteras bland träd, utvärdera projekten utifrån de mål som buskar, fruktträd och andra grödor som satts upp. Bland annat får bönderna redan finns på böndernas mark. Detta svara på frågor om hur deras situation innebär många fördelar. Träden växer förändrats. Organisationen har också snabbt och bidrar till att göda marken personal på plats som löpande följer upp vilket ger rikare skördar. De kan också hur pengarna används och vad träd- användas till ved och timmer, samtidigt planteringen givit för resultat. som de förhindrar erosion och hjälper till att hålla kvar vatten i jorden. 40
  • 41. Innehåll och produktion: Coop Sverige Information i samarbete med Solbergs. Foto: Magnus Fond, Håkan Andersson, Roger Schederin samt bilder från Coops bildbank. Tryck EO Grafiska ISO-14001-certifierade. Papper: Arctic Volume White, FSC-certifierat
  • 42. Hållbara höjdpunkter 2008 • Bästa resultatet på 10 år • 450 miljoner kronor gick tillbaka till medlemmarna • Alla butiker Kravmärkta • Ny policy för en god affär • 21 miljoner kronor till bistånd • Sveriges största ekologiska och miljömärkta sortiment blev ännu större Coop Sverige AB Englundavägen 4 171 88 Solna Telefon 08-743 10 00 www.coop.se Organisationsnummer 556030-5921

×