Coop Dagligvaruhandel är ett affärsområde inom Kooperativa Förbundet (KF). Coop bedriver dagligvaruhandel inom butikskedjorna Coop Forum, Coop Extra, Coop Konsum, Coop Nära samt Mataffären.se och Daglivs

1. coop norden
verksamhet och
årsredovisning 2006

2. Verksamhetsbeskrivning
Vd har ordet 2
Styrelsens ordförande har ordet 3
Fem lärorika år 4
Varusäkring 6
Nonfood 8
Marknadsbeskrivning 10
Butikskedjorna 11
Etik och ekologi i korthet 12
Socialt ansvar i korthet 13
Årsredovisning
Förvaltningsberättelse 14
Koncernens resultaträkningar 18
Koncernens balansräkningar 19
Förändringar i koncernens eget kapital 20
Koncernens kassaflödesanalys 22
Moderbolagets resultaträkningar 23
Moderbolagets balansräkningar 24
Förändringar i moderbolagets eget kapital 26
Moderbolagets kassaflödesanalys 27
Noter
Definitioner
28
62
Detta är
Revisionsberättelse
Styrelse
63
64
Coop Norden
Ledning 65 Coop Norden har bedrivit detaljhandel i Danmark, Norge och
Sverige i 16 olika kedjekoncept från 2002 fram till och med
2006. Tillsammans med de brugsforeninger/samvirkelag/kon-
sumentföreningar som också driver detaljhandel har Coop
Norden över 5,7 miljoner medlemmar och 11 miljoner kunder.
I januari 2007 beslutade Coop Nordens styrelse att inleda
en process som siktar till att omvandla Coop Norden AB och
den hittillsvarande koncernen. Dagens nordiska samordning
av inköp ska föras vidare och utvecklas. Som en följd av detta
ser ägarna stora fördelar med att dagligvarukedjorna i Sverige
och Danmark liksom i Norge ägs nationellt. Processen förvän-
tas leda till tydligare och mer effektiv styrning av den nord-
Per den 31 december 2006 motsvarande iska inköpsverksamheten samt till sänkta kostnader genom
1 SEK 1,212 DKK och 1,098 NOK. förstärkta synergier och ökad lönsamhet.

3. • Ägandet i inköpsbolaget Intercoop breddades. Den spanska
2006 i korthet kooperationen Eroski förvärvade 15 procent av Intercoop från
Coop Norden och Coop Italia. Denna ägarförändring möjliggör
större, gemensamma inköpsvolymer och lägre konsumentpriser.
• Coop Nordens resultat förbättrades under 2006. Coop Nordens
rörelseresultat före strukturposter och valutakurseffekter för- • Projektet ”Coop Norden 2007” resulterade i gemensam kedjeut-
bättrades under år 2006 med 228 MSEK och uppgick för hel- veckling av nya storbutiker under varumärket Coop Extra.
året till 296 miljoner kronor (MSEK) (68 MSEK föregående år).
• Det svenska ekologiska varumärket Änglamark blev Coop Nordens
Utvecklingen kan hänföras till förbättrad kedjedrift, framförallt
tredje gemensamma varumärke och nådde stora försäljningsfram-
i Coop Sverige, men också i Coop Danmark. Även Coop Norge
gångar i främst Danmark. Under året uppgraderades Änglamark
uppvisade en positiv resultatutveckling.
och fick då en bredare bas som inkluderar hälsa och allergi.
• Under 2006 påbörjade Coop Sverige ett omfattande program
• För att bättre fånga upp tankar och idéer lanserade Coop Sverige och
för kostnadsminskningar, som ska effektivisera verksamheten
KF under 2006 en medlemspanel på Internet. Därmed etablerades
ytterligare. Arbetet gav tydliga resultat under året och kommer
en dialog som bidrar till att produkter och erbjudanden i Coops
att fortsätta med full kraft.
butiker kontinuerligt utvecklas. Panelen rådfrågades vid två tillfällen
• Varuförsörjningsbolagen Coop Norden Food och Coop under året. Första gången deltog 13 447 medlemmar.
Nonfood fick nya organisationsstrukturer. De nya organisa-
• I januari 2007 beslutade Coop Nordens styrelse att inleda en
tionerna förbättrar närheten till de nationella marknaderna,
process som siktar till att omvandla Coop Norden AB och den
vilket ökar anpassningen till kedjornas behov och minskar
hittillsvarande koncernen. Dagens nordiska samordning av inköp
komplexiteten. Förändringarna säkrar även att den gemen-
ska föras vidare och utvecklas. Förutom samordnade inköp ska
samma nordiska inköpskraften kan utnyttjas också i framtiden.
utvecklingen av egna varumärken (EVM) vara gemensam. Ägan-
• I Sverige bildade Coop Sverige och de detaljhandelsdrivande det av dagligvarukedjorna i Danmark och Sverige ska återigen
föreningarna, DDF, ett gemensamt inköps- och logistikbolag bli nationellt, liksom det redan är i Norge. Vd Svein E. Skorstad
– Cilab. Detta bolag, som trädde i kraft den 1 januari 2007, lämnade Coop Norden. Till ny vd under processen utsågs
ska förbättra samordning och kostnadseffektvitet. Per Bank, som även är vd för Coop Danmark.
Ekonomiskt resultat i korthet
Ej omräknad i
enlighet med IFRS
Ekonomiskt 2006 2005 2004 2003
Nettoomsättning, MSEK 85 459 81 904 79 837 79 288
Rörelseresultat exklusive engångs- och strukturposter, MSEK 355 11 205 713
Rörelseresultat, MSEK 310 1 325 175 457
Resultat efter finansiella poster, MSEK 148 1 274 –228 22
Resultat efter skatt, MSEK 31 1 113 –423 29
Avkastning på operativt kapital, % 5,94 18,46 2,11 4,71
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare, MSEK 5 228 5 563 4 235 3 818
Riskbärande kapital, MSEK 5 258 5 589 4 247 4 718
Operativt kapital, MSEK 4 900 5 523 8 830 8 168
Rörelsekapital, MSEK 151 –181 –770 –2 636
Nettofordran/skuld, MSEK 357 66 –4 617 –3 451
Nettoinvesteringar inkl förvärv, MSEK 555,4 –1 354,6 762,6 526,1
Soliditet, % 26,0 27,3 20,1 20,4
Nettoskuldsättningsgrad, ggr –0,07 –0,01 1,09 0,73
Kassaflöde från löpande verksamhet, MSEK 1 022,4 1 271 –401 2 905
Antal butiker Coop Norden 1 082 1 091 1 081 1 074

4. Coop Norden Årsredovisning 2006
Vd har ordet
2
Positiv resultatutveckling i Danmark och Norge och minskade
förluster i Sverige kännetecknade verksamheten under 2006.
Bland nyheterna märks också den framgångsrika lanseringen
av Änglamark i Norge och Danmark. Per Bank är vd för Coop
Norden sedan januari 2007 och tillika vd för Coop Danmark.
Han kommer att leda processen med att omvandla Coop
Norden till ett renodlat inköpsbolag.
Fokus på inköp
i framtiden
Varför görs denna omvandling och varför just nu? Är det några särskilda budskap du vill rikta till koncernens
– Omvandlingen beror ytterst på marknadsförändringar, där vi leverantörer och medarbetare?
ser att det lokala köpmannaskapet successivt ökat i betydelse. – Till leverantörerna vill jag understryka att Coop Norden blir
Lokal förankring och närhet värdesätts av kunderna och buti- en ännu större och starkare affärspartner i framtiden. Vi kom-
kerna måste därför vara flexibla i sin service och enkelt kunna mer att lägga ytterligare resurser på att utveckla det gemensam-
anpassa sortiment och egna erbjudanden för att nå framgångar. ma inköpsarbetet. Kommande förändringar inom inköpsbo-
Kring detta lokala perspektiv finns det få samordningsfördelar. lagen Food och Nonfood skapar stora möjligheter. Båda dessa
Inköpssamarbetet inom Food och Nonfood – samt den sam- verksamheter får en självständigare roll och vi öppnar även för
nordiska utvecklingen av egna varumärken – blir istället det att ta in fler intressenter i bolagen för att öka slagkraften. Den
gemensamma satsningsområdet för framtiden. finska kooperationen har visat intresse för en utökad samver-
kan inom Food och redan idag är den spanska och italienska
Vilka andra fördelar – det vill säga förutom inköp och sor- kooperationen samarbetspartners inom Nonfood. Det har
timentsutveckling – ska Coop Norden förknippas med? redan möjliggjort väsentligt större inköpsvolymer, vilket gjort
– Vår konsekventa satsning på etik, miljö och ekologi under oss attraktivare för leverantörer runt om i världen.
de senaste åren har varit framgångsrik. Inom dessa områden är – För det stora flertalet medarbetare handlar det även
vi den ledande aktören i vår bransch i ett nordiskt perspektiv. fortsättningsvis om ”business as usual”. De har gjort storar-
Våra krav är ofta tuffare än lagstiftningen i våra nordiska hem- tade insatser även under 2006, vilket säkrat vår position som
länder och konkurrenterna försöker komma ikapp oss. Att vi Nordens största detaljhandelsföretag. För detta arbete vill jag
verkligen uppfattas som ledande inom detta område bekräftas framföra ett stort tack.
också i de marknadsundersökningar som gjorts.
Hur ser du på utvecklingen inom den nordiska
Priskonkurrensen har skärpts på dagligvarumarknaden i kooperationen framöver? Vart är den på väg?
Norden. Hur har koncernen klarat denna förändring? – Globala inköp och lokal butiksutveckling blir grundläggande
– Samarbetet kring inköp har stärkt vår konkurrensförmåga. för oss. Med det menar jag ännu fler satsningar på nationell
Detta i ett läge då priserna i våra butiker fallit mer än någonsin och lokal kedje- och butiksutveckling kombinerat med centrala
tidigare. Effektiv drift och låga omkostnader har varit oerhört inköps- och varumärkessamarbeten på produktsidan.
viktigt. Men förändringen i marknaden visar också att allt – Avslutningsvis vill jag lyfta fram de unika fördelar, som
inte handlar om pris. Därför lägger vi också mycket kraft på kooperativa företag erbjuder. Våra vinster behöver inte delas
att utveckla nya kvalitetsprodukter. Det är och förblir grund- ut till några enskilda ägare, utan kan istället återinvesteras i
läggande för oss att hela tiden erbjuda kunderna bättre och ständigt bättre butiker, produkter samt service och kunderbju-
billigare produkter. danden. Att kunna visa att medlemmarna får en direkt glädje av
våra överskott – både ekonomiskt och värderingsmässigt – är en
Vilka är de mest betydelsefulla händelserna under 2006? fantastisk styrka att ha i ryggen när Coop Norden och de koope-
– De förbättrade ekonomiska resultaten i Danmark och Norge rativa dagligvarurörelserna nu tar nästa steg i utvecklingen.
är viktiga för oss, men det är ännu mer positivt att förlusterna
i den svenska verksamheten kunnat minskas. Det känns även Februari 2007
glädjande att den gemensamma produkt- och sortimentsutveck-
lingen fortsatt. Jag tänker då på lanseringen av vårt ekologiska
varumärke Änglamark i Danmark och Norge – lanseringar
som gett stora försäljningsframgångar. Per Bank

5. Coop Norden Årsredovisning 2006
Styrelsens ordförande har ordet
3
Med beslutet i januari 2007, om att inleda en process för att
omvandla Coop Norden lades en ny inriktning fast. I framtiden
står gemensamma inköp och fortsatt utveckling av egna varu-
märken (EVM) i fokus. Sedan 2002 har samordningsfördelarna
inom dessa områden varit stora och nyttan för medlemmar
och övriga kunder är lägre priser och bättre produkter. Nina
Jarlbäck – styrelsens ordförande i Coop Norden sedan 2005
och medlem av styrelsen sedan bildandet 2002 – ger sin syn
på framtiden och åren som gått.
Målet är starkare
kooperativa företag
Vad innebär den omvandling av Coop Norden som besluta- ett uthålligt samhälle är grundläggande. Här har det rått stark
des i januari 2007 ur ett ägar- och medlemsperspektiv? enighet. Beslutet om en ny inriktning som togs i mitten av
– Vi kan konstatera att satsningen på gemensamma inköp och januari präglades också av enighet. Denna samsyn kring koo-
samordnad utveckling av egna varumärken – våra EVM – har perationens framtida strategi är en viktig styrka när konkur-
gett stora fördelar för butikerna och därmed för medlemmar renskraft och medlemsnytta nu ska vidareutvecklas.
och övriga kunder. Priserna har förbättrats samtidigt som kva-
liteten på varorna är fortsatt hög. Inköp har visat sig vara det Hur har konkurrensläget påverkat verksamheten?
gemensamma område där vi bör kraftsamla i framtiden. Vi har – Jag vill återigen peka på inköpssamarbetet som möjliggjort
inte sett motsvarande samordningsfördelar inom till exempel att vi kunnat hålla konkurrenskraftiga priser. I alla våra länder
IT och kedjekoncepten och mot den bakgrunden vore det stra- har priserna fallit på senare år, men trots detta har vi hävdat oss
tegiskt fel att driva verksamheten vidare mot dessa mål. väl och fortsatt leverera ekonomisk nytta till våra medlemmar.
– När Coop Norden bildades 2002 var marknadsläget ett I Danmark och Norge har vi behållit våra marknadsandelar
annat. Den internationella konkurrensen och antalet nya låg- och till och med stärkt positionerna, medan fler insatser måste
prisaktörer väntades öka. Därför valde kooperationen i Norden genomföras i Sverige innan vi är nöjda.
att samordna sina verksamheter inom dagligvaror. Vi såg att
det behövdes en riktigt stark spelare – en motkraft på mark- Gör en framtidsblick kring det nordiska kooperativa sam-
naden – som kunde värna kooperationens och medlemmarnas arbetet, vad väntar härnäst?
intressen. Nu är förutsättningarna annorlunda och vi ser sna- – Den kooperativa idén har verkligen framtiden för sig. Vår
rare att betoningen på de nationella verksamheterna ökar. Då företagsform har en hög acceptans i samhället och vi kan visa
måste också vi anpassa inriktning och resurser därefter. att vi levererar nytta till medlemmarna. Samtidigt måste även
de kooperativa företagen drivas marknadsmässigt, men givet
Vilka andra styrkor ska de senaste årens nordiska denna förutsättning har vi ett definitivt försteg på marknaden.
samarbete förknippas med? Vi är ett värderingsstyrt företag. Tillsammans med alla medar-
– Erfarenhetsutbytet mellan ägarna har varit mycket utveck- betare kan varje land bli ännu tydligare i frågor kring etik och
lande och visat på ständigt nya möjligheter för de nordiska utveckling, som skapar värde för medlemmarna.
kooperationerna. Olika typer av bonussystem för medlemmar
och andra viktiga konsumentfrågor har stått högt på agendan,
men förankringen av olika idéer blir nu ett ansvar för respek- Februari 2007
tive land.
– Det nordiska samarbetet har dessutom visat att den koo-
perativa dagligvaruhandeln i Norden vilar stadigt på gemen-
samma värderingar, där kvalitet, etik och viljan att bidra till Nina Jarlbäck

6. Coop Norden Årsredovisning 2006
Coop Norden i årtal
4
Coop Norden – fem lärorika år
Synergier var nyckelordet när Coop Norden
bildades – synergier skulle ge lägre kostnader
samt ökad konkurrenskraft och lönsamhet.
2003
Arbetet inriktades på flera områden, men efter
• Roland Svensson går i pension och ersätts av Svante Nilsson.
beslutet i januari 2007 står Inköp/Sortiment Koncernkontoret flyttar till Stockholm. Interna effektivise-
i fokus. Här har stora besparingar gjort att ringsprogram inleds i samtliga länder och målet är att kraftigt
koncernen kunnat möta konkurrensen på ett minska de så kallade overheadkostnaderna.
bättre sätt. • Ny lednings- och organisationsstruktur med gemensamma
funktioner för bland annat varuförsörjning, affärsutveckling
”Växande internationalisering och nya, starka lågprisaktörer
och IT etableras. Verksamheten i NAF, Nordisk Andelsfor-
som ökar priskonkurrensen i Norden.” Så beskrevs i korthet
bund – som sedan 1918 hanterat delar av konsumentkoopera-
marknadsläget inför bildandet av Coop Norden. För att möta
tionens import av dagligvaror – integreras i Coop Nordens
utvecklingen behövde de nordiska kooperativa dagligvaruföre-
Food-organisation.
tagen gå samman. Därmed kunde en stor ekonomisk potential
tillvaratas – en potential som företagen inte skulle kunna dra • Varuförsörjningen – som förutom logistik omfattar områdena
nytta av var för sig. Konkurrenskraften byggde på storlek och Food, Nonfood, Bygg & Trädgård samt Indirekta varor – ska
på förmågan att skapa kostnadsfördelar. utvecklas enligt tre grundstrategier. Den första är satsningen
Under 2001 beslutade därför norska Coop NKL, danska på egna varumärken (EVM). Den andra är gemensam metodik
FDB och svenska KF att bilda Coop Norden. Koncernen i uppbyggnaden av sortiment, som möjliggör en harmoni-
– som formades 2002 – skulle präglas av en konsumentkoo- ering av inköp och sortimentsutveckling. Den tredje är
perativ identitet med gemensamma värderingar. Målet var att gemensamma policies för miljö, produktsäkerhet och hälsa,
arbeta med ett fåtal, starka nordiska kedjor och att samordna samt etisk handel.
sortiment och inköp.
• Två gemensamma egna varumärken inom Food lanseras.
Coop är standardprodukter med hög kvalitet och lägre pris
2002 än jämförbara märkesprodukter. X-tra har en tydlig lågpris-
profil. Kring X-tra, som expanderar snabbt, inleds ett sam-
arbete med SOK – den finska kooperationen.
• Koncernen bildas och ett koncernkontor byggs upp i
Göteborg. Roland Svensson är Coop Nordens första vd.
2004
• Ett flertal integrationsprojekt sätts igång, dels för att lägga
grunden för en ny koncernstruktur, dels för att utvinna de
ekonomiska fördelarna. Samordningen av de tre ländernas
olika verksamheter påbörjas.
• Coop Norden inför en ny och plattare organisation. De
• Arbetet med samordning och synergier inriktas på tre områ-
nationella ledningarna i Danmark och Sverige avskaffas.
den: Kedjor/Medlemserbjudanden, Inköp/Sortiment samt
Organisation/Kostnadssamordning. Synergierna ger inköps- • Den ökande priskonkurrensen på dagligvarumarknaden blir
förbättringar om närmare 400 miljoner SEK. alltmer kännbar. Koncernen investerar i kraftfulla prissänk-
ningar.
• Ett masterbrandprojekt startas för att se över namn och pro-
fil på kedjor, butiker och egna varumärken (EVM). Målet • Den första gemensamma marknadsaktiviteten för alla kedjor
är att namnet Coop ska marknadsföras på ett enhetligt sätt genomförs. Den kallas ”Mitt Nya Coop” och berättar om styr-
i Norden. kan i att göra samlade inköp för 11 miljoner kunder i Norden.
• Ett gemensamt, eget varumärke för basvaror inom det eltek- • Satsningen på gemensamma egna varumärken fortsätter.
niska området utvecklas – Tero. Samordningen av inköp och Inom Food tas nästan 800 nya produkter fram.
sortiment minskar kostnaderna i inköpsledet med 25 procent.

7. Coop Norden Årsredovisning 2006
Coop Norden i årtal
5
• Id lanseras – ett nytt gemensamt eget varumärke för bland • Den nordiska verksamheten inom Food omorganiseras för att
annat engångsartiklar som ljus och servetter. Många av säkra ökad närhet på de nationella marknaderna.
produkterna är Svanenmärkta och priset ligger under mär-
• I Sverige skapas varuförsörjningsbolaget Cilab. Därmed för-
kesleverantörernas. Ett gemensamt varumärke inom Bygg &
enar den svenska kooperationen – Coop Sverige och de detalj-
Trädgård som introduceras är Kellen för handverktyg.
handelsdrivande föreningarna – sina inköpsverksamheter,
• Leverantörs- och sortimentssamordningen inom Food och vilket förbättrar samordning och kostnadseffektvitet.
Nonfood ger ytterligare synergier och därmed lägre inköpspriser.
• Ägandet i inköpsbolaget Intercoop breddas. Den spanska
• I Sverige lanseras de första vidareutvecklade Coop Extra- kooperationen Eroski förvärvar 15 procent av Intercoop från
butikerna samt butikskonceptet Coop Nära. Coop Norden och Coop Italia. Denna ägarförändring möjlig-
gör större, gemensamma inköpsvolymer och lägre konsument-
priser. Exempelvis köper Coop Norden varje år in glödlampor
2005 och batterier för cirka 150 miljoner SEK. Eroski har lika stora
inköpsvolymer medan Coop Italia köper in glödlampor och
batterier för sammanlagt 300 miljoner SEK. Totalvolymen
ökar därmed till cirka 600 miljoner SEK per år, vilket redan
• Svante Nilsson avgår. Ny koncernchef blir Svein E. Skorstad.
resulterat i lägre inköpspriser. Beslut tas om bolagisering av
Operativa ledningsgrupper återinförs i Danmark och Sverige
Nonfood-verksamheten, Coop Nonfood A/S. Drygt 10–12
för att skapa balans mellan centralisering och nationell närhet
varumärken kommer att finnas i Nonfoods varumärkesparaply.
till marknad och leverantörer.
Ett märke som lanseras under 2006 är Coop Cookware, köks-
• Det övergripande förändringsprojektet ”Coop Norden 2007” redskap av hög kvalitet. Funktionalitet är också ett nyckelord.
startas. Det innehåller en mängd olika aktiviteter som ska
effektivisera och utveckla verksamheten.
I framtiden fokuseras på
• Nya produkter lanseras inom Food, Nonfood och Bygg &
gemensamma inköp och sortiment
Trädgård. Alla cykeltillbehör samlas till exempel under varu-
De marknadsförutsättningar som lade grunden för Coop
märket Cycletrack. Tre samnordiska klädmärken lanseras
Norden har ändrats under de gångna åren. Den internationella
– Friends (barnkläder), Units (vardagsgarderoben) och Now
konkurrensen har inte fått den stora betydelse som förutspåd-
On (modekläder).
des. Genomslaget för den gränsöverskridande lågprishandeln
• Inom Food uppnås tydliga synergier motsvarande cirka har inte heller varit så omfattande i Norden. Kvalitet kommer
1 miljard SEK. ännu mer i fokus, men också insikten om att de nationella sär-
arterna måste respekteras för att stärka konkurrenskraften.
• Coop Norden säljer en stor del av det svenska fastighetsbe- I januari 2007 beslutade Coop Nordens styrelse att inleda
ståndet för 4,2 miljarder SEK. Affären frigör kapital som ska en process som siktar till att omvandla Coop Norden AB och
användas för investeringar i bland annat butiksutveckling. den hittillsvarande koncernen. Dagens nordiska samordning
av inköp ska föras vidare och utvecklas. Vd Svein E. Skorstad
lämnar Coop Norden. Till ny vd under processen utses Per
Bank, som även är vd för Coop Danmark. Förutom samord-
2006
nade inköp ska utvecklingen av egna varumärken (EVM) vara
gemensam. Förändringen öppnar för ett utökat samarbete
med den finländska kooperationen. Ägandet av dagligvaru-
kedjorna i Danmark och Sverige ska återigen bli nationellt
• Projektet ”Coop Norden 2007” resulterar bland annat i liksom det redan är i Norge.
gemensam kedjeutveckling av nya storbutiker under varu- Inom Coop Norden har synergierna inom Inköp/Sortiment
märket Coop Extra. Coop Bygg blir en egen kedja i Sverige, varit tydliga. Att samordna Kedjor/Medlemserbjudanden samt
bildat av tidigare enheter inom Coop Forum. Organisation/Kostnadssamordning har däremot varit svårare,
främst beroende på nationella skillnader. Inom Inköp/Sortiment
• Det svenska ekologiska varumärket Änglamark blir Coop skapar stora volymer fördelar för butikerna i den allt hårdare
Nordens tredje gemensamma varumärke inom Food och når priskonkurrensen. Därför är inköp ledstjärnan när det nordiska
stora försäljningsframgångar framförallt i Danmark. kooperativa samarbetet från och med 2007 går in i en ny fas.

8. Coop Norden Årsredovisning 2006
Varusäkring
6
Konsumenttryggheten i fokus
”Kvalitetssäkrad av Coop Norden” – begreppet – Vi vill veta vad vi säljer och ställer därför hårda krav, säger
hon. En leverantör eller produkt som inte uppfyller kraven kan
täcker ett gediget arbete som säkrar kvaliteten
inte säljas under något av våra varumärken.
på varorna som säljs under Coops egna varu-
märken. Varusäkringen gör att kunderna som Detaljerad dokumentation
handlar dessa varor kan känna sig trygga i att Arbetet med kvalitet och livsmedelssäkerhet börjar i samma
koncernens alla kvalitetskriterier är uppfyllda. ögonblick som Coop fattar beslut om en ny produkt. Då pre-
senteras också tänkbara leverantörer. Kraven omfattar allt från
Innan något av Coop Nordens egna varumärken får texten smak till näringsinnehåll, till exempel önskade mängder fett
”Kvalitetssäkrad av Coop Norden” måste en lång rad krav upp- och socker. När en leverantör som uppfyller kriterierna – också
fyllas. Begreppet ska nämligen skapa trygghet hos konsumen- gällande pris och emballage – är vald och produktionen ska
terna och samtidigt bygga stolthet hos Coops medarbetare. sättas igång krävs en detaljerad dokumentation utifrån Coops
Det är Coop Norden Varusäkring som arbetar med kva- egna specifikationer. Därefter får leverantören tillstånd att
litetssäkring av framförallt egna varumärken – Coops EVM. leverera till butikerna i Norge, Sverige och Danmark. Genom
Dessa EVM inom matvaruområdet är främst lågprisvarumärket ett avtal med den finska kooperationen säljs också många av
X-tra, varumärket Coop – som matchar de bästa märkesvarorna produkterna i Finland.
i kvalitet men till lägre priser – samt Coop Änglamark, som är – Varusäkring arbetar främst förebyggande med att garan-
produkter där stor hänsyn tagits till allergier, miljö och ekologi tera livsmedelssäkerheten, säger Hanne. Det gör vi dels genom
vid framtagningen. kraven vi ställer när vi utvecklar egna produkter inom våra
– Grundvärdena i arbetet med samtliga produkter är trovär- varumärken, dels via leverantörsinspektioner och kontrollkrav.
dighet, ansvar och konsumenttrygghet, säger Hanne Damsted Åtgärderna minimerar risken för att vi ska sälja varor som inne-
Vilsbøll, som sedan tre år är chef för Coop Norden Varusäkring. bär någon som helst fara för kunderna.
Hanne – som är utbildad kemiingenjör och varit elva år i före- Under 2006 utvecklades ett par hundra Änglamark-produk-
taget – arbetar på Coops anläggning i Albertslund strax utanför ter med fokus på ekologi, miljö och allergi. Änglamark är från
Köpenhamn. Hon har dock medarbetare i både Sverige och början en svensk varumärkesplattform, som via det nordiska
Norge och totalt arbetar drygt 25 personer i Coop Norden med samarbetet saluförs i alla länderna. Det danska varumärket
EVM och varusäkring. ”Better for you” – med näringsmässiga kravgränser för socker,
Hanne Damsted Vilsbøll, chef för Coop Norden Varusäkring.

9. Coop Norden Årsredovisning 2006
Varusäkring
7
”Kvalitetssäkrad av Coop Norden”
Detta innebär att Coop Norden Varusäkring:
• ställt hårda krav på produkten och garanterar att • tagit fram deklarationen och den information som
de uppfylls. finns på förpackningen. Den egna produktmärk-
ningen är idag ofta mer omfattande än vad lag-
• godkänt produkten, det vill säga granskat, bedömt stiftningen i de nordiska länderna kräver, till exem-
och godkänt alla produktspecifikationer. pel gällande ingredienser och näringsdeklarationer.
• testat och godkänt produktens kvalitet, bland • utarbetat en kontrollplan för uppföljning av
annat genom paneltest, smak- eller funktionstest. utvalda produkter, det vill säga stickprovskontroller
som fokuserar på gällande lag och riskparametrar.
• genomfört en inspektion/granskning på plats hos Kontrollerna utförs av ackrediterade analysinstitut
leverantören för att garantera att leverantören har ett i enlighet med Coops kontrollstrategi, som sedan
godkänt system för kvalitetsstyrning. Det säkrar att skickar resultaten till Varusäkring för godkännande.
producentens tillverkning uppfyller kraven på kvalitet,
lagenlighet, livsmedelssäkerhet, miljö och etik.
fett och fibrer – har blivit ett undervarumärke till Coop. Här till livsmedel. Coop Norden Varusäkring har – tillsammans
ingår produkter som bröd, yoghurt och glass som säljs överallt. med koncernens Nonfoodbolag – infört en process som garan-
Innehållsmässigt motsvarar de nyckelhålsmärkta produkter i terar dokumentation från leverantörerna i denna fråga. Därmed
Sverige och Norge. Under 2006 fick också basvarumärkena kan konsumenterna vara säkra på att Coops produkter inte
Coop och X-tra ett omfattande tillskott av nya produkter, bland bryter mot lagen.
annat frysta grönsaker och bär, färdigrätter, ketchup, te, kaffe, Det finns ett stort engagemang hos många av Coops med-
pasta och kakor. lemmar kring livsmedelshantering. Uppmärksamheten i media
– Den lagstiftning som ställer högst krav i respektive land blir också stor om det uppstår osäkerhet kring kvaliteten på
blir normgivande för alla våra nordiska produkter, berättar de matvaror som säljs i butik. Under 2006 har Coop Norden
Hanne. Det gör till exempel att mängden transfetter i EVM- Varusäkring tagit ställning i – eller drivit på – en lång rad frågor
produkterna aldrig överstiger den danska kravgränsen på 2 med massmedialt intresse, eller som kräver politiska beslut och/
gram transfett per 100 gram fett. Det borde vi bli duktigare på eller ändrad lagstiftning.
att berätta, inte minst i Sverige där frågan om transfetter står – En viktig del av arbetet är att hålla sig ajour med medlem-
högt på agendan. marnas önskemål, den offentliga debatten kring livsmedel,
mediahändelser och politiska överväganden, säger Hanne. Vi
Delta i debatten tar ställning i etiska och andra frågor och försöker vara aktiva i
Coop Norden Varusäkring arbetar även med Nonfood, det vill debatten när så krävs.
säga icke matvaror. Exempelvis har stearinljus testats för sot, – Konsumenterna måste känna att vi tar ett brett ansvar
som ett led i krav – och godkännandeproceduren. Det gör att och veta var vi står i olika frågor. Vad ”Kvalitetssäkrad av Coop
Id – Coops eget märke för stearinljus – är ett bättre och säkrare Norden” innebär ska vara uppenbart för medlemmar och kun-
alternativ för konsumenter som vill slippa sot i hemmet. der. De ska med förtroende handla hos oss och känna att vi
Både myndigheter och media riktar stor uppmärksamhet på agerat med kraft för deras räkning för att garantera att de upp-
hushållsprodukter, som kommer i nära kontakt med livsmedel, ställda kriterierna efterlevs.
detta för att minska risken för överföring av farliga kemikalier
Flemming Ladefoged
Journalist vid Coop Danmark Information

10. Coop Norden Årsredovisning 2006
Nonfood
8
Etik präglar inköpen i Kina
Varor som inte är mat eller kemisktekniska
hushållsprodukter kallas för Nonfood. De köps
främst in via Intercoop Limited, som ägs av
Coop Norden tillsammans med den italienska
och spanska kooperationen. Merparten av
varorna tillverkas i Asien. Mycket kraft läggs
på att säkra att produktionen ligger i linje med
kooperationens etiska och miljömässiga krav.
Kina är numera det största inköpslandet för Coop Norden utan-
för Skandinavien. Det är ett land där kooperationen måste sovra
hårt bland tillverkarna för att hålla sig till de etiska reglerna.
– Alla våra leverantörer måste skriva under våra uppföran-
deregler, annars gör vi ingen affär med dem, säger Christian
Jakobsson, vd för inköpsbolaget Intercoop Limited, där Coop
Norden är största ägaren. Han håller upp det frågeformulär på
21 sidor som ligger till grund för bedömningen av en leverantör.
Huvudkontoret för det Hongkongbaserade bolaget ligger
på gångavstånd från flygbåtarna till Sydkina dit det tar mellan
en och tre timmar. Majoriteten av Intercoops Kinaleverantörer
finns där.
Under fjolåret granskade Intercoop 258 leverantörer i Kina.
Tio procent av dessa var redan samarbetspartners och resten Christian Jakobsson, vd för inköpsbolaget Intercoop Ltd.
var påtänkta. Totalt underkände Christian Jakobsson och hans
medarbetare 98 leverantörer.
De underkända klarade inte de etiska kraven från koopera- Det är Intercoops 18 kvalitetskontrollanter, alla kineser, som
tionen när det gäller arbetsvillkoren för arbetarna, deras löner granskar leverantörerna i Kina. Deras huvuduppgift är att vara
eller arbetsmiljö. Av dessa kunde dock 73 bolag ta fram en ute på fabrikerna och kontrollera de varor som tillverkas. Men
förbättringsplan. samtidigt ska de hålla ett öga på att leverantörerna följer uppfö-
– Vanligaste orsaken till att en leverantör inte klarar våra randekoden.
krav är att deras faciliteter inte är tillräckligt bra, att de har
problem med arbetstiderna och att de inte har dokumentation Gör ni några oannonserade besök i fabrikerna?
om personal, löner och övertid, säger Christian Jakobsson. – Vi är ute på fältet hela tiden. Men ibland är det svårt att få
2006 hade Intercoop 744 aktiva leverantörer i Kina med reda på de verkliga förhållandena om till exempel både fabriks-
cirka 1 000 fabriker. De finns i ett tiotal provinser, men över ledning och arbetare inte talar sanning om de verkliga arbets-
75 procent ligger i Sydkina. tiderna. Alla vill jobba så mycket som möjligt för att tjäna mer
Den så kallade uppförandekoden, som kooperationen och pengar, säger Christian Jakobsson.
Intercoop kräver att leverantörerna följer, bygger på den Code Kontrollanterna frågar om allt från temperatur, ventilation
of conduct som FN och ILO har tagit fram. Den innehåller och ljus till minimiålder, övertid och maxtid. Till detta läg-
till exempel förbud mot barnarbete. Den kräver att fabrikerna ger de egna iakttagelser och intervjuer med slumpvis utvalda
verkligen följer de lokala lagarna om minimilöner och frivillig arbetare.
övertid samt att arbetarna får lön enligt överenskommelse.

11. Coop Norden Årsredovisning 2006
Nonfood
9
Effektiv varuförsörjning
Inom området Nonfood samlas produkter utanför
livsmedelsområdet. Här ingår allt från DVD-spelare
till cyklar och modekläder. Coop Norden har även
utvecklat egna, gemensamma varumärken inom
Nonfood, till exempel Id för engångsartiklar som
ljus och servetter och Tero för basvaror på det el-
tekniska området. Skapandet av Nonfood har banat
väg för kostnadseffektivare varuförsörjning och från
och med 2007 drivs verksamheten som ett renodlat
sortiments- och inköpsbolag.
Men har Intercoop allt under kontroll i Kina?
– Vi strävar efter att få veta vad som sker under hela processen. Stödjer skolor i Asien
Vi har lärt oss under vägen och gör i dag bättre granskningar
och kräver mer av våra leverantörer, säger Christian Jakobsson.
Han har märkt en bättre förståelse för uppförandekoden hos
Sedan 1997 driver Intercoop ”The Children’s
tillverkarna i södra och östra Kina.
Education and Social Welfare Fund”. Fonden
Samtidigt framhåller han:
– Men det är omöjigt att kontrollera tillverkarnas alla – som har egna etiska riktlinjer – stödjer pro-
underleverantörer. jekt kring grundutbildning för barn i Asien.
– En enda fabrik kan ha mer än hundra underleverantörer. Målet är att bidra till ekonomisk och social
Intercoop har de senaste två åren till exempel stängt av två utveckling. Flera skolor får idag ekonomiskt
leverantörer sedan bolaget avslöjade att de använt fängelser som stöd från fonden, bland annat i Kina, Indo-
underleverantörer.
nesien och Indien. Ytterligare projekt plane-
Christian Jakobsson ser varje produkt som ett servicepaket
till kunden.
ras i Pakistan och Bangladesh.
– Förutom att produkten har hög kvalité, så är den gjord
med hänsyn till de etiska principer vi har.
Agneta Engqvist
Frilansjournalist Hongkong/Peking

12. Coop Norden Årsredovisning 2006
Marknadsbeskrivning
10
Trenderna i marknaden
Pris, kvalitet, men också hälsa, etik och ekologi är viktiga kundkrav på den nordiska detalj-
handelsmarknaden. Butiker och kedjor måste erbjuda konkurrenskraftiga priser, men produk-
terna ska helst också vara hälsosamma, ekologiska och miljöanpassade. Etik kan bli ett viktigt
konkurrensmedel, detta i ett läge där varorna blir allt mer lika och där butikerna i stort sett har
samma erbjudanden, som konsumenterna ser små skillnader i.
Danmark Norge Sverige
Dagligvarumarknaden ökade cirka 1,5 Tillväxten inom dagligvaruhandeln I fasta priser ökade dagligvaruhandeln
procent under 2006 medan priserna steg beräknas till 5,3 procent medan priserna med 6,2 procent under 2006. Priserna på
ungefär 1,7 procent. Marknadstillväxten bedöms ha legat still under 2006. Låg- dagligvaror gick upp med 0,5 procent.
anses bland annat ha gynnat Coop. Till- prissegmentet dominerar med ungefär 47 I fasta priser ökade även sällanköpshan-
växten har varit särskilt stark inom låg- procent av totalmarknaden. Förutom lågt deln med 8 procent medan priserna på
prissektorn. På den så kallade discount- pris vill de norska konsumenterna ha ett sällanköpsvarorna sjönk med 3,5 procent.
marknaden börjar dock utvecklingen brett utbud av produkter samt nya mer- Inom dagligvaruhandeln fortsätter hard
plana ut. Utvecklingen inom EVM anses värden. Den allmänna prisfokuseringen discountbutiker att ta marknadsandelar.
ha gått tillbaka något och det gäller riktas främst mot basvaror. Parallellt Samtidigt har kvalitetsdiskussionen kom-
samtliga aktörer. EVM har en förhållande- lanseras alltfler EVM med högre produkt- mit tillbaka. Närproducerat, ekologiskt
vis liten andel av den danska marknaden kvalitet. Mindre lågprisbutiker omprofile- och högre kvalitet efterfrågas nu allt mer.
och potentialen vad gäller framtida lan- ras till traditionella närbutiker med högre Etableringstakten har varit hög. Försälj-
seringar anses vara svårbedömd. Under prisnivå, större butiker inom lågpris eta- ningen i de nya butikerna uppgår till cirka
2007 införs en ny plan- och bygglag, som bleras. Etableringarna inom storbutiker/ 4 procent av marknaden. Den negativa
ökar möjligheten att etablera varuhus i stormarknader ökar – Coop etablerade försäljningstrenden för kooperationen
Danmark, vilket kommer att öka konkur- 13 butiker. Även på byggvarumarknaden har fortsatt. Coop Sverige beräknas ha
rensen i detta segment. Hypermarkets är har utvecklingen varit stark. Tillväxten för förlorat cirka 0,5 procent av dagligvaru-
dock fortsatt inte tillåtna. de åtta största aktörerna bedöms ha varit marknaden. Även DDF, detaljhandelsdri-
cirka 9 procent. vande föreningar, hade ett försäljnings-
bortfall.
Konsumentkooperationens marknads- Konsumentkooperationens marknads- Konsumentkooperationens marknads-
andel av dagligvaror i Danmark andel av dagligvaror i Norge andel av dagligvaror i Sverige
36,5% 24,1% 21,6%
Position Position Position
Konsumentkooperationen har en mark- Konsumentkooperationen i Norge hade Konsumentkooperationen har 21,6 procent
nadsandel på 36,5 procent. De tre största en uppskattad marknadsandel på 24,1 av dagligvarumarknaden. Ica 49,8 och
aktörerna – Coop, Dansk Supermarked procent. Alla egna kedjor har starka Axfood 16,5 procent1). Jämfört med 2005
och Supergros (Dagrofa) – står för cirka positioner. De fyra största aktörerna har ökar Ica sin andel, kooperationen och
86 procent av omsättningen. tillsammans 97 procent av marknaden i Axfood minskar. I totalmarknaden ingår
Norge. inte kiosk- torg- och ambulerande handel.
1)
Siffrorna för Axfood är uppskattade

13. Coop Norden Årsredovisning 2006
Butikskedjor
11
Coop Nordens alla butiker
Butikskedjor Coop Danmark Butikskedjor Coop Sverige
Kvickly erbjuder kunderna ett brett Dagli´Brugsen är lokala Lättillgängliga närbutiker med
och varierat kvalitetssortiment till attraktiva priser: närbutiker, med bredd, tradition, kvalitet, generösa öppettider och ett
• bassortiment inom Food och Nonfood med trygghet och ständigt färska varor. Personlig utbud som sparar tid åt kunden.
ständigt låga priser. service och öppet alla dagar i veckan. Antal butiker: 100 (+84 DDF = Detalj-
• brett och säsongsanpassat sortiment med Antal butiker: 116 (+230 ägda av brugs- handelsdrivande föreningar)
färskvaror och vissa torrvaror. foreninger).
Antal varuhus: 54 (+14 ägda av brugs-
foreninger) Sveriges största supermarknads-
LokalBrugsen är lokala kedja satsar på hälsa och mat-
närbutiker, med bredd, tradition, kvalitet, glädje och har ett av Europas bredaste ekolo-
trygghet och ständigt färska varor. Personlig giska sortiment.
Kvickly xtra erbjuder kunderna
service och öppet alla dagar i veckan. Antal butiker: 171 (+208 DDF)
ett brett och varierat kvalitetssortiment till
attraktiva priser: Antal butiker: 18 (+30 ägda av brugsfo-
• bassortiment inom Food och Nonfood med reninger) + 4 Brugsen.
Storbutiker med brett sortiment
ständigt låga priser.
och låga priser. Kedjan ska växa
• brett och säsongsanpassat sortiment med
Danmarks största supermark- kraftigt under de närmaste åren.
färskvaror och utvalda torrvaror.
nadskedja med brett utbud av livsmedel och Antal butiker: 30 (+8 DDF)
Kvickly xtra har dessutom kompetens på
utvalda Nonfoodkategorier. fokus på färskvaror, bra kundservice och säsongs-
Antal varuhus: 14 anpassat varusortiment.
Antal butiker: 125 (+141 ägda av brugs- Coop Forum stormarknader har
foreninger) vardagsmaten till lågt pris och
samtidigt finns all världens festmat för de till-
Fakta har ett fast sortiment som fällen man vill unna sig något extra. Dessutom
omfattar cirka 1 350 produkter. Profilområ- finns det mesta en familj behöver i vardagen,
dena är frukt och grönsaker, färskvaror och Supermarknader, minimarkets
vilket gör livet lite enklare och sparar tid.
vin. Dessutom saluför Fakta varje vecka Her og och närbutiker, primärt i Storköpenhamn.
Antal butiker: 42 (+18 DDF)
Nu-varor, det vill säga aktivitetsvaror, ofta inom Dagligvaror med hög kvalitet, bra service och
Nonfood. Utöver priset fokuserar Fakta på hög spännande butiker. Har ett brett sortiment och
kvalitet och snabb service. stor marknadsandel på området ekologiska
Ny kedja för bygg- och
Antal butiker: 337 produkter.
trädgårdsartiklar. Med lägre priser och med
Antal butiker: 74
god service ska kedjan bli gör-det-självarens
första val.
Antal butiker: 34 (+4 DDF)
Butikskedjor Coop Norge
Coop Obs! Bygg är Norges första
Norges största närbutikskedja Norges största supermark-
och hittills enda aktör på gör-
med fokus på personlig service nadskedja, Coop Mega, är
det-själv-marknaden med ett
och lokal anpassning. Sortimentet täcker beho- livsmedelsbutiken, som har specialiserat sig på
renodlat konsumentkoncept, stora rationella
vet av dagligvaror och utvalda produkter inom goda råd om kost och recept.
butiker och fasta låga priser.
Nonfood. Antal butiker: 154
Antal butiker: 18
Antal butiker: 381
Lågprisbutiker över hela Norge Coops nyaste kedja. Konceptet
Coop Obs! är Norges enda
med alla tänkbara dagligvaror baseras på en lågprisplattform.
landsomfattande stormark-
till låga priser hela året. Skiljer sig från andra lågprisaktörer genom
nadskedja med alltifrån dagligvaror till kläder
Antal butiker: 312 ett större sortiment, bland annat inom färsk-
och sportartiklar.
varor och nonfood. Första butiken öppnades
Antal butiker: 24
i Halden i september 2006.
Antal butiker: 2
Det är samvirkelagen som äger och driver butikerna, Coop Norge äger koncepten.

14. Coop Norden Årsredovisning 2006
Etik och ekologi i korthet
12
Etik och ekologi
Coop Norden är ett konsumentkooperativt före- logiska produkter inom varumärket Änglamark börjat lanse-
tag som levererar ekonomiska, ekologiska och ras. Under året har Änglamark även uppgraderats och fått en
bredare bas som inkluderar hälsa och allergi.
sociala mervärden till medlemmar, kunder och
ägare – mervärden som även banar väg för ökad • 20 miljoner kronor i bistånd till Kooperation Utan Gränser
och Vi-skogens biståndsverksamhet. Arbetet inom Koopera-
lönsamhet och konkurrenskraft.
tion Utan Gränser i Sverige har pågått sedan 1958 och inom
Säkerhet, etik och hälsosamma produkter Vi-skogen sedan 1983.
Under 2006 har positionerna flyttats fram vad gäller arbetet
Begränsa miljöbelastningen
med miljö, hälsa, säkerhet och etik. En rad förbättringar har
Koncernens miljöpåverkan är främst kopplad till processerna
genomförts. Hit hör till exempel:
som krävs för att ta fram våra produkter. Därför är satsningen
• Aktivare marknadsföring av insatserna inom miljö, hälsa, på miljömärkta och ekologiska produkter prioriterad. Till de
säkerhet och etik. I Sverige genomfördes kampanjen ”Skönhet viktigaste insatserna under 2006 hör:
kommer inifrån”, som profilerade det egna utbudet inom
• Lansering av en ny, komplett serie med Svanenmärkta baby-
frukt och grönt.
produkter i Danmark. I Norge befäste Coop sin ledande posi-
• Ökad andel rättvisemärkta produkter – så kallade Fair tion vad gäller Svanenmärkta butiker. Under 2006 fanns det
Trade – i butikssortimentet samt förbättrad marknadsföring sammanlagt 16 sådana butiker.
av dessa produkter.
• Lansering i Sverige av den nya hälsoserien ”Coop Better for
• Tydligare beskrivningar av kontrollsystemen som används you”, som innehåller produkter med mindre fett, socker och
inom inköpsverksamheten, bland annat gällande arbetsför- salt, men mycket mer fibrer.
hållanden hos Coop Nordens leverantörer. I Norge lanserades
Coops ”Röd-Tråd-Garanti”, som är en spårbarhetsgaranti för • Ekologiska varor utgör 3,5 procent av den samlade försälj-
frukt och grönt. ningen av matvaror i dagligvaruhandeln i Danmark, som är
det land i världen där andelen ekologiska varor är högst. Irma
• Utökat antal hälsosamma produkter bland Coops egna varu- hade en andel på 15 procent under 2006, den högsta för någon
märken. Hit räknas nyckelhålsmärkta produkter, som under supermarknadskedja.
2006 lanserats i Norge och Danmark. Här har dessutom eko-
Danmark Norge Sverige
Ekologiskt 2006 2005 2006 2005 2006 2005
Total försäljning av
miljömärkta/ekologiska livsmedel 63 503 ton 54 400 ton 144,3 MNOK1) 112,9 MNOK1) 622,7 MSEK 543,7 MSEK
Antal miljömärkta/ekologiska
livsmedelsprodukter 1 486 1 388 401 408 950 1 254
Försäljningsandel av miljömärkta
kemtekniska produkter i % av total
försäljning i kemtekniska produkter 19 21 36 41 54 59
Antal miljömärkta kemtekniska
produkter 41 59 72 49 445 383
Försäljningsandel av miljömärkta
hygienprodukter i % av total
försäljning hygienprodukter 11 9 35 22 14 26
Antal miljömärkta hygienprodukter 64 27 39 32 278 189
Antal miljömärkta, övriga varor 195 167 126 44 1 034 937
Antal FSC-märkta produkter 81 39 35 8 71 118
Återvunnen plast på
terminal/lager i ton iu iu 604 574 869 863
Återvunnen well på
terminal/lager i ton iu iu 4 612 4 679 11 289 12 263
Mängd koldioxidutsläpp från
lager/terminal till butik i ton iu iu 15 558 13 926 23 488 24 533
1)
Försäljning av ekologiska livsmedel i Norge 2005 avser grossistförsäljning, för 2006 butiksförsäljning, beloppen är därför inte direkt jämförbara.

15. Coop Norden Årsredovisning 2006
Socialt ansvar i korthet
13
Medarbetare och medlemmar
Den kooperativa dagligvaruhandeln ska främja Jämställdhet integreras alltmer i den dagliga verksamheten,
vilket ska förbättra könsfördelningen. Jämställdhet är en själv-
lärande, utveckling och genomförande. Det ger
klar utgångspunkt vid rekrytering och kompetensutveckling.
ett mera stimulerande vardagsarbete, men ökar Frågan följs också upp på ett effektivare sätt, bl a i lönesätt-
också lyhördheten inför medlemmarnas olika ning, medarbetarstatistik och andra sammanhang där köns-
önskemål. Under 2006 har bland annat följande fördelningen ska vara i fokus. I Coop Danmark har särskilda
aktiviteter genomförts inom medarbetar- och insatser genomförts för att öka andelen kvinnliga chefer. I ett
första steg har 2 000 anställda kvinnor inbjudits till informa-
medlemsutveckling:
tionsmöten och samtal om framtida utvecklingsmöjligheter.
Kompetensutveckling innefattar många olika insatser. En av
Medlemsråd är en del av dialogen mellan företag och medlem-
dessa är ”High Potentials” – ett ledarutvecklingsprogram för
mar. För att bättre fånga upp tankar och idéer lanserade Coop
Coop Norden. Under 2006 har 24 medarbetare inbjudits att
Sverige och KF under 2006 en medlemspanel på Internet, där
delta i High Potentials.
panelen ger snabb respons kring vad som är viktigt. Därmed
etableras en dialog som bidrar till att produkter och erbjudan-
Sjukfrånvaro är ett viktigt område. Genom aktivare stöd och
den i Coops butiker kontinuerligt utvecklas. Panelen rådfråga-
uppföljning av medarbetare som är sjukskrivna – samt utökad
des vid två tillfällen under året. Första gången svarade 13 447
samverkan med myndigheterna och bättre rehabilitering – har
personer på frågor om matvanor med fokus på hälsa och barn.
antalet sjukskrivningar minskat. I Danmark uppmärksammas
Resultaten visar att medlemmarna vill ha inspiration, informa-
sjukfrånvaron i ledarutbildningar och chefer ska ha personlig
tion och bra erbjudanden inom hälsa.
kontakt med sjukskrivna, särskilt vid upprepad sjukfrånvaro.
I Sverige är projektet Friskare Framtid numera en integrerad
del i verksamheten och i chefernas ansvar. I Norge har sjuk-
frånvaron ökat jämfört med 2005, men initiativ har tagits för
att bryta denna trend.
Fördelning kvinnor respektive män i ledningsgrupper
Coop Norden Danmark Norge Sverige
10% 8% 25% 20%
Män
Kvinnor
Frånvaro1), % Danmark Norge Sverige Antal inträffade arbetsskador per 1 000 anställda
Sjukfrånvaro 3,6 7,8 7,7 under senaste 12-månadersperioden
Varav kort (1–14 dagar) 1,9 3,8 2,6 Coop Danmark 37
Coop Norge 30
Coop Sverige 39
Socialt Summa Norden Danmark2) Norge Sverige Coop Norden
Antal brugsforeninger/samvirkelag/föreningar — 379 162 54 —
Antal medlemmar, miljoner 5,7 1,6 1,1 3,0 —
Medelantal anställda 22 523 11 978 1 681 8 570 294
Kvinnor 11 342 5 994 428 4 776 144
Män 11 181 5 984 1 253 3 794 150
1)
Lagstiftningen i Danmark, Norge och Sverige skiljer sig åt när det gäller sjukfrånvaron. Siffrorna
kan därför inte direkt jämföras. I siffrorna för Danmark och Sverige ingår ej franchisebutikerna.
2)
Antal anställda innefattar även anställda i Coop Trading och Intercoop.

16. Coop Norden Årsredovisning 2006
Förvaltningsberättelse
14
Förvaltningsberättelse
Styrelsen och verkställande direktören för Coop Norden AB, samma inköp kommer Coop Norden även fortsättningsvis att
organisationsnummer 556585-8585 och med säte i Stockholm, ansvara för gemensam utveckling av produktvarumärken. För-
Sverige, får härmed avge årsredovisning och koncernredovis- handlingar har inletts som syftar till att genomföra detta. När
ning för verksamheten i moderbolaget och koncernen under beslutet fattats tillsattes Per Bank som ny koncernchef och han
räkenskapsåret 2006. Denna årsredovisning ersätter tidigare har till uppgift att driva bolaget under förändringsprocessen. I
avgiven årsredovisning 15 mars 2007. Orsaken till att den års- samband med det avgick koncernchef Svein E. Skorstad. För-
redovisning som tidigare hållits tillgänglig har blivit ändrad ändringen medför också att koncernledningen förändras och
framgår under avsnittet händelser efter balansdagen. reduceras och delar av koncernledningen lämnar bolaget under
2007. Dagligvaruverksamheterna i de tre länderna ska ägas
Verksamheten direkt av KF, FDB respektive Coop NKL.
Coop Norden är en detaljhandelskoncern som agerar på de
svenska, danska och norska marknaderna och har drivits som Ägarförhållanden
en gemensam koncern sedan 1 januari 2002. Coop Norden AB ägs av svenska KF till 42 procent, danska
Verksamheten består i Sverige och Danmark i huvudsak av FDB till 38 procent och norska Coop NKL till 20 procent.
detaljhandelsdrivande butiker under kedjenamnen Coop Nära, Bolagets operativa verksamhet startade 2002-01-01. De tre kon-
Coop Konsum, Coop Extra, Coop Forum, Coop Bygg, sumentkooperationerna har cirka 5,7 miljoner medlemmar, som
Kvickly, Kvickly xtra, Fakta, Dagli’-/LokalBrugsen, Super- i sin tur har en röst vardera och representeras genom de natio-
Brugsen och Irma och med tillhörande logistikverksamhet. nella förbunden. Detta ger en unik möjlighet till inflytande.
Dessutom består verksamheten av partihandel genom försälj-
ning av varor till detaljhandelsdrivande föreningar. I Norge Styrelse
består verksamheten av ägandet av kedjekoncepten, distribu- Ledamöter
tions- och logistikverksamhet samt industriproduktion genom Coop Nordens styrelse består av 13 stämmovalda styrelseleda-
tillverkning av bland annat bröd, juice och sylt. Coop Norden möter samt två personalrepresentanter med två suppleanter som
AB är moderbolag i Coop Norden-koncernen. Koncernen kallas till alla möten. Under året hade styrelsen 11 (13) proto-
omfattar bland annat dotterbolagen Coop Sverige AB, Coop kollförda styrelsemöten.
Danmark A/S, Coop Norge AS, Coop Trading A/S, Intercoop
Ltd samt Coop Nonfood A/S. Styrelsens arbete
Coop Norden skapades för att möta utvecklingen i daglig- Styrelsens arbete regleras bland annat av styrelsens arbetsord-
varuhandeln i Europa med allt större aktörer bland såväl leve- ning, som ger anvisningar och riktlinjer för styrelsens eget
rantörer som detaljister. Genom att sammanföra den koopera- arbete. I arbetsordningen finns också instruktioner om arbets-
tiva dagligvaruverksamheten i de tre skandinaviska fördelningen mellan å ena sidan styrelsen och å andra sidan vd
kooperationerna skapades Nordens största dagligvaruföretag. och de andra organ som styrelsen inrättat, samt instruktioner
Syftet med Coop Norden var att förbättra medlems-/kunder- för när och hur sådana uppgifter som styrelsen behöver för sitt
bjudandet och öka intjäningsförmågan genom att utnyttja kon- arbete ska samlas in och rapporteras till styrelsen. Styrelsens
cernens storlek och alla de kunskaper som finns i koncernens arbetsordning uppdateras och beslutas årligen.
bolag.
Vid skapandet betonades också att koncernen skulle driva Revisionskommitté
angelägna konsumentfrågor på ett starkare sätt, till exempel Ett av styrelsens organ är Revisionskommittén, som har som
inom områden som etik, miljö och hälsa samt säkerhet och huvudsaklig uppgift att övervaka koncernens redovisnings- och
konsumenttrygghet. Konsumentkooperationen har lång erfa- rapporteringsprocesser samt revisionsprocessen. Revisionskom-
renhet av arbete med denna typ av värderingsbaserade konsu- mitténs ledamöter utses av styrelsen och består för närvarande
ment- och samhällsfrågor – ett arbete som utgår från den egna av tre styrelseledamöter. Kommittén ska regelbundet rappor-
värdegrunden, där Inflytande, Omtanke, Ärlighet och Nytän- tera till styrelsen. Kommittén har haft sex möten under 2006.
kande är bärande begrepp.
Beredningskommitté
I januari 2007 beslutade Coop Nordens styrelse att inleda
Beredningskommittén utses årligen av styrelsen och består av
en process som siktar till att omvandla Coop Norden AB och
fem medlemmar samt två arbetstagarrepresentanter. Kommit-
den hittillsvarande koncernen. Dagens nordiska samordning av
tén är ett beredande utskott med uppgift att vid behov förbe-
inköp ska föras vidare och utvecklas. Vid sidan av gemen-

17. Coop Norden Årsredovisning 2006
Förvaltningsberättelse
15
reda frågor för behandling i styrelsen samt hantera de övriga men visar fortfarande betydande underskott 2006.
frågor som styrelsen hänskjuter till kommittén. Under 2006 Coop Danmark har levererat sitt bästa resultat i sin 111 år
har kommittén haft sju möten. långa historia. Huvudorsaken till det högre resultatet är för-
bättrad försäljning i kombination med effekter av kostnadsbe-
Ersättningskommitté sparingar och effektivisieringar gjorda under innevarande och
Ersättningskommittén utses av styrelsen och består av tre sty- tidigare år. Rörelseresultatet före strukturkostnader inkl valuta-
relseledamöter. Ledamöterna utses på två år. Kommittén ska kursdifferenser ökade till 464 (391) MSEK, förklaras av att
arbeta utifrån fastställd ersättningspolicy för koncernlednings- kedjorna Dagli´Brugsen, SuperBrugsen och Irma har genererat
representanter inom Coop Norden. Kommittén har haft sex ett bra resultat 2006.
möten under 2006. Coop Norges resultat utvecklades bra i både handels- och
industriverksamheten. Rörelseresultatet före strukturkostnader,
Marknaden inklusive valutakursdifferenser och exklusive verksamhetsför-
Under 2006 fortsatte tillväxten på Coop Nordens huvudmark- säljning, har ökat med 6 procent och uppgår till 260 (245)
nader. Ökningen i Danmark var 1,4 procent, i Norge 5,3 pro- MSEK. Samtliga butikskedjor, som drivs av samvirkelagen,
cent samt i Sverige 6,2 procent. Trenden från tidigare år med visade försäljningsökningar jämfört med fjolåret. Under året
ökad etablering av lågprisbutiker fortsatte också under 2006. har också samvirkelagen gjort större andel av sina inköp via
Därmed fortsätter också utvecklingen med ökad konkurrens Coop Norge. Ett gott samarbete mellan Coop Norge och sam-
inom detta segment. Inom Coop Norden har 37 nyetableringar virkelagen har präglat 2006 där samvirkelagen upplever att de
genomförts, främst gäller det koncepten Fakta, Coop Extra och fått en betydande nytta av det nordiska inköpssamarbetet.
Coop Prix. I både Sverige och Norge tog egna varumärken
(EVM) nya försäljningsandelar, vilket också är i linje med Personal
utvecklingen under senare år. Medelantalet årsanställda uppgick under året till 22 523
(23 245) personer. Antal anställda personer vid årets slut upp-
Koncernen gick till 28 290 (27 603) personer. Skillnaden mot medelanta-
Omsättning och resultat let anställda beror på många extraanställda deltidspersoner vid
Verksamhetsåret 2006 var det femte kalenderåret med gemen- slutet av året.
sam drift i Coop Norden-koncernen. Coop Norden har särskilda handlingsprogram för att
Nettoomsättningen ökade 2006 med 4,3 (2,6) procent jäm- minska sjukfrånvaron. I detta arbete är chefsansvaret grundläg-
fört med föregående år och uppgår till 85 459 (81 904) MSEK. gande, till exempel vad gäller kontakt och uppföljning av med-
Koncernens resultat efter finansiella poster uppgick till 148 arbetare som är sjukskrivna. Aktiv rehabilitering i samverkan
(1 274) MSEK. Rörelseresultatet uppgick till 310 (1 325) MSEK. med myndigheter samt friskvård ingår också i programmet. I
Resultatet för år 2006 är försämrat med kostnader av struktur- samtliga tre länder används policies och planer för att förbättra
och engångskaraktär om 46 (855) MSEK. 2005 års resultat är jämställdheten. Principen lika lön för lika arbete följs upp via
förbättrat med vinster från fastighetsförsäljningen och verksam- lönekartläggningar, lönerevisioner och vid rekryteringar. I sam-
hetsförsäljning om totalt 2 227 MSEK medan 2006 års resultat band med kompetensutveckling och befordringar är jämställd-
har förbättrats med vinster från verksamhetsförsäljning om 42 hetsaspekten en viktig faktor. Samtliga chefer utbildas även i
MSEK. Utvecklingen kan hänföras till förbättrad kedjedrift, arbetsmiljöarbete, vilket säkrar att rätt befogenheter och prak-
framförallt i Coop Sverige men också i Coop Danmark. Även tiska verktyg görs tillgängliga inom detta område.
Coop Norge uppvisar en positiv resultatutveckling.
Likvida medel och finansiell ställning
Coop Sverige står för den största delen av resultatförbätt-
Koncernens kassaflöde har försämrats jämfört med föregående
ringen i Coop Norden på helåret. Den svenska verksamheten
år, vilket förklaras av betydligt högre investeringar än tidigare år
har förbättrat sitt rörelseresultat före strukturkostnader inkl
i kombination med att 2005 avyttrades stora delar av fastighets-
valutakursdifferenser mer än 260 MSEK. Det förbättrade
beståndet i koncernen.
resultatet är en effekt av förbättrad kedjedrift. Samtliga kedjor i
Koncernens likvida medel vid årsskiftet uppgick till 1 834
Coop Sverige gör resultatförbättringar. Coop Konsum har gått
(2 223) MSEK. Av koncernens totala checkräkningskredit om
från underskott 2005 till ett överskott 2006 och uppvisar resul-
2 150 (2 312) MSEK var 314 (9) MSEK utnyttjad den 31 dec-
tatförbättringar på över 100 MSEK. Stormarknadskedjan
ember 2006.
Coop Forum har gjort resultatförbättring på cirka 150 MSEK,

18. Coop Norden Årsredovisning 2006
Förvaltningsberättelse
16
Koncernens eget kapital uppgick till 5 257 (5 589) MSEK. Vid Den hårdnande konkurrensen inom dagligvarumarknaden
apportemissionen 2002 tillfördes 3 936 MSEK i eget kapital möter Coop Nordens dotterbolag genom att tydligare position-
och 1 100 MSEK i lån från ägarna. Ökning av eget kapital om era både stormarknader, storbutiker och supermarkets. Ett fler-
900 MSEK har skett per 2004-12-31 genom konvertering av tal nyetableringar kommer att genomföras på samtliga markna-
skuldebrev. Under 2006 har utdelning till aktieägarna skett om der, men även omfattande renoveringar och ombyggnationer av
totalt 150 MSEK. stormarknader kommer att ske inom den kommande tvåårs-
Soliditeten, mätt som ägarnas andel av riskbärande kapital i perioden. Parallellt med detta fortsätter bolagen med struktu-
förhållande till total balansomslutning, uppgick vid årets slut rellt arbete vilket bland annat innefattar stängningar av olön-
till 26,0 (27,3) procent. samma enheter. Ledningens bedömning är att alla dessa
Koncernens operativa kapital uppgick till 4 900 (5 523) åtgärder ger en positiv utveckling för dotterbolagen framöver,
MSEK och avkastningen på operativt kapital uppgick till såväl försäljnings- som lönsamhetsmässigt. Coop riskerar dock
5,9 (18,5) procent. att förlora marknadsandelar om inte tempot i denna omvand-
ling kan hållas tillräckligt högt.
Investeringar Det finns också en fortsatt risk i samtliga länder för att kun-
Koncernens nettoinvesteringar uppgick under 2006 till 555 derna ska föredra discount och lågpris även om trenden härvid-
(–1 355) MSEK. Årets investeringar är hänförbara till utveck- lag ser ut att vända i hela Norden.
ling av varuförsörjningssystem samt ombyggnationer och ny- Pris, kvalitet men också hälsa, etik och ekologi är viktiga
etableringar av butiker. kundkrav på den nordiska detaljhandelsmarknaden, vilket
bolaget möter genom utveckling av egna varumärken i kombi-
Övriga väsentliga händelser under året nation med ett ökat krav på bolagets leverantörer.
Under året har arbetet med att återföra de nationella ledning-
arna slutförts. Under slutet av 2006 bildades ett gemensamt Finansiella instrument och finansiell
Coop Nonfood A/S som har till uppgift att samordna de nord- riskhantering
iska inköpen för Nonfood segmentet. Dessutom har omstruk-
Verksamheten inom koncernen bedrivs utifrån en finanspolicy
turering skett inom koncernen för att renodla moderbolagets
som är fastställd av styrelsen. Finanshanteringen skall vara
verksamhet.
inriktad på att tillföra ett bestående värde för hela koncernen.
Kapital- och processeffektivitet skall uppnås i samband med
Miljö kapitalbindning i verksamheten och vid sammansättning av
Coop Norden-koncernen bedriver ingen tillståndsskyldig eller kapitalstrukturen. Hanteringen av finansiella risker och flöden
anmälningspliktig verksamhet. skall centraliseras för att uppnå ändamålsenlig kontroll, dra
Coop Nordens miljöpåverkan är främst kopplad till de pro- nytta av stordriftsfördelar och erhålla förmånliga villkor på
cesser som krävs för att ta fram produkterna. Därför är också finansmarknaden. Negativa effekter i resultat- och balansräk-
satsningen på miljömärkta och ekologiska produkter priorite- ning till följd av prisförändringar på de finansiella markna-
rad. Under 2006 ökade försäljningen av ekologiska produkter i derna skall begränsas genom hedging.
samtliga tre länder. Under 2006 lanserades även det ekologiska En grundläggande princip är att ha en tillräcklig betal-
varumärket Änglamark i samtliga tre länder, vilket gjorde ningsreserv i form av likvida medel samt outnyttjade krediter.
Änglamark till koncernens tredje gemensamma varumärke Koncernen har såväl finansiell som kommersiell kreditrisk.
inom Food. Försäljningsframgångarna var stora i framförallt Den finansiella kreditrisken är främst mot de nordiska ban-
Danmark. kerna och ett antal elleverantörer. Den kommersiella kreditris-
ken består av fordringar på koncernens närstående bolag.
Forskning och utveckling Valutarisk uppstår i de kommersiella betalningsflödena.
Coop Norden-koncernen bedriver ingen egen forskning. Transaktionsexponering uppstår vid varuinköp som ofta sker i
Utveckling av egna programvaror sker kontinuerligt inom kon- utländsk valuta. Valutasäkring för dessa transaktioner sker med
cernen. Programvarorna är avsedda som stöd för varuförsörj- hjälp av valutaterminer och valutaoptioner. Samtliga valutade-
ningsprocessen samt ekonomistyrning. rivat värderas till verkligt värde och redovisas löpande som för-
ändringar i finansiella intäkter och kostnader och säkrings-
Väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer redovisning tillämpas ej.
Med fortsatt expansion på marknaden av stora enheter samt Omräkningsexponering i koncernens balansräkning är inte
lågprisbutiker, på en redan kraftigt överetablerad marknad, är föremål för kurssäkring.
det vår uppfattning att stora strukturella förändringar kommer Koncernens elförbrukning är betydande. Elderivat värderas
att framtvingas hos samtliga aktörer med omfattande butiks- till verkligt värde och säkringsredovisas enligt IAS 39. Säk-
nedläggningar som följd. ringshorisonten sträcker sig 4 år framåt i tiden.

19. Coop Norden Årsredovisning 2006
Förvaltningsberättelse
17
För en mer detaljerad beskrivning av koncernens finansiella
instrument och riskhantering hänvisas till not 20.
Framtida utveckling
I den omvandling som Coop Norden nu står inför kommer en
fokusering att ske på globala inköp och lokal närvaro. De
lokala bolagen kommer att satsa ännu mer på lokal kedje- och
butiksutveckling kombinerat med centrala inköps- och varu-
märkessamarbeten på produktsidan. Arbetet fortskrider enligt
upprättad plan.
Väsentliga händelser efter räkenskapsårets
utgång
Denna årsredovisning ersätter tidigare avgiven årsredovisning
per den 15 mars 2007. Orsaken till att den årsredovisning som
tidigare hållits tillgänglig har ändrats beror på att följande
väsentliga händelser skett efter räkenskapsårets utgång. I juni
2007 beslutade bolagets styrelse att Coop Norden skall erhålla
ett koncernbidrag från Coop Sverige motsvarande 300 MSEK.
Moderbolaget
Omsättning och resultat
Nettoomsättning och övriga rörelseintäkter uppgick till 1 900
(838) MSEK och bestod av utvecklingsbidrag från butiker,
vidarefakturerade kostnader samt management fees från dotter-
bolagen. Årets ökade omsättning beror på att moderbolaget
under 2006 hanterat inköp av frukt och grönt för dotterbolaget
Coop Sveriges räkning. Resultatet efter finansnetto uppgick till
–131 (385) MSEK. Resultatet efter skatt uppgick till –47 (385)
MSEK. Likvida medel uppgick till 615 (1 264) MSEK.
Personal
Medelantal anställda uppgick till 294 (375) under år 2006.
Antal anställda vid årets slut uppgick till 226 (356) personer.
Minskningen av personal beror på omorganisationer inom
koncernen.
Förslag till disposition av årets vinst
Till bolagsstämmans förfogande finns följande balanserade
vinstmedel i moderbolaget (kr):
Balanserat resultat 205 484 590
Årets resultat –47 032 791
Summa 158 451 799
Styrelsen föreslår att de balanserade vinstmedlen hanteras på
följande sätt (kr).
I ny räkning överförs 158 451 799
Beträffande koncernens och moderbolagets resultat och ställ-
ning i övrigt hänvisas till efterföljande resultat- och balansräk-
ningar, eget kapitalrapport samt kassaflödesanalyser jämte
noter med redovisningsprinciper.