Coop Årsredovisning och Verksamhetsberättelse 2006

  • 2,068 views
Uploaded on

Coop Dagligvaruhandel är ett affärsområde inom Kooperativa Förbundet (KF). Coop bedriver dagligvaruhandel inom butikskedjorna Coop Forum, Coop Extra, Coop Konsum, Coop Nära samt Mataffären.se och …

Coop Dagligvaruhandel är ett affärsområde inom Kooperativa Förbundet (KF). Coop bedriver dagligvaruhandel inom butikskedjorna Coop Forum, Coop Extra, Coop Konsum, Coop Nära samt Mataffären.se och Daglivs

  • Full Name Full Name Comment goes here.
    Are you sure you want to
    Your message goes here
    Be the first to comment
    Be the first to like this
No Downloads

Views

Total Views
2,068
On Slideshare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
0

Actions

Shares
Downloads
0
Comments
0
Likes
0

Embeds 0

No embeds

Report content

Flagged as inappropriate Flag as inappropriate
Flag as inappropriate

Select your reason for flagging this presentation as inappropriate.

Cancel
    No notes for slide

Transcript

  • 1. coop norden verksamhet och årsredovisning 2006
  • 2. Verksamhetsbeskrivning Vd har ordet 2 Styrelsens ordförande har ordet 3 Fem lärorika år 4 Varusäkring 6 Nonfood 8 Marknadsbeskrivning 10 Butikskedjorna 11 Etik och ekologi i korthet 12 Socialt ansvar i korthet 13 Årsredovisning Förvaltningsberättelse 14 Koncernens resultaträkningar 18 Koncernens balansräkningar 19 Förändringar i koncernens eget kapital 20 Koncernens kassaflödesanalys 22 Moderbolagets resultaträkningar 23 Moderbolagets balansräkningar 24 Förändringar i moderbolagets eget kapital 26 Moderbolagets kassaflödesanalys 27 Noter Definitioner 28 62 Detta är Revisionsberättelse Styrelse 63 64 Coop Norden Ledning 65 Coop Norden har bedrivit detaljhandel i Danmark, Norge och Sverige i 16 olika kedjekoncept från 2002 fram till och med 2006. Tillsammans med de brugsforeninger/samvirkelag/kon- sumentföreningar som också driver detaljhandel har Coop Norden över 5,7 miljoner medlemmar och 11 miljoner kunder. I januari 2007 beslutade Coop Nordens styrelse att inleda en process som siktar till att omvandla Coop Norden AB och den hittillsvarande koncernen. Dagens nordiska samordning av inköp ska föras vidare och utvecklas. Som en följd av detta ser ägarna stora fördelar med att dagligvarukedjorna i Sverige och Danmark liksom i Norge ägs nationellt. Processen förvän- tas leda till tydligare och mer effektiv styrning av den nord- Per den 31 december 2006 motsvarande iska inköpsverksamheten samt till sänkta kostnader genom 1 SEK 1,212 DKK och 1,098 NOK. förstärkta synergier och ökad lönsamhet.
  • 3. • Ägandet i inköpsbolaget Intercoop breddades. Den spanska 2006 i korthet kooperationen Eroski förvärvade 15 procent av Intercoop från Coop Norden och Coop Italia. Denna ägarförändring möjliggör större, gemensamma inköpsvolymer och lägre konsumentpriser. • Coop Nordens resultat förbättrades under 2006. Coop Nordens rörelseresultat före strukturposter och valutakurseffekter för- • Projektet ”Coop Norden 2007” resulterade i gemensam kedjeut- bättrades under år 2006 med 228 MSEK och uppgick för hel- veckling av nya storbutiker under varumärket Coop Extra. året till 296 miljoner kronor (MSEK) (68 MSEK föregående år). • Det svenska ekologiska varumärket Änglamark blev Coop Nordens Utvecklingen kan hänföras till förbättrad kedjedrift, framförallt tredje gemensamma varumärke och nådde stora försäljningsfram- i Coop Sverige, men också i Coop Danmark. Även Coop Norge gångar i främst Danmark. Under året uppgraderades Änglamark uppvisade en positiv resultatutveckling. och fick då en bredare bas som inkluderar hälsa och allergi. • Under 2006 påbörjade Coop Sverige ett omfattande program • För att bättre fånga upp tankar och idéer lanserade Coop Sverige och för kostnadsminskningar, som ska effektivisera verksamheten KF under 2006 en medlemspanel på Internet. Därmed etablerades ytterligare. Arbetet gav tydliga resultat under året och kommer en dialog som bidrar till att produkter och erbjudanden i Coops att fortsätta med full kraft. butiker kontinuerligt utvecklas. Panelen rådfrågades vid två tillfällen • Varuförsörjningsbolagen Coop Norden Food och Coop under året. Första gången deltog 13 447 medlemmar. Nonfood fick nya organisationsstrukturer. De nya organisa- • I januari 2007 beslutade Coop Nordens styrelse att inleda en tionerna förbättrar närheten till de nationella marknaderna, process som siktar till att omvandla Coop Norden AB och den vilket ökar anpassningen till kedjornas behov och minskar hittillsvarande koncernen. Dagens nordiska samordning av inköp komplexiteten. Förändringarna säkrar även att den gemen- ska föras vidare och utvecklas. Förutom samordnade inköp ska samma nordiska inköpskraften kan utnyttjas också i framtiden. utvecklingen av egna varumärken (EVM) vara gemensam. Ägan- • I Sverige bildade Coop Sverige och de detaljhandelsdrivande det av dagligvarukedjorna i Danmark och Sverige ska återigen föreningarna, DDF, ett gemensamt inköps- och logistikbolag bli nationellt, liksom det redan är i Norge. Vd Svein E. Skorstad – Cilab. Detta bolag, som trädde i kraft den 1 januari 2007, lämnade Coop Norden. Till ny vd under processen utsågs ska förbättra samordning och kostnadseffektvitet. Per Bank, som även är vd för Coop Danmark. Ekonomiskt resultat i korthet Ej omräknad i enlighet med IFRS Ekonomiskt 2006 2005 2004 2003 Nettoomsättning, MSEK 85 459 81 904 79 837 79 288 Rörelseresultat exklusive engångs- och strukturposter, MSEK 355 11 205 713 Rörelseresultat, MSEK 310 1 325 175 457 Resultat efter finansiella poster, MSEK 148 1 274 –228 22 Resultat efter skatt, MSEK 31 1 113 –423 29 Avkastning på operativt kapital, % 5,94 18,46 2,11 4,71 Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare, MSEK 5 228 5 563 4 235 3 818 Riskbärande kapital, MSEK 5 258 5 589 4 247 4 718 Operativt kapital, MSEK 4 900 5 523 8 830 8 168 Rörelsekapital, MSEK 151 –181 –770 –2 636 Nettofordran/skuld, MSEK 357 66 –4 617 –3 451 Nettoinvesteringar inkl förvärv, MSEK 555,4 –1 354,6 762,6 526,1 Soliditet, % 26,0 27,3 20,1 20,4 Nettoskuldsättningsgrad, ggr –0,07 –0,01 1,09 0,73 Kassaflöde från löpande verksamhet, MSEK 1 022,4 1 271 –401 2 905 Antal butiker Coop Norden 1 082 1 091 1 081 1 074
  • 4. Coop Norden Årsredovisning 2006 Vd har ordet 2 Positiv resultatutveckling i Danmark och Norge och minskade förluster i Sverige kännetecknade verksamheten under 2006. Bland nyheterna märks också den framgångsrika lanseringen av Änglamark i Norge och Danmark. Per Bank är vd för Coop Norden sedan januari 2007 och tillika vd för Coop Danmark. Han kommer att leda processen med att omvandla Coop Norden till ett renodlat inköpsbolag. Fokus på inköp i framtiden Varför görs denna omvandling och varför just nu? Är det några särskilda budskap du vill rikta till koncernens – Omvandlingen beror ytterst på marknadsförändringar, där vi leverantörer och medarbetare? ser att det lokala köpmannaskapet successivt ökat i betydelse. – Till leverantörerna vill jag understryka att Coop Norden blir Lokal förankring och närhet värdesätts av kunderna och buti- en ännu större och starkare affärspartner i framtiden. Vi kom- kerna måste därför vara flexibla i sin service och enkelt kunna mer att lägga ytterligare resurser på att utveckla det gemensam- anpassa sortiment och egna erbjudanden för att nå framgångar. ma inköpsarbetet. Kommande förändringar inom inköpsbo- Kring detta lokala perspektiv finns det få samordningsfördelar. lagen Food och Nonfood skapar stora möjligheter. Båda dessa Inköpssamarbetet inom Food och Nonfood – samt den sam- verksamheter får en självständigare roll och vi öppnar även för nordiska utvecklingen av egna varumärken – blir istället det att ta in fler intressenter i bolagen för att öka slagkraften. Den gemensamma satsningsområdet för framtiden. finska kooperationen har visat intresse för en utökad samver- kan inom Food och redan idag är den spanska och italienska Vilka andra fördelar – det vill säga förutom inköp och sor- kooperationen samarbetspartners inom Nonfood. Det har timentsutveckling – ska Coop Norden förknippas med? redan möjliggjort väsentligt större inköpsvolymer, vilket gjort – Vår konsekventa satsning på etik, miljö och ekologi under oss attraktivare för leverantörer runt om i världen. de senaste åren har varit framgångsrik. Inom dessa områden är – För det stora flertalet medarbetare handlar det även vi den ledande aktören i vår bransch i ett nordiskt perspektiv. fortsättningsvis om ”business as usual”. De har gjort storar- Våra krav är ofta tuffare än lagstiftningen i våra nordiska hem- tade insatser även under 2006, vilket säkrat vår position som länder och konkurrenterna försöker komma ikapp oss. Att vi Nordens största detaljhandelsföretag. För detta arbete vill jag verkligen uppfattas som ledande inom detta område bekräftas framföra ett stort tack. också i de marknadsundersökningar som gjorts. Hur ser du på utvecklingen inom den nordiska Priskonkurrensen har skärpts på dagligvarumarknaden i kooperationen framöver? Vart är den på väg? Norden. Hur har koncernen klarat denna förändring? – Globala inköp och lokal butiksutveckling blir grundläggande – Samarbetet kring inköp har stärkt vår konkurrensförmåga. för oss. Med det menar jag ännu fler satsningar på nationell Detta i ett läge då priserna i våra butiker fallit mer än någonsin och lokal kedje- och butiksutveckling kombinerat med centrala tidigare. Effektiv drift och låga omkostnader har varit oerhört inköps- och varumärkessamarbeten på produktsidan. viktigt. Men förändringen i marknaden visar också att allt – Avslutningsvis vill jag lyfta fram de unika fördelar, som inte handlar om pris. Därför lägger vi också mycket kraft på kooperativa företag erbjuder. Våra vinster behöver inte delas att utveckla nya kvalitetsprodukter. Det är och förblir grund- ut till några enskilda ägare, utan kan istället återinvesteras i läggande för oss att hela tiden erbjuda kunderna bättre och ständigt bättre butiker, produkter samt service och kunderbju- billigare produkter. danden. Att kunna visa att medlemmarna får en direkt glädje av våra överskott – både ekonomiskt och värderingsmässigt – är en Vilka är de mest betydelsefulla händelserna under 2006? fantastisk styrka att ha i ryggen när Coop Norden och de koope- – De förbättrade ekonomiska resultaten i Danmark och Norge rativa dagligvarurörelserna nu tar nästa steg i utvecklingen. är viktiga för oss, men det är ännu mer positivt att förlusterna i den svenska verksamheten kunnat minskas. Det känns även Februari 2007 glädjande att den gemensamma produkt- och sortimentsutveck- lingen fortsatt. Jag tänker då på lanseringen av vårt ekologiska varumärke Änglamark i Danmark och Norge – lanseringar som gett stora försäljningsframgångar. Per Bank
  • 5. Coop Norden Årsredovisning 2006 Styrelsens ordförande har ordet 3 Med beslutet i januari 2007, om att inleda en process för att omvandla Coop Norden lades en ny inriktning fast. I framtiden står gemensamma inköp och fortsatt utveckling av egna varu- märken (EVM) i fokus. Sedan 2002 har samordningsfördelarna inom dessa områden varit stora och nyttan för medlemmar och övriga kunder är lägre priser och bättre produkter. Nina Jarlbäck – styrelsens ordförande i Coop Norden sedan 2005 och medlem av styrelsen sedan bildandet 2002 – ger sin syn på framtiden och åren som gått. Målet är starkare kooperativa företag Vad innebär den omvandling av Coop Norden som besluta- ett uthålligt samhälle är grundläggande. Här har det rått stark des i januari 2007 ur ett ägar- och medlemsperspektiv? enighet. Beslutet om en ny inriktning som togs i mitten av – Vi kan konstatera att satsningen på gemensamma inköp och januari präglades också av enighet. Denna samsyn kring koo- samordnad utveckling av egna varumärken – våra EVM – har perationens framtida strategi är en viktig styrka när konkur- gett stora fördelar för butikerna och därmed för medlemmar renskraft och medlemsnytta nu ska vidareutvecklas. och övriga kunder. Priserna har förbättrats samtidigt som kva- liteten på varorna är fortsatt hög. Inköp har visat sig vara det Hur har konkurrensläget påverkat verksamheten? gemensamma område där vi bör kraftsamla i framtiden. Vi har – Jag vill återigen peka på inköpssamarbetet som möjliggjort inte sett motsvarande samordningsfördelar inom till exempel att vi kunnat hålla konkurrenskraftiga priser. I alla våra länder IT och kedjekoncepten och mot den bakgrunden vore det stra- har priserna fallit på senare år, men trots detta har vi hävdat oss tegiskt fel att driva verksamheten vidare mot dessa mål. väl och fortsatt leverera ekonomisk nytta till våra medlemmar. – När Coop Norden bildades 2002 var marknadsläget ett I Danmark och Norge har vi behållit våra marknadsandelar annat. Den internationella konkurrensen och antalet nya låg- och till och med stärkt positionerna, medan fler insatser måste prisaktörer väntades öka. Därför valde kooperationen i Norden genomföras i Sverige innan vi är nöjda. att samordna sina verksamheter inom dagligvaror. Vi såg att det behövdes en riktigt stark spelare – en motkraft på mark- Gör en framtidsblick kring det nordiska kooperativa sam- naden – som kunde värna kooperationens och medlemmarnas arbetet, vad väntar härnäst? intressen. Nu är förutsättningarna annorlunda och vi ser sna- – Den kooperativa idén har verkligen framtiden för sig. Vår rare att betoningen på de nationella verksamheterna ökar. Då företagsform har en hög acceptans i samhället och vi kan visa måste också vi anpassa inriktning och resurser därefter. att vi levererar nytta till medlemmarna. Samtidigt måste även de kooperativa företagen drivas marknadsmässigt, men givet Vilka andra styrkor ska de senaste årens nordiska denna förutsättning har vi ett definitivt försteg på marknaden. samarbete förknippas med? Vi är ett värderingsstyrt företag. Tillsammans med alla medar- – Erfarenhetsutbytet mellan ägarna har varit mycket utveck- betare kan varje land bli ännu tydligare i frågor kring etik och lande och visat på ständigt nya möjligheter för de nordiska utveckling, som skapar värde för medlemmarna. kooperationerna. Olika typer av bonussystem för medlemmar och andra viktiga konsumentfrågor har stått högt på agendan, men förankringen av olika idéer blir nu ett ansvar för respek- Februari 2007 tive land. – Det nordiska samarbetet har dessutom visat att den koo- perativa dagligvaruhandeln i Norden vilar stadigt på gemen- samma värderingar, där kvalitet, etik och viljan att bidra till Nina Jarlbäck
  • 6. Coop Norden Årsredovisning 2006 Coop Norden i årtal 4 Coop Norden – fem lärorika år Synergier var nyckelordet när Coop Norden bildades – synergier skulle ge lägre kostnader samt ökad konkurrenskraft och lönsamhet. 2003 Arbetet inriktades på flera områden, men efter • Roland Svensson går i pension och ersätts av Svante Nilsson. beslutet i januari 2007 står Inköp/Sortiment Koncernkontoret flyttar till Stockholm. Interna effektivise- i fokus. Här har stora besparingar gjort att ringsprogram inleds i samtliga länder och målet är att kraftigt koncernen kunnat möta konkurrensen på ett minska de så kallade overheadkostnaderna. bättre sätt. • Ny lednings- och organisationsstruktur med gemensamma funktioner för bland annat varuförsörjning, affärsutveckling ”Växande internationalisering och nya, starka lågprisaktörer och IT etableras. Verksamheten i NAF, Nordisk Andelsfor- som ökar priskonkurrensen i Norden.” Så beskrevs i korthet bund – som sedan 1918 hanterat delar av konsumentkoopera- marknadsläget inför bildandet av Coop Norden. För att möta tionens import av dagligvaror – integreras i Coop Nordens utvecklingen behövde de nordiska kooperativa dagligvaruföre- Food-organisation. tagen gå samman. Därmed kunde en stor ekonomisk potential tillvaratas – en potential som företagen inte skulle kunna dra • Varuförsörjningen – som förutom logistik omfattar områdena nytta av var för sig. Konkurrenskraften byggde på storlek och Food, Nonfood, Bygg & Trädgård samt Indirekta varor – ska på förmågan att skapa kostnadsfördelar. utvecklas enligt tre grundstrategier. Den första är satsningen Under 2001 beslutade därför norska Coop NKL, danska på egna varumärken (EVM). Den andra är gemensam metodik FDB och svenska KF att bilda Coop Norden. Koncernen i uppbyggnaden av sortiment, som möjliggör en harmoni- – som formades 2002 – skulle präglas av en konsumentkoo- ering av inköp och sortimentsutveckling. Den tredje är perativ identitet med gemensamma värderingar. Målet var att gemensamma policies för miljö, produktsäkerhet och hälsa, arbeta med ett fåtal, starka nordiska kedjor och att samordna samt etisk handel. sortiment och inköp. • Två gemensamma egna varumärken inom Food lanseras. Coop är standardprodukter med hög kvalitet och lägre pris 2002 än jämförbara märkesprodukter. X-tra har en tydlig lågpris- profil. Kring X-tra, som expanderar snabbt, inleds ett sam- arbete med SOK – den finska kooperationen. • Koncernen bildas och ett koncernkontor byggs upp i Göteborg. Roland Svensson är Coop Nordens första vd. 2004 • Ett flertal integrationsprojekt sätts igång, dels för att lägga grunden för en ny koncernstruktur, dels för att utvinna de ekonomiska fördelarna. Samordningen av de tre ländernas olika verksamheter påbörjas. • Coop Norden inför en ny och plattare organisation. De • Arbetet med samordning och synergier inriktas på tre områ- nationella ledningarna i Danmark och Sverige avskaffas. den: Kedjor/Medlemserbjudanden, Inköp/Sortiment samt Organisation/Kostnadssamordning. Synergierna ger inköps- • Den ökande priskonkurrensen på dagligvarumarknaden blir förbättringar om närmare 400 miljoner SEK. alltmer kännbar. Koncernen investerar i kraftfulla prissänk- ningar. • Ett masterbrandprojekt startas för att se över namn och pro- fil på kedjor, butiker och egna varumärken (EVM). Målet • Den första gemensamma marknadsaktiviteten för alla kedjor är att namnet Coop ska marknadsföras på ett enhetligt sätt genomförs. Den kallas ”Mitt Nya Coop” och berättar om styr- i Norden. kan i att göra samlade inköp för 11 miljoner kunder i Norden. • Ett gemensamt, eget varumärke för basvaror inom det eltek- • Satsningen på gemensamma egna varumärken fortsätter. niska området utvecklas – Tero. Samordningen av inköp och Inom Food tas nästan 800 nya produkter fram. sortiment minskar kostnaderna i inköpsledet med 25 procent.
  • 7. Coop Norden Årsredovisning 2006 Coop Norden i årtal 5 • Id lanseras – ett nytt gemensamt eget varumärke för bland • Den nordiska verksamheten inom Food omorganiseras för att annat engångsartiklar som ljus och servetter. Många av säkra ökad närhet på de nationella marknaderna. produkterna är Svanenmärkta och priset ligger under mär- • I Sverige skapas varuförsörjningsbolaget Cilab. Därmed för- kesleverantörernas. Ett gemensamt varumärke inom Bygg & enar den svenska kooperationen – Coop Sverige och de detalj- Trädgård som introduceras är Kellen för handverktyg. handelsdrivande föreningarna – sina inköpsverksamheter, • Leverantörs- och sortimentssamordningen inom Food och vilket förbättrar samordning och kostnadseffektvitet. Nonfood ger ytterligare synergier och därmed lägre inköpspriser. • Ägandet i inköpsbolaget Intercoop breddas. Den spanska • I Sverige lanseras de första vidareutvecklade Coop Extra- kooperationen Eroski förvärvar 15 procent av Intercoop från butikerna samt butikskonceptet Coop Nära. Coop Norden och Coop Italia. Denna ägarförändring möjlig- gör större, gemensamma inköpsvolymer och lägre konsument- priser. Exempelvis köper Coop Norden varje år in glödlampor 2005 och batterier för cirka 150 miljoner SEK. Eroski har lika stora inköpsvolymer medan Coop Italia köper in glödlampor och batterier för sammanlagt 300 miljoner SEK. Totalvolymen ökar därmed till cirka 600 miljoner SEK per år, vilket redan • Svante Nilsson avgår. Ny koncernchef blir Svein E. Skorstad. resulterat i lägre inköpspriser. Beslut tas om bolagisering av Operativa ledningsgrupper återinförs i Danmark och Sverige Nonfood-verksamheten, Coop Nonfood A/S. Drygt 10–12 för att skapa balans mellan centralisering och nationell närhet varumärken kommer att finnas i Nonfoods varumärkesparaply. till marknad och leverantörer. Ett märke som lanseras under 2006 är Coop Cookware, köks- • Det övergripande förändringsprojektet ”Coop Norden 2007” redskap av hög kvalitet. Funktionalitet är också ett nyckelord. startas. Det innehåller en mängd olika aktiviteter som ska effektivisera och utveckla verksamheten. I framtiden fokuseras på • Nya produkter lanseras inom Food, Nonfood och Bygg & gemensamma inköp och sortiment Trädgård. Alla cykeltillbehör samlas till exempel under varu- De marknadsförutsättningar som lade grunden för Coop märket Cycletrack. Tre samnordiska klädmärken lanseras Norden har ändrats under de gångna åren. Den internationella – Friends (barnkläder), Units (vardagsgarderoben) och Now konkurrensen har inte fått den stora betydelse som förutspåd- On (modekläder). des. Genomslaget för den gränsöverskridande lågprishandeln • Inom Food uppnås tydliga synergier motsvarande cirka har inte heller varit så omfattande i Norden. Kvalitet kommer 1 miljard SEK. ännu mer i fokus, men också insikten om att de nationella sär- arterna måste respekteras för att stärka konkurrenskraften. • Coop Norden säljer en stor del av det svenska fastighetsbe- I januari 2007 beslutade Coop Nordens styrelse att inleda ståndet för 4,2 miljarder SEK. Affären frigör kapital som ska en process som siktar till att omvandla Coop Norden AB och användas för investeringar i bland annat butiksutveckling. den hittillsvarande koncernen. Dagens nordiska samordning av inköp ska föras vidare och utvecklas. Vd Svein E. Skorstad lämnar Coop Norden. Till ny vd under processen utses Per Bank, som även är vd för Coop Danmark. Förutom samord- 2006 nade inköp ska utvecklingen av egna varumärken (EVM) vara gemensam. Förändringen öppnar för ett utökat samarbete med den finländska kooperationen. Ägandet av dagligvaru- kedjorna i Danmark och Sverige ska återigen bli nationellt • Projektet ”Coop Norden 2007” resulterar bland annat i liksom det redan är i Norge. gemensam kedjeutveckling av nya storbutiker under varu- Inom Coop Norden har synergierna inom Inköp/Sortiment märket Coop Extra. Coop Bygg blir en egen kedja i Sverige, varit tydliga. Att samordna Kedjor/Medlemserbjudanden samt bildat av tidigare enheter inom Coop Forum. Organisation/Kostnadssamordning har däremot varit svårare, främst beroende på nationella skillnader. Inom Inköp/Sortiment • Det svenska ekologiska varumärket Änglamark blir Coop skapar stora volymer fördelar för butikerna i den allt hårdare Nordens tredje gemensamma varumärke inom Food och når priskonkurrensen. Därför är inköp ledstjärnan när det nordiska stora försäljningsframgångar framförallt i Danmark. kooperativa samarbetet från och med 2007 går in i en ny fas.
  • 8. Coop Norden Årsredovisning 2006 Varusäkring 6 Konsumenttryggheten i fokus ”Kvalitetssäkrad av Coop Norden” – begreppet – Vi vill veta vad vi säljer och ställer därför hårda krav, säger hon. En leverantör eller produkt som inte uppfyller kraven kan täcker ett gediget arbete som säkrar kvaliteten inte säljas under något av våra varumärken. på varorna som säljs under Coops egna varu- märken. Varusäkringen gör att kunderna som Detaljerad dokumentation handlar dessa varor kan känna sig trygga i att Arbetet med kvalitet och livsmedelssäkerhet börjar i samma koncernens alla kvalitetskriterier är uppfyllda. ögonblick som Coop fattar beslut om en ny produkt. Då pre- senteras också tänkbara leverantörer. Kraven omfattar allt från Innan något av Coop Nordens egna varumärken får texten smak till näringsinnehåll, till exempel önskade mängder fett ”Kvalitetssäkrad av Coop Norden” måste en lång rad krav upp- och socker. När en leverantör som uppfyller kriterierna – också fyllas. Begreppet ska nämligen skapa trygghet hos konsumen- gällande pris och emballage – är vald och produktionen ska terna och samtidigt bygga stolthet hos Coops medarbetare. sättas igång krävs en detaljerad dokumentation utifrån Coops Det är Coop Norden Varusäkring som arbetar med kva- egna specifikationer. Därefter får leverantören tillstånd att litetssäkring av framförallt egna varumärken – Coops EVM. leverera till butikerna i Norge, Sverige och Danmark. Genom Dessa EVM inom matvaruområdet är främst lågprisvarumärket ett avtal med den finska kooperationen säljs också många av X-tra, varumärket Coop – som matchar de bästa märkesvarorna produkterna i Finland. i kvalitet men till lägre priser – samt Coop Änglamark, som är – Varusäkring arbetar främst förebyggande med att garan- produkter där stor hänsyn tagits till allergier, miljö och ekologi tera livsmedelssäkerheten, säger Hanne. Det gör vi dels genom vid framtagningen. kraven vi ställer när vi utvecklar egna produkter inom våra – Grundvärdena i arbetet med samtliga produkter är trovär- varumärken, dels via leverantörsinspektioner och kontrollkrav. dighet, ansvar och konsumenttrygghet, säger Hanne Damsted Åtgärderna minimerar risken för att vi ska sälja varor som inne- Vilsbøll, som sedan tre år är chef för Coop Norden Varusäkring. bär någon som helst fara för kunderna. Hanne – som är utbildad kemiingenjör och varit elva år i före- Under 2006 utvecklades ett par hundra Änglamark-produk- taget – arbetar på Coops anläggning i Albertslund strax utanför ter med fokus på ekologi, miljö och allergi. Änglamark är från Köpenhamn. Hon har dock medarbetare i både Sverige och början en svensk varumärkesplattform, som via det nordiska Norge och totalt arbetar drygt 25 personer i Coop Norden med samarbetet saluförs i alla länderna. Det danska varumärket EVM och varusäkring. ”Better for you” – med näringsmässiga kravgränser för socker, Hanne Damsted Vilsbøll, chef för Coop Norden Varusäkring.
  • 9. Coop Norden Årsredovisning 2006 Varusäkring 7 ”Kvalitetssäkrad av Coop Norden” Detta innebär att Coop Norden Varusäkring: • ställt hårda krav på produkten och garanterar att • tagit fram deklarationen och den information som de uppfylls. finns på förpackningen. Den egna produktmärk- ningen är idag ofta mer omfattande än vad lag- • godkänt produkten, det vill säga granskat, bedömt stiftningen i de nordiska länderna kräver, till exem- och godkänt alla produktspecifikationer. pel gällande ingredienser och näringsdeklarationer. • testat och godkänt produktens kvalitet, bland • utarbetat en kontrollplan för uppföljning av annat genom paneltest, smak- eller funktionstest. utvalda produkter, det vill säga stickprovskontroller som fokuserar på gällande lag och riskparametrar. • genomfört en inspektion/granskning på plats hos Kontrollerna utförs av ackrediterade analysinstitut leverantören för att garantera att leverantören har ett i enlighet med Coops kontrollstrategi, som sedan godkänt system för kvalitetsstyrning. Det säkrar att skickar resultaten till Varusäkring för godkännande. producentens tillverkning uppfyller kraven på kvalitet, lagenlighet, livsmedelssäkerhet, miljö och etik. fett och fibrer – har blivit ett undervarumärke till Coop. Här till livsmedel. Coop Norden Varusäkring har – tillsammans ingår produkter som bröd, yoghurt och glass som säljs överallt. med koncernens Nonfoodbolag – infört en process som garan- Innehållsmässigt motsvarar de nyckelhålsmärkta produkter i terar dokumentation från leverantörerna i denna fråga. Därmed Sverige och Norge. Under 2006 fick också basvarumärkena kan konsumenterna vara säkra på att Coops produkter inte Coop och X-tra ett omfattande tillskott av nya produkter, bland bryter mot lagen. annat frysta grönsaker och bär, färdigrätter, ketchup, te, kaffe, Det finns ett stort engagemang hos många av Coops med- pasta och kakor. lemmar kring livsmedelshantering. Uppmärksamheten i media – Den lagstiftning som ställer högst krav i respektive land blir också stor om det uppstår osäkerhet kring kvaliteten på blir normgivande för alla våra nordiska produkter, berättar de matvaror som säljs i butik. Under 2006 har Coop Norden Hanne. Det gör till exempel att mängden transfetter i EVM- Varusäkring tagit ställning i – eller drivit på – en lång rad frågor produkterna aldrig överstiger den danska kravgränsen på 2 med massmedialt intresse, eller som kräver politiska beslut och/ gram transfett per 100 gram fett. Det borde vi bli duktigare på eller ändrad lagstiftning. att berätta, inte minst i Sverige där frågan om transfetter står – En viktig del av arbetet är att hålla sig ajour med medlem- högt på agendan. marnas önskemål, den offentliga debatten kring livsmedel, mediahändelser och politiska överväganden, säger Hanne. Vi Delta i debatten tar ställning i etiska och andra frågor och försöker vara aktiva i Coop Norden Varusäkring arbetar även med Nonfood, det vill debatten när så krävs. säga icke matvaror. Exempelvis har stearinljus testats för sot, – Konsumenterna måste känna att vi tar ett brett ansvar som ett led i krav – och godkännandeproceduren. Det gör att och veta var vi står i olika frågor. Vad ”Kvalitetssäkrad av Coop Id – Coops eget märke för stearinljus – är ett bättre och säkrare Norden” innebär ska vara uppenbart för medlemmar och kun- alternativ för konsumenter som vill slippa sot i hemmet. der. De ska med förtroende handla hos oss och känna att vi Både myndigheter och media riktar stor uppmärksamhet på agerat med kraft för deras räkning för att garantera att de upp- hushållsprodukter, som kommer i nära kontakt med livsmedel, ställda kriterierna efterlevs. detta för att minska risken för överföring av farliga kemikalier Flemming Ladefoged Journalist vid Coop Danmark Information
  • 10. Coop Norden Årsredovisning 2006 Nonfood 8 Etik präglar inköpen i Kina Varor som inte är mat eller kemisktekniska hushållsprodukter kallas för Nonfood. De köps främst in via Intercoop Limited, som ägs av Coop Norden tillsammans med den italienska och spanska kooperationen. Merparten av varorna tillverkas i Asien. Mycket kraft läggs på att säkra att produktionen ligger i linje med kooperationens etiska och miljömässiga krav. Kina är numera det största inköpslandet för Coop Norden utan- för Skandinavien. Det är ett land där kooperationen måste sovra hårt bland tillverkarna för att hålla sig till de etiska reglerna. – Alla våra leverantörer måste skriva under våra uppföran- deregler, annars gör vi ingen affär med dem, säger Christian Jakobsson, vd för inköpsbolaget Intercoop Limited, där Coop Norden är största ägaren. Han håller upp det frågeformulär på 21 sidor som ligger till grund för bedömningen av en leverantör. Huvudkontoret för det Hongkongbaserade bolaget ligger på gångavstånd från flygbåtarna till Sydkina dit det tar mellan en och tre timmar. Majoriteten av Intercoops Kinaleverantörer finns där. Under fjolåret granskade Intercoop 258 leverantörer i Kina. Tio procent av dessa var redan samarbetspartners och resten Christian Jakobsson, vd för inköpsbolaget Intercoop Ltd. var påtänkta. Totalt underkände Christian Jakobsson och hans medarbetare 98 leverantörer. De underkända klarade inte de etiska kraven från koopera- Det är Intercoops 18 kvalitetskontrollanter, alla kineser, som tionen när det gäller arbetsvillkoren för arbetarna, deras löner granskar leverantörerna i Kina. Deras huvuduppgift är att vara eller arbetsmiljö. Av dessa kunde dock 73 bolag ta fram en ute på fabrikerna och kontrollera de varor som tillverkas. Men förbättringsplan. samtidigt ska de hålla ett öga på att leverantörerna följer uppfö- – Vanligaste orsaken till att en leverantör inte klarar våra randekoden. krav är att deras faciliteter inte är tillräckligt bra, att de har problem med arbetstiderna och att de inte har dokumentation Gör ni några oannonserade besök i fabrikerna? om personal, löner och övertid, säger Christian Jakobsson. – Vi är ute på fältet hela tiden. Men ibland är det svårt att få 2006 hade Intercoop 744 aktiva leverantörer i Kina med reda på de verkliga förhållandena om till exempel både fabriks- cirka 1 000 fabriker. De finns i ett tiotal provinser, men över ledning och arbetare inte talar sanning om de verkliga arbets- 75 procent ligger i Sydkina. tiderna. Alla vill jobba så mycket som möjligt för att tjäna mer Den så kallade uppförandekoden, som kooperationen och pengar, säger Christian Jakobsson. Intercoop kräver att leverantörerna följer, bygger på den Code Kontrollanterna frågar om allt från temperatur, ventilation of conduct som FN och ILO har tagit fram. Den innehåller och ljus till minimiålder, övertid och maxtid. Till detta läg- till exempel förbud mot barnarbete. Den kräver att fabrikerna ger de egna iakttagelser och intervjuer med slumpvis utvalda verkligen följer de lokala lagarna om minimilöner och frivillig arbetare. övertid samt att arbetarna får lön enligt överenskommelse.
  • 11. Coop Norden Årsredovisning 2006 Nonfood 9 Effektiv varuförsörjning Inom området Nonfood samlas produkter utanför livsmedelsområdet. Här ingår allt från DVD-spelare till cyklar och modekläder. Coop Norden har även utvecklat egna, gemensamma varumärken inom Nonfood, till exempel Id för engångsartiklar som ljus och servetter och Tero för basvaror på det el- tekniska området. Skapandet av Nonfood har banat väg för kostnadseffektivare varuförsörjning och från och med 2007 drivs verksamheten som ett renodlat sortiments- och inköpsbolag. Men har Intercoop allt under kontroll i Kina? – Vi strävar efter att få veta vad som sker under hela processen. Stödjer skolor i Asien Vi har lärt oss under vägen och gör i dag bättre granskningar och kräver mer av våra leverantörer, säger Christian Jakobsson. Han har märkt en bättre förståelse för uppförandekoden hos Sedan 1997 driver Intercoop ”The Children’s tillverkarna i södra och östra Kina. Education and Social Welfare Fund”. Fonden Samtidigt framhåller han: – Men det är omöjigt att kontrollera tillverkarnas alla – som har egna etiska riktlinjer – stödjer pro- underleverantörer. jekt kring grundutbildning för barn i Asien. – En enda fabrik kan ha mer än hundra underleverantörer. Målet är att bidra till ekonomisk och social Intercoop har de senaste två åren till exempel stängt av två utveckling. Flera skolor får idag ekonomiskt leverantörer sedan bolaget avslöjade att de använt fängelser som stöd från fonden, bland annat i Kina, Indo- underleverantörer. nesien och Indien. Ytterligare projekt plane- Christian Jakobsson ser varje produkt som ett servicepaket till kunden. ras i Pakistan och Bangladesh. – Förutom att produkten har hög kvalité, så är den gjord med hänsyn till de etiska principer vi har. Agneta Engqvist Frilansjournalist Hongkong/Peking
  • 12. Coop Norden Årsredovisning 2006 Marknadsbeskrivning 10 Trenderna i marknaden Pris, kvalitet, men också hälsa, etik och ekologi är viktiga kundkrav på den nordiska detalj- handelsmarknaden. Butiker och kedjor måste erbjuda konkurrenskraftiga priser, men produk- terna ska helst också vara hälsosamma, ekologiska och miljöanpassade. Etik kan bli ett viktigt konkurrensmedel, detta i ett läge där varorna blir allt mer lika och där butikerna i stort sett har samma erbjudanden, som konsumenterna ser små skillnader i. Danmark Norge Sverige Dagligvarumarknaden ökade cirka 1,5 Tillväxten inom dagligvaruhandeln I fasta priser ökade dagligvaruhandeln procent under 2006 medan priserna steg beräknas till 5,3 procent medan priserna med 6,2 procent under 2006. Priserna på ungefär 1,7 procent. Marknadstillväxten bedöms ha legat still under 2006. Låg- dagligvaror gick upp med 0,5 procent. anses bland annat ha gynnat Coop. Till- prissegmentet dominerar med ungefär 47 I fasta priser ökade även sällanköpshan- växten har varit särskilt stark inom låg- procent av totalmarknaden. Förutom lågt deln med 8 procent medan priserna på prissektorn. På den så kallade discount- pris vill de norska konsumenterna ha ett sällanköpsvarorna sjönk med 3,5 procent. marknaden börjar dock utvecklingen brett utbud av produkter samt nya mer- Inom dagligvaruhandeln fortsätter hard plana ut. Utvecklingen inom EVM anses värden. Den allmänna prisfokuseringen discountbutiker att ta marknadsandelar. ha gått tillbaka något och det gäller riktas främst mot basvaror. Parallellt Samtidigt har kvalitetsdiskussionen kom- samtliga aktörer. EVM har en förhållande- lanseras alltfler EVM med högre produkt- mit tillbaka. Närproducerat, ekologiskt vis liten andel av den danska marknaden kvalitet. Mindre lågprisbutiker omprofile- och högre kvalitet efterfrågas nu allt mer. och potentialen vad gäller framtida lan- ras till traditionella närbutiker med högre Etableringstakten har varit hög. Försälj- seringar anses vara svårbedömd. Under prisnivå, större butiker inom lågpris eta- ningen i de nya butikerna uppgår till cirka 2007 införs en ny plan- och bygglag, som bleras. Etableringarna inom storbutiker/ 4 procent av marknaden. Den negativa ökar möjligheten att etablera varuhus i stormarknader ökar – Coop etablerade försäljningstrenden för kooperationen Danmark, vilket kommer att öka konkur- 13 butiker. Även på byggvarumarknaden har fortsatt. Coop Sverige beräknas ha rensen i detta segment. Hypermarkets är har utvecklingen varit stark. Tillväxten för förlorat cirka 0,5 procent av dagligvaru- dock fortsatt inte tillåtna. de åtta största aktörerna bedöms ha varit marknaden. Även DDF, detaljhandelsdri- cirka 9 procent. vande föreningar, hade ett försäljnings- bortfall. Konsumentkooperationens marknads- Konsumentkooperationens marknads- Konsumentkooperationens marknads- andel av dagligvaror i Danmark andel av dagligvaror i Norge andel av dagligvaror i Sverige 36,5% 24,1% 21,6% Position Position Position Konsumentkooperationen har en mark- Konsumentkooperationen i Norge hade Konsumentkooperationen har 21,6 procent nadsandel på 36,5 procent. De tre största en uppskattad marknadsandel på 24,1 av dagligvarumarknaden. Ica 49,8 och aktörerna – Coop, Dansk Supermarked procent. Alla egna kedjor har starka Axfood 16,5 procent1). Jämfört med 2005 och Supergros (Dagrofa) – står för cirka positioner. De fyra största aktörerna har ökar Ica sin andel, kooperationen och 86 procent av omsättningen. tillsammans 97 procent av marknaden i Axfood minskar. I totalmarknaden ingår Norge. inte kiosk- torg- och ambulerande handel. 1) Siffrorna för Axfood är uppskattade
  • 13. Coop Norden Årsredovisning 2006 Butikskedjor 11 Coop Nordens alla butiker Butikskedjor Coop Danmark Butikskedjor Coop Sverige Kvickly erbjuder kunderna ett brett Dagli´Brugsen är lokala Lättillgängliga närbutiker med och varierat kvalitetssortiment till attraktiva priser: närbutiker, med bredd, tradition, kvalitet, generösa öppettider och ett • bassortiment inom Food och Nonfood med trygghet och ständigt färska varor. Personlig utbud som sparar tid åt kunden. ständigt låga priser. service och öppet alla dagar i veckan. Antal butiker: 100 (+84 DDF = Detalj- • brett och säsongsanpassat sortiment med Antal butiker: 116 (+230 ägda av brugs- handelsdrivande föreningar) färskvaror och vissa torrvaror. foreninger). Antal varuhus: 54 (+14 ägda av brugs- foreninger) Sveriges största supermarknads- LokalBrugsen är lokala kedja satsar på hälsa och mat- närbutiker, med bredd, tradition, kvalitet, glädje och har ett av Europas bredaste ekolo- trygghet och ständigt färska varor. Personlig giska sortiment. Kvickly xtra erbjuder kunderna service och öppet alla dagar i veckan. Antal butiker: 171 (+208 DDF) ett brett och varierat kvalitetssortiment till attraktiva priser: Antal butiker: 18 (+30 ägda av brugsfo- • bassortiment inom Food och Nonfood med reninger) + 4 Brugsen. Storbutiker med brett sortiment ständigt låga priser. och låga priser. Kedjan ska växa • brett och säsongsanpassat sortiment med Danmarks största supermark- kraftigt under de närmaste åren. färskvaror och utvalda torrvaror. nadskedja med brett utbud av livsmedel och Antal butiker: 30 (+8 DDF) Kvickly xtra har dessutom kompetens på utvalda Nonfoodkategorier. fokus på färskvaror, bra kundservice och säsongs- Antal varuhus: 14 anpassat varusortiment. Antal butiker: 125 (+141 ägda av brugs- Coop Forum stormarknader har foreninger) vardagsmaten till lågt pris och samtidigt finns all världens festmat för de till- Fakta har ett fast sortiment som fällen man vill unna sig något extra. Dessutom omfattar cirka 1 350 produkter. Profilområ- finns det mesta en familj behöver i vardagen, dena är frukt och grönsaker, färskvaror och Supermarknader, minimarkets vilket gör livet lite enklare och sparar tid. vin. Dessutom saluför Fakta varje vecka Her og och närbutiker, primärt i Storköpenhamn. Antal butiker: 42 (+18 DDF) Nu-varor, det vill säga aktivitetsvaror, ofta inom Dagligvaror med hög kvalitet, bra service och Nonfood. Utöver priset fokuserar Fakta på hög spännande butiker. Har ett brett sortiment och kvalitet och snabb service. stor marknadsandel på området ekologiska Ny kedja för bygg- och Antal butiker: 337 produkter. trädgårdsartiklar. Med lägre priser och med Antal butiker: 74 god service ska kedjan bli gör-det-självarens första val. Antal butiker: 34 (+4 DDF) Butikskedjor Coop Norge Coop Obs! Bygg är Norges första Norges största närbutikskedja Norges största supermark- och hittills enda aktör på gör- med fokus på personlig service nadskedja, Coop Mega, är det-själv-marknaden med ett och lokal anpassning. Sortimentet täcker beho- livsmedelsbutiken, som har specialiserat sig på renodlat konsumentkoncept, stora rationella vet av dagligvaror och utvalda produkter inom goda råd om kost och recept. butiker och fasta låga priser. Nonfood. Antal butiker: 154 Antal butiker: 18 Antal butiker: 381 Lågprisbutiker över hela Norge Coops nyaste kedja. Konceptet Coop Obs! är Norges enda med alla tänkbara dagligvaror baseras på en lågprisplattform. landsomfattande stormark- till låga priser hela året. Skiljer sig från andra lågprisaktörer genom nadskedja med alltifrån dagligvaror till kläder Antal butiker: 312 ett större sortiment, bland annat inom färsk- och sportartiklar. varor och nonfood. Första butiken öppnades Antal butiker: 24 i Halden i september 2006. Antal butiker: 2 Det är samvirkelagen som äger och driver butikerna, Coop Norge äger koncepten.
  • 14. Coop Norden Årsredovisning 2006 Etik och ekologi i korthet 12 Etik och ekologi Coop Norden är ett konsumentkooperativt före- logiska produkter inom varumärket Änglamark börjat lanse- tag som levererar ekonomiska, ekologiska och ras. Under året har Änglamark även uppgraderats och fått en bredare bas som inkluderar hälsa och allergi. sociala mervärden till medlemmar, kunder och ägare – mervärden som även banar väg för ökad • 20 miljoner kronor i bistånd till Kooperation Utan Gränser och Vi-skogens biståndsverksamhet. Arbetet inom Koopera- lönsamhet och konkurrenskraft. tion Utan Gränser i Sverige har pågått sedan 1958 och inom Säkerhet, etik och hälsosamma produkter Vi-skogen sedan 1983. Under 2006 har positionerna flyttats fram vad gäller arbetet Begränsa miljöbelastningen med miljö, hälsa, säkerhet och etik. En rad förbättringar har Koncernens miljöpåverkan är främst kopplad till processerna genomförts. Hit hör till exempel: som krävs för att ta fram våra produkter. Därför är satsningen • Aktivare marknadsföring av insatserna inom miljö, hälsa, på miljömärkta och ekologiska produkter prioriterad. Till de säkerhet och etik. I Sverige genomfördes kampanjen ”Skönhet viktigaste insatserna under 2006 hör: kommer inifrån”, som profilerade det egna utbudet inom • Lansering av en ny, komplett serie med Svanenmärkta baby- frukt och grönt. produkter i Danmark. I Norge befäste Coop sin ledande posi- • Ökad andel rättvisemärkta produkter – så kallade Fair tion vad gäller Svanenmärkta butiker. Under 2006 fanns det Trade – i butikssortimentet samt förbättrad marknadsföring sammanlagt 16 sådana butiker. av dessa produkter. • Lansering i Sverige av den nya hälsoserien ”Coop Better for • Tydligare beskrivningar av kontrollsystemen som används you”, som innehåller produkter med mindre fett, socker och inom inköpsverksamheten, bland annat gällande arbetsför- salt, men mycket mer fibrer. hållanden hos Coop Nordens leverantörer. I Norge lanserades Coops ”Röd-Tråd-Garanti”, som är en spårbarhetsgaranti för • Ekologiska varor utgör 3,5 procent av den samlade försälj- frukt och grönt. ningen av matvaror i dagligvaruhandeln i Danmark, som är det land i världen där andelen ekologiska varor är högst. Irma • Utökat antal hälsosamma produkter bland Coops egna varu- hade en andel på 15 procent under 2006, den högsta för någon märken. Hit räknas nyckelhålsmärkta produkter, som under supermarknadskedja. 2006 lanserats i Norge och Danmark. Här har dessutom eko- Danmark Norge Sverige Ekologiskt 2006 2005 2006 2005 2006 2005 Total försäljning av miljömärkta/ekologiska livsmedel 63 503 ton 54 400 ton 144,3 MNOK1) 112,9 MNOK1) 622,7 MSEK 543,7 MSEK Antal miljömärkta/ekologiska livsmedelsprodukter 1 486 1 388 401 408 950 1 254 Försäljningsandel av miljömärkta kemtekniska produkter i % av total försäljning i kemtekniska produkter 19 21 36 41 54 59 Antal miljömärkta kemtekniska produkter 41 59 72 49 445 383 Försäljningsandel av miljömärkta hygienprodukter i % av total försäljning hygienprodukter 11 9 35 22 14 26 Antal miljömärkta hygienprodukter 64 27 39 32 278 189 Antal miljömärkta, övriga varor 195 167 126 44 1 034 937 Antal FSC-märkta produkter 81 39 35 8 71 118 Återvunnen plast på terminal/lager i ton iu iu 604 574 869 863 Återvunnen well på terminal/lager i ton iu iu 4 612 4 679 11 289 12 263 Mängd koldioxidutsläpp från lager/terminal till butik i ton iu iu 15 558 13 926 23 488 24 533 1) Försäljning av ekologiska livsmedel i Norge 2005 avser grossistförsäljning, för 2006 butiksförsäljning, beloppen är därför inte direkt jämförbara.
  • 15. Coop Norden Årsredovisning 2006 Socialt ansvar i korthet 13 Medarbetare och medlemmar Den kooperativa dagligvaruhandeln ska främja Jämställdhet integreras alltmer i den dagliga verksamheten, vilket ska förbättra könsfördelningen. Jämställdhet är en själv- lärande, utveckling och genomförande. Det ger klar utgångspunkt vid rekrytering och kompetensutveckling. ett mera stimulerande vardagsarbete, men ökar Frågan följs också upp på ett effektivare sätt, bl a i lönesätt- också lyhördheten inför medlemmarnas olika ning, medarbetarstatistik och andra sammanhang där köns- önskemål. Under 2006 har bland annat följande fördelningen ska vara i fokus. I Coop Danmark har särskilda aktiviteter genomförts inom medarbetar- och insatser genomförts för att öka andelen kvinnliga chefer. I ett första steg har 2 000 anställda kvinnor inbjudits till informa- medlemsutveckling: tionsmöten och samtal om framtida utvecklingsmöjligheter. Kompetensutveckling innefattar många olika insatser. En av Medlemsråd är en del av dialogen mellan företag och medlem- dessa är ”High Potentials” – ett ledarutvecklingsprogram för mar. För att bättre fånga upp tankar och idéer lanserade Coop Coop Norden. Under 2006 har 24 medarbetare inbjudits att Sverige och KF under 2006 en medlemspanel på Internet, där delta i High Potentials. panelen ger snabb respons kring vad som är viktigt. Därmed etableras en dialog som bidrar till att produkter och erbjudan- Sjukfrånvaro är ett viktigt område. Genom aktivare stöd och den i Coops butiker kontinuerligt utvecklas. Panelen rådfråga- uppföljning av medarbetare som är sjukskrivna – samt utökad des vid två tillfällen under året. Första gången svarade 13 447 samverkan med myndigheterna och bättre rehabilitering – har personer på frågor om matvanor med fokus på hälsa och barn. antalet sjukskrivningar minskat. I Danmark uppmärksammas Resultaten visar att medlemmarna vill ha inspiration, informa- sjukfrånvaron i ledarutbildningar och chefer ska ha personlig tion och bra erbjudanden inom hälsa. kontakt med sjukskrivna, särskilt vid upprepad sjukfrånvaro. I Sverige är projektet Friskare Framtid numera en integrerad del i verksamheten och i chefernas ansvar. I Norge har sjuk- frånvaron ökat jämfört med 2005, men initiativ har tagits för att bryta denna trend. Fördelning kvinnor respektive män i ledningsgrupper Coop Norden Danmark Norge Sverige 10% 8% 25% 20% Män Kvinnor Frånvaro1), % Danmark Norge Sverige Antal inträffade arbetsskador per 1 000 anställda Sjukfrånvaro 3,6 7,8 7,7 under senaste 12-månadersperioden Varav kort (1–14 dagar) 1,9 3,8 2,6 Coop Danmark 37 Coop Norge 30 Coop Sverige 39 Socialt Summa Norden Danmark2) Norge Sverige Coop Norden Antal brugsforeninger/samvirkelag/föreningar — 379 162 54 — Antal medlemmar, miljoner 5,7 1,6 1,1 3,0 — Medelantal anställda 22 523 11 978 1 681 8 570 294 Kvinnor 11 342 5 994 428 4 776 144 Män 11 181 5 984 1 253 3 794 150 1) Lagstiftningen i Danmark, Norge och Sverige skiljer sig åt när det gäller sjukfrånvaron. Siffrorna kan därför inte direkt jämföras. I siffrorna för Danmark och Sverige ingår ej franchisebutikerna. 2) Antal anställda innefattar även anställda i Coop Trading och Intercoop.
  • 16. Coop Norden Årsredovisning 2006 Förvaltningsberättelse 14 Förvaltningsberättelse Styrelsen och verkställande direktören för Coop Norden AB, samma inköp kommer Coop Norden även fortsättningsvis att organisationsnummer 556585-8585 och med säte i Stockholm, ansvara för gemensam utveckling av produktvarumärken. För- Sverige, får härmed avge årsredovisning och koncernredovis- handlingar har inletts som syftar till att genomföra detta. När ning för verksamheten i moderbolaget och koncernen under beslutet fattats tillsattes Per Bank som ny koncernchef och han räkenskapsåret 2006. Denna årsredovisning ersätter tidigare har till uppgift att driva bolaget under förändringsprocessen. I avgiven årsredovisning 15 mars 2007. Orsaken till att den års- samband med det avgick koncernchef Svein E. Skorstad. För- redovisning som tidigare hållits tillgänglig har blivit ändrad ändringen medför också att koncernledningen förändras och framgår under avsnittet händelser efter balansdagen. reduceras och delar av koncernledningen lämnar bolaget under 2007. Dagligvaruverksamheterna i de tre länderna ska ägas Verksamheten direkt av KF, FDB respektive Coop NKL. Coop Norden är en detaljhandelskoncern som agerar på de svenska, danska och norska marknaderna och har drivits som Ägarförhållanden en gemensam koncern sedan 1 januari 2002. Coop Norden AB ägs av svenska KF till 42 procent, danska Verksamheten består i Sverige och Danmark i huvudsak av FDB till 38 procent och norska Coop NKL till 20 procent. detaljhandelsdrivande butiker under kedjenamnen Coop Nära, Bolagets operativa verksamhet startade 2002-01-01. De tre kon- Coop Konsum, Coop Extra, Coop Forum, Coop Bygg, sumentkooperationerna har cirka 5,7 miljoner medlemmar, som Kvickly, Kvickly xtra, Fakta, Dagli’-/LokalBrugsen, Super- i sin tur har en röst vardera och representeras genom de natio- Brugsen och Irma och med tillhörande logistikverksamhet. nella förbunden. Detta ger en unik möjlighet till inflytande. Dessutom består verksamheten av partihandel genom försälj- ning av varor till detaljhandelsdrivande föreningar. I Norge Styrelse består verksamheten av ägandet av kedjekoncepten, distribu- Ledamöter tions- och logistikverksamhet samt industriproduktion genom Coop Nordens styrelse består av 13 stämmovalda styrelseleda- tillverkning av bland annat bröd, juice och sylt. Coop Norden möter samt två personalrepresentanter med två suppleanter som AB är moderbolag i Coop Norden-koncernen. Koncernen kallas till alla möten. Under året hade styrelsen 11 (13) proto- omfattar bland annat dotterbolagen Coop Sverige AB, Coop kollförda styrelsemöten. Danmark A/S, Coop Norge AS, Coop Trading A/S, Intercoop Ltd samt Coop Nonfood A/S. Styrelsens arbete Coop Norden skapades för att möta utvecklingen i daglig- Styrelsens arbete regleras bland annat av styrelsens arbetsord- varuhandeln i Europa med allt större aktörer bland såväl leve- ning, som ger anvisningar och riktlinjer för styrelsens eget rantörer som detaljister. Genom att sammanföra den koopera- arbete. I arbetsordningen finns också instruktioner om arbets- tiva dagligvaruverksamheten i de tre skandinaviska fördelningen mellan å ena sidan styrelsen och å andra sidan vd kooperationerna skapades Nordens största dagligvaruföretag. och de andra organ som styrelsen inrättat, samt instruktioner Syftet med Coop Norden var att förbättra medlems-/kunder- för när och hur sådana uppgifter som styrelsen behöver för sitt bjudandet och öka intjäningsförmågan genom att utnyttja kon- arbete ska samlas in och rapporteras till styrelsen. Styrelsens cernens storlek och alla de kunskaper som finns i koncernens arbetsordning uppdateras och beslutas årligen. bolag. Vid skapandet betonades också att koncernen skulle driva Revisionskommitté angelägna konsumentfrågor på ett starkare sätt, till exempel Ett av styrelsens organ är Revisionskommittén, som har som inom områden som etik, miljö och hälsa samt säkerhet och huvudsaklig uppgift att övervaka koncernens redovisnings- och konsumenttrygghet. Konsumentkooperationen har lång erfa- rapporteringsprocesser samt revisionsprocessen. Revisionskom- renhet av arbete med denna typ av värderingsbaserade konsu- mitténs ledamöter utses av styrelsen och består för närvarande ment- och samhällsfrågor – ett arbete som utgår från den egna av tre styrelseledamöter. Kommittén ska regelbundet rappor- värdegrunden, där Inflytande, Omtanke, Ärlighet och Nytän- tera till styrelsen. Kommittén har haft sex möten under 2006. kande är bärande begrepp. Beredningskommitté I januari 2007 beslutade Coop Nordens styrelse att inleda Beredningskommittén utses årligen av styrelsen och består av en process som siktar till att omvandla Coop Norden AB och fem medlemmar samt två arbetstagarrepresentanter. Kommit- den hittillsvarande koncernen. Dagens nordiska samordning av tén är ett beredande utskott med uppgift att vid behov förbe- inköp ska föras vidare och utvecklas. Vid sidan av gemen-
  • 17. Coop Norden Årsredovisning 2006 Förvaltningsberättelse 15 reda frågor för behandling i styrelsen samt hantera de övriga men visar fortfarande betydande underskott 2006. frågor som styrelsen hänskjuter till kommittén. Under 2006 Coop Danmark har levererat sitt bästa resultat i sin 111 år har kommittén haft sju möten. långa historia. Huvudorsaken till det högre resultatet är för- bättrad försäljning i kombination med effekter av kostnadsbe- Ersättningskommitté sparingar och effektivisieringar gjorda under innevarande och Ersättningskommittén utses av styrelsen och består av tre sty- tidigare år. Rörelseresultatet före strukturkostnader inkl valuta- relseledamöter. Ledamöterna utses på två år. Kommittén ska kursdifferenser ökade till 464 (391) MSEK, förklaras av att arbeta utifrån fastställd ersättningspolicy för koncernlednings- kedjorna Dagli´Brugsen, SuperBrugsen och Irma har genererat representanter inom Coop Norden. Kommittén har haft sex ett bra resultat 2006. möten under 2006. Coop Norges resultat utvecklades bra i både handels- och industriverksamheten. Rörelseresultatet före strukturkostnader, Marknaden inklusive valutakursdifferenser och exklusive verksamhetsför- Under 2006 fortsatte tillväxten på Coop Nordens huvudmark- säljning, har ökat med 6 procent och uppgår till 260 (245) nader. Ökningen i Danmark var 1,4 procent, i Norge 5,3 pro- MSEK. Samtliga butikskedjor, som drivs av samvirkelagen, cent samt i Sverige 6,2 procent. Trenden från tidigare år med visade försäljningsökningar jämfört med fjolåret. Under året ökad etablering av lågprisbutiker fortsatte också under 2006. har också samvirkelagen gjort större andel av sina inköp via Därmed fortsätter också utvecklingen med ökad konkurrens Coop Norge. Ett gott samarbete mellan Coop Norge och sam- inom detta segment. Inom Coop Norden har 37 nyetableringar virkelagen har präglat 2006 där samvirkelagen upplever att de genomförts, främst gäller det koncepten Fakta, Coop Extra och fått en betydande nytta av det nordiska inköpssamarbetet. Coop Prix. I både Sverige och Norge tog egna varumärken (EVM) nya försäljningsandelar, vilket också är i linje med Personal utvecklingen under senare år. Medelantalet årsanställda uppgick under året till 22 523 (23 245) personer. Antal anställda personer vid årets slut upp- Koncernen gick till 28 290 (27 603) personer. Skillnaden mot medelanta- Omsättning och resultat let anställda beror på många extraanställda deltidspersoner vid Verksamhetsåret 2006 var det femte kalenderåret med gemen- slutet av året. sam drift i Coop Norden-koncernen. Coop Norden har särskilda handlingsprogram för att Nettoomsättningen ökade 2006 med 4,3 (2,6) procent jäm- minska sjukfrånvaron. I detta arbete är chefsansvaret grundläg- fört med föregående år och uppgår till 85 459 (81 904) MSEK. gande, till exempel vad gäller kontakt och uppföljning av med- Koncernens resultat efter finansiella poster uppgick till 148 arbetare som är sjukskrivna. Aktiv rehabilitering i samverkan (1 274) MSEK. Rörelseresultatet uppgick till 310 (1 325) MSEK. med myndigheter samt friskvård ingår också i programmet. I Resultatet för år 2006 är försämrat med kostnader av struktur- samtliga tre länder används policies och planer för att förbättra och engångskaraktär om 46 (855) MSEK. 2005 års resultat är jämställdheten. Principen lika lön för lika arbete följs upp via förbättrat med vinster från fastighetsförsäljningen och verksam- lönekartläggningar, lönerevisioner och vid rekryteringar. I sam- hetsförsäljning om totalt 2 227 MSEK medan 2006 års resultat band med kompetensutveckling och befordringar är jämställd- har förbättrats med vinster från verksamhetsförsäljning om 42 hetsaspekten en viktig faktor. Samtliga chefer utbildas även i MSEK. Utvecklingen kan hänföras till förbättrad kedjedrift, arbetsmiljöarbete, vilket säkrar att rätt befogenheter och prak- framförallt i Coop Sverige men också i Coop Danmark. Även tiska verktyg görs tillgängliga inom detta område. Coop Norge uppvisar en positiv resultatutveckling. Likvida medel och finansiell ställning Coop Sverige står för den största delen av resultatförbätt- Koncernens kassaflöde har försämrats jämfört med föregående ringen i Coop Norden på helåret. Den svenska verksamheten år, vilket förklaras av betydligt högre investeringar än tidigare år har förbättrat sitt rörelseresultat före strukturkostnader inkl i kombination med att 2005 avyttrades stora delar av fastighets- valutakursdifferenser mer än 260 MSEK. Det förbättrade beståndet i koncernen. resultatet är en effekt av förbättrad kedjedrift. Samtliga kedjor i Koncernens likvida medel vid årsskiftet uppgick till 1 834 Coop Sverige gör resultatförbättringar. Coop Konsum har gått (2 223) MSEK. Av koncernens totala checkräkningskredit om från underskott 2005 till ett överskott 2006 och uppvisar resul- 2 150 (2 312) MSEK var 314 (9) MSEK utnyttjad den 31 dec- tatförbättringar på över 100 MSEK. Stormarknadskedjan ember 2006. Coop Forum har gjort resultatförbättring på cirka 150 MSEK,
  • 18. Coop Norden Årsredovisning 2006 Förvaltningsberättelse 16 Koncernens eget kapital uppgick till 5 257 (5 589) MSEK. Vid Den hårdnande konkurrensen inom dagligvarumarknaden apportemissionen 2002 tillfördes 3 936 MSEK i eget kapital möter Coop Nordens dotterbolag genom att tydligare position- och 1 100 MSEK i lån från ägarna. Ökning av eget kapital om era både stormarknader, storbutiker och supermarkets. Ett fler- 900 MSEK har skett per 2004-12-31 genom konvertering av tal nyetableringar kommer att genomföras på samtliga markna- skuldebrev. Under 2006 har utdelning till aktieägarna skett om der, men även omfattande renoveringar och ombyggnationer av totalt 150 MSEK. stormarknader kommer att ske inom den kommande tvåårs- Soliditeten, mätt som ägarnas andel av riskbärande kapital i perioden. Parallellt med detta fortsätter bolagen med struktu- förhållande till total balansomslutning, uppgick vid årets slut rellt arbete vilket bland annat innefattar stängningar av olön- till 26,0 (27,3) procent. samma enheter. Ledningens bedömning är att alla dessa Koncernens operativa kapital uppgick till 4 900 (5 523) åtgärder ger en positiv utveckling för dotterbolagen framöver, MSEK och avkastningen på operativt kapital uppgick till såväl försäljnings- som lönsamhetsmässigt. Coop riskerar dock 5,9 (18,5) procent. att förlora marknadsandelar om inte tempot i denna omvand- ling kan hållas tillräckligt högt. Investeringar Det finns också en fortsatt risk i samtliga länder för att kun- Koncernens nettoinvesteringar uppgick under 2006 till 555 derna ska föredra discount och lågpris även om trenden härvid- (–1 355) MSEK. Årets investeringar är hänförbara till utveck- lag ser ut att vända i hela Norden. ling av varuförsörjningssystem samt ombyggnationer och ny- Pris, kvalitet men också hälsa, etik och ekologi är viktiga etableringar av butiker. kundkrav på den nordiska detaljhandelsmarknaden, vilket bolaget möter genom utveckling av egna varumärken i kombi- Övriga väsentliga händelser under året nation med ett ökat krav på bolagets leverantörer. Under året har arbetet med att återföra de nationella ledning- arna slutförts. Under slutet av 2006 bildades ett gemensamt Finansiella instrument och finansiell Coop Nonfood A/S som har till uppgift att samordna de nord- riskhantering iska inköpen för Nonfood segmentet. Dessutom har omstruk- Verksamheten inom koncernen bedrivs utifrån en finanspolicy turering skett inom koncernen för att renodla moderbolagets som är fastställd av styrelsen. Finanshanteringen skall vara verksamhet. inriktad på att tillföra ett bestående värde för hela koncernen. Kapital- och processeffektivitet skall uppnås i samband med Miljö kapitalbindning i verksamheten och vid sammansättning av Coop Norden-koncernen bedriver ingen tillståndsskyldig eller kapitalstrukturen. Hanteringen av finansiella risker och flöden anmälningspliktig verksamhet. skall centraliseras för att uppnå ändamålsenlig kontroll, dra Coop Nordens miljöpåverkan är främst kopplad till de pro- nytta av stordriftsfördelar och erhålla förmånliga villkor på cesser som krävs för att ta fram produkterna. Därför är också finansmarknaden. Negativa effekter i resultat- och balansräk- satsningen på miljömärkta och ekologiska produkter priorite- ning till följd av prisförändringar på de finansiella markna- rad. Under 2006 ökade försäljningen av ekologiska produkter i derna skall begränsas genom hedging. samtliga tre länder. Under 2006 lanserades även det ekologiska En grundläggande princip är att ha en tillräcklig betal- varumärket Änglamark i samtliga tre länder, vilket gjorde ningsreserv i form av likvida medel samt outnyttjade krediter. Änglamark till koncernens tredje gemensamma varumärke Koncernen har såväl finansiell som kommersiell kreditrisk. inom Food. Försäljningsframgångarna var stora i framförallt Den finansiella kreditrisken är främst mot de nordiska ban- Danmark. kerna och ett antal elleverantörer. Den kommersiella kreditris- ken består av fordringar på koncernens närstående bolag. Forskning och utveckling Valutarisk uppstår i de kommersiella betalningsflödena. Coop Norden-koncernen bedriver ingen egen forskning. Transaktionsexponering uppstår vid varuinköp som ofta sker i Utveckling av egna programvaror sker kontinuerligt inom kon- utländsk valuta. Valutasäkring för dessa transaktioner sker med cernen. Programvarorna är avsedda som stöd för varuförsörj- hjälp av valutaterminer och valutaoptioner. Samtliga valutade- ningsprocessen samt ekonomistyrning. rivat värderas till verkligt värde och redovisas löpande som för- ändringar i finansiella intäkter och kostnader och säkrings- Väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer redovisning tillämpas ej. Med fortsatt expansion på marknaden av stora enheter samt Omräkningsexponering i koncernens balansräkning är inte lågprisbutiker, på en redan kraftigt överetablerad marknad, är föremål för kurssäkring. det vår uppfattning att stora strukturella förändringar kommer Koncernens elförbrukning är betydande. Elderivat värderas att framtvingas hos samtliga aktörer med omfattande butiks- till verkligt värde och säkringsredovisas enligt IAS 39. Säk- nedläggningar som följd. ringshorisonten sträcker sig 4 år framåt i tiden.
  • 19. Coop Norden Årsredovisning 2006 Förvaltningsberättelse 17 För en mer detaljerad beskrivning av koncernens finansiella instrument och riskhantering hänvisas till not 20. Framtida utveckling I den omvandling som Coop Norden nu står inför kommer en fokusering att ske på globala inköp och lokal närvaro. De lokala bolagen kommer att satsa ännu mer på lokal kedje- och butiksutveckling kombinerat med centrala inköps- och varu- märkessamarbeten på produktsidan. Arbetet fortskrider enligt upprättad plan. Väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång Denna årsredovisning ersätter tidigare avgiven årsredovisning per den 15 mars 2007. Orsaken till att den årsredovisning som tidigare hållits tillgänglig har ändrats beror på att följande väsentliga händelser skett efter räkenskapsårets utgång. I juni 2007 beslutade bolagets styrelse att Coop Norden skall erhålla ett koncernbidrag från Coop Sverige motsvarande 300 MSEK. Moderbolaget Omsättning och resultat Nettoomsättning och övriga rörelseintäkter uppgick till 1 900 (838) MSEK och bestod av utvecklingsbidrag från butiker, vidarefakturerade kostnader samt management fees från dotter- bolagen. Årets ökade omsättning beror på att moderbolaget under 2006 hanterat inköp av frukt och grönt för dotterbolaget Coop Sveriges räkning. Resultatet efter finansnetto uppgick till –131 (385) MSEK. Resultatet efter skatt uppgick till –47 (385) MSEK. Likvida medel uppgick till 615 (1 264) MSEK. Personal Medelantal anställda uppgick till 294 (375) under år 2006. Antal anställda vid årets slut uppgick till 226 (356) personer. Minskningen av personal beror på omorganisationer inom koncernen. Förslag till disposition av årets vinst Till bolagsstämmans förfogande finns följande balanserade vinstmedel i moderbolaget (kr): Balanserat resultat 205 484 590 Årets resultat –47 032 791 Summa 158 451 799 Styrelsen föreslår att de balanserade vinstmedlen hanteras på följande sätt (kr). I ny räkning överförs 158 451 799 Beträffande koncernens och moderbolagets resultat och ställ- ning i övrigt hänvisas till efterföljande resultat- och balansräk- ningar, eget kapitalrapport samt kassaflödesanalyser jämte noter med redovisningsprinciper.
  • 20. Coop Norden Årsredovisning 2006 Koncernens resultaträkningar 18 Koncernens resultaträkningar Pågående Avvecklade Totalt verksamheter verksamheter koncernen 1 januari–31 december, MSEK Not 2006 2005 2006 2005 2006 2005 Nettoomsättning 4 85 458,9 81 903,9 — — 85 458,9 81 903,9 Kostnad för sålda varor –69 060,7 –66 011,3 — — –69 060,7 –66 011,3 Bruttoresultat 16 398,2 15 892,6 — — 16 398,2 15 892,6 Övriga rörelseintäkter 5 7 134,7 7 011,1 — 2 183,3 7 134,7 9 194,4 Övriga externa kostnader 10, 11, 12 –13 075,1 –13 163,9 — –4,6 –13 075,1 –13 168,5 Personalkostnader 8, 9 –9 064,4 –9 216,4 — — –9 064,4 –9 216,4 Avskrivningar och nedskrivningar 16, 17 –1 083,9 –1 373,7 — –3,3 –1 083,9 –1 377,0 Rörelseresultat 6 309,5 –850,3 — 2 175,4 309,5 1 325,1 Resultat från andelar i koncernföretag –0,2 — — — –0,2 — Resultat från andelar i intressebolag 0,7 — — — 0,7 — Finansiella intäkter 13 43,8 197,3 — 0,3 43,8 197,6 Finansiella kostnader 14 –205,4 –248,1 — –1,0 –205,4 –249,1 Summa finansiella intäkter och kostnader –161,1 –50,8 — –0,7 –161,1 –51,5 Resultat före skatt 148,4 –901,1 — 2 174,7 148,4 1 273,6 Skatt 15 –117,6 –160,4 — — –117,6 –160,4 Årets resultat 30,8 –1 061,5 — 2 174,7 30,8 1 113,2 Hänförligt till; Moderbolagets aktieägare 27,4 –1 058,9 — 2 174,7 27,4 1 115,8 Minoritetsintresse 3,4 –2,6 — — 3,4 –2,6 Årets resultat 30,8 –1 061,5 — 2 174,7 30,8 1 113,2
  • 21. Coop Norden Årsredovisning 2006 Koncernens balansräkningar 19 Koncernens balansräkningar Per den 31 december, MSEK Not 2006 2005 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar 16 6 992,4 7 654,5 Immateriella tillgångar 17 116,8 161,8 Andelar i intresseföretag 18 0,9 0,4 Finansiella placeringar 20 26,4 27,0 Långfristiga fordringar, räntebärande 1,9 1,9 Långfristiga fordringar, ej räntebärande 9 189,8 181,8 Uppskjutna skattefordringar 15 332,2 453,5 Summa anläggningstillgångar 7 660,4 8 480,9 Omsättningstillgångar Varulager 21 5 704,7 6 008,7 Kundfordringar 3 253,2 2 955,8 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 22 676,2 460,4 Förskott till leverantörer 5,7 5,7 Övriga kortfristiga fordringar ej räntebärande 244,9 196,0 Derivatinstrument 20 51,1 74,8 Kortfristiga placeringar 803,3 31,2 Likvida medel 1 834,2 2 223,0 Tillgångar klassificerade som innehav för försäljning 21,0 — Summa omsättningstillgångar 12 594,3 11 955,6 SUMMA TILLGÅNGAR 20 254,7 20 436,5 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Aktiekapital (612 500 aktier á nom 1 000 SEK) 612,5 612,5 Övrigt tillskjutet kapital 4 253,2 4 253,2 Andra reserver –1,8 213,0 Balanserat resultat 364,1 484,7 Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare 5 228,0 5 563,3 Minoritetsintresse 29,5 25,9 Totalt eget kapital 5 257,5 5 589,2 Långfristiga skulder Långfristiga skulder räntebärande 20, 23 1 958,8 2 094,2 Långfristiga skulder ej räntebärande 6,6 5,6 Uppskjuten skatteskuld 15 — 39,0 Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser 9 105,6 146,1 Övriga avsättningar 24 112,0 302,8 Summa långfristiga skulder 2 183,0 2 587,7 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 8 647,6 8 258,5 Aktuella skatteskulder 33,5 44,8 Övriga kortfristiga skulder ej räntebärande 1 169,5 1 077,2 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 25 1 872,4 2 142,2 Förskott från kunder 239,2 221,7 Kortfristiga skulder, räntebärande 20, 23 370,9 123,2 Avsättningar 24 421,6 363,9 Derivatinstrument 20 59,5 28,1 Summa kortfristiga skulder 12 814,2 12 259,6 Summa skulder 14 997,2 14 847,3 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 20 254,7 20 436,5
  • 22. Coop Norden Årsredovisning 2006 Förändringar i koncernens eget kapital 20 Förändringar i koncernens eget kapital Övrigt Aktie- tillskjutet Överkurs- MSEK Not kapital kapital fond Ingående eget kapital 2005-01-01 500,0 — 3 465,7 Årets omräkningsdifferenser — — — Förändring kassaflödessäkring säkringsinstrument — — — Förändringar i intresseföretags och joint ventures eget kapital — — — Skatt hänförlig till poster som redovisats direkt mot eget kapital 15 — — — Summa förmögenhetsförändringar redovisade direkt mot eget kapital — — — Årets resultat — — — Summa förmögenhetsförändringar 500,0 0,0 3 465,7 Registrerad nyemission, omföring 112,5 — 787,5 Omklassificering av överkursfond till tillskjutet kapital — 4 253,2 –4 253,2 Utgående eget kapital 2005-12-31 612,5 4 253,2 0,0 Årets omräkningsdifferenser — — — Förändring kassaflödessäkring säkringsinstrument — — — Utdelning till aktieägare — — — Förändringar i dotterbolagens egna kapital — — — Skatt hänförlig till poster som redovisats direkt mot eget kapital 15 — — — Summa förmögenhetsförändringar redovisade direkt mot eget kapital — — — Årets resultat — — — Utgående eget kapital 2006-12-31 612,5 4 253,2 0,0 Aktiekapital Reserver Registrerat aktiekapital. Enligt bolagsordningen för Coop Norden AB Som reserver bokas kursdifferenser uppkomna vid omräkning av ska aktiekapitalet uppgå till lägst 500 000 000 kronor och högst dotterbolag med annan funktionell valuta än svenska kronor. 2 000 000 000 kronor. Samtliga aktier, 612 500 aktier om kvotvärde Koncernens ackumulerade kursdifferens uppgår till –19,8 (180,9) 1 000 kronor är fullt betalda och berättigar till lika andel i bolagets MSEK. Årets förändring om –200,7 MSEK är den samlade effekten tillgångar. av svenska kronans värdeförändring mot NOK, DKK och HKD. Bolaget har inga utestående konvertibler eller teckningsoptioner. I reserver ingår även säkringsreserven. Förändringar i verkligt värde Styrelsen har inte något bemyndiganden om emission av aktier, för säkringsredovisade affärer, som anses vara effektiva, rapporteras optionsrätter eller liknande. över eget kapital, den så kallade säkringsreserven. Upplösning sker mot rörelseresultatet samtidigt som säkrad post träffar resultaträk- Övrigt tillskjutet kapital ningen. Övrigt tillskjutet kapital består av samtliga tillskjutna medel som upp- kommit i samband med nyemissioner i bolaget. Som exempel kan nämnas de överkursfonder som uppstått vid emission till överkurs.
  • 23. Coop Norden Årsredovisning 2006 Förändringar i koncernens eget kapital 21 Eget kapital Övriga hänförligt till Säkrings- bundna Balanserade moderbolagets Minoritets- Totalt eget reserv reserver Reserver vinstmedel aktieägare intresse kapital 0,7 900,0 7,2 –619,5 4 254,1 11,7 4 265,8 — — 173,7 — 173,7 — 173,7 31,4 — — — 31,4 — 31,4 — — — –11,6 –11,6 16,8 5,2 — — — — — — — 31,4 — 173,7 –11,6 193,4 16,8 210,2 — — — 1 115,8 1 115,8 –2,6 1 113,2 32,1 900,0 180,9 484,7 5 563,3 25,9 5 589,2 — –900,0 — — — — — — — — — — — — 32,1 0,0 180,9 484,7 5 563,3 25,9 5 589,2 — — –200,7 0,0 –200,7 0,2 –200,5 –21,4 — — — –21,4 — –21,4 — — — –150,0 –150,0 — –150,0 — — — 2,0 2,0 — 2,0 — — 7,4 — 7,4 — 7,4 –21,4 — –193,3 –148,0 –362,7 0,2 –362,5 — — — 27,4 27,4 3,4 30,8 10,7 0,0 –12,4 364,1 5 228,0 29,5 5 257,5 Balanserade vinstmedel Minoritetsintresse Intjänade medel redovisade i koncernen inkluderar årets och tidigare Minoritetsintresset redovisas till historiskt anskaffningsvärde. års resultat uppkomna i moderbolaget samt årets och tidigare års Minoritetsintresset motsvarar minoritetens andel av koncernens egna resultat uppkomna i dotterbolagen efter förvärven. kapital. Minoritetsintresset ökar/minskar i värde med minoritetens andel av årets resultat. Utdelning Utdelning redovisas hos moderbolaget som minskning av fritt eget kapital först vid tidpunkten för bolagsstämmans beslut. Per 31 december 2006 saknas utdelningsbart eget kapital i moderbolaget. Ingen utdelning föreslås därmed av styrelsen i enlighet med bestäm- melserna i aktiebolagslagen. Under 2006 har bolaget lämnat utdel- ning till aktieägarna om totalt 150 MSEK, vilket motsvarar 244,90 kronor per aktie.
  • 24. Coop Norden Årsredovisning 2006 Kassaflödesanalys för koncernen 22 Kassaflödesanalys för koncernen (indirekt metod) 1 januari–31 december, MSEK Not 2006 2005 Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster 148,4 1 273,6 Justering för ej kassaflödespåverkande poster 28 884,6 –484,3 Betald inkomstskatt –46,9 –80,3 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapitalet 986,1 709,0 Kassaflöde från förändring i rörelsekapital Ökning (–)/Minskning (+) av varulager 142,6 –168,9 Ökning (–)/Minskning (+) av kundfordringar –215,2 –520,0 Ökning (–)/Minskning (+) av övriga rörelsefordringar 239,9 100,7 Ökning (+)/Minskning (–) av leverantörsskulder 421,3 1 228,4 Ökning (+)/Minskning (–) av övriga rörelseskulder –552,3 –78,4 Förändringar i rörelsekapital 36,3 561,8 Kassaflöde från den löpande verksamheten 1 022,4 1 270,8 Investeringsverksamheten Förvärv av materiella/immateriella anläggningstillgångar –720,6 –913,2 Försäljning av materiella/immateriella anläggningstillgångar 186,7 327,4 Förvärv dotterbolag –63,3 –1,4 Försäljning verksamhet/dotterbolag 2,1 3 998,8 Förvärv av kortfristiga placeringar –843,5 — Avyttring av finansiella anläggningstillgångar 42,2 62,0 Kassaflöde från investeringsverksamheten –1 396,4 3 473,6 Finansieringsverksamheten Kortfristig räntebärande in- och utlåning –44,2 74,4 Förändring av skuld till kreditinstitut 271,3 –3 667,0 Utbetald utdelning –150,0 — Kassaflöde från finansieringsverksamheten 27 77,1 –3 592,6 ÅRETS KASSAFLÖDE –296,9 1 151,8 Avstämning av årets kassaflöde Likvida medel vid årets början 2 223,0 1 031,9 Omräkningsdifferenser i likvida medel –91,9 39,3 Likvida medel vid årets slut 26 1 834,2 2 223,0 FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL –296,9 1 151,8
  • 25. Coop Norden Årsredovisning 2006 Moderbolagets resultaträkningar 23 Moderbolagets resultaträkningar 1 januari–31 december, MSEK Not 2006 2005 Nettoomsättning 1 226,7 — Kostnad för sålda varor –1 236,6 — Bruttoresultat –9,9 — Övriga rörelseintäkter 5 670,3 838,1 Övriga externa kostnader 10, 11, 12 –541,7 –489,7 Personalkostnader 8, 9 –239,1 –337,7 Avskrivningar och nedskrivningar 16, 17 –13,8 –13,5 Summa rörelsens kostnader –794,6 –841,0 Rörelseresultat –134,2 –2,9 Finansiella intäkter och kostnader Resultat från andelar i koncernföretag 5,6 — Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 13 146,6 659,4 Räntekostnader och liknande resultatposter 14 –149,0 –271,4 Summa finansiella intäkter och kostnader 3,2 388,0 Resultat efter finansiella poster –131,0 385,2 Skatt 15 84,0 — Årets resultat 29 –47,0 385,2
  • 26. Coop Norden Årsredovisning 2006 Moderbolagets balansräkningar 24 Moderbolagets balansräkningar Per den 31 december, MSEK Not 2006 2005 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar 16 1,6 27,5 Immateriella anläggningstillgångar 17 4,4 10,2 Aktier och andelar i koncernföretag 18 5 843,9 5 778,2 Fordringar hos koncernföretag 878,5 939,4 Summa anläggningstillgångar 6 728,4 6 755,3 Omsättningstillgångar Kundfordringar 9,5 3,6 Fordringar hos koncernföretag 704,2 202,0 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 22 11,0 8,9 Övriga fordringar ej räntebärande 5,5 349,2 Derivatinstrument 20 51,0 74,8 Kortfristiga placeringar 20 19,8 19,8 Kassa och bank 614,6 1 264,1 Summa omsättningstillgångar 1 415,6 1 922,4 SUMMA TILLGÅNGAR 8 144,0 8 677,7
  • 27. Coop Norden Årsredovisning 2006 Moderbolagets balansräkningar 25 Per den 31 december, MSEK Not 2006 2005 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Aktiekapital (612 500 aktier á nom 1 000 SEK) 612,5 612,5 Reservfond 4 253,2 4 253,2 Bundet eget kapital 4 865,7 4 865,7 Balanserat resultat/Ansamlad förlust 205,5 –224,3 Årets resultat –47,0 385,2 Ansamlad förlust/fritt eget kapital 158,5 160,9 Totalt eget kapital 5 024,2 5 026,6 Avsättningar Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser 9 14,3 6,7 Övriga avsättningar 24 6,0 18,9 Avsättningar 20,3 25,6 Långfristiga skulder Långfristiga skulder räntebärande 20, 23 — — Kortfristiga skulder Kortfristiga skulder till koncernföretag 2 494,3 3 403,4 Kortfristiga skulder räntebärande 20, 23 318,3 1,9 Kortfristiga skulder ej räntebärande 15,1 16,3 Leverantörsskulder 148,9 70,3 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 25 42,2 57,8 Övriga avsättningar 24 21,2 47,7 Derivatinstrument 20 59,5 28,1 Kortfristiga skulder 3 099,5 3 625,5 Summa skulder 3 099,5 3 625,5 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 8 144,0 8 677,7 Poster inom linjen 26 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser Ställda säkerheter 19 20 Ansvarsförbindelser 1 654 6 012
  • 28. Coop Norden Årsredovisning 2006 Förändringar i moderbolagets eget kapital 26 Förändringar i moderbolagets eget kapital Bundet eget kapital Fritt eget kapital Balanserat- Verkligt resultat/ Totalt Aktie- Reserv- Överkurs- Säkrings- värde Övriga ansamlad Årets eget MSEK kapital fond fond reserv reserv reserver förlust resultat kapital Ingående eget kapital 2005-01-01 500,0 0,0 3 465,7 1,0 28,9 900,0 –159,6 –125,7 4 610,3 Förändring kassaflödessäkring säkringsinstrument — — — 31,1 — — — — 31,1 Registrerad nyemission, omföring 112,5 — 787,5 — — –900,0 — — — Omföring av överkursfond till reservfond — 4 253,2 –4 253,2 — — — — — — Summa förmögenhetsförändringar redovisade direkt mot eget kapital 112,5 4 253,2 –3 465,7 31,1 — –900,0 — — 31,1 Disposition av föregående års resultat — — — — — — –125,7 125,7 — Årets resultat — — — — — — — 385,2 385,2 Summa förmögenhetsförändringar 112,5 4 253,2 –3 465,7 31,1 — –900,0 –125,7 510,9 416,3 Utgående eget kapital 2005-12-31 612,5 4 253,2 0,0 32,1 28,9 0,0 –285,3 385,2 5 026,6 Ingående eget kapital 2006-01-01 612,5 4 253,2 0,0 32,1 28,9 0,0 –285,3 385,2 5 026,6 Förändring kassaflödessäkring säkringsinstrument — — — –21,4 — — — — –21,4 Summa förmögenhetsförändringar redovisade direkt mot eget kapital — — — –21,4 — — — — –21,4 Disposition av föregående års resultat — — — — — — 385,2 –385,2 0,0 Erhållet koncernbidrag — — — — — — 300,0 — 300,0 Skatteeffekt på erhållet koncernbidrag — — — — — — –84,0 — –84,0 Utdelning — — — — — — –150,0 — –150,0 Årets resultat — — — — — — — –47,0 –47,0 Summa förmögenhetsförändringar — — — –21,4 — — 451,2 –432,2 –2,4 Utgående eget kapital 2006-12-31 612,5 4 253,2 0,0 10,7 28,9 0,0 165,9 –47,0 5 024,2
  • 29. Coop Norden Årsredovisning 2006 Kassaflödesanalys för moderbolaget 27 Kassaflödesanalys för moderbolaget (indirekt metod) 1 januari–31 december, MSEK Not 2006 2005 Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster –131,0 385,2 Justering för ej kassaflödespåverkande poster 28 –16,3 –289,8 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapitalet –147,3 95,4 Kassaflöde från förändring i rörelsekapital Ökning (–)/Minskning (+) av kundfordringar –5,9 1,2 Ökning (–)/Minskning (+) av övriga rörelsefordringar 224,1 –118,3 Ökning (+)/Minskning (–) av leverantörsskulder 78,6 62,5 Ökning (+)/Minskning (–) av övriga rörelseskulder 63,3 38,6 Förändringar i rörelsekapital 360,1 –16,0 Kassaflöde från den löpande verksamheten 212,8 79,4 Investeringsverksamheten Förvärv av materiella/immateriella/finansiella anläggningstillgångar –49,4 –1 036,8 Kassaflöde från investeringsverksamheten –49,4 –1 036,8 Finansieringsverksamheten Kortfristig räntebärande in- och utlåning koncernkonton och liknande –979,3 5 722,4 Utdelning –150,0 — Förändring av skuld till kreditinstitut 316,4 –3 502,1 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 27 –812,9 2 220,3 ÅRETS KASSAFLÖDE –649,5 1 262,9 Avstämning av årets kassaflöde Likvida medel vid årets början 1 264,1 1,2 Likvida medel vid årets slut 614,6 1 264,1 FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL 26 –649,5 1 262,9
  • 30. Coop Norden Årsredovisning 2006 Noter 28 Noter till de finansiella rapporterna 1 Allmän information Moderbolaget Coop Norden AB är ett svenskregistrerat aktiebolag Danmarks Brugsforeningar (FDB) och till 20 procent av Norges med säte i Stockholm och huvudkontor i Stockholm. Koncernredo- Kooperative Landsforening (Coop NKL). visningen för år 2006 består av moderbolaget, Coop Norden AB, Coop Norden är Nordens största detaljhandelsverksamhet. Verk- och dess dotterföretag i Danmark, Norge och Sverige, tillsammans samheten i Coop Norden-koncernen etablerades år 2002 genom att benämnd koncernen. I koncernen ingår även ägd andel av innehaven ägarna till Coop Norden AB (FDB i Danmark, Coop NKL i Norge och i intresseföretag. KF i Sverige) slog samman sina dagligvaruverksamheter till en gemen- Coop Norden AB ägs till 42 procent av Kooperativa Förbundet (KF) sam nordisk enhet. ekonomisk förening, till 38 procent av Faellesforeningen for 2 Väsentliga redovisningsprinciper Koncernredovisningen är upprättad i enlighet med International Redovisningsrådets Akutgrupp. Moderbolagets redovisning överens- Financial Reporting Standards (IFRS/IAS) utgivna av International stämmer med koncernens principer med undantag av vad som fram- Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningsuttalanden från går nedan i avsnittet ”Moderbolagets redovisningsprinciper”. International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC/ Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för SIC) som har godkänts av EG-kommissionen för tillämpning inom EU utfärdande av styrelsen den 15 mars 2007. Koncernens resultat- och per den 31 december 2006. Koncernredovisningen är vidare upprät- balansräkningar och moderbolagets resultat- och balansräkningar blir tad i enlighet med Redovisningsrådets rekommendation RR 30 föremål för fastställelse på årsstämman. Kompletterande redovisningsregler för koncerner, vilken specificerar de tillägg till IFRS upplysningar som krävs enligt bestämmelserna i Ändrade redovisningsprinciper 2006 Årsredovisningslagen. International Accounting Standards Board (IASB) har givit ut följande Årsredovisningen för moderbolaget har upprättats i enlighet med nya och ändrade standarder vilka vid utfärdandet av denna årsredo- Årsredovisningslagen, Redovisningsrådets rekommendation RR 32 visning ännu ej trätt i kraft: Redovisning för juridiska personer och tillämpliga uttalanden från IFRS Standard Träder ikraft för räkenskapsår som börjar den: IFRS 7 Finansiella instrument:upplysningar 1 januari 2007 eller senare Ändring i IAS 1 Utformning av finansiella rapporter 1 januari 2007 eller senare 1) IFRS 8 Operating Segments 1 januari 2009 eller senare IASB International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) har givit ut nedanstående nya tolkningar vilka ännu ej har trätt i kraft: IFRIC Tolkning Träder ikraft för räkenskapsår som börjar den: IFRIC 7 Tillämpning av inflationsjusteringmetoden enligt IAS 29, Redovisning i höginflationsländer 1 mars 2006 eller senare IFRIC 8 Omfattning av IFRS 2 1 maj 2006 eller senare IFRIC 9 Omvärdering av inbäddade derivat 1 juni 2006 eller senare IFRIC 10 Interim Financial Reporting and Impairment 1) 1 november 2006 eller senare IFRIC 11 IFRS 2: Group and Treasury Share Transactions 1) 1 mars 2007 eller senare IFRIC 12 Service Concession Arrangements 1) 1 januari 2008 eller senare 1) Ännu ej godkända av EU för tillämpning De nya/reviderade IFRS-standarderna som trädde i kraft från 1 januari 2006 får ingen väsentlig påverkan på koncernens resultat-, balansräkningar, kassaflödesanalyser eller eget kapital.
  • 31. Coop Norden Årsredovisning 2006 Noter 29 Fortsättning Not 2 Förutsättningar vid upprättandet av moderbolagets dotterbolagen till den del det kommer av förändringar som tillkom- och koncernens finansiella rapporter mit efter samgåendet. Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor som även utgör Alla koncerninterna tillgångar och skulder, intäkter och kostnader rapporteringsvalutan för moderbolaget och koncernen. De finansiella samt orealiserade vinster och förluster mellan bolag i koncernen eli- rapporterna presenteras därmed i svenska kronor. Samtliga belopp är mineras vid upprättande av koncernredovisning. avrundade till närmaste miljontal kronor (MSEK) om inget annat anges. I de bolag där ägandet uppgår till mer än 50 procent men mindre Koncernredovisningen baseras som huvudregel på historiska än 100 procent uppstår en andel som tillhör minoriteten. Minori- anskaffningsvärden med undantag för derivativa finansiella instru- tetens andel redovisas i resultaträkningen som en egen andel av ment som är värderade till verkligt värde via resultaträkningen. resultatet och i balansräkningen som en separat del av koncernens För att upprätta de finansiella rapporterna enligt IFRS gör styrelsen egna kapital. och företagsledningen bedömningar och antaganden som påverkar företagets resultat och ställning samt lämnad information i övrigt. Intresseföretag Bedömningarna och antagandena baseras på historiska erfarenheter Ett bolag redovisas som intresseföretag då Coop Norden-koncernen och omprövas regelbundet. De bedömningar och antaganden som har ett betydande men inte ett bestämmande inflytande. Med ett gjorts beskrivs närmare i not 3. Verkligt utfall kan skilja sig från dessa betydande inflytande menas moderbolagets möjlighet att delta i de bedömningar och uppskattningar vilket kan påverka värdet på redo- beslut som rör verksamhetens ekonomiska och operationella strate- visade tillgångar och skulder och medföra väsentliga justeringar i gier. Ägandet uppgår till mellan 20 procent och 50 procent av rös- påföljande års finansiella rapporter. De nedan angivna redovisnings- terna. I koncernredovisningen redovisas innehav i intresseföretag principerna tillämpas konsekvent på de finansiella rapporter som enligt kapitalandelsmetoden och värderas inledningsvis till anskaff- lämnas och som grundar sig på IFRS/IAS. ningsvärde. Andelar i intresseföretag redovisas i balansräkningen till De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konse- anskaffningsvärde justerat för förändringar i intresseföretagets netto- kvent på samtliga perioder som presenteras i koncernens finansiella tillgångar, med avdrag för eventuella värdeminskningar i verkligt rapporter. Koncernens redovisningsprinciper har tillämpats konse- värde på individuella andelar samt utdelningar. Om koncernens andel kvent på rapportering och konsolidering av dotterbolag. av redovisade förluster i intresseföretaget överstiger det redovisade värdet på andelarna i koncernen reduceras andelarnas värde till noll. Koncernredovisning Vid transaktioner mellan koncernföretag och intresseföretag elimi- Koncernredovisningen omfattar moderbolaget Coop Norden AB och neras den del av orealiserade vinster och förluster som motsvarar dess dotterbolag i Danmark, Norge, Sverige och Hong Kong. Med koncernens andel av intresseföretaget, utom då det gäller orealise- dotterbolag avses juridisk person i vilken moderbolaget direkt eller rade förluster som beror på nedskrivning av en överlåten tillgång. indirekt kontrollerar mer än hälften av röstetalet eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande. Bestämmande inflytande innebär att Utländsk valuta koncernen har rätten att utforma finansiella och operativa strategier i Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor, vilket även utgör syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Dotterbolag medtas i koncern- rapporteringsvaluta för moderbolaget och koncernen. Transaktioner i redovisningen från och med den tidpunkt då det bestämmande infly- utländsk valuta omräknas, när de tas in i redovisningen, till den funk- tandet överförs till koncernen och ingår i koncernredovisningen fram tionella valutan enligt transaktionsdagens valutakurs. Monetära till- till den tidpunkt då det bestämmande inflytandet upphör. gångar och skulder i utländsk valuta räknas om till balansdagens kurs. Dotterbolag redovisas enligt förvärvsmetoden vilket innebär att Valutakursdifferenserna redovisas i resultaträkningen. anskaffningsvärdet på aktier i dotterbolag elimineras mot deras egna Orealiserade kursvinster och kursförluster ingår i resultatet. kapital vid förvärvstillfället. I koncernens egna kapital ingår härige- Kursvinster och kursförluster på operativa fordringar och skulder nom endast den del av dotterbolagens egna kapital som tillkommit redovisas som övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader. efter förvärvet. Förvärvade identifierbara tillgångar, skulder och Kursdifferenser avseende finansiella tillgångar och skulder redovisas eventualförpliktelser värderas enligt verkligt värde på förvärvsdagen. under resultat från finansiella investeringar. Det överskott som utgörs av skillnaden mellan anskaffningsvärdet för Vid upprättande av koncernredovisning omräknas koncernens de förvärvade andelarna och skulderna redovisas som goodwill. Om utlandsverksamheters balansräkningar från dess funktionella valuta anskaffningskostnaden understiger verkligt värde för det förvärvade till svenska kronor baserat på balansdagens valutakurs. Intäkts- och dotterföretagets nettotillgångar, redovisas mellanskillnaden direkt i kostnadsposter omräknas till periodens genomsnittskurs. De omräk- resultaträkningen. ningsdifferenser som uppstår klassificeras som eget kapital och över- Verksamheten i Coop Norden-koncernen etablerades år 2002 förs till koncernens omräkningsreserv. Den ackumulerade omräk- genom att ägarna till Coop Norden AB (FDB i Danmark, Coop NKL i ningsdifferensen per bolag omförs och redovisas som del i vinst eller Norge och KF i Sverige) slog samman sina dagligvaruverksamheter till förlust vid avyttringen. Goodwill och justeringar till verkligt värde en gemensam nordisk enhet. Detta skedde genom att respektive som är hänförliga till förvärv av verksamheter med annan funktionell ägare till Coop Norden AB, apporterade sina dagligvaruverksamheter valuta än SEK behandlas som tillgångar/skulder i den förvärvande i utbyte mot aktier i Coop Norden AB. Samgåendet redovisas som ett verksamheten och omräknas till balansdagens valutakurs. Omräknings- joint venture enligt carry-over principen varvid Coop Norden övertar differensen bokförs direkt i eget kapital. de tidigare ägarnas koncernmässiga värden på överförda tillgångar och skulder. Övertagna nettotillgångar i Coop Norden-koncernen har Segmentrapportering således redovisats till de tidigare ägarnas ursprungliga bokförda kon- Ett segment är en redovisningsmässigt identifierbar del av koncernen cernmässiga värden och därefter har endast justeringar skett för som antingen tillhandahåller produkter eller tjänster (verksamhetsgre- anpassning till koncerngemensamma redovisningsprinciper. nar), eller varor eller tjänster inom en viss ekonomisk omgivning (geo- Koncernens egna kapital innehåller därmed endast eget kapital från grafiskt område), som är utsatta för risker och möjligheter som skiljer
  • 32. Coop Norden Årsredovisning 2006 Noter 30 Fortsättning Not 2 sig från andra segment. Segmentsinformation lämnas i enlighet med Försäljning tjänster IAS 14 endast för koncernen. För Coop Norden-koncernen är geogra- Intäkterna redovisas i resultaträkningen i takt med att de tjänas in. fiska områden den primära indelningsgrunden och rörelsegrenar den Tjänsteintäkterna består främst av kedjeavgifter, utvecklingsbidrag sekundära. All intern redovisning och uppföljning sker utifrån geogra- samt övriga konsulttjänster. fiska områden, varför det är bolagets primära indelningsgrund. Hyresintäkter Principer för internprissättning Hyresintäkter från förvaltningsfastigheter redovisas linjärt över hyres- Coop Norden har en utarbetad transfer pricing policy som tillämpas avtalens längd. vid försäljning mellan koncernens enheter. Denna policy baserar sig på ”OECD guidelines”. Genom detta får den säljande enheten täckning Ränteintäkter för direkta kostnader såväl som för en andel av indirekta kostnader. Ränteintäkter redovisas i takt med att de intjänas och i den period de avser. Leasingavtal Ett leasingavtal vari de ekonomiska risker och fördelar som förknip- Kostnadsredovisning pas med ägandet av ett objekt i allt väsentligt överförs till leasetaga- Kostnader kostnadsförs i de perioder de uppstår. ren definieras som ett finansiellt leasingavtal, om så ej är fallet är det fråga om operationell leasing. Tillgångar som förhyrs enligt finan- Operationella leasing siella leasingavtal redovisas som anläggningstillgångar i koncernens Operationella leasingkostnader redovisas linjärt i resultaträkningen balansräkning till verkligt värde vid leasingperiodens början eller till under leasingperioden. nuvärdet av minimileaseavgifterna om detta är lägre. Förpliktelserna att betala framtida leasingavgifter redovisas som långa respektive Räntekostnader kortfristiga skulder. De leasade tillgångarna skrivs av över tillgångens Räntekostnader beräknas med tillämpning av effektivräntemetoden. ekonomiska livslängd medan leasinginbetalningarna fördelas mellan ränta och amortering av skulderna. Räntekostnaderna redovisas i Ersättningar till anställda resultaträkningen. Leasingavgifter som erläggs under operationella Ersättningar till anställda i form av löner, betald semester, betald leasingavtal kostnadsförs linjärt över leasingperioden. Tillgångar som sjukfrånvaro m m samt pensioner redovisas i takt med intjänandet. klassificeras som operationell leasing är huvudsakligen bilar, datorer Beträffande pensioner och andra ersättningar efter avslutad anställ- och annan kontorsutrustning. ning kan dessa klassificeras som avgiftsbestämda eller förmånsbe- Merparten av hyreskontrakten inom detaljhandeln är omsättnings- stämda pensionsplaner. baserade med varierande löptider och uppsägningstider. Den stora variationen av avtal innebär att det är svårt att prognostisera lokalhy- Avgiftsbestämda planer rorna med tillräcklig noggrannhet i redovisning av framtida leasingå- För avgiftsbestämda planer betalar företaget fastställda avgifter till taganden. De hyreskontrakt som har varit möjliga att prognostisera en extern part och har ingen förpliktelse att betala ytterligare avgifter. redovisas i not 12, Operationell leasing. Koncernens resultat belastas för kostnader i takt med att avgifterna betalas och förmånerna intjänas. Intäkter Intäkterna redovisas i samband med att väsentliga risker och förmå- Förmånsbestämda planer ner överförts till köparna. Intäkterna redovisas till verkligt värde med Alla utfästelser som inte övertagits av försäkringsbolag eller på annat avdrag för rabatter och moms. sätt säkerställts genom fondering hos extern part, skuldföres i balansräkningen. Försäljning varor Inom den svenska och norska verksamheten finns det både Intäkter redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt avgiftsbestämda och förmånsbaserade ersättningsplaner. I den och när huvudsakligen alla risker och rättigheter som är förknippade danska verksamheten finns endast avgiftsbestämda planer. med ägandet övergått till köparen, vilket normalt inträffar i samband För förmånsbestämda planer utgår ersättningar till anställda base- med kontant försäljning eller vid leverans. rat på beräknad ersättning vid anställningens avslutande och antalet tjänsteår. Intjänandetiden är maximalt 30 år inom Coop Norden-kon- Distributions- och logistikintäkter cernen. Koncernen bär risken för att utfästa ersättningar utbetalas till Intäkten uppkommer när bolagen säljer distributions- och logistik- nuvarande och tidigare anställda och de aktuariella och investerings- tjänster till extern part. Intäkterna redovisas i takt med att de tjänas in. relaterade riskerna bärs av företaget. De förmånsbestämda planerna är både fonderade och ofonderade. I de fall planerna är fonderade Bensinförsäljning har förvaltningstillgångarna avskilts i pensionsstiftelser. Dessa förvalt- Intäkter redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt ningstillgångar kan bara användas för att betala ut ersättningar och när huvudsakligen alla risker och rättigheter som är förknippade enligt pensionsavtalen. med ägandet övergått till köparen, vilket normalt inträffar i samband För förmånsbestämda planer beräknas kostnaden för förpliktelserna med kontant försäljning. enligt den så kallade Project Unit Credit Method, där en aktuariell beräkning görs vid varje årsbokslut av externa, oberoende aktuarier. Fakturering omkostnader NKL Aktuariella antaganden utgörs av företagets bästa bedömning av de Försäljningen i Coop Norge består uteslutande av produktion och olika variablerna som bestämmer kostnaderna för att tillhandahålla distribution av varor till Coop NKL och Samvirkelagen. Utöver det förmånerna. Exempel på aktuariella antaganden är återstående livs- sker även fakturering till NKL för att täcka omkostnader i enlighet längd, framtida avgångsintensitet, beräknad löneutveckling och val med upprättat avtal.
  • 33. Coop Norden Årsredovisning 2006 Noter 31 Fortsättning Not 2 av diskonteringsränta. De viktigaste aktuariella antaganden anges anläggningstillgångar som består av delar med olika nyttjandeperio- separat i not 9. Då aktuariella antaganden används är det sannolikt der behandlas som separata komponenter av materiella anläggnings- att det verkliga utfallet avviker från det förväntade. Dessa skillnader tillgångar och skrivs av baserat på dessas nyttjandeperioder. utgör aktuariella vinster och förluster. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering Aktuariella vinster och förluster som överstiger 10 procent av det av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och till- största av nuvärde av koncernens förpliktelser och det verkliga värdet gångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostna- av förvaltningstillgångarna periodiseras över den förväntade genom- der. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt respektive snittliga återstående tjänstgöringstiden för de anställda som omfat- rörelsekostnad. tas av planen. Förmånsbestämda planer som redovisas i balansräk- ningen utgör nuvärdet av förmånsbestämda förpliktelser, med Följande procentsatser har tillämpats: justering för oredovisade aktuariella vinster och förluster samt oredo- Förbättringsutgifter på annans fastighet visade kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder, skrivs av över hyreskontraktets längd, dock minst med 14% reducerat för det verkliga värdet av förvaltningstillgångarna. I det fall Maskiner och andra tekniska anläggningar 6–20% en nettotillgång uppkommer redovisas denna endast i den utsträck- Inventarier, verktyg och installationer 10–33% ningen den representerar framtida ekonomiska fördelar, till exempel i form av återbetalningar från planen eller i form av minskningar av Datorer som inte är en del av en etablering av en ny butik kost- framtida avgifter till planen. nadsförs i samband med inköpet. Större installationer i samband med I resultaträkningen utgörs kostnader för förmånsbestämda pen- nyetableringar aktiveras och skrivs av med 33 procent per år. sionsplaner av summan av kostnader avseende tjänstgöring under En tillgång som innehas under ett finansiellt leasingavtal skrivs, lik- innevarande och tidigare period, ränta på förpliktelsen och förväntad som ägda tillgångar, av över tillgångens beräknade nyttjandeperiod, avkastning på förvaltningstillgångarna. Kostnad avseende tjänstgö- eller över leasingperioden om denna är kortare. Leasingbetalningarna ring under innevarande period och tidigare perioder redovisas som redovisas som ränta och amortering av skulderna. personalkostnad. När det finns en skillnad mellan hur pensionskostnaden fastställs i Komponentredovisning juridisk person och koncern redovisas en avsättning eller fordran Redovisning av fastigheter sker enligt komponentredovisning. För avseende särskild löneskatt baserat på denna skillnad. Avsättningen varje del av en fastighet som har en kostnad som är signifikant i rela- eller fordran nuvärdesberäknas ej. tion till totala kostnaden för fastigheten görs avskrivningar separat. Kostnader för delar i fastigheter är signifikanta om de överstiger 10 Ersättningar vid uppsägning procent av fastighetens totala kostnad. Utan hänsyn till signifikans En avsättning redovisas i samband med uppsägningar av personal delas fastigheter in i följande komponenter: endast om företaget är bevisligen förpliktigat att avsluta en anställ- ning före den normala tidpunkten eller när ersättningar lämnas som – Mark ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång. I de fall företaget – Markanläggningar säger upp personal upprättas en detaljerad plan som minst innehåller – Byggnad arbetsplats, befattningar och ungefärligt antal berörda personer – Byggnadsinventarier samt ersättningarna för varje personalkategori eller befattning och – Hyresgästsanpassningar tiden för planens genomförande. Följande procentsatser har tillämpats vid avskrivningen Klassificering av tillgångar och skulder av komponenterna: Tillgångar och skulder klassificeras i balansräkningen antingen som Mark Ingen avskrivning kort- eller långfristiga. Långfristiga fordringar och skulder består i allt Markanläggning 5% väsentligt av belopp som förväntas förfalla till betalning mer än ett år Byggnader 1–4% räknat från balansdagen. Kortfristiga fordringar och skulder förfaller Byggnadsinventarier 4–5% till betalning inom ett år räknat från balansdagen. Hyresgästanpassningar 10–33% Materiella anläggningstillgångar Immateriella tillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräk- Goodwill ningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer Goodwill utgörs av skillnaden mellan anskaffningsvärdet för rörelse- att komma bolaget till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan förvärvet och det verkliga värdet av förvärvade identifierbara till- beräknas på ett tillförlitligt sätt. Materiella anläggningstillgångar redo- gångar, övertagna skulder och eventualförpliktelser. Goodwill har visas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskriv- bedömts ha en obestämbar nyttjandeperiod och redovisas till ningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade nedskrivningar. inköpspriset samt direkta kostnader hänförliga till tillgången för att Goodwill som uppkommer vid företagsförvärv hänförs i anslutning bringa den på plats och i skick för att kunna nyttjas i verksamheten. till förvärvet till tillgångar som genererar ett kassaflöde som är obe- Avskrivning på materiella anläggningstillgångar, med undantag av roende från andra tillgångar och som drar nytta av förvärvet. Om det pågående nyanläggningar, kostnadsförs så att tillgångens värde skrivs redovisade värdet på den kassagenererande enhetens tillgångar av linjärt över dess beräknade nyttjandeperiod. Vid beräkning av inklusive goodwill, överstiger nuvärdet av det framtida kassaflödet avskrivningsbart belopp beaktas restvärdet på anläggningstillgången. eller verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader, skrivs det Restvärde och nyttjandeperiod prövas vid varje bokslutstillfälle och redovisade värdet ner till det lägre värdet. Nedskrivningsbehovet för justeras om prövningen resulterar i en ny bedömning. Materiella goodwill prövas minst en gång per år eller mer ofta om det finns
  • 34. Coop Norden Årsredovisning 2006 Noter 32 Fortsättning Not 2 indikationer på att en värdeminskning har inträffat, se vidare under återförs endast om tillgångens redovisade värde efter återföring inte Nedskrivningar. Nedskrivning av goodwill redovisas i resultaträk- överstiger det redovisade värde som tillgången skulle ha haft om ningen. Vid försäljning av ett rörelseförvärv tas beloppet för oavskri- någon nedskrivning inte hade gjorts, med hänsyn tagen till de avskriv- ven goodwill med i beräkning av vinst eller förlust av avyttringen. ningar som då skulle ha gjorts. Återvinningsbart belopp för kassagenererande enheter fastställs Övriga immateriella tillgångar baserat på beräkningar av nyttjandevärden. Nedskrivningstester har De övriga immateriella tillgångarna, i huvudsak bestående av aktive- genomförts utifrån en i koncernen fastställd modell och har gjorts på rade IT-projekt, licenser, patent, varumärken och hyresrättigheter den lägsta nivå där separerbara kassaflöden identifierats. Där ett redovisas till anskaffningskostnad med avdrag för ackumulerade framtida kassaflöde inte med säkerhet kan prognostiseras används avskrivningar och eventuella nedskrivningar. nettoförsäljningsvärde. Den använda diskonteringsfaktorn avspeglar Internt upparbetade immateriella tillgångar redovisas endast om marknadens aktuella uppskattning av pengars tidsvärde och de risker en identifierbar tillgång har skapats, det är sannolikt att tillgången som förknippas med tillgången. Använd diskonteringsränta efter kommer att generera framtida ekonomiska fördelar och utgifterna skatt uppgick till 6–15 procent beroende på verksamhetens och till- för att utveckla tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Om gångens art och risk. Årets nedskrivningar uppgår till 20,7 MSEK för det inte är möjligt att redovisa någon internt upparbetad immateriell immateriella tillgångar och 61,9 MSEK för materiella anläggningstill- tillgång redovisas utgifterna för utveckling som en kostnad i den gångar. Inget nedskrivningsbehov är identifierat för finansiella period de uppkommer. Utgifter för förstudie, utbildning och löpande anläggningstillgångar i koncernen eller moderbolaget. Vid nedskriv- underhåll kostnadsförs löpande. ningsprövningen används minsta kassagenererande enhet, vilket Tillgångarna redovisas till anskaffningskostnad med avdrag för acku- varierar beroende på typ av tillgång. I det fall där till exempel en mulerade avskrivningar enligt plan och eventuella nedskrivningar. butik visar på ett negativt framtida kassaflöde kan värdet ändå för- Tillkommande utgifter för aktiverade immateriella tillgångar redo- svaras om det bedömda marknadsvärdet på butiksläget är högre än visas som en tillgång i balansräkningen endast då de ökar de ekono- det bokförda värdet på tillgångarna. miska fördelarna för den specifika tillgången till vilka de hänför sig. Alla andra utgifter kostnadsförs när de uppkommer. Anläggningstillgångar som innehas för försäljning Avskrivning på övriga immateriella tillgångar kostnadsförs så att och avvecklade verksamheter tillgångens värde skrivs av linjärt över dess beräknade nyttjandepe- Anläggningstillgångar klassificeras som att de innehas för försäljning riod. Avskrivning påbörjas från den dag då tillgången är tillgänglig om deras bokförda värde kommer att återvinnas huvudsakligen för användning. genom försäljningstransaktioner och inte genom stadigvarande bruk. Vid den tidpunkten som klassificering enligt ovan sker så upphör Följande procentsatser har tillämpats: avskrivningar att belasta resultaträkningen. Anläggningstillgångar Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten 20% som innehas till försäljning redovisas till det lägsta av bokfört värde Patent och licenser 20–33% och verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader, förutom Hyresrätter avseende uppskjutna skattefordringar och finansiella tillgångar som skrivs av över hyreskontraktets längd, dock minst med 14% värderas i enlighet med respektive standard. En avvecklad verksam- het är en del av företaget som antingen har avyttrats eller klassifice- Finansiella anläggningstillgångar rats som att den innehas till försäljning. Finansiella placeringar utgör antingen finansiella anläggningstill- gångar eller kortfristiga placeringar beroende på avsikten med inne- Varulager havet. Om löptiden eller den förväntade innehavstiden är längre än Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet enligt först in ett år utgör de finansiella anläggningstillgångar och om de är kortare – först ut principen (FIFU) respektive nettoförsäljningsvärdet. än ett år, kortfristiga placeringar. Nettoförsäljningsvärde utgörs av beräknat försäljningsvärde efter avdrag för försäljningskostnader. Nedskrivningar Vid varje rapporttillfälle granskar koncernen redovisade värden för Likvida medel anläggningstillgångar, utom för uppskjutna skattefordringar, för att Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga till- bedöma om det finns indikationer på att någon tillgång har minskat i godohavanden hos banker och motsvarande institut. I posten ingår värde. Om så är fallet, beräknas tillgångens återvinningsvärde för att också kortfristiga likvida placeringar vilka är utsatta för endast en en eventuell värdenedgång ska kunna fastställas. För de immateriella obetydlig risk för värdefluktuationer samt som har en löptid under- tillgångar som ännu inte är färdigställda eller de som har en obestämd stigande tre månader från anskaffningstidpunkten. nyttjandeperiod beräknar koncernen årligen återvinningsvärdet. Om det inte är möjligt att beräkna återvinningsvärdet för den enskilda till- Skatter gången, beräknar koncernen istället återvinningsvärdet för den kassa- Koncernens totala skatt utgörs av summan av aktuell skatt och upp- genererande enhet tillgången hör till. Där ett framtida kassaflöde inte skjuten skatt. Aktuell skatt utgörs av skatt som ska betalas eller erhålls med säkerhet kan prognosticeras används nettoförsäljningsvärde. avseende aktuellt år samt justeringar av tidigare års aktuella skatt. Återvinningsvärdet definieras som det högsta av nettoförsäljningsvär- Uppskjuten skatt redovisas enligt den s k balansräkningsmetoden. det och nyttjandevärdet. Nyttjandevärdet definieras som nuvärdet av Uppskjuten skatt beräknas på alla temporära skillnader som uppkom- de uppskattade framtida betalningar som tillgången genererar. Om mer mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och det redovisade värdet överstiger det högsta av nyttjandevärdet och skulder. Temporära skillnader beaktas ej avseende koncernmässig nettoförsäljningsvärdet skrivs tillgången ned till det högsta av dessa goodwill och inte heller vid skillnader hänförliga till aktier i dotterbolag värden. Nedskrivningen redovisas i resultaträkningen. Nedskrivningar då de inte förväntas bli beskattade under en överskådlig framtid.
  • 35. Coop Norden Årsredovisning 2006 Noter 33 Fortsättning Not 2 Det skattemässiga värdet av avdragsgilla temporära skillnader och Leverantörsskulder underskottsavdrag aktiveras i den mån det är sannolikt att det med- Leverantörsskulders förväntade löptid är kort, varför skulden redovi- för lägre skatteutbetalningar i framtiden. sas till nominellt belopp utan diskontering. Det redovisade värdet på uppskjutna skattefordringar prövas vid varje bokslutstillfälle och reduceras till den del det inte längre är san- Derivatinstrument nolikt att tillräckliga skattepliktiga överskott kommer att finnas till- Samtliga derivat värderas till verkligt värde. Affärsdagsredovisning gängliga för att utnyttjas helt eller delvis inom en överskådlig framtid tillämpas vid bokföring av derivatinstrument på balansräkningen. mot uppskjutna skattefordringar. Samtliga derivat som ej säkringsredovisas är klassificerade som ”Innehav för handel”. Avsättningar Legala eller informella förpliktelser till följd av inträffade händelser Valutaderivat och som på balansdagen är sannolika till sin förekomst men ovissa till Koncernen har väsentliga valutaflöden i utländsk valuta relaterade till belopp eller tidpunkt har redovisats som avsättningar. Avsättning inköp av varor i främmande valutor. För säkring av fluktuationer i valu- redovisas med det belopp som motsvarar den bästa bedömningen av takurser avseende dessa flöden används terminskontrakt, swappar den utbetalning som krävs för att reglera åtagandet. När utflödet av och optioner. Coop Norden har valt att ej tillämpa säkringsredovisning. resurser bedöms ske långt fram i tiden diskonteras det förväntade Förändringar avseende dessa instrument redovisas löpande över resul- framtida kassaflödet och avsättningen redovisas till nuvärde. Diskon- taträkningen som finansiella intäkter och kostnader. Utestående ford- teringsräntan motsvarar marknadsräntan före skatt samt beaktar de ringar och skulder i utländsk valuta värderas löpande till balansdagens risker som är förknippade med skulden. Den successiva ökningen av kurs, varvid dessa värdeförändringar redovisas i rörelseresultatet. det avsatta beloppet som nuvärdesberäkningen medför redovisas som en räntekostnad i resultaträkningen. Avsättningarna omprövas Räntederivat vid varje bokslutstillfälle. Räntederivat (ränteswapavtal), FRA-kontrakt (Forward Rate En avsättning för omstrukturering redovisas när koncernen har Agreement) och Futures ingås i syfte att förändra den underliggande fastställt en utförlig och formell omstruktureringsplan och omstruk- finansiella nettoskuldens räntestruktur. Räntederivat värderas till tureringen antingen har påbörjats eller blivit offentligt tillkännagiven. verkligt värde och förändringar redovisas löpande över resultaträk- Ingen avsättning görs för framtida rörelsekostnader. En avsättning ningen som finansiella intäkter och kostnader och säkringsredovis- för framtida förlustkontrakt redovisas när de förväntade fördelarna ning tillämpas ej. som koncernen väntas erhålla från kontraktet är lägre än de oundvik- liga kostnaderna för att uppfylla förpliktelserna enligt kontraktet. Elderivat Avsättningar redovisas i balansräkningen under övriga kort- och Finansiella elderivat används i syfte att reducera exponeringen mot långfristiga skulder. förändringar i elpriset. Samtliga elderivat värderas till verkligt värde. Coop Norden har valt att tillämpa säkringsredovisning i enlighet med Finansiella instrument IAS39. Förändringar i verkligt värde som anses effektiva redovisas Samtliga finansiella tillgångar och finansiella skulder, exklusive derivat- löpande mot säkringsreserven i eget kapital. Säkringsreserven beräk- instrument, redovisas till verkligt värde alternativt upplupet anskaff- nas upplösas i takt med att säkrad post träffar resultaträkningen. ningsvärde beroende på den initiala klassificeringen. Återbetal- Ineffektiv del av säkringar redovisas under finansiella intäkter och ningsbeloppet redovisas i resultaträkningen fördelat över låne- kostnader i resultaträkningen. perioden, med tillämpning av effektivitetsräntemetoden. Likviddags- redovisning tillämpas vid bokföring av finansiella skulder på balansräk- Kassaflödesanalys ningen. Samtliga derivatinstrument värderas till verkligt värde. Coop Norden tillämpar den indirekta metoden enligt IAS 7 vid redo- Presenterade verkliga värden för derivatinstrument har utförts med visning av kassaflöden från den löpande verksamheten. ledning av de mest tillförlitliga marknadspriser som finns att tillgå. Detta innebär att alla derivatinstrument som handlas på en effektiv Moderbolagets redovisningsprinciper marknad är värderade market-to-market med aktuella priser. När det Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt Årsredo- gäller instrument där ett tillförlitligt pris inte finns tillgängligt på mark- visningslagen och Redovisningsrådets rekommendationer RR 32 naden används aktuell marknadsränta vid diskontering av kassaflöden. Redovisning för juridiska personer samt tillämpliga uttalanden från Akutgruppen. RR 32 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för Kundfordringar den juridiska personen skall tillämpa samtliga av EU godkända IFRS Kundfordringar redovisas till det belopp som förväntas inflyta efter och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för Årsredo- avdrag för osäkra fordringar som bedömts individuellt. Kundfordrans visningslagen och Tryggandelagen och med hänsyn till sambandet förväntade löptid är kort, varför värdet redovisats till nominellt mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka belopp utan diskontering. Nedskrivningar av kundfordringar redovi- undantag och tillägg som skall göras från IFRS. Skillnaderna mellan sas i rörelsens kostnader. koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper framgår nedan. Finansiella placeringar Intäkter som redovisas i moderbolaget: Finansiella placeringar värderas till verkligt värde med värdeföränd- Utvecklingsbidrag från egna och medlemsföreningars butiker ringar redovisade i resultaträkningen. Moderbolaget erhåller intäkter från dotterbolagen och de detaljhan- delsdrivande föreningarna för att bedriva gemensamma projekt inom koncernen.
  • 36. Coop Norden Årsredovisning 2006 Noter 34 Fortsättning Not 2 Utdelning Aktieägartillskott och koncernbidrag Intäkten för utdelning i moderbolaget redovisas i samband med att Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och utdelning sker. aktiveras i aktier och andelar hos givaren, i den mån nedskrivning ej bedöms nödvändigt. Koncernbidrag redovisas enligt ekonomisk inne- Immateriella anläggningstillgångar börd. Det innebär att koncernbidrag som lämnats i syfte att mini- I moderbolaget tillämpas avskrivning enligt plan på goodwill vilket mera koncernens skatt redovisas direkt mot balanserade vinstmedel inte sker i koncernredovisningen, se not 17 (Immateriella tillgångar). efter avdrag för dess aktuella skatteeffekt. Koncernbidrag som är att jämställa med utdelning redovisas som en utdelning. Ersättning till anställda Moderbolagets pensionsåtaganden har beräknats och redovisats baserat på Tryggandelagen. Tillämpning av Tryggandelagen är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt. 3 Kritiska uppskattningar och bedömningar För att upprätta redovisningen gör företagsledningen och styrelsen Avsättningar uppskattningar och bedömningar som påverkar i bokslutet redovisade En hårdnande konkurrens har lett till omorganisationer och föränd- tillgångs- och skuldposter respektive intäkts- och kostnadsposter samt ringar av befintliga kedjekoncept. Det har gett ett behov av kraftiga annan lämnad information. Verkligt utfall kan skilja sig från dessa omstruktureringsreserver inom koncernen per 2005-12-31, främst bedömningar. Effekten av ändrade uppskattningar och bedömningar inom Coop Sverige AB. Under 2006 har en uppföljning av befintliga redovisas i resultaträkningen för den period under vilken ändringarna avsättningar genomförts och upplösning respektive ytterligare avsätt- genomförs och med oförändrad klassificering av dessa poster. ning har skett i det fall avsättningen inte bedömts korrekt. De avsätt- Företagsledningen har med revisionskommittén diskuterat utveck- ningar som är gjorda per 2006-12-31 bedöms tillräckliga för de åtgär- lingen, valet och upplysningarna avseende koncernens kritiska redo- der som ska genomföras kommande verksamhetsår. visningsprinciper och uppskattningar. Det finns inte i någon av de redovisningsprinciper som gäller för koncernen, några ställningsta- Försäljning av dotterbolag ganden eller val som väsentligen utgör någon risk för bedömningen Under 2006 genomfördes försäljning av fem dotterbolag. I försälj- av koncernens resultat och finansiella ställning för extern part. ningsavtalet finns en tilläggsköpeskilling reglerad, vilken kommer att slutavräknas 30 december 2007. Regleringen av denna tilläggsköpe- Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar skilling är beroende av att ett antal villkor är uppfyllda. Baserat på Vissa antaganden om framtiden och vissa uppskattningar och den osäkerhet som råder avseende dessa villkor har bolaget valt att bedömningar per balansdagen har särskild betydelse för värdering av inte intäktsredovisa tilläggsköpeskillingen förrän samtliga villkor är tillgångarna och skulderna i balansräkningen. Nedan berörs de områ- uppfyllda. den där risken för värdeförändringar under kommande år är störst på grund av att antaganden eller uppskattningar kan behöva ändras. Kritiska bedömningar vid tillämpning av koncernens redovisningsprinciper Nedskrivningsprövning av anläggningstillgångar Finansiella och operationella leasingavtal Koncernen har inte någon väsentlig goodwill post och de poster som I samband med fastighetsförsäljningen som är att betrakta som en finns har inte varit föremål för nedskrivning. Sedvanlig nedskrivnings- ”sale and lease back” affär uppstod frågan om det nya hyresförhållan- prövning för goodwill har skett. det är att betrakta som en finansiell leasing eller operationell leasing. Nedskrivningsprövning har även företagits för de aktiverade kost- Vad gäller kvalificeringen till operationell leasing är den starkt kopp- naderna för egenutvecklade programvaror samt andra aktiverade lad till om hyrestagaren löper en risk, om hyran är marknadsanpas- immateriella anläggningstillgångar. Om det funnits en indikation på sad och om ägandet av fastigheterna övergått till köparen. Det är att värdet minskat har nedskrivningsprövning även skett för materi- företagsledningens bedömning att samtliga ekonomiska risker och ella anläggningstillgångar. En del av prövningarna som gjorts har fördelar som är förknippade med fastigheterna finns hos leasegiva- resulterat i nedskrivningar till följd av omstruktureringar och inrikt- ren varför hyreskontrakten klassificeras som operationell leasing. ningsförändringar inom koncernen. Aktivering av immateriella anläggningstillgångar Pensionsåtaganden Koncernen aktiverar kostnaden för utveckling av affärssystem som Företagsledningen har tagit del av information om en höjning av förväntas bidra till ökad produktivitet. Avskrivning sker över beräkningsränta för stiftelseföretagens pensionsskuld avseende för- bedömda nyttjandeperioder. Principer för aktiering och avskrivning månsbestämda pensioner i Sverige. Räntehöjningen medför lägre har fastställts i koncernens redovisningsmanual. Den tillämpade prin- kostnader i år. Avkastningen på pensionsmedlen har varit god under cipen är i enlighet med IAS 38. året och avkastningen kompenserar för andra parametrar som änd- rats. Ytterligare kapitaltillskott till stiftelsen i Sverige bedöms inte Lagervärdering som nödvändiga. Lagervärderingen är gjord enligt koncernens fastställda regler om åldersfördelning med en kompletterande värdering av större varupar-
  • 37. Coop Norden Årsredovisning 2006 Noter 35 Fortsättning Not 3 tier med lång liggetid. Lagervärderingen är gjord med tillräcklig Aktier i dotterbolag hänsyn till risk för inkurans och med nedskrivning för svinn och I moderbolaget finns aktier i dotterbolag för vilka underliggande verk- kassation. samhet visar förlust. Nedskrivningsprövning har skett för aktier i dot- terbolag enligt gällande redovisningsstandard. Använd diskonterings- Leverantörsbonus ränta efter skatt uppgick till 6 procent. Företagsledningens och Dotterbolagen har avtal med leverantörer som innebär att bonus styrelsens bedömning är att det finns betydande övervärden i samt- utgår om bolaget uppnår vissa givna villkor som till exempel en viss liga dotterbolags verksamheter varför ingen nedskrivning har skett i inköpsvolym. Avtalen och dess villkor kan vara svåra att uppskatta räkenskaperna för 2006. och bedöma innan samtliga parametrar är kända. Företagsledningen har i årsbokslutet gjort sin bästa bedömning över den leverantörsbo- nus som bedöms flyta in för räkenskapsåret 2006. I årsbokslutet har koncernen bokfört en upplupen intäkt motsvarande utestående leve- rantörsbonusar. 4 Nettoomsättningens fördelning Intäkter per väsentliga intäktsslag Intäkter Koncernen Koncernens försäljning i Danmark och Sverige utgörs huvudsakligen MSEK 1 jan–31 december 2006 2005 av detaljhandel, vilket avser butiksförsäljning med kontant betalning. Nettoomsättning: Intäkterna redovisas således normalt i samband med kontant betal- ning. Intäkterna redovisas till verkligt värde med avdrag för rabatter Varuförsäljning, butiksförsäljning 48 207,4 47 766,00 och moms. Varuförsäljning, egen produktion 62,8 27,5 I Danmark och Sverige sker även distribution av varor till detalj- Varuförsäljning, DDF 13 614,8 13 179,6 handelsdrivande brugsföreningar/konsumentföreningar, här förkortat Varuförsäljning, Coop NKL 22 970,9 20 340,7 DDF. Försäljning i Norge består uteslutande av produktion och distri- Grossistförsäljning 72,3 95,9 bution av varor till Coop NKL och Samvirkelagen (DDF). Distributions- och logistikintäkter 519,9 484,1 Övriga 10,8 10,1 Summa 85 458,9 81 903,9
  • 38. Coop Norden Årsredovisning 2006 Noter 36 5 Övriga rörelseintäkter Koncernen Moderbolaget MSEK 1 januari–31 december 2006 2005 2006 2005 Bensinförsäljning 4 867,0 4 739,0 — — Fakturering av omkostnader till Coop NKL 1 361,8 1 361,0 — — Utvecklingsbidrag egna butiker och DDF-butiker 100,7 94,9 183,7 183,3 FDB, medlemsadministration 28,0 29,2 — — Kedjeavgifter 228,8 222,1 — — Försäljning tjänster 94,0 166,8 361,1 614,9 Realisationsvinst vid avveckling av verksamhet — 2 167,9 — — Realisationsvinst 109,2 62,9 26,3 — Externa hyresintäkter 64,4 126,2 — — Övrigt 280,8 224,4 99,2 39,9 Summa övriga rörelseintäkter 7 134,7 9 194,4 670,3 838,1 Varav; Övriga rörelseintäkter från avvecklade verksamheter — 2 183,3 — — Koncernens övriga intäkter består till stor del av bensinförsäljning, I moderbolaget har det skett lägre vidarefakturering av kostnader samt fakturering till Coop NKL för att täcka omkostnader i enlighet under 2006 än under 2005. Orsaken är att under 2005 fanns det med avtal. Årets realisationsvinster är till stor del hänförlig till fastig- personal i moderbolaget som bytte arbetsgivare men som utförde hetsförsäljning i Norge. Realisationsvinst 2005 från avvecklad verk- arbete för den gamla arbetsgivarens räkning under en övergångs- samhet hänför sig till försäljning av delar av det svenska fastighetsbe- period. ståndet i koncernen.
  • 39. Coop Norden Årsredovisning 2006 Noter 37 6 Nettoomsättning per geografiska marknader och verksamhetsgrenar Nettoomsättning per geografiska marknader1) Summa pågående Sverige Norge Danmark Elimineringar etc verksamheter 2006 2005 2006 2005 2006 2005 2006 2005 2006 2005 INTÄKTER Nettoomsättning 25 703 25 392 23 034 20 368 36 723 36 145 — — 85 459 81 904 Övriga rörelseintäkter 376 464 2 144 1 478 4 970 4 811 –354 259 7 135 7 011 Intern omsättning 71 54 75 4 962 1 383 –1 108 –1 441 0 — Rörelsens intäkter 26 150 25 909 25 252 21 850 42 654 42 339 –1 462 –1 182 92 594 88 915 RESULTAT Resultat före strukturkostnader –185 –513 326 248 565 388 –351 –118 356 6 Strukturkostnader och engångseffekter –13 –772 — –69 –42 35 –41 –46 –855 Övrigt –67 –66 –25 –21 –89 –85 181 170 0 –2 Resultat per geografisk marknad –265 –1 350 301 227 407 261 –135 11 309 –851 Övriga ofördelade kostnader — — Rörelseresultat 309 –851 Finansnetto –161 –51 Resultat efter finansiella poster 148 –901 ÖVRIGA UPPLYSNINGAR Tillgångar 6 147 6 887 4 854 4 722 11 218 11 233 –1 964 –5 103 20 255 17 739 Ofördelade tillgångar — 2 697 Summa tillgångar 20 255 20 437 Skulder 4 248 4 415 3 698 3 685 8 002 8 125 –950 14 14 997 16 240 Ofördelade skulder — –1 392 Summa skulder 14 997 14 847 Kassaflöde från löpande verksamheten –132 –273 14 199 1 258 1 231 –118 114 1 022 1 271 Kassaflöde från investeringsverksamheten –343 –106 –92 –94 –973 –360 13 –110 –1 395 –671 Kassaflöde från finansieringsverksamheten –332 –1 216 –7 –8 –46 –64 506 –2 305 121 –3 593 Nettoinvesteringar 296 –117 33 97 205 374 –7 –67 527 287 Avskrivningar och nedskrivningar 477 819 95 95 500 448 12 13 1 084 1 374 Nettoomsättning och övriga intäkter per rörelsegren1) Omsättning Anläggningstillgångar Investeringar, netto 2006 2005 2006 2005 2006 2005 Stormarknader 19 792 20 062 1 655 653 165 141 Supermarket 20 395 20 025 2 055 728 209 72 Lågpris 8 015 7 664 401 158 88 — Grossistförsäljning 36 926 30 802 1 848 1 047 62 60 Industri 63 28 237 266 –19 37 Övrigt 7 403 10 335 1 464 5 629 22 –23 Summa 92 594 88 915 7 660 8 481 527 287 1) Avser pågående verksamheter Segmentsrapportering upprättas för koncernens geografiska områden. Koncernens interna rapporteringssystem är uppbyggt utifrån uppföljning av avkastningen på koncernens verksamheter i olika länder eller olika geografiska områden varför geografiska områden är den primära indelningsgrunden. Rörelsegrenar utgör koncernens sekundära segment.
  • 40. Coop Norden Årsredovisning 2006 Noter 38 7 Medelantal anställda samt upplysning om könsfördelning och sjukfrånvaro Medelantal anställda 2006 2005 Koncernen och moderbolaget Antal anställda varav kvinnor varav män Antal anställda varav kvinnor varav män Moderbolaget 294 144 150 375 195 180 Sverige, exklusive moderbolaget 8 570 4 776 3 794 9 007 5 033 3 974 Norge 1 681 428 1 253 1 635 413 1 222 Danmark 11 819 5 924 5 895 12 093 5 995 6 098 Övriga länder1) 159 70 89 135 67 68 Koncernen totalt 22 523 11 342 11 181 23 245 11 703 11 542 1) Avser anställda i intressebolag där andelsinnehavet överstiger 50 procent Könsfördelning ledande befattningshavare 2006 2005 Koncernen Totalt varav kvinnor varav män Totalt varav kvinnor varav män Styrelseledamöter 37 4 33 50 5 45 Vd, övrig företagsledning 31 6 25 43 7 36 Koncernen totalt 68 10 58 93 12 81 2006 2005 Moderbolaget Totalt varav kvinnor varav män Totalt varav kvinnor varav män Styrelseledamöter 13 3 10 14 4 10 Vd, övrig företagsledning 10 1 9 10 1 9 Totalt 23 4 19 24 5 19 Moderbolaget Sjukfrånvaro 2006,% 2005,% Total sjukfrånvaro, helår 3,0 3,3 långtidssjukfrånvaro, mer än 60 dagar 1,1 1,7 sjukfrånvaro för män 1,7 5,9 sjukfrånvaro för kvinnor 4,2 1,1 anställda –29 år 1,7 1,1 anställda 30–49 år 1,8 2,9 anställda 50 år– 4,0 4,0
  • 41. Coop Norden Årsredovisning 2006 Noter 39 8 Löner, andra ersättningar och sociala kostnader Koncernen MSEK per 31 december 2006 2005 Löner, andra ersättningar och sociala kostnader Moderbolag Styrelse, vd och vice verkställande direktörer 14,9 28,0 Övriga ledande befattningshavare 15,1 30,4 Övriga anställda 107,9 144,0 Summa löner och andra ersättningar 137,9 202,4 Sociala kostnader 93,1 133,3 Varav pensionskostnader: 36,7 48,3 1) Summa löner, andra ersättningar och sociala kostnader 231,0 335,7 1) De minskade lönekostnaderna i moderbolaget beror främst på den organisationsförändring som gjordes 2006 då bland annat anställda flyttades från moderbolaget till Coop Sverige AB. Dotterbolag i Sverige Styrelse, vd och vice vd 4,4 1,6 Övriga anställda 2 270,9 2 296,4 Summa löner och andra ersättningar 2 275,3 2 298,0 Sociala kostnader 896,2 908,2 Varav pensionskostnader: 186,0 183,3 Summa löner, andra ersättningar och sociala kostnader 3 171,5 3 206,2 Dotterbolag i Norge Styrelse och vd 2) 3,1 4,3 Övriga ledande befattningshavare — 1,9 Övriga anställda 804,4 787,6 Summa löner och andra ersättningar 808,6 793,8 Sociala kostnader 171,6 170,5 Varav pensionskostnader: 57,6 59,8 Summa löner, andra ersättningar och sociala kostnader 980,2 964,3 Dotterbolag i Danmark Styrelse och direktion 3) 12,7 10,9 Övriga ledande befattningshavare — 3,4 Övriga anställda 4 156,5 4 105,8 Summa löner och andra ersättningar 4 169,2 4 120,1 Sociala kostnader 311,3 297,8 Varav pensionskostnader: 214,3 205,5 Summa löner, andra ersättningar och sociala kostnader 4 480,5 4 417,9 Dotterbolag i övriga länder Styrelse och vd — — Övriga anställda 31,5 32,1 Summa löner och andra ersättningar 31,5 32,1 Sociala kostnader 1,4 1,7 Varav pensionskostnader: 1,2 1,2 Summa löner, andra ersättningar och sociala kostnader 32,9 33,8 Koncernen totalt Löner och andra ersättningar till styrelse, vd och vice vd 36,2 44,8 Löner och andra ersättningar till övriga ledande befattningshavare 15,1 35,7 Löner och andra ersättningar till övriga anställda 7 371,2 7 365,9 Summa löner och andra ersättningar 7 422,5 7 446,4 Summa sociala kostnader 1 473,6 1 511,5 Varav pensionskostnader: 495,8 498,0 Koncernen totalt löner, andra ersättningar och sociala kostnader 8 896,1 8 957,9 2) Avser tillförordnad vd 2006. 3) Direktionen i Coop Danmark omfattar sammanlagt fyra personer, enligt dansk ABL.
  • 42. Coop Norden Årsredovisning 2006 Noter 40 Fortsättning Not 8 Styrelse Villkor för vd, vice vd och ledande befattningshavare Enligt bolagsstämmans beslut utgår styrelsearvode intill nästa ordi- Koncernens verkställande direktör under 2006 lämnade bolaget under narie bolagsstämma med 2 500 (1 768) KSEK, varav 300 (250) KSEK januari 2007 och har enligt avtal ersättning uppgående till 7,2 MSEK till styrelsens ordförande. De två vice ordförandena erhåller 200 (150) per år exklusive semestertillägg till och med juni 2008. Den beräk- KSEK vardera och övriga ledamöter 150 (100) KSEK vardera. nade bonusen för 2006 uppgår till 2,3 MSEK. De samlade pensions- Suppleanter erhåller ersättning om 2 KSEK per möte. Totalt har avsättningarna från Coop Norden och Coop NKL under åren ger 1 587 KSEK av 2006 års arvoden utbetalts under 2006. den tidigare koncernchefen en pension från och med juli 2008 med 17 procent av slutlönen livsvarigt. Från 67 års ålder samordnas pensi- Ersättningskommittén onen med andra pensionsavsättningar. I bolaget görs en årlig avsätt- En ersättningspolicy finns som innefattar lön, bonus, pension och ning för vds pensionsförpliktelse. avgångsvederlag. Policyn för lönesättning är utformad så att kon- Övriga ledande befattningshavare har och har haft marknadsmäs- cernledning och övrig ledning ska få en konkurrenskraftig ersättning siga anställningsvillkor. Med andra ledande befattningshavare avses med hänsyn till bolagets resultat, marknaden där koncernen verkar de personer som tillsammans med vd utgör och har utgjort koncern- och med hänsyn tagen till externa marknadsuppgifter. Företaget ledningen. För koncernledningens sammansättning under 2006 och praktiserar bonusbaserad lön för koncernledningen. Företaget tilläm- vid årsredovisningens avgivande, se sid 65. Utöver uppsägningstid par premiebestämda pensionsavsättningar i spannet om 25–35 pro- 6–12 månader finns avtal om avgångsvederlag som omfattar upp till cent av pensiongrundande lön. 18 månadslöner. För vissa ledande befattningshavare har avtal träf- fats om pension från 60 eller 62 års ålder. Rörliga ersättningar Per 2006-12-31 hade Coop Norden AB tre vice verkställande direk- För vd, vice vd och övriga ledande befattningshavare gäller att en törer och vid årsredovisningens avgivande två vilka är anställda i dot- rörlig bonusersättning om 35 procent av grundlönen utgår baserat terbolagen Coop Norge AS och i Coop Sverige AB. I januari 2007 har på koncernens resultatutfall. vice vd Per Bank tillika vd i dotterbolaget Coop Danmark A/S tillträtt som vd i Coop Norden-koncernen. Coop Norden-koncernen har både avgiftsbestämda och förmåns- bestämda pensioner. Se vidare not 9, ersättning till anställda. Koncernens totala omstruktureringskostnader avseende personal har belastat resultatet med 7 (128,1) MSEK. 9 Ersättning till anställda Coop Norden koncernen har både avgiftsbestämda och förmånsbe- högsta av antingen pensionsförpliktelserna eller marknadsvärdet av stämda pensionplaner. Enligt avgiftsbestämda planer betalar företa- förvaltningstillgångarna, resultatförs det överstigande beloppet över get fastställda avgifter till en extern part och har inte några förpliktel- de anställdas återstående anställningstid. Familjepension och sjuk- ser att betala ytterligare avgifter. De förmånsbaserade planerna pension tryggas genom KP Pensionskassa för de svenska bolagen. innebär att den anställde garanteras en pension motsvarande en viss Arbetsgivare har även möjlighet att trygga ålderspension i pensions- procentsats av slutlönen vid full tjänstetid. För full tjänstetid krävs 30 kassan. Nyintjänande av pensionsrätt inom den svenska delen sker tjänstgöringsår mellan 28 och 65 års ålder. I de förmånsbaserade pla- huvudsakligen till en fastställd plan hos KP Pensionskassa. KP nerna ska nuvärdet av pensionsförpliktelserna årligen beräknas enligt Pensionskassa klarar inte av tekniska skäl att ta fram tillräcklig infor- den så kallade Projected Unit Credit Method utifrån vissa aktuariella mation för att redovisa pensionskassan som en förmånsbestämd antaganden, avseende löneökningar, avgångstakt, inflation, diskon- plan. Den har därför behandlats som en avgiftsbestämd pensionplan. teringsränta med mera. Pensionsförpliktelserna i Coop Norden AB Coop Norge AS har både förmånsbaserade och avgiftsbestämda och Coop Sverige AB avseende ålderspension tryggas genom KP pensioner. Pensionsmedlen finns huvudsakligen hos Storebrand pensionstiftelse. I stiftelsen tryggas endast temporär och livsvarig Livsforsikring. ålderspension. Stiftelsetillgångarna utgörs av förvaltningstillgångar Coop Danmark A/S har endast avgiftsbestämda pensioner. avseende pensioner och värderas till marknadsvärde. Då den aktua- I koncernen bruttoredovisas pensionsskuld/pensionsfordran. riella vinsten eller förlusten på pensionsförpliktelser och förvaltnings- I raden övriga långfristiga fordringar, ej räntebärande finns en pen- tillgångar överstiger en korridor motsvarande 10 procent av det sionsfordran om 61,5 MSEK.
  • 43. Coop Norden Årsredovisning 2006 Noter 41 Fortsättnig Not 9 Avsättning för pensioner Total Total Koncernen MSEK 2006 2005 Kostnad förmånsbestämda pensioner för perioden Kostnad intjänade förmåner under perioden (+) 85,1 74,7 Räntekostnad (+) 151,6 153,1 Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar (–) –151,5 –149,9 Reduceringar/regleringar av plan (–) — — Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder oantastbara förmåner (+) –0,5 0,5 Amortering av aktuariella vinster (–)/förluster (+) 2,0 –0,1 Pensionskostnad för perioden 86,7 78,3 Pensionskostnad för avgiftsbestämda pensionsplaner 264,9 332,4 Löneskatt på pensionskostnader 31,0 29,1 Skuld i balansräkning Pensionsförpliktelse (+) 3 781,7 3 726,7 Förvaltningstillgångar (–) –3 364,4 –3 286,5 Oredovisade aktuariella förluster (–)/vinster (+) –373,3 –327,5 Oredovisade kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder antastbara förmåner — 0,5 UB Skuld (+)/fordran (–) som redovisas i balansräkning 44,0 113,2 Skuld (+)/fordran (–) särskild löneskatt –10,0 –6,4 Skuld (+)/fordran (–) bolagsskatt 14,4 48,2 Förändring av förvaltningstillgångar IB Förvaltningstillgångar 3 286,5 2 942,2 Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar (+) 151,5 149,9 Pensionsutbetalningar från förvaltningstillgångarna (–) –177,1 –186,7 Inbetalningar av bolaget (+) 147,1 140,6 Administrativa kostnader (–) –3,8 –3,6 Nettotransfereringar av förvaltningstillgångar (+/–) — 58,9 Premier betalda från förvaltningstillgångar (–) –3,5 –2,2 Aktuariella vinster (+)/förluster (–) på förvaltningstillgångar 29,3 123,8 Valutakursdifferens –65,8 63,6 UB Förvaltningstillgångar 3 364,2 3 286,5 Verklig avkastning på förvaltningstillgångar 180,8 273,7 Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar 151,5 149,9 Aktuariell vinst (+)/förlust (–) på förvaltningstillgångar 29,3 123,8 Förändring av pensionsförpliktelse IB Pensionsförpliktelse 3 726,7 3 172,3 Kostnad intjänade förmåner under perioden (+) 87,7 74,8 Räntekostnad (+) 151,6 153,2 Administrativa kostnader (–) –3,7 –3,6 Pensionsutbetalningar (–) –177,1 –186,6 Minskning till följd av reduceringar/reglering av plan (–) — 0,0 Nettoöverföringar av förpliktelse (+/–) –2,4 79,8 Aktuariell vinst (–)/förlust (+) på pensionsförpliktelse 88,4 356,8 Valutakursdifferens –89,5 80,0 UB Pensionsförpliktelse 3 781,7 3 726,7
  • 44. Coop Norden Årsredovisning 2006 Noter 42 Fortsättning Not 9 Total Total Koncernen MSEK 2006 2005 Aktuariella vinster/förluster IB Ackumulerad vinst (+)/förlust (–) –324,5 –91,5 10% av det största av IB Förpliktelse och IB Förvaltningstillgångar 120,8 333,2 Amorteringstid –16,6 27,9 Amortering av vinst (–)/förlust (+) 2,0 — Aktuariell vinst (+)/förlust (–) på förvaltningstillgångar 29,3 123,8 Aktuariell vinst (+)/förlust (–) på pensionsförpliktelse –88,4 –356,8 Övrigt 8,3 — UB Ackumulerad vinst (+) /förlust (–) –373,3 –324,5 Viktiga aktuariella antaganden (%) Diskonteringsränta 3,6–4,5 3,6–5,0 Inflation 2,0–2,5 2,0–2,5 Ökning av pensionsutbetalningar 2,0–2,0 2,0–2,0 Löneökningstakt 3,0–3,5 3,0–3,0 Ökning i inkomstbasbelopp/G–regulering 3,0–3,0 3,0–3,0 Personalomsättningstakt 2,0–5,0 2,0–5,0 Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar 4,3–6,0 4,3–6,0 Livslängds/dödlighetsantaganden FFS2001:1, k1963 Övrig information Förväntade pensionsutbetalningar nästa period –108,8 Förväntade inbetalningar av bolaget nästa år (bolagets bästa uppskattning) 121,8 Förväntad Tillgångsallokering (%) Tillgång avkastning aktier 25–26 8,0 obligationer 56–65 3,5 fastigheter 10 5,8 övrigt 8 Tillgångsallokeringen innefattar även en genomsnittlig fördelning av Storebrands pensionsmedel. Framtida betalningar Tillskott För svenska företag tryggas en del av åtagandena även genom kreditförsäkring. Skulle pensionsförpliktelserna öka kan respektive företag därmed välja om och när medel tillskjuts till pensionsstiftelsen eller i annat fall göra en avsättning till pensioner i balans- räkningen. Till pensionsstiftelserna förväntar sig Coop Norden att tillskjuta 0 MSEK under 2007. Moderbolagets pensionsförpliktelser: Moderbolaget 2006 2005 Pensionsförpliktelser för verkställande direktör, se vidare not 9 14,2 6,7 Pensionsförpliktelser för övriga anställda 58,5 42,5 Totalt 72,7 49,2 Koncernen Moderbolaget 2006 2005 2006 2005 Belopp i avsättningsposten som förväntas regleras efter mer än 12 månader 3 605 3 540 72,7 49,2
  • 45. Coop Norden Årsredovisning 2006 Noter 43 10 Övriga externa kostnader Koncernen Moderbolaget MSEK 2006 2005 2006 2005 Bensininköp 4 800,4 4 666,5 — — Marknadsföringskostnader 854,2 914,7 — 30,9 Konsultarvoden 151,9 216,2 93,0 138,6 IT-kostnader 575,5 764,5 77,2 121,6 Övriga tjänster — — 301,0 106,1 Hyreskostnader 3 172,8 2 660,0 13,9 16,3 FDB, åtkomst medlemsregister 28,0 29,2 — — Realisationsförluster 36,4 33,4 26,3 — Kostnader för omstrukturering 33,0 506,6 — — Övrigt 3 422,9 3 377,4 30,3 76,2 Summa 13 075,1 13 168,5 541,7 489,7 11 Arvode till revisorer Koncernen Moderbolaget MSEK 2006 2005 2006 2005 Revision Deloitte 5,5 6,3 1,0 0,9 NorAudit 1,4 1,2 — — Summa revision 6,9 7,5 1,0 0,9 Andra uppdrag Deloitte 2,0 5,4 1,3 2,9 NorAudit 1,3 1,0 — — Summa andra uppdrag 3,3 6,4 1,3 2,9 Summa 10,2 13,9 2,3 3,8 Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och vds förvaltning. Revision är även övriga arbets- uppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana arbetsuppgifter. Allt annat är andra uppdrag.
  • 46. Coop Norden Årsredovisning 2006 Noter 44 12 Operationell leasing Coop Norden-koncernen innehar få operationella leasingavtal av Inom koncernen finns ett stort antal hyreskontrakt för butiker och väsentlig karaktär förutom hyresavtal för butiker och lokaler. Kontrak- lokaler som till sin karaktär skiljer sig åt vad gäller avtalstider, index- ten avser främst pant- och returmaskiner med avtalspartner Tomra i uppräkningar, avtalslängder mm. De varierar från ytterligheten Sverige och leasing av bilar i Danmark. rullande 6-månaders avtal till uppåt 15 år. De operationella leasing- De totala kostnaderna för operationella leasingavtal exklusive kontrakten som ingicks för de 129 fastigheter som såldes i den lokalhyror i koncernen 2006 uppgår till 123 (92) MSEK. Avtalsvill- svenska verksamheten under 2005, sträcker sig över en period koren är marknadsmässiga. Leasingavgifterna för pant- och retur- mellan 10 och 13 år och räknas upp med KPI löpande. Den stora maskiner är baserade på STIBOR. Avtalen är uppsägningsbara och mängden hyreskontrakt och olikheterna gör det svårt att prognosti- bolaget kan vid slutet av leasingperioden välja mellan att leverera till- sera och bedöma framtida hyror för merparten av kontrakten. baka utrustningen, förlänga avtalen till marknadshyra eller köpa ut avtalen till marknadspris. Koncern Hyror fastigheter och lokaler Pant och returautomater Leasingavgifter per år MSEK 2006 2005 2006 2005 1) Inom 1 år 1 484 281 97 86 Mellan 1 till 5 år 1 442 1 165 140 179 Senare än 5 år 1 566 1 884 20 13 Totalt 4 492 3 330 257 278 1) I 2005 års uppgifter ingår bara de 130 fastigheter som såldes 2005. 13 Finansiella intäkter Finansiella Övriga ränteintäkter intäkter och liknande poster Koncernen Moderbolaget MSEK 2006 2005 2006 2005 Räntor, koncernföretag — — 63,7 135,6 Räntor, externa 42,9 70,8 10,0 57,6 Anteciperad utdelning — — — 340,0 Kursvinster, interna — — 72,9 — Kursvinster, externa — 125,1 — 124,5 Elhandelsvinster — 1,7 — 1,7 Övriga finansiella intäkter 0,9 — — — Summa 43,8 197,6 146,6 659,4 14 Finansiella kostnader Finansiella Rörelsekostnader och kostnader liknande resultatposter Koncernen Moderbolaget MSEK 2006 2005 2006 2005 Räntor, koncernföretag — — –61,3 –25,2 Räntor, externa –122,5 –224,2 –7,1 –123,2 Kursförluster, koncernföretag — — — –97,8 Kursförluster, externa –70,5 –9,5 –69,1 –9,5 Elhandelsförluster –8,4 — –8,4 — Övriga finansiella poster –4,0 –15,4 –3,1 –15,7 Summa –205,4 –249,1 –149,0 –271,4
  • 47. Coop Norden Årsredovisning 2006 Noter 45 15 Skatter MSEK Koncernen Moderbolaget Redovisad i resultaträkningen 2006 2005 2006 2005 Aktuell skattekostnad Periodens skattekostnad –40,9 –48,4 84,0 — Uppskjuten skattekostnad (–)/skatteintäkt (+) Återföring av tidigare aktiverad uppskjuten skatt på underskottsavdrag 9,4 — — — Uppskjuten skatt avseende övriga temporära skillnader –28,5 –112,0 — 8,1 Uppskjuten skatt, utnyttjad under året –57,6 — — — Förändring av uppskjuten skatt på grund av ändrade redovisningsprinciper, IFRS — — — –8,1 Summa –76,7 –112,0 0,0 0,0 Total redovisad skattekostnad –117,6 –160,4 84,0 0,0 I moderbolaget har redovisats en skatteintäkt som uppstått då bolaget utnyttjat underskottsavdrag i samband med att koncernbidrag erhålls från dotterbolag. Skatteeffekten på underskottsavdragen har tidigare ej redovisats i moderbolaget. MSEK Koncernen Koncernen Avstämning av effektiv skatt 2006,% 2005,% 2006 2005 Resultat före skatt 148,4 1 273,6 Skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget/aktuell skatt 28,0 28,0 –41,6 –356,6 Effekt av andra skattesatser för utländska dotterföretag –0,5 — 0,7 — Ej avdragsgilla kostnader Skatteeffekt 65,3 43,3 –96,5 –551,2 Ej skattepliktiga intäkter Skatteeffekt –117,3 –69,7 174,1 887,2 Ökning av underskottsavdrag utan motsvarande aktivering av uppskjuten skatt 0,0 10,5 — –133,7 Utnyttjande av tidigare ej aktiverade underskottsavdrag 0,0 –1,6 — 20,2 Justering av uppskjuten skatt från tidigare år 10,1 –1,0 –15,0 12,4 Effekt av ändrade skattesatser och skatteregler 0,0 2,7 — –34,8 Förluster som ej beaktats vid värdering av underskottsavdrag 112,7 — –167,3 — Övrigt –18,8 0,3 27,9 –3,9 Redovisad effektiv skatt 79,3 12,6 –117,6 –160,4 Den gällande skattesatsen har beräknats med utgångspunkt från den skattesats som gäller för moderbolaget och har uppgått till 28 procent. MSEK Koncernen Moderbolaget Skatteposter som redovisats direkt mot eget kapital 2006 2005 2006 2005 Uppskjuten skatt hänförlig till förändrade redovisningsprinciper — –7,5 — — Återföring uppskjuten skatt hänförlig till pensionsskuld 7,5 — — — I moderbolaget har ingen uppskjuten skatt bokats på IFRS-justeringar. Kvittning har gjorts mot ej uppbokade skattefordringar i moderbolaget.
  • 48. Coop Norden Årsredovisning 2006 Noter 46 Fortsättning Not 15 Redovisad i balansräkningen Redovisade uppskjutna skattefordringar och -skulder Uppskjutna skattefordringar och skulder hänför sig till följande: Uppskjuten Uppskjuten skattefordran skatteskuld Netto Koncernen MSEK 20061) 2005 20061) 2005 2006 2005 Anläggningstillgångar 236,6 362,0 — –17,5 236,6 344,5 Omsättningstillgångar 20,3 19,7 — –3,7 20,3 16,0 Långfristiga skulder 23,9 7,9 — –0,6 23,9 7,3 Kortfristiga skulder 49,9 57,8 — 0,0 49,9 57,8 Övrigt 2,0 6,1 — –17,2 1,5 –11,1 Skattefordringar/-skulder, netto 332,2 453,5 0,0 –39,0 332,2 414,5 Förfallotidpunkter för redovisade uppskjutna skattefordringar Koncernen Moderbolaget 1) MSEK 2006 2005 2006 2005 Uppskjutna skattefordringar som förfaller inom ett år — 77,5 — — Uppskjutna skattefordringar som förfaller efter ett år 332,2 376,0 — — Summa 332,2 453,5 — — Förfallotidpunkter för redovisade uppskjutna skatteskulder Koncernen Moderbolaget MSEK 20061) 2005 2006 2005 Uppskjutna skatteskulder som förfaller till betalning efter ett år — –39,0 — — Ej redovisade uppskjutna skattefordringar Koncernen Moderbolaget MSEK 2006 2005 2006 2005 Temporära skillnader 101,0 145,4 8,4 2,9 Skattemässiga underskott 684,9 506,8 0,2 49,6 Summa 785,9 652,2 8,6 52,5 1) 2006 har de uppskjutna skattefordringarna och skatteskulderna nettoredovisats. Om bruttoredovisning hade tillämpats för 2006 skulle den totala uppskjutna skattefordran uppgått till 388,1 MSEK och den totala uppskjutna skatteskulden uppgått till 55,9 MSEK. De skattemässiga underskottsavdragen och de temporära skillnaderna saknar tidsbegränsning enligt nuvarande skatteregler. För de svenska bolagen har inga uppskjutna skattefordringar redovisats för dessa poster, då man vid årsredovisningens avgivande inte kan bedöma när avräkning mot framtida beskattningsbara vinster kan ske. Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder har kvittats när det finns en legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och skatteskulder och när uppskjutna skatter avser samma skattehemvist.
  • 49. Coop Norden Årsredovisning 2006 Noter 47 16 Materiella anläggningstillgångar Förbättrings- Maskiner och Inventarier, Pågående Byggnader, utgifter på andra tekniska verktyg och Finansiell nyanläggning Koncernen MSEK mark annans fastighet anläggningar installationer leasing och förskott Totalt Ackumulerade anskaffningsvärden Ingående balans 2005-01-01 8 295,8 — 607,7 7 234,7 176,9 97,8 16 412,9 Inköp 71,2 — 41,2 623,2 5,3 117,1 858,0 Försäljningar/utrangeringar –2 526,5 — –45,5 –437,9 –9,6 — –3 019,5 Omklassificeringar 220,7 — 13,2 42,4 0,1 –135,0 141,4 Omräkningsdifferenser 268,4 — 40,8 153,5 1,5 1,6 465,8 Utgående balans ackumulerade anskaffningsvärden 2005-12-31 6 329,6 — 657,4 7 615,9 174,2 81,5 14 858,6 Ingående balans 2006-01-01 6 329,6 — 657,4 7 615,9 174,2 81,5 14 858,6 Inköp 8,3 22,8 45,7 466,8 — 123,0 666,6 Anskaffning genom förvärv av bolag 55,8 — — 6,1 — — 61,9 Försäljningar/utrangeringar –114,3 –137,1 –15,1 –938,0 –1,6 0,0 –1 206,1 Omklassificeringar –20,9 754,9 5,2 –688,7 — –70,5 –20,0 Omräkningsdifferenser –260,8 –0,4 –38,8 –186,8 –1,5 –6,1 –494,4 Utgående balans ackumulerade anskaffningsvärden 2006-12-31 5 997,7 640,2 654,4 6 275,3 171,1 127,9 13 866,6 Ackumulerade avskrivningar enligt plan Ingående balans 2005-01-01 –1 453,3 — –446,9 –4 486,8 –39,9 — –6 426,9 Försäljningar/utrangeringar 382,4 — 44,4 318,4 3,8 — 749,0 Omklassificeringar –121,1 — — 0,1 — — –121,0 Årets avskrivningar –179,6 — –45,8 –805,2 –36,8 — –1 067,4 Omräkningsdifferenser –60,5 — –30,0 –101,2 –0,4 — –192,1 Utgående balans 2005-12-31 –1 432,1 — –478,3 –5 074,7 –73,3 — –7 058,4 Ingående balans 2006-01-01 –1 432,1 — –478,3 –5 074,7 –73,3 — –7 058,4 Årets avskrivningar –112,8 –53,0 –44,5 –684,4 –35,8 — –930,5 Försäljningar/utrangeringar 20,8 87,5 14,6 862,9 1,3 — 987,1 Omklassificeringar 4,1 –525,1 — 529,5 — — 8,5 Omräkningsdifferenser 64,8 1,1 29,8 111,2 0,6 — 207,5 Utgående balans ackumulerade avskrivningar 2006-12-31 –1 455,2 –489,5 –478,4 –4 255,5 –107,2 — –6 785,8
  • 50. Coop Norden Årsredovisning 2006 Noter 48 Fortsättning Not 16 Ackumulerade nedskrivningar Förbättrings- Maskiner och Inventarier, Pågående Byggnader, utgifter på andra tekniska verktyg och Finansiell nyanläggning Koncernen MSEK mark annans fastighet anläggningar installationer leasing och förskott Totalt Ackumulerade nedskrivningar Ingående balans 2005-01-01 –24,6 — –0,2 –2,5 — — –27,3 Försäljningar/utrangeringar 14,8 — — — — — 14,8 Årets nedskrivningar –17,8 — — –117,8 — — –135,6 Återförda nedskrivningar — — — 2,4 — — 2,4 Omräkningsdifferenser –0,1 — — — — — –0,1 Utgående balans 2005-12-31 –27,7 — –0,2 –117,9 — — –145,8 Ingående balans 2006-01-01 –27,7 — –0,2 –117,9 — — –145,8 Årets nedskrivningar –7,6 –21,5 — –32,8 — — –61,9 Försäljningar/utrangeringar 5,5 48,1 — 64,2 — — 117,8 Omklassificeringar — –48,1 — 48,1 — — 0,0 Omräkningsdifferenser 0,2 0,5 — 0,8 — — 1,5 Utgående balans ackumulerade nedskrivningar 2006-12-31 –29,6 –21,0 –0,2 –37,6 — — –88,4 Utgående planenligt restvärde 2005-12-31 4 869,8 — 178,9 2 423,3 100,9 81,5 7 654,4 Utgående planenligt restvärde 2006-12-31 4 512,9 129,7 175,8 1 982,2 63,9 127,9 6 992,4 Bokfört värde på mark 2006-12-31 uppgår till 669,6 (38,8) MSEK. Finansiell leasing avser i huvudsak lastbilar och släpkärror. Koncernen Taxeringsvärden fastigheter i Sverige 2006-12-31 2005-12-31 Byggnader 62,3 80,7 Mark 12,4 18,2 Summa 74,7 98,9 Moderbolaget MSEK Planenlig avskrivning sker med följande procentsatser: Inventarier Ackumulerade anskaffningsvärden Byggnader 2–5% Ingående balans 2005-01-01 4,6 Förbättringsutgifter på annans fastighet Skrivs av i takt med Inköp 31,5 hyresavtalens löptid Utgående ackumulerade Markanläggningar 5% anskaffningsvärden 2005-12-31 36,1 Maskiner och andra tekniska anläggningar 6–20% Ingående balans 2006-01-01 36,1 Inventarier, verktyg och installationer 10–33% Inköp 0,2 Utrangering/försäljning –31,9 Byggnation i egen regi värderas till nedlagda kostnader samt skälig Utgående balans 2006-12-31 4,4 andel av indirekt kostnad. Övriga materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade Ackumulerade avskrivningar enligt plan avskrivningar enligt plan och eventuella nedskrivningar. Anskaffnings- Ingående balans 2005-01-01 –1,6 värdet utgörs av inköpspriset inklusive avgifter/skatter samt direkta Årets avskrivningar –7,0 kostnader i samband med köpet direkt hänförbara till tillgången för Utgående ackumulerade att bringa den på plats. avskrivningar 2005-12-31 –8,6 Avskrivningar enligt plan baseras på tillgångarnas anskaffnings- Ingående balans 2006-01-01 –8,6 värde och beräknad ekonomisk livslängd. Understiger värdet av en Årets avskrivningar –0,7 fastighet eller annan tillgång, enligt intern värdebedömning, bokfört Utrangering/försäljning 6,5 värde och bedöms värdenedgången varaktig, sker nedskrivning med Utgående balans 2006-12-31 –2,8 erforderligt belopp. Utgående planenligt restvärde 2005-12-31 27,5 Utgående planenligt restvärde 2006-12-31 1,6
  • 51. Coop Norden Årsredovisning 2006 Noter 49 Fortsättning Not 16 Pågående nyanläggningar skrivs inte av förrän anläggningstillgången av materiella anläggningstillgångar avser främst butiksinventarier för är färdigställd och tas i bruk. butiker som visar negativ resultatutveckling och där marknadsvärdet Den vinst eller förlust som uppstår vid utrangering eller avyttring inte ansetts högre än det diskonterade kassaflödet. av materiella anläggningstillgångar utgör mellanskillnaden mellan vad som erhållits för tillgången och dess redovisade värde och redo- Finansiell leasing visas i rörelseresultatet. Coop Nordens dotterbolag har finansiella leasingkontrakt avseende Återvinningsbart belopp för kassagenererande enheter fastställs lastbilar och släpkärror. baserat på beräkningar av nyttjandevärden. Vad gäller nedskrivnings- Leasingavgifterna och de variabla utgifterna för ränta och inte- test har detta gjorts på den lägsta nivå där separerbara kassaflöden rimsavgifter för samtliga ovanstående avtal är beräknade vid räntelä- identifierats. Där ett framtida kassaflöde inte med säkerhet kan prog- get per angiven basdag och ränteparameter ”Stibor 30 dagar”. nostiseras används nettoförsäljningsvärde. Nedskrivningstester har Avtalen är uppsägningsbara, innehållande en återköpsklausul. genomförts på materiella anläggningstillgångar utifrån en koncern- Efter leasingperiodens slut förlängs kontraktet automatiskt ett år i gemensam modell. sänder om uppsägning ej skett tidigast nio månader och senast sex Använd diskonteringsränta efter skatt uppgick till 6–15 procent månader före leasingperiodens utgång. Coop Sverige AB äger rätt beroende på verksamhetens och tillgångens art och risk. Årets ned- att vid leasingperiodens slut, om uppsägning skett och under förut- skrivningar uppgår till 61,9 MSEK för materiella anläggningstill- sättning att betalningarna enligt kontraktet rätteligen fullgjorts, gångar. Vid nedskrivningsprövningen används minsta kassagenere- anvisa en köpare av leasingobjektet för en kontant köpeskilling (exkl. rande enhet, vilket varierar beroende på typ av tillgång. I det fall till moms) som motsvarar det restvärde för aktuellt leasingobjekt som exempel en butik visar på ett negativt framtida kassaflöde kan värdet följer av leasingkontraktet. ändå försvaras om det bedömda marknadsvärdet på butiksläget är Totalt erlagda leasingavgifter uppgick till 39,6 (37,7) MSEK. högre än det bokförda värdet på tillgångarna. Årets nedskrivningar Variabla avgifter har påverkat årets leaseavgifter med 2,2 (3,1) MSEK. Framtida minimileasingavgifter och dess nuvärde för finansiella leasingavtal gällande på balansdagen 2006 2005 Koncernen MSEK Framtida minimi- Nuvärde av framtida Framtida minimi- Nuvärde av framtida Förfallotidpunkt leasingavgifter minimileasingavgifter leasingavgifter minimileasingavgifter Inom 1 år 16 15 31 30 1–5 år 9 8 26 24 Över 5 år — — — — Summa 25 23 57 54
  • 52. Coop Norden Årsredovisning 2006 Noter 50 17 Immateriella tillgångar Balanserade Patent, Förskott avseende utgifter för licenser samt Hyresrätter immateriella utvecklings- liknande och liknande anläggnings- Koncernen MSEK arbeten etc1) rättigheter rättigheter Goodwill tillgångar 2) Totalt Ackumulerade anskaffningsvärden Ingående balans 2005-01-01 351,6 75,8 3,3 51,5 10,5 492,7 Inköp 55,3 6,8 3,9 0,1 –9,5 56,6 Försäljningar/utrangeringar –17,5 –17,4 — –0,2 — –35,1 Omklassificeringar 0,6 –0,6 9,6 –9,6 — 0,0 Övriga förändringar — –0,7 1,4 — — 0,7 Omräkningsdifferenser 3,3 — 0,3 –0,1 — 3,5 Utgående balans 2005-12-31 393,3 63,9 18,5 41,7 1,0 518,4 Ingående balans 2006-01-01 393,3 63,9 18,5 41,7 1,0 518,4 Inköp 29,3 11,0 6,8 — 6,3 53,4 Försäljningar/utrangeringar –140,5 –31,1 –2,3 — — –173,9 Omklassificeringar 8,0 — 15,2 –15,0 — 8,2 Omräkningsdifferenser –3,5 — –0,3 — — –3,8 Utgående balans ackumulerade anskaffningsvärden 2006-12-31 286,6 43,8 37,9 26,7 7,3 402,3 Ackumulerade avskrivningar enligt plan Ingående balans 2005-01-01 –155,2 –39,9 –3,3 –21,0 — –219,4 Årets avskrivningar –58,7 –13,1 –0,6 — — –72,4 Försäljningar/utrangeringar 5,3 16,1 — 0,2 — 21,6 Omklassificeringar –0,6 0,8 –8,8 8,8 — 0,2 Omräkningsdifferenser –1,0 — –0,3 –0,3 — –1,6 Utgående balans 2005-12-31 –210,2 –36,1 –13,0 –12,3 — –271,6 Ingående balans 2006-01-01 –210,2 –36,1 –13,0 –12,3 — –271,6 Årets avskrivningar –52,9 –12,9 –5,1 — — –70,9 Försäljningar/utrangeringar 86,2 25,8 2,3 — — 114,3 Omklassificeringar — — –9,3 1,3 — –8,0 Omräkningsdifferenser 1,9 — 0,2 0,3 — 2,4 Utgående balans ackumulerade avskrivningar 2006-12-31 –175,0 –23,2 –24,9 –10,7 — –233,8 1) Avser huvudsakligen aktiverade kostnader för utvecklingsarbete av IT-projekt. 2) Avser pågående utvecklingsprojekt som ännu inte färdigställts.
  • 53. Coop Norden Årsredovisning 2006 Noter 51 Fortsättning Not 17 Balanserade Patent, Förskott avseende utgifter för licenser samt Hyresrätter immateriella utvecklings- liknande och liknande anläggnings- Koncernen MSEK arbeten etc1) rättigheter rättigheter Goodwill tillgångar2) Totalt Ackumulerade nedskrivningar Ingående balans 2005-01-01 –47,3 — — — — –47,3 Försäljningar/utrangeringar — — — — — — Årets nedskrivningar –37,7 — — — — –37,7 Utgående balans 2005-12-31 –85,0 0,0 0,0 0,0 0,0 –85,0 Ingående balans 2006-01-01 –85,0 0,0 0,0 0,0 0,0 –85,0 Årets nedskrivningar –20,6 — — –0,1 — –20,7 Försäljningar/utrangeringar 53,3 — — — — 53,3 Omräkningsdifferenser 0,6 — — — — 0,6 Utgående balans ackumulerade nedskrivningar 2006-12-31 –51,7 — — –0,1 –0,0 –51,8 Utgående restvärde 2005-12-31 98,1 27,8 5,5 29,4 1,0 161,8 Utgående restvärde 2006-12-31 59,9 20,6 13,0 16,0 7,3 116,8 1) Avser huvudsakligen aktiverade kostnader för utvecklingsarbete av IT-projekt. 2) Avser pågående utvecklingsprojekt som ännu inte färdigställts. Patent licenser samt Balanserade liknande Moderbolaget MSEK IT-projekt rättigheter Goodwill Totalt Ackumulerade anskaffningsvärden Ingående balans 2005-01-01 — 0,6 19,0 19,6 Årets inköp 4,5 0,8 — 5,3 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 2005-12-31 4,5 1,4 19,0 24,9 Ingående balans 2006-01-01 4,5 1,4 19,0 24,9 Årets inköp 8,7 — 0,0 8,7 Årets utrangering/försäljning –1,3 –0,8 — –2,1 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 2006-12-31 11,9 0,6 19,0 31,5 Ackumulerade avskrivningar enligt plan Ingående balans 2005-01-01 — –0,6 –7,6 –8,2 Årets avskrivningar –1,9 –0,8 –3,8 –6,5 Utgående ackumulerade avskrivningar enligt plan 2005-12-31 –1,9 –1,4 –11,4 –14,7 Ingående balans 2006-01-01 –1,9 –1,4 –11,4 –14,7 Årets avskrivningar –1,1 –3,8 –4,9 Utgående ackumulerade avskrivningar enligt plan 2006-12-31 –3,0 –1,4 –15,2 –19,6 Ackumulerade nedskrivningar Ingående balans 2006-01-01 — — — — Årets nedskrivningar –8,3 — — –8,3 Utgående balans ackumulerade nedskrivningar 2006-12-31 –8,3 — — –8,3 Utgående planenligt restvärde 2005-12-31 2,6 0,0 7,6 10,2 Utgående planenligt restvärde 2006-12-31 0,6 0,0 3,8 4,4 Under året har kostnader i moderbolaget för utveckling av programvara aktiverats till ett värde av 0 (4,5) MSEK.
  • 54. Coop Norden Årsredovisning 2006 Noter 52 Fortsättning Not 17 Planenlig avskrivning på de immateriella tillgångarna sker med Övervärde vid förvärv av verksamhet som inte går att enskilt identi- följande procentsatser: fiera och redovisa separat men ändå bedöms generera framtida eko- nomiska fördelar benäms goodwill. Goodwill skrivs inte av men pröv- Balanserade utgifter för utvecklingsavgifter 20% ning av nedskrivningsbehov för goodwill sker årligen samt då Patent och licenser 20%–33% indikationer på att nedskrivningsbehov föreligger. Återvinningsbart belopp för kassagenererande enheter fastställs Hyresrätter baserat på beräkningar av nyttjandevärden. Vad gäller nedskrivnings- skrivs av över hyreskontraktets längd, dock minst med 14% test har detta gjorts på den lägsta nivå där separerbara kassaflöden identifierats. Där ett framtida kassaflöde inte med säkerhet kan prog- De immateriella tillgångarna består företrädelsevis av aktiverade IT- nostiseras används nettoförsäljningsvärde. Nedskrivningstester har projekt, licenser, patent och varumärken. Immateriella tillgångar genomförts på balanserade utgifter för utvecklingsarbete utifrån en redovisas som tillgång i balansräkningen när det är sannolikt att de koncerngemensam modell. framtida ekonomiska fördelar som kan hänföras till tillgången kom- Använd diskonteringsränta efter skatt uppgick till 6–15 procent mer att tillfalla företaget och tillgångens anskaffningsvärde kan beroende på verksamhetens och tillgångens art och risk. Årets ned- beräknas på ett tillförlitligt sätt. skrivningar uppgår till 20,7 MSEK för immateriella tillgångar. Utveckling bedrivs i form av egna IT-projekt. I de fall det är sanno- Årets nedskrivningar av immateriella anläggningstillgångar avser likt att utvecklingskostnaden leder till framtida ekonomiska fördelar främst internt upparbetade nordiska IT-projekt. Företagsledningen har för företaget och anskaffningsvärdet kan beräknas tillförlitligt, akti- fattat beslut om avveckling av stora delar av de gemensamma nord- veras utgiften för företaget såsom immateriell tillgång i balansräk- iska projekten i samband med omvandlingsprocessen av Coop ningen. I övrigt belastar utvecklingen rörelseresultatet löpande. Nordens verksamhet. Tillgångarna redovisas till anskaffningskostnad med avdrag för ackumulerade avskrivningar enligt plan och eventuella nedskriv- ningar. 18 Aktier och andelar i koncernföretag Moderbolaget MSEK 2006 2005 Ingående balans 5 778,2 4 774,5 Årets inköp 69,4 — Årets försäljning –3,7 — Intergroup A.m.b.a — 3,7 Lämnade aktieägartillskott — 1 000,0 Utgående balans 5 843,9 5 778,2 Moderbolagets Bokfört Andelar i koncernföretag MSEK Organisationsnr. Säte Antal andelar andel i % värde Coop Sverige AB 556030-5921 Stockholm 110 988 100 2 502,2 Coop Danmark A/S 26 25 94 95 Köpenhamn 101 000 100 2 490,7 Coop Norge AS 961 271 460 Oslo 100 000 100 538,7 Coop Norden Trading A/S 20 40 61 94 Köpenhamn 15 100 242,9 Coop Nonfood A/S 29 79 66 29 Köpenhamn 1 000 100 62,2 Intercoop Ltd Hongkong — Hongkong 3 65 7,2 Totalt 5 843,9
  • 55. Coop Norden Årsredovisning 2006 Noter 53 Fortsättning Not 18 Koncernens Bokfört Indirekt ägda andelar i koncernbolag MSEK Organisationsnr. Säte andel i % värde Coop Inköp & Logistik AB 556710-5480 Stockholm 100 — Coop Sverige Fastigheter AB 556435-4453 Stockholm 100 — Coop Sverige Distributionsfastigheter AB 556009-3808 Stockholm 100 — KB Mullskår 916894-1772 Stockholm 100 — Coop Sverige Holding 1 AB 556690-0394 Stockholm 100 — Coop Sverige Holding 2 AB 556690-0493 Stockholm 100 — Coop Sweden Leo Holding 1 B.V. 30057564 Hoofddorp 100 — Coop Sverige Holding 3 AB 556690-0501 Stockholm 100 — Coop Sverige Holding 4 AB 556690-0097 Stockholm 100 — Coop Sweden Leo Holding 2 B.V. 24311056 Hoofddorp 100 — Coop Sverige Stormarknader Nord AB 556716-8827 Stockholm 100 — Goldcup D 2232 AB 556710-2483 Stockholm 100 — Coop Norge Grorud Eiendom AS 890 191 312 Oslo 100 — Coop Norge Stavanger Eiendom AS 989 085 557 Oslo 100 — Coop Norge Industri AS 982 722 411 Oslo 100 — Coop Norge Kaffe AS 882 722 422 Oslo 100 — AS Röra Fabrikker 916 915 144 Inderöy 100 — AS Margarinfabrikken Norge 914 742 811 Oslo 100 — Gomanbakeren Holding AS 863 948 592 Sandnes 100 — Goman Bakeriet AS, Östfold 918 828 761 Rolvsöy 100 — Goman Bakeriet AS, Oslo 943 375 623 Oslo 100 — Goman Bakeriet AS, Hönefoss 918 233 644 Hönefoss 100 — Goman Bakeriet AS, Jaeren 933 570 649 Sandnes 100 — Goman Bakeriet AS, Trondheim 918 686 681 Trondheim 100 — Goman Bakeriet AS, Nord-Tröndelag 915 811 655 Verdal 100 — Goman Bakeriet AS, Sörlandet 979 580 770 Kristiansand 100 — Goman Lettbakt Östfold AS 980 656 292 Rolvsöy 100 — Fakta A/S 11 51 74 98 Vejle 100 — Dansk Vinimport Vejle ApS 66 95 94 14 Vejle 100 — Irma A/S 43 26 47 10 Rödovre 100 — Ejendomsaktieselskabet af 22 juni 1866 21 51 08 15 Köpenhamn 50 Andelsselskabet af 20. November 2003 (NAF International A m b a) i likvidation 17 14 84 19 Köpenhamn 70,31) — Intergroup Consulting Co. Ltd — Shanghai 65 — Ningbo Intergroup Commercial Consulting Co. Ltd — Shanghai 65 — Totalt — 1) Bolaget är gemensamt ägt bolag av Coop Sverige, Coop Danmark och Coop Norge. Tillsammans blir bolaget ett dotterbolag. Bolaget är under likvidation och beräknas avslutas under 2007. Likvidationen beräknas ge ett överskott. Koncernens Bokfört Andelar i intresseföretag MSEK Organisationsnr. Säte andel i % värde Gränby Miljö och Retur AB 556222-2199 Uppsala 35,0 0,0 NAF Trading AS 26 940 435 Oslo 47,5 0,6 Aktieselskabet af 25. april 1963, Åbenrå 63 92 31 17 Åbenrå 30,5 0,3 Totalt 0,9
  • 56. Coop Norden Årsredovisning 2006 Noter 54 19 Upplysningar om närstående Coop Norden AB ägs av KF till 42 procent, FDB till 38 procent och Intäkter från FDB hänför sig till apportavtalet mellan Coop Norden Coop NKL till 20 procent. Transaktioner med KF, FDB och Coop NKL AB och FDB innebärande att Coop Danmark ska täcka del av FDB’s redovisas nedan vid ägare. föreningsomkostnader. Några transaktioner med styrelseledamöter, verkställande direktö- Kostnader till KF-koncernen avser främst tjänster inom fastighets- rer, vice verkställande direktörer och andra ledande befattningsha- förvaltning, hyreskostnader, administration och marknadsföring av vare utöver lön och andra ersättningar har inte förekommit (se även MedMera-kortet, försäljning av böcker och spel etc. not 8 Löner, andra ersättningar och sociala kostnader). Coop Norden AB har under året fakturerat en utvecklingsavgift till Intäkter från Coop NKL hänför sig till apportavtalet mellan Coop de danska, norska och svenska detaljhandelsföreningarna på totalt Norden AB och Coop NKL och påverkar specifikt verksamheten i 100,1 (99,2) MSEK. 90,5 procent (83,6 procent) av den totala försälj- Coop Norge. Jämfört med Sverige och Danmark där koncernen ningen i moderbolaget avser försäljning till övriga koncernbolag. bedriver butiksverksamhet, utgörs den norska verksamheten av gros- 48,1 procent (28,7 procent) av de totala rörelsekostnaderna i moder- sistverksamhet och merparten av all försäljning är till Coop NKL. bolaget avser kostnader från övriga koncernbolag. Coop Norge ska enligt avtalet prissätta sina varor och tjänster så att Koncernen har närståenderelation med sina dotterföretag (se not viss procent av omsättningen erhålls som rörelseresultat. 18 och 29), intresseföretag (se not 18 och 29) och ledande befatt- ningshavare se nedan. Som ledande befattningshavare avses perso- ner som tillsammans med vd utgör koncernledningen. Transaktioner med närstående och ledande befattningshavare Koncernen MSEK + Intäkter – Kostnader + Fordran – Skuld Ägare 2006 24 360,7 –423,0 2 253,6 –2,4 Ägare 2005 21 730,9 –376,9 1 848,0 –5,4 Ledande befattningshavare, antal 10 2006 — –70,1 — –14,4 Ledande befattningshavare, antal 15 2005 — –106,0 — –31,2 Intresseföretag 2006 — — — — Intresseföretag 2005 — — — — 20 Finansiell riskhantering och finansiella instrument Coop Norden är genom sin verksamhet utsatt för olika typer av Koncernen har realkreditslån med fastigheter som säkerhet till ett finansiella risker. Med finansiella risker avses fluktuationer i företa- belopp motsvarande 1 950 MSEK på den danska marknaden. Löptiden gets resultat och kassaflöde till följd av förändringar i valutakurser, kan till stor del bestämmas av låntagaren och en genomsnittlig löptid räntenivåer, elpriser samt refinansierings- och kreditrisker. överstigande 15 år är i Coop Nordens fall möjlig att uppnå. Övriga Koncernens finansverksamhet och hantering av finansiella transaktio- kreditramar består av bilateral bankfinansiering. ner är centraliserad till Coop Nordens finansavdelning. Genom att centralisera finansverksamheten uppnås betydande stordriftsfördelar, Förfallostruktur kreditfaciliteter per 2006-12-31 lägre finansieringskostnad samt bättre kontroll och hantering av kon- MSEK <1 år 1–3 år 3–5 år >5 år Total cernens finansiella risker. Den övergripande målsättningen är att Banklån — 606 — — 606 optimera hanteringen av finansiella risker, kontinuerligt säkerställa en kostnadseffektiv betalningshantering samt initiera kapitalrationalise- Realkrediter 32 120 — 1 799 1 950 ringsåtgärder. Verksamheten bedrivs utifrån en av styrelsen fastställd Checkkrediter 2 150 — — — 2 150 finanspolicy. Finansiella leasingskulder 25 34 6 — 65 Finansiering Summa 2 207 760 6 1 799 4 772 Det är koncernens policy att uppnå stabilitet i den långsiktiga kapital- försörjningen och att begränsa refinansieringsrisken. Upprätthåll- Ränterisk andet av en tillräcklig betalningsreserv i form av kassa och garante- Ränterisk är risken att värdet på finansiella instrument varierar på rade outnyttjade kreditfaciliteter, samt en jämn förfallostruktur på grund av förändringar i marknadsräntorna. En betydande faktor som koncernens skulder och kreditfaciliteter, är grundläggande principer. påverkar ränterisken är räntebindningstiden och hur snabbt en varak- Coop Nordens finansiella nettotillgång uppgick per den 31 decem- tig ränteförändring får genomslag på koncernens räntenetto beror på ber 2006 till 336 MSEK, fördelat på låneskuld 2 330 MSEK, likvida placeringarnas och skuldernas räntebindningstid. medel och finansiella fordringar 2 666 MSEK. Per 31 december fanns kreditramar motsvarande 4 772 MSEK varav 2 330 MSEK utnyttjades.
  • 57. Coop Norden Årsredovisning 2006 Noter 55 Fortsättning Not 20 Räntebindning finansiella skulder per 2006-12-31 görs i andra valutor än de i vilka koncernen har försäljning och kost- nader (transaktionsexponering). Koncernens egna kapital påverkas av MSEK <1 år 1–3 år 3–5 år >5 år Total växelkursförändringar när tillgångar och skulder i utländska dotterbo- Banklån 0 — — — 0 lag räknas om till svenska kronor (omräkningsexponering). Realkrediter 1 951 — — — 1 951 Checkkrediter 314 — — — 314 Transaktionsexponering Finansiella Coop Norden har en icke obetydlig del av varuinköpen i andra valu- leasingskulder 25 34 6 — 65 tor än intäkterna vilket generar transaktionsexponering. Koncernens Summa 2 290 34 6 0 2 330 transaktionsexponering fördelar sig på följande valutor: I enlighet med skuldernas räntebindning skulle en momentan upp- Transaktionsexponering gång i marknadsräntorna med en procentenhet påverka koncernens Utfall Prognos finansnetto med 9 MSEK på 12 månader basis. Hanteringen av kon- cernens ränteexponering är centraliserad, vilket innebär att den cen- MSEK 2006 2007 trala finansfunktionen ansvarar för att identifiera och hantera denna EUR 4 477 4 253 exponering. Den underliggande upplåningen stämmer inte alltid USD 1 604 1 524 överens med den riskpolicy som redovisas i finanspolicyn. Låneport- SEK 191 181 följens räntebindning anpassas till riskstrategin genom användning DKK 842 799 av olika typer av derivat. NOK 56 53 Övriga 161 153 Utestående räntederivat 2006-12-31 Summa 7 330 6 963 MSEK <1 år 1–3 år 3–5 år >5 år Fordran Med transaktionsexponering avses alla lagda order, d v s beställ- SEK 4 840 1 200 — — ningar till leverantör där pris, volym och leveranstidpunkt är fast- EUR 402 — — — ställda. I enlighet med koncernens finanspolicy valutakurssäkras NOK 439 — — — transaktionsexponering med valutaterminer och valutaoptioner. Därutöver kan valutasäkring vidtas för inköp utöver orderläggning för Summa 5 682 1 200 sådana leverantörsavtal där pris är fastställt med hänsyn till produk- ternas lönsamhet, konkurrenskraft och valutabedömning. Skuld SEK –5 060 –1 200 — — Transaktionsexponering 2006-12-31 EUR –800 — — — 12 månaders Totala NOK –659 — — — bedömda nettoflöden säkringar Snittkurs Summa –6 519 –1 200 — — EUR 4 253 720 9,05 USD 1 524 468 7,01 Enligt finanspolicyn är målsättningen att den genomsnittliga ränte- SEK 181 81 — bindningen skall vara 12 månader för de finansiella skulderna. DKK 799 67 1,20 Räntebindningen kan förändras i syfte att begränsa de negativa NOK 53 6 1,12 effekterna av en förändring av marknadsräntorna. Under året har Övriga 153 9 — den genomsnittliga räntebindningstiden varierat mellan 6 och 20 månader. Vid utgången av 2006 uppgick den till 7 månader. Summa 6 963 1 352 — Kreditrisk Samtliga valutaderivat värderas till verkligt värde med löpande för- Coop Norden är exponerad mot finansiell samt kommersiell kreditrisk. ändringar i finansiella intäkter och kostnader, säkringsredovisning till- Den finansiella kreditrisken uppstår vid placering av koncernens lämpas ej. likvida medel och i handel med finansiella kontrakt. Enligt finanspoli- cyn skall denna risk begränsas genom val av kreditvärdiga motparter Omräkningsexponering och användandet av ISDA avtal. Den finansiella kreditrisken är i I samband med omvärdering av tillgångar och skulder i Coop huvudsak mot de stora nordiska bankerna och mot ett antal av de Nordens utländska dotterbolag till svenska kronor kan förändrade största elbolagen i Norden. växelkurser påverka koncernens balansräkning. Den kommersiella kreditrisken består nästan uteslutande av ford- ringar på koncernen närstående bolag. Merparten ligger mot ägar- Nettotillgångar utländsk valuta bolaget i Norge och en mindre del mot konsumentföreningar och MSEK 2006-12-31 2005-12-31 butiker i Danmark och Sverige. Årets nedskrivning av kundfordringar DKK 3 342 3 169 uppgår till 11,9 MSEK. NOK 1 156 1 037 Det bokförda värdet på balansräkningen motsvarar den maximala Summa 4 498 4 206 kreditförlusten. Huvudprincipen är att denna exponering inte kurssäkras. Kurs- Valutarisk differensen från omräkningen av utländska nettotillgångar uppgick Koncernen är exponerad för olika typer av valutarisker. De kommer- under 2006 till –200,7 MSEK, som redovisas direkt mot koncernens siella betalningsflödena ger upphov till valutaväxlingar då varuinköp egna kapital.
  • 58. Coop Norden Årsredovisning 2006 Noter 56 Fortsättning Not 20 Elrisk Prognosticerad upplösning av säkringsreserv per 2006-12-31 Coop Norden har en elförbrukning som årligen uppgår till cirka 560 År MSEK GWh. I syfte att reducera exponeringen mot förändringar i elpriset 2007 –3 används finansiella instrument på elmarknaden. Elmarknaden har 2008 14 kännetecknats av stora prisfluktuationer medan koncernens elför- 2009 0 brukning är relativt konstant över tiden. Som ett resultat av detta föreskriver finanspolicyn en långsiktig prissäkringsstrategi. Koncernen 2010 –1 har en avtagande säkringsandel över säkringshorisonten som uppgår Summa 10 till fyra år. Verkligt värde Säkring av el per 2006-12-31 Vid fastställandet av verkligt värde används officiella marknadsnote- ringar på bokslutsdagen. I de fall sådana saknas görs värdering Prognos GWh elförbrukning Säkringar % genom diskontering av framtida kassaflöden till noterad marknads- 2007 557 491 88 ränta för respektive löptid. 2008 560 243 44 Verkligt värde derivat per respektive årsskifte 2009 557 123 22 2010 557 79 14 2006 2005 redovisat verkligt redovisat verkligt MSEK värde värde värde värde Elderivat värderas till verkligt värde. Coop Norden har valt att tillämpa säkringsredovisning i enlighet med IAS39. Förändringar i verkligt Ränteswappar 2 2 –6 –6 värde som anses effektiva redovisas löpande mot säkringsreserven/ Ränteterminer 1 1 –1 –1 fonden för verkligt värde i Eget Kapital. Säkringsreserven uppgick till FRA 2 2 0 0 11 MSEK per 2006-12-31. Reserven beräknas upplösas i takt med att Valutaterminer –17 –17 16 16 säkrad post träffar resultaträkningen, se tabell nedan. Valutaoptioner 0 0 2 2 Elderivat 4 4 35 35 Summa –8 –8 46 46 För övriga finansiella tillgångar och skulder motsvarar det bokförda vär- det en rimlig approximation av det verkliga värdet. 21 Varulager Koncernen MSEK 2006-12-31 2005-12-31 Råvaror och förnödenheter 45,6 47,3 Färdiga varor och handelsvaror 5 659,1 5 961,4 Bokfört värde 5 704,7 6 008,7 Avdrag för inkurans och nedskrivningar har gjorts med följande belopp; Inkuransavdrag –217,3 –185,6 Nedskrivning –8,4 –78,3 Varulager består i Coop Norden-koncernen av råvaror och förnödenheter, färdiga varor och handelsvaror i distributionslager samt handelsvaror i butikslager. 22 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Koncernen Moderbolaget MSEK 2006 2005 2006 2005 Förutbetalda hyror 334,2 74,5 — — Upplupen fakturering 263,7 202,1 — 0,2 Upplupna ränteintäkter 4,8 4,1 0,3 0,1 Övrigt 73,5 179,7 10,7 8,6 Summa 676,2 460,4 11,0 8,9
  • 59. Coop Norden Årsredovisning 2006 Noter 57 23 Räntebärande skulder Långfristiga räntebärande skulder Koncernen Moderbolaget MSEK 2006 2005 2006 2005 Förfallotid mellan 1–3 år 153,3 244,5 — — Förfallotid mellan 4–5 år 6,3 227,6 — — Förfallotid senare än 5 år 1 799,2 1 622,1 — — Summa 1 958,8 2 094,2 — — Kortfristiga räntebärande skulder Koncernen Moderbolaget MSEK 2006 2005 2006 2005 Banklån 31,9 78,0 — — Checkräkningskrediter 313,9 9,2 318,3 1,9 Finansiell leasing 25,1 36,0 — — Summa 370,9 123,2 318,3 1,9 Summan av beviljade checkräkningskrediter uppgår till 2 150 (2 312) MSEK per 2006-12-31, varav 314 (9) MSEK utnyttjades. Det beviljade lånet om 630 (630) MSEK, varav utnyttjat 0 (0) MSEK, är behäftat med ett finansiellt åtagande, så kallat financial covenant. Det är definierat som nyckeltal avseende soliditet. För mer information avseende finansiella risker se not 20, Finansiell riskhantering och finansiella instrument. 24 Avsättningar 2006 2006 Omföring mellan kort- Ianspråk- Outnyttjade fristig och Ingående Avsätt- tagna medel som långfristig Utgående Koncernen MSEK balans ningar medel återförs avsättning balans Avsättningar som är långfristiga skulder Avsättningar för omstruktureringar 300,1 3,8 –86,5 –33,7 –77,3 106,4 Garantiavsättningar 2,7 2,9 — — — 5,6 Totalt 302,8 6,7 –86,5 –33,7 77,3 112,0 Avsättningar som är kortfristiga skulder Avsättningar för omstruktureringar 214,3 9,9 –61,4 –9,1 77,3 231,0 Avsättning MedMera-premier 80,8 14,6 –1,7 — — 93,7 Garantiavsättningar — 18,9 — — — 18,9 Övrigt 68,8 68,5 –59,3 — — 78,0 Totalt 363,9 111,9 –122,4 –9,1 77,3 421,6 2006 2006 Ianspråk- Outnyttjade Ingående Avsätt- tagna medel som Utgående Moderbolaget MSEK balans ningar medel återförs balans Avsättningar som är långfristiga skulder Avsättningar omstruktureringar 18,9 — –12,9 — 6,0 Totalt 18,9 0,0 –12,9 — 6,0 Avsättningar som är kortfristiga skulder Avsättningar omstruktureringar 47,7 — –26,5 — 21,2 Totalt 47,7 — –26,5 — 21,2
  • 60. Coop Norden Årsredovisning 2006 Noter 58 Fortsättning Not 24 I moderbolaget beräknas 21,2 (47,7) MSEK tas i anspråk under 2007. det. När utflödet av resurser bedöms ske långt fram i tiden diskonte- Avsättningarna utgörs av en bästa uppskattning av vad företaget ras det förväntade framtida kassaflödet och avsättningen redovisas rationellt sett skulle betala för att reglera åtagandet på balansdagen till nuvärde. Diskonteringsräntan motsvarar marknadsräntan före eller för att på balansdagen överföra den till en tredje part. skatt samt beaktar de risker som är förknippade med skulden. Den Coop Sverige AB har gjort nya avsättningar under 2006 på sam- successiva ökningen av det avsatta beloppet som nuvärdesberäk- mantaget 5 (501) MSEK främst avseende omstruktureringar och ned- ningen medför redovisas som en räntekostnad i resultaträkningen. läggning av butiker. Avsättningarna omprövas vid varje bokslutstillfälle. I årets bokslut har I Coop Danmark har avsättningar gjorts med cirka 58 (42) MSEK diskonteringsberäkning skett för en avsättning för hyreskontrakt i som främst avser konvertering av några Kvickly-butiker till Danmark som löper över 40 år. Superbrugsen, koncepttillpassningar av Kvickly-konceptet, garantiav- sättningar samt hyror. Betalningar Coop Norden ABs avsättningar avser främst personalneddrag- Koncernen MSEK 2006-12-31 2005-12-31 ningar till följd av ny omorganisation i koncernen. Belopp varmed avsättningen Coop Norges avsättningar består av omställningsavsättningar och förväntas betalas efter mer än prisjusteringar på varuinköp. tolv månader 112,0 302,8 Avsättningarna är fördelade mellan kort och lång skuld. De korta skulderna beräknas att generera ett utflöde av resurser under 2007. Moderbolaget MSEK 2006-12-31 2005-12-31 De långfristiga avsättningarna avser utflöden av resurser som i Belopp varmed avsättningen huvudsak kommer att ske under 2008. förväntas betalas efter mer än Avsättning redovisas med det belopp som motsvarar den bästa tolv månader 6,0 18,9 bedömningen av den utbetalning som krävs för att reglera åtagan- 25 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Koncernen Moderbolaget MSEK 2006 2005 2006 2005 Semesterlöneskuld 938,0 946,8 18,8 38,9 Löner 270,5 192,8 — — Sociala avgifter 247,7 276,9 11,2 8,8 Levererat, ej fakturerat 201,4 481,1 — 10,1 Räntor 0,8 — — — Övriga poster 214,0 244,6 12,2 — Summa 1 872,4 2 142,2 42,2 57,8
  • 61. Coop Norden Årsredovisning 2006 Noter 59 26 Ställda säkerheter, ansvarsförbindelser och eventualförpliktelser Ställda säkerheter Koncernen Moderbolaget MSEK 2006 2005 2006 2005 Bankgarantier 234 237 — — Fastighetsinteckningar 1 957 2 076 — — Övriga poster 62 66 19 20 Summa 2 253 2 379 19 20 Ansvarsförbindelser Koncernen Moderbolaget MSEK 2006 2005 2006 2005 Garantiförbindelser 2 3 — 3 996 Borgensförbindelser till förmån för extern part 13 15 4 4 Solidariskt ansvar för Coop Norden AB med dotterbolag att svara för skulden mot externa långivare 1 650 2 012 1 650 2 012 Summa 1 665 2 030 1 654 6 012 Eventualförpliktelser I moderbolaget finns det spärrade medel om totalt 19,3 (2,9) MSEK vid årets utgång. 27 Specifikation erhållna/betalda finansiella poster Koncernen Moderbolaget MSEK 2006 2005 2006 2005 Erhållna räntor 105,9 297,9 71,7 206,9 Betalda räntor –246,8 –282,7 –75,2 –226,4 Realiserade kursvinster 632,0 858,0 632,0 858,0 Realiserade kursförluster –619,1 –763,9 –606,8 –835,2 Övriga finansiella poster –3,7 –29,0 –3,1 –15,4 Summa –131,7 80,3 18,6 –12,1 28 Ej kassaflödespåverkande poster Koncernen Moderbolaget MSEK 2006 2005 2006 2005 Avskrivningar 1 001,4 1 139,8 5,5 13,5 Realisationsvinst/förlust –65,3 –2 220,9 1,6 — Nedskrivningar 82,6 259,2 8,3 — Förändring avsättningar –162,2 337,6 –31,7 36,7 Ej realiserad valutakurseffekt 29,4 — — — Övrigt –1,3 — — — Anteciperad utdelning — — — –340,0 Summa 884,6 –484,3 –16,3 –289,8
  • 62. Coop Norden Årsredovisning 2006 Noter 60 29 Interntransaktioner koncernföretag Moderbolaget Moderbolaget MSEK 2006 2005 Nettoomsättning 1 226,7 — Övriga rörelseintäkter Management fee 97,5 89,7 Utvecklingsfee, egna butiker 83,6 82,1 Tjänsteuppdrag 220,2 528,5 Övrigt 88,4 — Summa 489,7 700,3 Övriga kostnader Personalkostnader — –12,2 Lokalkostnader –14,4 –29,0 IT-kostnader –50,5 –85,8 Varuförsörjning –226,8 –103,5 Utvecklingsbidrag –74,2 — Övrigt –16,2 –10,8 Summa –382,1 –241,3 Finansiella intäkter och kostnader Resultat från andelar i koncernföretag 5,6 — Räntekostnader –61,3 –25,2 Ränteintäkter 63,7 135,6 Valutakursförluster/valutakursvinster –72,9 –97,8 Summa –64,9 12,6 Anläggningar Inköp — 33,0 — 33,0 30 Händelser efter balansdagen Coop Nordens styrelse beslutade i januari 2007 att inleda en process nordiska inköp inom Nonfood området. Coop Inköp och Logistik AB som siktar till att ombilda Coop Norden AB och den hittillsvarande är ett samarbete mellan Coop Sverige AB och de detaljhandelsdriv- koncernen. Dagligvaruverksamheterna i de tre länderna skall istället ande föreningarna (DDF). Varuförsörjning och logistik för kooperativ ägas direkt av KF, FDB respektive Coop NKL. Dagens nordiska samord- detaljhandel i Sverige samlas i ett gemensamt bolag, Coop Inköp och ning av inköp skall däremot vidareföras. Förhandlingar inleds i syfte att Logistik AB (Cilab). Det nya bolaget bildades formellt vid årsskiftet genomföra detta. Hur ombildningen av Coop Norden kommer att och kommer att ha en nyckelroll i den svenska kooperationens fram- genomföras och hur omfattande en ombildning blir, kommer att med- tidssatsning. Bolaget ägs från och med januari till 95 procent av föra betydande redovisningsmässiga konsekvenser för kommande år. Coop Sverige-koncernen och till 5 procent av DDF:erna. När beslutet fattats tillsattes Per Bank som ny koncernchef och han har Kedjeavtal har tecknats med samtliga svenska DDF och de ska till uppgift att driva bolaget under förändringsprocessen. I samband börja gälla senast den 1 mars 2007. med det avgick koncernchef Svein E. Skorstad. Förändringen medför Under början av 2007 förvärvades fem butiker i södra Sverige också att koncernledningen förändras och reduceras och delar av kon- av Bergendahl. I samma affär avyttrades två stormarknader i norra cernledningen kommer att lämna bolaget under 2007. Sverige. I januari 2007 påbörjades verksamhet i de två nybildade dotter- Denna årsredovisning ersätter tidigare avgiven årsredovisning per bolagen Coop Nonfood A/S och dotterdotterbolaget Coop Inköp den 15 mars 2007. Orsaken till att den årsredovisning som tidigare och Logistik AB. Coop Nonfood A/S ska arbeta med gemensamma hållits tillgänglig har ändrats framgår av förvaltningsberättelsen.
  • 63. Coop Norden Årsredovisning 2006 61 Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 14 juni 2007. Koncernens resultat- och balansräkningar och moderbolagets resultat- och balansräkningar blir föremål för fastställande på extra årsstämman. Stockholm den 14 juni 2007 Nina Jarlbäck Per Bank Styrelsens ordförande Vd Håkan Ahlqvist Jan Andersson Palle Birk Eva Calderon Björn Christensen Lisbeth Bull Husby Lars Idermark Torben Larsen Göran Lindblå Ebbe Lundgaard Tom Stengade Geir Olav Opheim Thomas Bagge Olesen Nils Arild Steigedal Vår revisionsberättelse har avgivits den 14 juni 2007 Deloitte AB Jan Nilsson Auktoriserad revisor
  • 64. Coop Norden Årsredovisning 2006 Definitioner 62 Definitioner Avkastning på operativt kapital Nettoskuldsättningsgrad Beräknas som rörelseresultat i procent av genomsnittligt operativt Beräknas som nettoskuld/fordran dividerat med summan av eget kapital. kapital inklusive minoritetskapital och förlagslån. DDF Operativt kapital DDF är en förkortning för de detaljhandelsdrivande föreningarna i Beräknas som anläggningstillgångar plus ej räntebärande tillgångar Sverige, samvirkelagen i Norge och brugsföreningarna i Danmark. minus ej räntebärande skulder. Medelantalet anställda under året Riskbärande kapital Beräknas som totalt antal arbetade timmar dividerat med en genom- Beräknas som summan av redovisat eget kapital samt minoritets- snittlig årsarbetstid per land. kapital. Nettofordran/skuld Rörelsekapital Beräknas som summa räntebärande tillgångar och likvida medel Beräknas som omsättningstillgångar minus ej räntebärande kort- minus summa räntebärande skulder. fristiga skulder. Nettoinvesteringar Soliditet Beräknas som årets inköp av materiella och immateriella tillgångar Beräknas som summan av redovisat kapital och minoritetskapital minus årets bokförda värde på avyttrade materiella och immateriella i procent av balansomslutningen. tillgångar.
  • 65. Coop Norden Årsredovisning 2006 Revisionsberättelse 63 Revisionsberättelse Denna revisionsberättelse ersätter tidigare avgiven revisionsberättelse daterad den 15 mars 2007. Till årsstämman i Coop Norden AB Organisationsnummer 556585-8585 Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens för- koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om valtning i Coop Norden AB för räkenskapsåret 2006. Bolagets ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och för- årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta ver- hållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelsele- sionen av detta dokument på sidorna 14–63. Det är styrelsen damot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskaps- bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller handlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av nedan. koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredo- Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovis- visningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval ningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och av vår revision. ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Kon- Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i cernredovisningen har upprättats i enlighet med internatio- Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen nella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av kon- årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller cernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är för- väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett enlig med årsredovisningens och koncernredovisningens urval av underlagen för belopp och annan information i räken- övriga delar. skapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovis- Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och ningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, behand- tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla upp- lar förlusten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberät- skattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när telsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direk- de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt tören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Stockholm den 14 juni 2007 Deloitte AB Jan Nilsson Auktoriserad revisor
  • 66. Coop Norden Årsredovisning 2006 Styrelse 64 Styrelse Jan Geir Olav Nina Lars Ebbe Håkan Henrik Palle Lisbeth Eva Kurt Per Brian Björn Tom Nils Göran Nina Jarlbäck Ebbe Lundgaard Kurt Petersen Tom Stengade Björn Christensen Ordförande, Förste vice ordförande, Ledamot, Ledamot, Ledamot, utsedd av KF utsedd av FDB utsedd av FDB utsedd av FDB utsedd av Coop NKL Född 1946 Född 1944 Född 1940 Född 1968 Född 1944 nina.jarlback@kf.se el@fdb.dk kpet@fdb.dk ts@fdb.dk bjorn.christensen@coop.no Jan Andersson Håkan Ahlqvist Lisbeth Bull Husby Per Ribacke Göran Lindblå Ledamot, Ledamot, Andre vice ordförande, Arbetstagarrepresentant, Ledamot, utsedd av KF utsedd av KF utsedd av Coop NKL suppleant utsedd av KF Född 1944 Född 1943 Född 1950 Född 1972 Född 1954 jan.andersson@kf.se haah@gotland.com husbyma@online.no per.ribacke@coop.se goran.lindbla@okq8.se Lars Idermark Palle Birk Eva Calderon Nils Arild Steigedal Brian Petersen Ledamot, Arbetstagarrepresentant Arbetstagarrepresentant Ledamot, Arbetstagarrepresentant, utsedd av KF Född 1959 Född 1944 utsedd av Coop NKL suppleant Född 1957 palle.birk@coop.dk eva.calderon@coop.se Född 1947 Född 1959 lars.idermark@kf.se nils.arild.steigedal@coop.no bryan.petersen@petersen.mail.dk Geir Olav Opheim Henrik Larsen Ledamot, Ledamot, utsedd av Coop NKL utsedd av FDB Född 1964 Född 1957 geir.olav.opheim@co.coop.no henrik@larsen-family.dk
  • 67. Coop Norden Årsredovisning 2006 Ledning 65 Ledning I januari 2007 beslutade Coop Nordens styrelse att inleda en process som siktar till att omvandla Coop Norden AB och den hittillsvarande koncernen. Dagens nordiska samordning av inköp ska föras vidare och utvecklas. Därmed startade också förändringen av Coop Nordens verksamhet och ledning. En ny ledningsgrupp, där endast landscheferna ingår, bildades efter styrelsebeslutet. Den leds av Per Bank. Verkställande koncernledning Verkställande ledning utgörs av Per Bank, vd, Svein Fanebust, vice vd och omas Evertsson vice vd. Per Svein Thomas Per Bank Svein Fanebust Thomas Evertsson Vd Coop Norden, Vice vd, Vice vd, Administrativ direktör, Coop Danmark Administrativ direktör Coop Norge Vd Coop Sverige Född 1967 Född 1953 Född 1964 per.bank@coop.dk svein.fanebust@coop.no thomas.evertsson@coop.se Övrig koncernledning Verkställande ledning stöds av en grupp bestående av: Mario Orsucci Manfred Krieger Jan Lundgren Jesper Faurholdt Koncerndirektör administration T.f. ekonomidirektör Koncerndirektör Food T.f. vd Nonfood A/S Född 1957 Född 1961 Född 1961 Född 1969 mario.orsucci@coop.se manfred.krieger@coop.se jan.lundgren@coop.dk jesper.faurholdt@coop.dk Koncernledning 2006 Under 2006 bestod koncernledningen av: Svein E. Skorstad Thomas Evertsson Jan Lundgren Erik Skånsberg Vd och koncernchef Vice vd, vd Coop Sverige Koncerndirektör Food Koncerndirektör ekonomi Per Bank Inger Holmström Verner Jensen Mario Orsucci Vice vd, administrativ direktör Koncerndirektör kommunikation Koncerndirektör IT Koncerndirektör administration Coop Danmark Claes Eriksson Svein Fanebust Koncerndirektör Nonfood Vice vd, administrativ direktör Coop Norge
  • 68. Coop Norden AB Box 21 SE-101 20 Stockholm Kungsgatan 49 Tel: +46 8 743 54 00 www.coopnorden.com Dotterbolag: Coop Danmark A/S Roskildevej 65 DK-2620 Albertslund Solberg • Tryck: Risbergs • Foto: Magnus Fond och Anders Qvarnström Tel: +45 43 86 43 86 E-post: coop@coop.dk www.coop.dk Coop Norge AS Østre Aker vei 264 Grorud P.O Boks 21 Haugenstua NO-0915 Oslo Tel: +47 22 89 95 95 E-post: infonorge@coop.no www.coop.no Coop Sverige AB SE-171 88 Solna Englundavägen 4, Solna Tel: +46 8 743 10 00 VAT SE-556585-8585 E-post: info@coop.se www.coop.se SE