Coop Verksamhetsberättelse 2002

Coop-koncernen 2002 COOP NORDEN AB SINE FIIG EKONOMISKT God utveckling i dotterbolagen Coop-koncernens första verksamhetsår kännetecknades av en betydlig framgång i driften för Coop Danmark, Coop Norge och Coop Sverige. Läs mer på sidan 18 OPERATIVT RÖRELSE- FÖRSÄLJNING 2002, RESULTAT 2002, MSEK MSEK 416 400 50 000 270 39 076* 300 40 000 COOP DANMARK 194 27 315 OBS! DANMARK 200 30 000 COOP NORGE 100 20 000 COOP SVERIGE 14 804 0 10 000 0 * Inkl. OBS! Danmark –163 STEFAN BERG EKOLOGISKT Så mycket ekologiskt och miljömärkt sålde Coop 2002 93 040 ton ekologiska/miljömärkta livsmedel sålde Coop totalt i de tre skandinaviska länderna. Det motsvarar livsmedelskonsumtionen för befolkningen i en stad med 133 000 invånare under ett helt år. Läs mer om det ekologiska resultatet på sidan 20 GEIR TERJE NERGAARD S O C I A LT Gemensamma riktlinjer för medarbetarna Genom samverkan växer den nya Coop-koncernen fram. I ett av de projekt som sattes igång under året kartläggs företagets kultur i de olika länderna. Syftet är att renodla och skapa en gemensam kultur som ska stötta den affärsmässiga driften. Samtidigt pågår arbetet med att utveckla gemensamma riktlinjer, mål och planer för medarbetarna. Coop-koncernen ska ha rätt medarbetarresurser på alla nivåer, så att både medarbetarna och företaget utvecklas. Läs mer på sidan 9 Nu ökar Coop tempot MELKER DAHLSTRAND Nu går Coop och integrationsarbetet in i fas två. Det innebär också att tempot skruvas upp. Coop Nordens nye koncernchef, Svante Nilsson, vill öka takten i integrationsarbetet, så att effektiviserings- vinster och andra fördelar med fusionen så snabbt som möjligt blir synliga ute i butikerna. Möt Svante Nilsson på sidan 6 Coop Nordens formella årsredovisning 2002 medföljer som bilaga.

Innehåll Koncernledning 2002 DET NYA COOP NORDEN ANDERS WEJROT Ebbe Lundgaard, ordförande i Coop Norden AB 3 På konsumentens sida 4 Vår vision 5 Svante Nilsson, ny vd och koncernchef i Coop Norden AB 6 Roland Svensson, tidigare vd och koncernchef i Coop Norden AB 7 Integrationsprojekt inom Coop-koncernen 9 Detta är Coop-koncernen – En ledande aktör på dagligvarumarknaden 12 – Medlemmar och kunder – så här hänger det ihop 13 Coops butikskoncept 14 Coops egna varumärken 15 Marknaden 16 2002 I KORTHET Årets resultat 18 VERKSAMHETEN COOP DANMARK 24 Butikskoncept – supermarkets 26 Butikskoncept – stormarknader och lågprisbutiker 28 COOP-KONCERNENS LEDNING VID UTGÅNGEN AV 2002. Egna varumärken 30 Längst fram: Vice koncernchef Svein E. Skorstad, i raden bakom honom H.C. Madsen, verkställande direktör för Coop Danmark och Coop Nordens koncernchef Roland Svensson. Längst bak från vänster Erik Skånsberg, ekono- Distribution, logistik och kategoristyrning midirektör i koncernen (adjungerad i koncernledningen), Coop Norges verkställande direktör Svein Fanebust och samt övrig verksamhet 31 Andreas Falkenmark, verkställande direktör i Coop Sverige. Miljö, hälsa, etik 33 COOP NORGE 36 Inköp och sortiment, kedjedrift 38 Coop-koncernen 2002 består av två publikationer: den här verksamhetsberättelsen och en separat Egna varumärken 39 del som innehåller den formella årsredovisningen. Inledningsvis presenteras det nya Coop med Konceptutveckling 40 kommentarer av Ebbe Lundgaard, ordförande i Coop Norden AB, och Roland Svensson, vd och Distribution och logistik 41 koncernchef i Coop Norden AB till och med den 31 januari 2003. Därefter presenteras koncernens resultat i korthet. Slutligen kommer en närmare presentation av verksamheten i de tre dotterbolagen, Industrirörelsen 42 Coop Danmark, Coop Norge och Coop Sverige. Miljö, hälsa, etik 43 Verksamhetsberättelsen och redovisningen speglar resultatet i sin helhet, det vill säga Butikskoncept 44 såväl ekonomiskt, ekologiskt som socialt. Vissa olikheter i informationen om de tre dotterbolagen förekommer, detta på grund av ännu ej samordnade administrativa rutiner. COOP SVERIGE 46 Redovisningen ﬁnns också på www.coopnorden.com, www.coop.dk, www.coop.no och Butikskoncept – supermarkets 48 www.coop.se Butikskoncept – stormarknader 49 Nästa årsredovisning publiceras i mars 2004. Egna varumärken 50 För att underlätta för läsaren har olika färgkoder använts för moderbolaget och Kategori och logistik 51 de tre dotterbolagen. Miljö, hälsa, etik och kompetens 52 s Coop Norden Styrelse och koncernledning 55 s Coop Danmark s Coop Norge s Coop Sverige DDF står för de detaljhandelsdrivande föreningarna. Bilaga: Coop Nordens årsredovisning 2002. Per den 31 december 2002 motsvarade 1 DKK=1,24 SEK och 1 NOK=1,26 SEK. Produktion: Coop Norden AB i samarbete med Intellecta Corporate AB. Repro och tryck: Fagerblads 2003. Miljömärkt trycksak. Papper: Arctic Silk. 2 COOP VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2002

Ebbe Lundgaard, ordförande i Coop Norden AB: Coop Norden ska göra skillnad ERIK BJØRN 2 0 0 2 B L E V E T T B RA ÅR FÖR Coop Norden. Vi har lagt volym och starkt fokus på intäkter och kostnader för ner mycket arbete på att genomföra fusionen och att effektivt förbereda Coop Norden-koncernen på har på kort tid nått långt. Det första bokslutet för att möta framtidens utmaningar. Coop Norden AB är dock inte tillfredsställande. Vi är hela tiden medvetna om vår kooperativa Utvecklingen har visserligen varit positiv för en rad utgångspunkt. Det är medlemmarna i ägarförening- av våra viktigaste affärsområden, men det finns arna som är vår största tillgång, eftersom de samti- också områden som drar ner resultatet. Detta gäller digt är våra kunder och engagerar sig i vårt företag. särskilt kostnaderna för fusionen och införlivandet Vi måste dock kunna fatta beslut lika snabbt och av OBS! Danmark med Coop Norden. smidigt som våra konkurrenter. Med Coop Norden Coop Norden ska göra skillnad. Vi ska vara led- har vi lagt grunden till detta. ande med nya köpupplevelser för konsumenterna Coop Norden är ett företag som står på konsu- och samtidigt behålla nyckelvärden som omtanke menternas sida. Det är unikt genom att pengarna och konsumenttrygghet. Denna rapport visar svart som vi tjänar uteslutande kommer våra kunder och på vitt att vi menar allvar. De finansiella målsätt- medlemmar till godo – antingen i form av bättre ningarna ska stämmas av mot ansvaret för männis- butiker eller genom medlemsförmåner. Inga andra kor och miljö, och styrelsen ser det som sin uppgift detaljhandelsaktörer har samma fördelaktiga ut- att säkerställa att Coop Norden lever upp till det gångspunkt. Samtidigt garanterar vår ägarstruktur ansvaret. att medlemmarna har nära kontakt med våra buti- Idén om Coop Norden bygger på ett starkt enga- ker. Det sker i form av en dialog mellan våra närmare gemang från medarbetare, kunder och medlemmar. 5 miljoner medlemmar och ägarna till Coop Nor- Detta engagemang upprätthålls genom en ny led- den: KF, FDB och Coop NKL. I den regin arbetas ning som ska genomföra de strategiska åtgärder som det intensivt med att förnya medlemsdemokratin, så under de närmaste åren kommer att bidra till att att förtroendet för den kooperativa utgångspunkten stärka vår position på den nordiska marknaden. Vi kan bevaras. Grunden för detta är emellertid ett har bevarat vår lokala förankring, men samtidigt konkurrenskraftigt Coop Norden, som kan leverera startat en rad integrationsprojekt för att samla ihop största möjliga värde till sina kunder. trådarna och uppnå de stordriftsfördelar som är Efter att ha gått i spetsen för en väl genomförd nödvändiga för Coop Nordens fortsatta utveckling. fusion meddelade Coop Nordens hittillsvarande vd Etableringen och starten av Coop Norden har Roland Svensson och vice koncernchefen Jørgen bli fullt funktionsduglig på bara ett år. För att stärka som sagt medfört stora engångskostnader, som iso- Clausen sin avgång i augusti 2002. Roland Svensson Coop Nordens konkurrenskraft är det emellertid lerat sett försämrar vårt resultat för 2002. Men kost- frånträdde sin post den siste januari 2003. På Coop nödvändigt att tempo och utveckling står överst på naderna bör uppfattas som en framtidsinvestering. Nordens vägnar vill jag gärna tacka dem för deras dagordningen. Styrelsen strävar efter att utöva ett Utan dem kan vi inte nå våra långsiktiga mål. Vi byg- storartade arbetsinsats. aktivt ägarskap å medlemmarnas vägnar, och kom- ger nu upp en kraftfull koncern med förmåga att ta Med Svante Nilsson som ny vd för Coop Nor- mer därför att följa ”best practice” för god styrelse- sig an områden som bäst löses i gemensam nordisk den har vi funnit den rätta personen för att säkra sed. Utmaningarna kommer inte att bli mindre i regi, exempelvis IT, inköp och konceptutveckling. Coop Nordens långsiktiga utveckling. Svante Nils- framtiden. På Coop Nordens vägnar ser jag därför Här finns stora vinster att hämta på lång sikt. son har lång erfarenhet av förändrings- och utveck- fram mot ett arbetskrävande och inspirerande 2003. Vi vet att kapitalstarka butikskedjor har valt den lingsprojekt inom detaljhandelsbranschen, som nordiska marknaden för sin fortsatta expansion. Coop Norden kommer att ha stor nytta av under de Samtidigt måste vi kunna matcha leverantörssidan, närmaste åren. som intar en allt högre profil genom internationella I styrelsen har vi lagt ner stora resurser på att sammanslutningar. Erfarenheterna från dagligvaru- utveckla våra samarbetsrelationer under loppet av handeln är således entydiga. Det krävs en kritisk 2002, och vi är medvetna om att en koncern inte kan Ebbe Lundgaard       Den danska konsumentkooperationen består av I september 1899 bildades det politiskt Norges Kooperative Landsforening (NKL) bildades FDB (Fællesforeningen for Danmarks Brugsfore- och religiöst oberoende Kooperativa 1906. 1911 köpte NKL Kirkegaten 4 i Oslo, där Coop ninger) och 416 brugsforeninger (konsumentföre- Förbundet, KF, i Sverige. KF skulle NKL BA har sitt huvudkontor i dag. NKL etablera- ningar). FDB bildades 1896. Målsättningen var att gagna medlemmarnas konsumentintres- de sin industrirörelse redan 1911 med att ta över förse medlemmarna med bästa möjliga varor till sen. 30 föreningar med totalt cirka 7 300 Margarinfabrikken Norge. NKL startade senare lägsta möjliga priser. Redan tidigt startade FDB medlemmar anslöt sig. 1908 köpte KF produktion av mjöl, choklad, glödlampor, elartiklar, egen tillverkning av kaffe, choklad, socker och tobak. en margarinfabrik. Med egen tillverk- bröd, kaffe med mera. NKLs första lager öppnades i Ända fram till början av 70-talet var FDB endast ning kunde KF utmana kartellerna. 1992 Trondheim 1911. 1968 öppnade den första Obs! grossist och producent men 1972 fusionerades överlät konsumentföreningar som stöd Stormarked på Lade i Trondheim, men först 1990 FDB och Hovedstadens Brugsforening och FDB för cirka 60 procent av den kooperativa kom den första butikskedjan, Prix, och två år senare driver nu detaljhandel med ett eget nät av butiker. detaljhandeln denna till KF. 2,8 miljoner blev även Mega och Obs! rikstäckande kedjor. I dag I dag har FDB och föreningarna cirka 1,5 miljoner medlemmar har i dag medlemskap i har Coop NKL omkring 920 000 medlemmar i 229 medlemmar. någon av landets 65 föreningar. samvirkelag (konsumentföreningar). COOP VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2 0 0 2 3

VÄRDERINGAR OCH VISION På konsumentens sida CO O P - K ONC E R NE N S K A BYGGA sin framgång på starka konsumentkooperativa till att maximera nyttan för medlemmar genom ekonomiskt effektiv och pro- värderingar. Värderingar som har sin grund i de demokratiskt styrda ägar- fessionell drift. Coop är på konsumenternas sida. organisationerna. Med bas i de nyckelvärderingar som finns i den gemensamt antagna nordis- Att många människor tillsammans kan åstadkomma mer än var och en för ka värdekompassen utvecklas verksamheten med en tydlig konsumentkoopera- sig är konsumentkooperationens ledstjärna. Kärnvärderingen är tilltro till sär- tiv identitet. arten. Coops särart är att företaget är medlemsägt genom förbunden och syftar Inflytande Ärlighet NILS LUND PEDERSEN Medlemmarnas inflytande, medarbetar- I Coop-koncernen håller vi vad vi lovar. nas synpunkter och en aktiv dialog med Konsumenterna ska känna sig trygga omvärlden ska medverka till att forma när de handlar hos oss och ha förtroen- verksamheten i Coop-koncernen. de för att de får sådan information om varorna och verksamheten att deras val Ett lågprisalternativ med god kvalitet efterfrågas av kunderna. Coop X-tra är ett svar på denna önskan, blir enklare. ett gemensamt varumärke för det renodlade lågprissortimentet. Den nordiska samordningen ger Coop Laboratoriets kunniga experter kontrollerar möjligheter till gemensamma inköp så att priserna löpande de varor du finner i Coop Danmarks butiker. pressas ytterligare. Kunderna ska kunna vara säkra på att de köper rena och oförfalskade varor. Omtanke Nytänkande INGEMAR HANSSON MATTIAS RAHM I Coop-koncernen visar vi omtanke om I Coop-koncernen ska vi dra nytta av ny människor, djur och miljö och arbetar kunskap och teknik och driva utveck- för en hållbar samhällsutveckling. lingen i överensstämmelse med konsumenternas intressen. Coop Norge deltog i flera biståndsprojekt under 2002. Medlen kommer från Coop Solidaritetsfond Shop Express används av allt fler medlemmar i som ger bidrag till självhjälp i utvecklingsländer. Coop Forums stormarknader. Genom att använda Socialt engagemang är en central del i konsumenten handscanner för att själv läsa av varorna innan kooperationens värderingar. man lägger ner dem i kundvagnen förenklas inköpen radikalt. Medlemmarnas inflytande och ägande Medlemmarna i de danska, norska och D E D RYGT 5 M ILJONE R ME D LE M MA R N A svenska konsumentkooperationerna äger Coop Norden tillsammans. Varje medlem har en röst och representeras genom de nationella förbunden. FDB och de 416 brugsforeningarna har tillsammans 1,5 miljoner medlemmar och äger 38 procent av Coop Norden. De danska medlemmarna möter 1 131 butiker som drivs i samarbe- Samvirkelag te mellan Coop Danmark och brugsforeningarna. Coop NKL är det nationella förbundet för de 229 norska Brugsforeninger Konsumentföreningar samvirkelagen som har 920 000 medlemmar. Coop NKL äger COOP 20 procent av Coop Norden. På den norska marknaden driver FDB NKL samvirkelagen totalt 1 386 butiker, varav 955 i kedjorna. Coop 20% KF 38% 42% Norge äger kedjekoncepten och står för varuförsörjningen. KF är det svenska nationella förbundet för 2,8 miljoner medlemmar som är organiserade via 65 konsumentföreningar. COOP KF äger 42 procent av Coop Norden. Medlemmarna möter NORDEN 1 110 butiker som drivs av Coop Sverige, de detaljhandelsdrivande konsumentföreningarna eller KF. Coop levererar varor även till de detaljhandelsdrivande föreningarnas butiker. COOP COOP DANMARK COOP SVERIGE NORGE 4 COOP VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2002

VÄRDERINGAR OCH VISION Vår vision Coop-koncernen ska bli den ledande och mest innovativa detaljhandelsverksamheten i Norden med en tydlig konsumentkooperativ identitet. Butikerna ska vara marknadsplatser där Coop-koncernen tillgodoser kundernas och medlemmarnas krav på köpupplevelse och konsumenttrygghet. Coop-koncernens finansiella styrka ska göra det möjligt att beständigt skapa nya värden och lösningar för medlemmarna. Medlem/Kund Ägare Medarbetare Vårt rörelseresultat ska vara minst Vi ska vara kundernas förstahandsalterna- 2 procent av omsättningen. tiv och stärka vår position i storstads- och Vi ska ha en avkastning på sysselsatt Vi ska vara den attraktivaste arbetsgivaren Mål tillväxtregionerna. kapital på 15 procent. i nordisk dagligvaruhandel. Vi ska attrahera fler yngre medlemmar. Vår skuldsättningsgrad bör inte överstiga 1,2 gånger. Vi ska tillsammans med ägarna utveckla det attraktivaste medlemskonceptet i Vi ska sätta lönsamhet före tillväxt. Genom tydliga mål tar vi tillvara och utveck- Norden och sträva efter att etablera ett Vi ska ha en låg finansiell risk. lar medarbetarnas olika kompetens och Strategi nordiskt medlemskort. Vi ska tillvarata de nordiska samordnings- bakgrund, så att det främjar affären. Detta Vi ska vara lyhörda för medlemmarnas fördelarna. genom fokusering på ledarskap, personal- kundbehov. Vi ska ha en butikseffektivitet i nivå med och organisationsutveckling samt genom Vi ska ha de mest attraktiva butikerna marknadens bästa. effektiva stödsystem. utifrån pris – värde – upplevelse. STEFAN BERG SINE FIIG DAG A.IVARSØY DAG A.IVARSØY MAGNUS CARLSSON SINE FIIG DAG A.IVARSØY COOP VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2 0 0 2 5

Svante Nilsson, ny koncernchef i Coop Norden från och med 1 februari 2003: Ökad lönsamhet enda vägen för att säkra en offensiv utveckling När jag tillträdde som verkställande direktör och och IT. När vi nu bygger vidare på den nya organi- medarbetare. Mångfalden är en av våra styrkor. Med koncernchef för Coop Norden den 1 februari 2003 sationen utgår vi från en så kallad front-end back- 28 000 medarbetare på tre marknader har koncernen hade jag haft förmånen att under januari månad träffa end strategi, vilken förenklat uttryckt innebär att allt en fantastisk kompetensbas. Mångfalden är tydlig och intervjua ett 40-tal nyckelmedarbetare inom som är viktigt ut mot kund (front-end) ägs av med tre nationella kulturer, och olika konsumtions- moderbolaget och i dotterbolagen. Jag fick tack vare respektive dotterbolag medan resten (back-end) i så mönster nationellt och regionalt. Därtill en god detta en ganska bra bild av verksamheten vilket stor utsträckning som möjligt görs koncerngemen- balans mellan män och kvinnor totalt sett. Inom underlättade prioriteringarna när jag väl var på plats. samt. Härigenom säkrar vi behovet av lokal anpass- chefsgrupperna är fördelningen mellan könen inte Ett av mina första intryck av Coop Norden-kon- ning samtidigt som vi etablerar den nödvändiga lika jämn. Min ambition är dock att på sikt få en cernen var, och är, att det finns många kompetenta plattform som behövs för att vi fullt ut skall kunna jämnare fördelning även där. och engagerade medarbetare. Man ser fusionen av realisera hela potentialen av de synergier som fusio- de tre kooperativa dagligvaruverksamheterna i Dan- nen möjliggör. • SÄ KRA BUT IKSFOKU S mark, Norge och Sverige mer som en möjlighet än Den nya koncernledningens prioriterade aktivi- Det är i butiken vi möter våra kunder och medlem- som ett hot och har stora förväntningar på den nya teter kan sammanfattas i följande punkter: mar. Det är också här vi skapar våra intäkter. Ett koncernen. tydligt fokus på butiksdriften är det enda sättet att Ett annat intryck för mig som kom utifrån var • ÖKA TA KT E N I I NT E GRAT IONSA RBE T E T FÖR AT T FÅ säkra ett attraktivt sortiment till ett attraktivt pris för också att man lätt fastnar i en upplevd intern kom- FULL EFFEKT AV FUSIONEN våra medlemmar och kunder. plexitet och därmed riskerar att tappa fokuseringen Det är nu dags att ta nästa steg i fusionsarbetet och på viktiga nyckelområden. För mig är det oerhört påbörja den nödvändiga affärsmässiga integreringen • UTNYTTJA VÅRA RELATIVA KONKURRENSFÖRDELAR viktigt att alltid vara medveten om den naturliga inom de strategiskt viktiga områdena varuförsörj- Vår storlek är vår styrka när det gäller att bygga goda kopplingen mellan intäkter och kostnader. Att ning, affärsutveckling och IT. affärsrelationer med våra leverantörer. Som enda aldrig tappa butiksfokus – för det är där vi skapar Inom varuförsörjning samlar vi den koncernge- nordiska aktör är vi naturligtvis intressanta att sam- våra intäkter. mensamma delen av inköps- och sortimentsarbetet arbeta med. Vår position inom non-food är stark Koncernens uppdrag från våra ägare är att genom för food, non-food och indirekta varor. Här har vi såväl i storlek som i lönsamhet. ökad lönsamhet stärka konkurrenskraften för den möjlighet till stora vinster såväl på kort som lång Därtill har vi en unik ägarform och ett högt kooperativa dagligvaruhandeln genom att tillvarata sikt. Genom en kraftfull konsolidering av våra inköp kundförtroende när det gäller kvalitet, miljö, etik alla synergier som den genomförda fusionen möjlig- och förhandlingar bör vi redan i år kunna realisera och socialt ansvar. Detta sammantaget ger oss en gör. Det första verksamhetsåret har inneburit större betydande förbättringar av våra inköpspriser. tydlig profil som vi skall värna om och utveckla. kostnader än beräknat, vilket innebär att koncernens Genom en successiv harmonisering av våra sorti- resultatutveckling inte följer ägarnas plan. Det är ment och en kraftfull utveckling av våra egna varu- • SKA PA FINA NSIE LLA R ES U R S ER F Ö R ATT AV S EV Ä RT därför av yttersta vikt att vi under det här året ska- märken (EVM) både inom food och non-food ser vi ÖKA E TA BLE RINGSTAK TEN par resultat som säkerställer den framtida utveck- betydande framtida förbättringspotentialer på såväl För att säkra vår långsiktiga intjäningsförmåga krävs lingen. intäkts- som kostnadssidan. Koncerngemensamma en ökad förnyelse av vårt butiksnät. Men innan vi Under 2002 initierades ett stort antal samord- system för kategoristyrning och IT-beslutsstöd kan öka etableringstakten måste vi först skapa en ningsprojekt som gett goda resultattillskott, men för kommer också att bidra till denna utveckling. finansiell position som tillåter en ambitiös investe- att få ut de fulla synergierna – såväl på intäkts- som Genom vår nya affärsutvecklingsenhet får vi ringsplan. Varje krona måste tjänas in innan vi inves- på kostnadssidan – krävs det en instrumentet för att påbörja den successiva harmo- terar dem. Därför skapar vi en ännu mer lönsam- organisations- och led- niseringen och utvecklingen av våra olika butiks- hetsfokuserad organisation som kännetecknas av ningsstruktur som fullt ut koncept. Även om vi kommer att behålla våra loka- stor affärsmässighet. stödjer detta arbete. la kedjeprofiler ser vi stora samordningsmöjligheter Våra ägare kräver ökad lönsamhet och stärkt Därför blev det min inom detta område. Butikslayout, kommunikation, konkurrenskraft för den kooperativa dagligvaruhan- första uppgift att eta- varuplacering, exponering, rutiner, schemaläggning deln. Min bedömning är att Coop-koncernen har blera en ny sådan med o.s.v. är exempel på områden där dessa möjligheter potential att etablera en stark ställning på den nor- nya koncerngemen- är stora. Förbättringspotentialen är enorm tack vare diska marknaden och möta ägarnas krav. Det är en samma enheter för vår stora omsättning. Varje tiondels procent i för- stor, men mycket stimulerande utmaning för samt- ANDERS WEJROT varuförsörjning, bättrad effektivitet (intäkt eller kostnad) i butiksle- liga medarbetare i koncernen att få vara med i denna affärsutveckling det betyder många tiotals miljoner kronor. spännande och stora förändringsprocess. Ett nyckelområde i integrationsarbetet är IT. Inte förrän vi har kunnat harmonisera våra system Göteborg i mars 2003 kommer vi att kunna tillgodogöra oss hela potentialen i samordningen. Vårt utgångsläge är inte det bästa då vi lever i helt olika systemmiljöer i våra tre dotterbolag. Vi arbetar just nu intensivt med utformningen av vår framtida IT-strategi och för- Svante Nilsson bättringspotentialen är självklart mycket stor då Vd och koncernchef fr.o.m. februari 2003 visionen är att kunna gå från tre olika system till ett gemensamt, men vi har stor respekt för vad det kommer att kräva både i investeringar och inte minst i arbetsinsatser. Ett annat integrationsområde är kom- petensöverföring. En avgörande konkur- rensfördel är att skapa ett system och arbetssätt som gör att vi säkrar en effektiv kompetensöverföring mellan våra

Roland Svensson, koncernchef i Coop Norden till och med 31 januari 2003: Tilltro till det nordiska vägvalet Att utgå från konsumentens perspektiv och intresse OTILLRÄCKLIG EFFEKTIVITET detaljhandelsdrivande föreningarna att bidra med är angelägnare än någonsin i en allt mer storskalig Coop-koncernen består av tre stora nationellt base- resurser för en gemensam utveckling av detaljhan- och komplex värld. I enlighet med medlemmarnas rade dagligvaruföretag med skiftande marknadspo- deln. krav är detta konsumentkooperationens grundläg- sition, strategi och struktur. Fusioner är krävande Den nya nordiska strukturen syftar till att uppnå gande uppdrag. och innehåller flera kritiska stadier. Ofta visar sig de betydande samordningsvinster och skalfördelar. Internationalisering av detaljhandeln, kraftigt eftersträvade samordningsvinsterna vara överskatta- Synergiarbetet kräver målmedvetna och systematis- skärpt konkurrens, ny teknik, nya synsätt och kon- de eller svårare att uppnå än beräknat. Samtidigt kan ka åtgärder för att ge långsiktig och uthållig kon- sumtionsmönster har medfört att konsumentkoo- risken för bristande fokus på den löpande affärs- kurrenskraft. Mot den bakgrunden har arbetet med perationen ställts inför nya utmaningar. Under det verksamheten under fusionsförloppet underskattas. att förverkliga synergier organiserats i etapper där de senaste decenniet har omvandlingen av dagligvaru- Verksamheterna som Coop Norden övertagit i lättast åtkomliga realiseras först. Parallellt härmed handeln mot större, internationella företag verksam- de tre länderna karaktäriseras generellt av goda har betydande insatser gjorts för att bygga plattform ma i flera skilda marknader accelererat. Denna marknadspositioner och otillräcklig lönsamhet. Vi och resurser för en djupare integration inom kon- utveckling har i hög grad berört Norden som allt har vinnlagt oss om att inte göra misstaget att tappa cernen. Då kan mycket stora samordningsvinster mer blivit en del av den europeiska marknaden. fokus på den dagliga operativa verksamheten. I varje realiseras, gott och väl i nivå med ursprungliga lands affärsverksamhet hade redan före fusionen beräkningar. NORDISK STRATEGI kraftfulla program inletts med omfattande åtgärder Konsumentkooperationen etablerade 2002 Nordens för att förbättra effektivitet, attraktivitet och lön- STRATEGISKT ÄNDRADE PLANER största dagligvaruföretag, Coop Norden. Den nya samhet. Effekterna härav utgjorde ett viktigt under- En väsentlig förändring av Coop Nordens planer för koncernen grundas på en offensiv och långsiktig lag för fusionen. Arbetet med att fullfölja dessa pla- 2002 inträffade i mars då beslut togs att förvärva strategi för att skapa värde för över fem miljoner ner har haft strategisk prioritet under Coops första OBS! Danmark A/S från Coop Nordens ägare och medlemmar. verksamhetsår. Otillräcklig effektivitet i den basala i maj togs beslut att genomföra ett nytt koncept i Coop Norden skapades genom en fusion av dag- affärsverksamheten kan aldrig kompenseras av dessa enheter, Kvickly xtra. OBS! Danmark, som ligvaruverksamheterna inom Coop NKL, FDB och fusionsvinster. På kort sikt var riskerna större om omfattade 12 enheter med en samlad försäljning på KF. dotterbolagens förändringsarbete tappade tempo än 3 000 MSEK, hade under lång tid varit en förlust- Fusionsbeslutet var resultat av en målmedveten de positiva effekterna av en snabbare integration. verksamhet, varför kraftfulla och offensiva åtgärder process, som engagerade styrelser, företagsledningar Fusionen görs mellan jämlikar varför en helt ny krävdes. Strategiskt är det mycket angeläget att och andra ledande personer i de tre länderna. Till struktur för ägarstyrning och ledning har upprättats. behålla stormarknadsetableringarna i Danmark – grund för beslutet låg inte bara omfattande strate- Ägarstyrningen bygger på att ingen av ägarna ensam inte minst i ett nordenperspektiv – men det medför giska och finansiella analyser utan även ingående, har ett avgörande inflytande över koncernen. Styrel- kortsiktigt kraftiga påfrestningar på koncernens led- gemensamma diskussioner och överväganden. Den se och ledning för Coop-koncernen tillträdde efter ningsresurser och på resultat och kassaflöden. gemensamma slutsatsen blev mycket tydlig: sommaren 2001 och övertog det operativa ansvaret Konsumentkooperationen kan fortsätta att fullgöra för verksamheterna i Danmark, Norge och Sverige STARK UTVECKLING I DOTTERBOLAGEN sin uppgift endast om den bryter upp från sina per 1 januari 2002. OCH AV SYNERGIER nationella betraktelsesätt och i stället bygger sin Det operativa ansvaret i koncernen har delege- De tre nationella dotterbolagen Coop Danmark, framtid på en gemensam nordisk strategi, tvärs över rats till dotterbolagens chefer, som ingår i koncern- Coop Norge, Coop Sverige visar alla en god utveck- landgränserna. ledningen. Koncernen har svarat för inriktning, stra- ling under 2002 vad avser såväl försäljning som ope- Beslutet om Coop-koncernen innebar för första tegi, finansiell styrning samt kravställande och gången en fusion av konsumentkooperativ verksam- uppföljning av utveckling och resultat. het över nationsgränser. Kooperationen i de nordiska länderna har samarbetat under närmare 100 år BETYDANDE POTENTIALER men den nordiska samverkan har alltid varit under- En central uppgift har varit att skapa ett gott samordnad varje lands nationella strategier, prioritering- spel mellan de nationella bolagen och forma en stra- ar och organisationer. Nu gavs det gemensamma tegisk samsyn om de stora potentialer som vår nor- företaget den ledande rollen att driva och utveckla diska position ger. Ett omfattande den nordiska konsumentkooperativa detaljhandeln. integrationsarbete har drivits i projektform. Kon- Sedan beslutet togs år 2001 har den ekonomiska cernledningen har ansvarat för avvägningen av integrationen i Norden, Europa och globalt ytterli- insatserna mellan nationella förbättringsprogram gare accentuerats. och gemensamma samordningsvinster. MAGNUS CARLSSON Konsolideringen av de kooperativa dagligvaru- Arbetet under 2002 har tydligt inriktats på att verksamheterna i Danmark, Norge och Sverige är driva och utveckla de operativa verksamheterna i en genomgripande förändring. Eftersom Norden dotterbolagen i Danmark, Norge och Sverige. Vida- har bland de starkaste och mest välutvecklade re har en plattform etablerats för koncernens hela konsumentkooperationerna i världen bör förutsätt- verksamhet. Styr- och ledningsformer har utveck- ningarna vara goda. Ett genomförande innebär att lats, de nationella strategierna har harmoniserats, vi bygger vår framtid på gemensamma lösningar. koncernfunktioner har bemannats och policies för Det ger förutsättningar att skapa konkurrenskraft koncernen tagits fram. Vidare har ett stort arbete och inte minst en utvecklingsförmåga vi aldrig kan lagts ned på att utforma koncernens kooperativa uppnå var för sig. Partnerskapet är grundat på en identitet och ett gemensamt huvudvarumärke har gemensam vision om effektivitet och utvecklings- utvecklats. Av helt avgörande betydelse är att det nu kraft för att skapa värde för medlemmarna, byggt på finns reglerade former för samverkan mellan de vår gemensamma särart och kooperativa identitet. detaljhandelsdrivande föreningarna och Coop-koncernen även i Sverige. Därmed kommer också de

rativa resultat. I Danmark har effektiviteten ökat påtagligt såväl i logistik som i butiksdrift. I Norge Hur vi kommunicerar VAD MÄRKER KONSUMENTEN AV DET NYA FÖRETAGET? har en kraftfull kostnadsneddragning genomförts samtidigt med en god tillväxt i marknaden. Indus- och samverkar med med- H. C. Madsen, triverksamheten har utvecklats starkt. I Sverige har Coop Forum-konceptet gett god framgång i mark- lemmarna är av vd i Coop Danmark A/S: naden, samtidigt som ett effektivare resursutnyttjan- de uppnåtts. Liksom under 2001 har det operativa avgörande betydelse för – Konsumenterna kommer att få flera nya, bättre och billigare varor än vi tidigare kunde rörelseresultatet starkt förbättrats under 2002 med Coops kooperativa erbjuda i de tre länderna var för sig. Bättre knappt 275 MSEK. Därutöver har i enlighet med för att vi har en gemensam värderingsgrund, fusionsavtalet en betydande resultatökning ställts till identitet. som gör att vi arbetar med konsumenttrygg- samvirkelagens och Coop NKLs förfogande, 345 MNOK. het i praktiken. Var för sig var länderna inte Synergier har genererats som överträffar planer- alltid stora nog för att uppfylla våra konsu- na. Framför allt har betydande inköpsförbättringar tiva identiteten utnyttjas som ett aktivt konkurrens- mentpolitiska krav. Nu är vi starkare och vi uppnåtts. Den samlade effekten uppgår till närma- medel. Det arbete som nu pågår i dessa frågor är av kan försäkra att konsumenterna får bättre, re 400 MSEK, varav cirka hälften disponeras av de största vikt inför framtiden. detaljhandelsdrivande föreningarna. En stor del av Att bygga Coop-koncernen är en krävande men renare och mer miljövänliga varor och en synergierna har använts till ökad konkurrenskraft också mycket utmanande uppgift. För ledare och högre etisk standard. Och konsumenterna och därmed kommit medlemmar och kunder till medarbetare har det inneburit en stor arbetsinsats. får billigare varor för att vi kan göra större del. Den position vi skapat genom Coop-koncernen Men att vara delaktig i en så stor och strategiskt och mer rationella inköp och för att vi kan är stark och vi har kommit längst i Norden med betydelsefull förändring har också inneburit en stark uppnå bättre avtal med leverantörerna. inköpssamordning. De framtida möjligheterna är stimulans och skapat framtidstro. Den nya koncer- betydande men förutsätter en mer långtgående inte- nen ger ökad affärsmässighet och slagkraft. Det ska- gration i koncernen. Strategiskt viktigt är också det par tilltro till det nordiska vägvalet och medför en VAD MÄRKER KONSUMENTEN arbete som pågår tillsammans med ledningarna för stark vilja till samverkan och förändring. SOK och Tradeka för att utveckla samverkan med AV DET NYA FÖRETAGET? konsumentkooperationerna i Finland. Göteborg i mars 2003 Svein Fanebust, Trots betydande resultatförbättringar i de tre vd i Coop Norge AS: basala verksamheterna, även understödda av väsent- liga synergieffekter, uppvisar koncernen beroende på – Genom Coop-koncernen har kooperationen struktur- och engångskostnader ett helt otillräckligt i Norge blivit en del av den största och rörelseresultat för 2002, 109 MSEK. Efter skatt redo- ledande aktören på dagligvarumarknaden visas ett negativt resultat på 205 MSEK. Den främsta Roland Svensson i Norden. Det ger oss möjligheter som vi orsaken är den kraftiga satsningen på Kvickly xtra i Vd och koncernchef t.o.m. januari 2003 Danmark, som i marknaden haft ett gott genomslag, inte haft på egen hand när det gäller ut- men medfört stora kostnader för omstrukturering veckling av butikskoncept, nya medlemsför- och marknadsinsatser. måner i Norden, flera egna varumärken och Vidare har etableringen av Coop-koncernen inte minst det som kunderna kommer att medfört betydande kostnader, som belastar årets märka mest – lägre priser. Det kommer att resultat. Den negativa börsutvecklingen har lett till kraftigt ökade pensionskostnader i Sverige, som göra Coops butiker än mer konkurrenskrafti- framför allt har gått till återställande av pensionska- ga på den norska marknaden och det blir än pitalet. Koncernen har infört gemensamma redovis- mer attraktivt att vara medlem och ägare. ningsprinciper, vilket ger positiva effekter framgent, men belastar årets resultat negativt. VAD MÄRKER KONSUMENTEN MEDLEMSKAPET – ETT GEMENSAMT ANSVAR AV DET NYA FÖRETAGET? Över fem miljoner medlemmar i Danmark, Norge och Sverige utgör konsumentkooperationens främ- Andreas Falkenmark, sta styrka. Medlemskap, med möjlighet till ekono- vd i Coop Sverige AB: miskt utbyte, inflytande och delaktighet, är vår sär- – Lägre priser och bättre produkter. Det art och ger oss en unik position på marknaden. Hur första exemplet är Coop X-tra, varor till vi kommunicerar och samverkar med medlemmarna är av avgörande betydelse för Coops kooperativa verkligt lågt pris som lanseras gemensamt i identitet. Medlemmarna är organiserade genom för- hela Norden. Den nordiska samordningen eningarna och Coop NKL, FDB och KF, som är möjliggör mycket låga priser genom att in- våra ägare. I formell mening möter alltså Coop-kon- köpsvolymerna blir avsevärt större än tidigare. cernen medlemmarna som kunder, men samtidigt Coop X-tra kommer att följas av en fortsatt har Coop Norden uppdrag att leverera det viktigas- stor satsning på nordiska varumärken. te i medlemskapet – en effektiv affärsrörelse. Med- I Coop-koncernen kommer vi också att lemskapet kan inte reduceras till ett lojalitetspro- gram eller enstaka förmåner. Sådana erbjudanden lära av varandra för att ta fram de mest finns i stor omfattning på marknaden och innebär attraktiva stormarknaderna och butikerna på ingen tydlig kooperativ inriktning. Ett allt starkare marknaden. Lyhördheten för konsumentens medlemskoncept måste utvecklas i samverkan mel- krav och synpunkter är avgörande. lan ägarna och Coop-koncernen så att den koopera- 8 COOP VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2002

INTEGRATIONSPROJEKTEN Från teori till praktik Genom samverkan växer den nya Coop-koncernen fram För att säkerställa att Coop-koncernen får en stark gemensam plattform att agera från och tjänar på sina storleksfördelar så har ett antal integrationsprojekt satts igång. De börjar redan ge resultat. Ordet synergi kommer från grekiskan och betyder ett projekt som avslutats och där lösningarna nu egentligen samverkan. Hela den kooperativa affärs- implementerats. Plattformsprojekten modellen bygger på att det finns stora vinster att Ett annat exempel är projektet nordisk IT-drift, CORPORATE IDENTITY hämta i samverkan. Samverkan är grunden för verk- där tre förprojekt är i uppstartsfasen för att invente- En gemensam uppfattning om vad Coop är och vart samheten. I själva verket har Coop jobbat med ra allt från en gemensam lösning för IT-driften till organisationen vill är en nödvändig plattform för att synergiprojekt i över 100 år i tre länder och har nu en gemensam point of sale/butikskassalösning med styra verksamheten mot vision och tydliga mål och lyft upp arbetet på det nordiska planet. hög datakvalitet för hela koncernen. skapa förtroende hos ägare, kunder och medarbeta- När Coop-koncernen idag talar om synergivin- Andra projekt är av mjukare natur, men inte desto re. Corporate Identity handlar just om dessa frågor. ster, så avses just den bredare samverkan som håller mindre avgörande för att Coop-koncernen ska bli Kooperationen har en mycket stark idégrund, på att åstadkommas i Coop-koncernen och de vin- framgångsrik. Hit hör ett antal inbördes relaterade men den måste löpande anpassas till den omvärld ster som ett gemensamt uppträdande ger. projekt som corporate identity, en gemensam kultur, den verkar i. Projektet har haft till uppgift att gå på Coop-koncernen skapades för att möta utveck- medarbetarutveckling och master brand. Alla dessa djupet i värderingarna i de tre dotterbolagen och se lingen i dagligvaruhandeln i Europa med allt större måste präglas av samma värderingar för att Coop- hur den kooperativa dagligvaruhandeln uppfattas i och gränsöverskridande aktörer både i leverantörs- koncernen ska få trovärdighet och slagkraft. respektive land. Målet har varit att ta fram en gemen- ledet och inom detaljhandeln. Genom att slå samman sam grundposition i förhållande till alla intressenter. dagligvaruhandeln i de tre skandinaviska koopera- tionerna skapades Nordens största dagligvaruföre- Inga fördelar kommer COOP MASTERBRAND tag med goda möjligheter att inte bara möta de Här är målet att utveckla Coop till det starkaste internationella storkonkurrenterna utan också ta av sig själva bara varumärket i den nordiska detaljhandeln. Detta ledarskapet på många områden. Tanken var, och är, arbete sker i nära samspel med den strategiska att öka intjäningsförmågan väsentligt genom att för att ägarna har slagit affärsutvecklingen. Varumärket Coop ska bära alla utnyttja storleken och all den kunskap som finns i de värderingar som Coop-koncernen ska stå för. den nordiska kooperationen. ihop verksamheten. Inga fördelar kommer av sig själva bara för att UTVECKLING AV EN GEMENSAM AFFÄRSKULTUR ägarna slagit ihop verksamheterna. För att säkerstäl- Detta projekt har drivits parallellt med Corporate la att Coop-koncernen ska få en stark gemensam SYNERGIPROJEKTEN PLOCKAR HEM VINSTERNA Identity. De båda projekten har också många berö- plattform att agera från och kunna utnyttja sina stor- De stora ekonomiska samordningseffekterna kom- ringspunkter. Här är syftet att utifrån en kartlägg- leksfördelar så har ett antal projekt, så kallade inte- mer inte av sig själva bara för att Coop-koncernen ning av företagets kultur i de olika länderna renodla grationsprojekt, satts igång. tillsammans har stora inköpsvolymer, utan för att en gemensam kulturplattform, som stöttar den den uppträder som en samlad aktör mot leverantö- affärsmässiga driften. PLATTFORMSPROJEKTEN BYGGER GRUNDEN rerna. En gemensam grund för att effektivt driva verksam- Förhandlingarna har sin utgångspunkt i att alla MÅLET MED HUMAN RESOURCES-PROJEKTET heten i tre länder – det är syftet med plattforms- ska vinna på affären. Leverantörerna får sälja en Målet med projektet är att utveckla gemensamma projekten. större volym till ett lägre pris och båda parter gör en riktlinjer, mål och planer inom medarbetarområdet Några plattformsprojekt har god affär. för att säkerställa att Coop-koncernen har rätt med- syftat till att etablera strukturer Synergiarbetet har redan gett bra resultat. Under arbetarresurser på alla nivåer, så att både företaget och system för själva driften. 2002 förhandlades stora synergivinster fram, varav och medarbetarna utvecklas. Projektet har analyserat Det handlar till exempel 367 miljoner svenska kronor kunde tillgodoräknas året. likheter och olikheter mellan länderna när det gäller om den gemensamma Det är inom områdena Inköp Dagligvaror mär- personalpolicies samt ledar- och medarbetarutveck- ekonomifunktionens kesvaror, sällanköpsvaror och inköp av media och ling. En extern jämförande studie har också gjorts. arbetssätt och marknadsföringstjänster som de snabba och stora styrsystem, synergivinsterna gått att hämta. På andra områden, MEDLEM såsom Inköp Dagligvaror Egna Varumärken, återstår Den nordiska konsumentkooperationen har drygt 5 en hel del hemarbete för att programmen ska få miljoner medlemmar, vilket utgör den i särklass sådan omfattning att de riktigt stora vinsterna kan största medlemsbasen i Norden jämfört med likvär- tas hem. diga organisationer. Coop Norden ska tillsammans Indirekta varor, det vill säga produkter som med de nationella ägarna utveckla det mest attrak- används i systemen men inte är till försäljning – allt tiva medlemskonceptet i Norden. från butiksinredningar till emballage och försäk- ringar – är ett annat stort område, där besparing- MILJÖ, ETIK OCH HÄLSA SAMT VARUSÄKERHET ar kan göras. Även här kan man nå fördelar Projektet miljö, etik och hälsa ska utveckla gemen- genom att minska antalet varianter på kundvag- samma riktlinjer vid inköp av varor och tjänster. Målet ILL. JENS MAGNUSSON nar, bärkassar etc. är att upprätthålla den ledande positionen på området. Detsamma gäller butiksdriften, där de tre Projektet ska definiera förutsättningar för gemensam- bolagen kan lära sig av varandras ”best practice”, ma krav i leverantörsavtal och produktgodkännanden, det vill säga genomföra de bästa lösningarna i hela samt utarbeta rutiner och riktlinjer som är förankrade koncernen. i de nationella kategoriorganisationerna. v COOP VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2 0 0 2 9

INTEGRATIONSPROJEKTEN På lite längre sikt är potentialen mycket stor inom sällanköpsvaror. Projektet för varusäkerhet ska bland annat utveckla FASTIGHET Utifrån starka konsumentförankrade koncept ska gemensamma riktlinjer för varusäkerhet samt opera- Att ha ett samlat grepp om fastigheter och anlägg- Coop-koncernen fortlöpande ta fram mycket pris- tiva kvalitetsmål och effektiva godkännandeprocesser. ningar är ett viktigt plattformsprojekt. Coop-kon- värda produkter i olika kvalitetsklasser och saluföra cernen äger fastigheter och anläggningar till ett bok- dem under egna varumärken. Några kommer att INFORMATION fört värde av cirka 7,5 miljarder svenska kronor. vara koncerngemensamma, såsom Coop X-tra, Information och kommunikation är ytterligare ett Projektet har levererat en slutrapport med förslag till andra kommer att vara specifika för varje land. plattformsprojekt. Här är policyn klar och en opti- policy, strategi och organisation på området. mal struktur och arbetsfördelning mellan olika NON-FOOD/SÄLLANKÖPSVAROR kommunikationskanaler på väg att slås fast. En Här handlar det om att samordna och effektivisera översyn av intern och extern webb ingår i projektet. sortiment och inköp utanför dagligvaruområdet. Här finns även synergivinster att hämta, till Synergiprojekten Det första fokusområdet var byggvaror, där stora exempel genom samordning av de olika tidningarna. INKÖP DAGLIGVAROR MÄRKESVAROR synergivinster snabbt kunde realiseras. Under slutet Här handlar det om att samordna delar av sortimen- av året ökade tempot också på övriga områden; hus- SAMHANDEL ten och utvinna storleksfördelar genom gemensam- geråd, skor, leksaker etc. Samarbetet med de detaljhandelsdrivande förening- ma nordiska inköpsavtal. Konsumenterna kommer På lite längre sikt är potentialen mycket stor arna är ett utomordentligt viktigt plattformsprojekt. att märka detta främst i form av bättre priser, men inom sällanköpsvaror. Här finns möjligheter att gå Här såg utgångspunkten i de tre länderna mycket också i form av tydligare sortiment och erbjudande. hela vägen till producent och skapa egna varumär- olika ut, främst i det avseendet att samhandeln med Att utarbeta en gemensam sortimentsmodell och ken och därmed eliminera ett antal mellanled. de detaljhandelsdrivande föreningarna i Sverige inte förslag till fördjupad harmonisering av kategoriar- var avtalsreglerad som i Danmark och Norge. Sedan betet är en viktig del av projektet. INDIREKTA VAROR den 7 januari 2003 finns nu ett sådant avtal med för- Här handlar det om att samordna och effektivisera eningarna också i Sverige. INKÖP DAGLIGVAROR EGNA VARUMÄRKEN inköpen av indirekta varor, det vill säga sådana Projektet arbetar vidare i en fas 2 med att fördju- Med lanseringen av Coop X-tra i januari 2003 blev som behövs i butiksdriften men inte är till försälj- pa och stärka sambanden mellan Coop Norden och det här projektet extra synligt. Närmare 150 produk- ning, olika former av utrustning i butiken och de detaljhandelsdrivande föreningarna. ter kommer att lanseras i två vågor fram till augusti. bakom kulisserna. Samordning av sortiment inom PRESSENS BILD En ljus idé Egna varumärken är ett omfattande och komplext integrationsprojekt. På områden som ekologiska varor driver Coop-koncernen fram egna varumärken och produkter utifrån starka medlemsvär- deringar. På områden, där det inte finns starka konsumentpreferenser, finns också möjligheter att bygga varumärken. Det gäller till exempel inom bas- och lågintressevaror. I samarbete med tillver- kare tar Coop-koncernen fram produkter som möter grundläggan- de krav på funktion och kvalitet och som tack vare stora volymer kan erbjudas kunderna till fördelaktigt pris. Ett exempel är glödlampor. Under 2002 har Coop-koncernen utvecklat ett eget varumärke för basvaror inom det eltekniska området – Tero. Under 2003 kommer ett brett program av Tero- lampor – allt från vanliga glödlampor och energisparlampor till halogenlampor – att ersätta det gamla sortimentet i Danmark, Norge och Sverige. Genom att samordna inköpen och sortimentet i hela Coop-koncernen var det möjligt att minska kostnaderna med 25 procent i inköpsledet, där merparten kommer kunderna direkt till godo i form av ett bra pris. Framgången har gett mersmak och Tero-varumärket planeras nu täcka fler produkter inom sällanköpsvaror. 10 COOP VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2002

INTEGRATIONSPROJEKTEN Plattformsprojekten syftar till att skapa en gemensam grund att stå på, medan synergiprojekten konkret ska utvinna ekonomiska fördelar. och mellan koncept skapar stora volymer per pro- BUTIKSEFFEKTIVISERING dukt och sänker kostnaderna. Målet är att skapa en metod för erfarenhetsutbyte Ansat, ansatt eller för butiker inom Coop-koncernen och utifrån best MARKNADSFÖRING practice skapa ökad sälj- och arealeffektivitet i buti- anställd? Projektet, som avslutades i november 2002, hade till kerna. Projektet har identifierat ett antal processer uppgift att identifiera och realisera ekonomiska och grepp för att öka omsättningen, bruttovinsten När Coop Danmark, Coop Norge och Coop synergivinster genom effektivt nordiskt samarbete. och effektiviteten i butikerna. En pilotstudie inom Sverige gick samman i Coop-koncernen var På inköpssidan fanns stora vinster att göra genom området supermarket med butiker från de tre län- grundtanken att man tillsammans har bättre för- ett samlat uppträdande vid till exempel upphand- derna avslutades i februari och ska efter utvärdering utsättningar att lyckas. Man kan lära sig av varan- lingen av papper till DR och DR-tjänster samt genomföras i butikerna. Den långsiktiga potentialen dra, som genom de goda exempel som visas i butiksmaterial. för projektet är mycket stor. s denna publikation. Men för att kunna samarbeta måste man kunna kommunicera – och det finns IT-STRATEGI många fällor att falla i. Projektet ska etablera en gemensam IT-strategi, ETT URVAL AV ORD SOM ÄR LÄTTA uppnå inköpssynergier genom leverantörsavtal samt ATT MISSFÖRSTÅ: etablera ett gemensamt data warehouse. Under 2002 D A NSKA NORSKA S V EN S K A realiserades inköpssynergier på hårdvarusidan, underlig rar underlig genom ett avtal med en huvudleverantör. Under ILL. JENS MAGNUSSON have hage trädgård 2003 inventeras gemensam upphandling av telefoni. rolig rolig lugn Tre förprojekt drivs också inom IT-området; IT morsom morsom rolig POS – nordisk point of sales-lösning; IT Baseline bærepose bærepose bärkasse Benchmark – en kartläggning av dagens IT-verksam- byttepenge vekslepenger växelpengar het i koncernen för att skapa underlag för en framtida benchmarkingmodell; IT Drift – ett gemensamt upp- lägg av hela IT-driften i Coop Norden. SÅ DRIVS PROJEKTEN TILL VERKLIGHET Integrationsprojekten är indelade i plattformsprojekt och synergiprojekt. transparens i projektarbetena. Alla projektledare och projektmedarbetare Plattformsprojekten syftar till att skapa en gemensam grund att stå på i kan studera utvecklingen i sitt projekt via en webbportal. verksamheten, medan synergiprojekten konkret ska utvinna ekonomiska Tågordningen i projekten har varit att först ta hem samordningsvinster fördelar av att koncernen blivit så mycket större. som är tämligen enkla och huvudsakligen bygger på ett gemensamt upp- Projekten samordnas av koncernens programkontor i Göteborg, som trädande vid förhandlingsbordet. Parallellt har ett består av tre personer. Själva projektarbetet drivs av projektgrupper där antal plattformsprojekt körts för att gemensamma Driftsättning ansvariga från aktuella områden i varje land deltar med minst en represen- strukturer ska göra det möjligt Linjefunktion tant. Totalt har drygt 250 personer varit konkret engagerade i integrations- att förverkliga de lite mer svåråt- projekten. komliga samordningsvinsterna. Avslutning En metod för projektstyrning har tagits fram och används i alla integra- Formell av- rapportering i tionsprojekten. Alla projekt har samma principiella struktur, organisering, koncernledningen kvalitetssäkring och rapportering. Ofta kartläggs ett förbättringsområde i ett förprojekt, som analyserar Genomförande utgångsläget och förbättringspotentialen. Förprojekten avslutas och resul- Fasta rutiner Varje projekt etableras med ett så kallat man- för framdrift dat, som specificerar vad som ska levereras. terar oftast i att ett större projekt sätts igång med uppgift att Projekten drivs sedan efter fasta rutiner och bestämma hur potentialen ska förverkligas. avslutas formellt med en rapportering i Kon- Etablering cernledningen. Flertalet projekt övergår Många projekt har inbördes sammanhang och beröringspunkter Mandat formuleras sedan till genomförande och ”utrullning”. En och då hålls koordineringsmöten med syfte att säkerställa att det blir Vad ska levereras metod för hur projekten tas över av eller ombildas till linjefunktioner för löpande drift en fungerande helhet, som kommer ut ur projekten. Det finns en hög har också etablerats. COOP VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2 0 0 2 11

DETTA ÄR COOP-KONCERNEN Konsumentkooperationerna i Danmark, Norge och Sverige för ett hållbart samhälle. Bildandet av Coop Norden är ännu har i mer än hundra år varit en stark drivkraft i dagligvaru- ett steg i utvecklingen. Genom att lägga samman dagligvaruhandeln. Fokus har alltid varit att stärka konsumenternas rörelserna i danska FDB, norska Coop NKL och svenska KF ställning. Detta har bland annat skett genom att kooperatio- har kooperationen fått förutsättningar att skapa ännu större nen utmanat monopolaktörer samt under senare år verkat fördelar. En ledande aktör på den nordiska dagligvarumarknaden och redan ett av Nordens största företag Sedan den 1 januari 2002 ﬁnns det en ny aktör på den norska effektivt driva frågor i leverantörsförhandlingar och diska dagligvarumarknaden. Coop-koncernen samlar Skan- kring koncept och sortimentssamordning. Genom ett tju- dinaviens konsumentkooperativa krafter i sitt dagligvaruer- gotal integrationsprojekt (se sidorna 14–16) skapas bland bjudande riktat mot såväl medlemmar som övriga kunder. annat en stark identitet och effektiva styr- och ledningssys- Den grundläggande uppgiften är att tillhandahålla varor och tem. Projektens syfte är att förverkliga vinsterna med sam- tjänster utifrån medlemmarnas krav och önskemål, men gåendet. De ska tillfalla Coop-koncernens ägare, medlem- den nya konstellationen har också bättre förutsättningar att marna, och samtidigt förbättra konkurrenskraften så att det möta den ökande konkurrensen och skapa långsiktig lön- konsumentkooperativa alternativet långsiktigt stärks. samhet. Med drygt 2 000 butiker och 28 000 anställda i Danmark, Coop bygger på de kooperativa värderingarna och princi- Norge och Sverige är Coop-koncernen en av de ledande perna. Erbjudandet ska inte enbart ge ekonomiska fördelar aktörerna inom dagligvarubranschen. utan även sociala och miljömässiga mervärden. Koncernen ANTAL SUPERMARKETS ANTAL STORMARKNADER ANTAL LÅGPRISBUTIKER MEDELANTAL ANSTÄLLDA 1 500 150 600 573 30 000 28 147 136 1 274 1 200 120 480 24 000 900 90 360 328 18 000 721) 13 998 561 245 12 322 600 60 240 12 000 43 3401) 373 300 30 212) 120 6 000 1 827 0 0 0 0 E N R K G E IGE N K E D E A R R G RIG E N K D E MAR ORG E E N R K G E IGE R D M A O R ER R D M A O R ER N O D A N O P N P SV O R N M N O VE OR N N N O D A N O P N P SV O P P CO OO O P N P DA OOP OP S O P N P DA OOP O P P CO OO C O COO C CO COO C CO C O COO C C O COO C 1) +434 franchise 1) +14 franchise 2) +14 Coop Obs! bygg ANTAL TERMINALER/LAGER 40 33 32 24 16 14 10 9 8 Coop Norge äger koncepten men driver inga butiker. De 0 955 butikerna ägs av de 229 N K E E D E A R R G RIG samvirkelagen. O R N M N O SVE O P N P DA OOP OP CO COO C CO 12 COOP VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2002

ILL. JENS MAGNUSSON Medlemmar och kunder – så här hänger det ihop Kunderna möter Coop i de olika ländernas butiker och kedjor. Sammanlagt är försäljningen i butiksledet 63 707 MSEK inklusive mervärdeskatt. Coops samlade försäljning exklusive mervärdeskatt är 81 195 MSEK. Koncernverksamheten Coop-koncernens opera- fokuseras på att ta till tiva verksamhet drivs vara storleksfördelar och genom de tre dotterbola- CO O P D A N MA R K synergivinster. Detta COOP SVERIGE gen i Danmark, Norge och gäller såväl inom inköp Sverige. Marknadskänne- som genom kompetens- dom och närheten till COOP NORGE medlemmarna och kun- överföring och strukture- ring. Den nordiska inte- derna är en förutsättning grationen går under det för framgång. Läs mer om här året in i sin andra fas COOP NORDEN de olika ländernas erbju- med ökat tempo. Läs mer danden och butikskedjor om integrationsprojek- på sidorna 24–54. tens resultat hittills på sidorna 9–11. Medlemmarna i konsumentföreningarna i Danmark, Norge och Sverige äger Coop Norden genom sina respektive förbund: FDB, Coop NKL och KF. Medlemmarna får ta del av de värden som skapas genom rabatter och förmåner knutna till sina medlemskort. Grun- den att kunderna är ägare gäller, men nu i en ny och mer modern skepnad.

DETTA ÄR COOP-KONCERNEN Detta är Coops butikskoncept KONCEPT INRIKTNING OCH SORTIMENT MÅLGRUPP Supermarkets Danmarks största supermarketkedja med 287 butiker med fokus på Kvalitetsmedvetna konsumenter, som ställer krav på varorna, färskvaror, god kundservice och aktuella varuerbjudanden. både när det gäller säkerhet och matglädje. Minimarketkedja bestående av 324 butiker i lokalsamhällen över hela Familjer och hushåll som handlar i närområdet. Danmark. De flesta har öppet alla dagar. Aktuellt urval av färskvaror. Personlig service, flera extra servicefunktioner som t. ex. post. 99 närbutiker, vanligen i mindre lokalsamhällen. Butikerna är de minsta Familjer och hushåll som handlar i närområdet. till arealen men har ett aktuellt utbud av färskvaror och löpande nyheter inom sällanköpsvaror. 64 super- och minimarkets, primärt i Storköpenhamn. Hög varukvalitet, Moderna och kvalitetsmedvetna konsumenter i storstäder, god service och inbjudande butiker. Har ett brett sortiment och stor som är intresserade av nya trender, gastronomi, ekologi och marknadsandel ekologiskt. djurens välfärd. Singlar, i alla åldrar. * Supermarketkedja i Norge med 401 butiker med fokus på personlig Familjer som handlar i närområdet. service. Sortimentet täcker vardagsbehovet av dagligvaror och ett antal utvalda produkter inom sällanköpsvaror. * Norges största supermarketkedja med 160 butiker. Coop Mega är Familjer, en- och flerpersonshushåll som värdesätter ett middagsbutiken som specialiserat sig på mattips och recept. varierat sortiment, middagstips och -lösningar. Sveriges största integrerade dagligvarukedja med 373 butiker. Människor med moderna värderingar. Primärt 35–50 år, Kedjan har ett av Europas bredaste utbud av ekologiska produkter men också fokus på 15–35 år. och ledstjärnan i verksamheten är matmästeri och ekologi. Stormarknader 15 stormarknader, varav 12 drevs som OBS! till hösten 2002. Topp- Moderna och kvalitetsmedvetna konsumenter från moderna stormarknader med aktuellt sortiment av sällanköpsvaror och ett stort geografiskt område. stort kvalitetsutbud av färskvaror. Ligger i Danmarks största städer. 71 stormarknader som är det primära inköpsstället för såväl dagliga Moderna och kvalitetsmedvetna konsumenter, intresserade inköp som storköp. Stort urval färskvaror och sällanköpsvaror. av matglädje. * Coop Obs! med 21 butiker är Norges enda landstäckande Vuxna hushåll och barnfamiljer. stormarknadskedja som saluför allt från dagligvaror till kläder och sportutrustning. Coop Obs! bygg med 14 stora butiker är Norges första och enda Gör-det-själv-kunden. * byggvarukedja med ett renodlat konsumentkoncept som baseras på gör-det-själv-trenden med ökat konsumentfokus, stort varusortiment inom hus och trädgård och fasta låga priser. Coop Forum – Sveriges största stormarknadskedja med 43 enheter Två- eller flerpersonshushåll med bil som vill handla rationellt erbjuder den bredaste kombinationen av dagligvaror, specialvaror och och prisvärt. Bygg & Trädgård. Lågprisbutiker 245 lågprisbutiker över hela Danmark. Sortimentet består av färskvaror, Unga familjer med många aktiviteter, singelhushåll med kolonialvaror m.m. Butikerna lämpar sig för billiga, snabba inköp av god snabba och mindre inköp. Samt livsnjutare, som inte vill kvalitet. lägga mycket tid på inköp. * 328 lågprisbutiker över hela Norge med allt för det dagliga hushållet till Primärt barnfamiljer och unga i etableringsfasen. låga priser året om. * Coop Norge äger koncepten men driver inga butiker. De 955 butikerna ägs av de 229 samvirkelagen. 14 COOP VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2002

DETTA ÄR COOP-KONCERNEN Coops egna varumärken Coops egna varumärken erbjuder prisvärda produktalternativ till andra ledande varu- märken. Genom att Coop-koncernen har kontroll över hela produktionskedjan, från val av leverantörer och råvara till exponering i butik, kan produkternas egenskaper och kvalitet garanteras och samtidigt erbjudas till lägre priser. Coop ställer inte bara krav på varans innehåll utan även på förpackning. Samtliga egna varumärkesprodukter uppfyller Coops kvalitetskrav. Danmark PREMIÄR FÖR COOP NORDENS NYA VARUMÄRKE Coop Danmark har en rad egna varumärken, men det Sortimentet uppdateras kontinuerligt. Gemensamt för är inte minst fem som profileras starkt och som är myck- alla egna märken är att produkterna löpande testas och Coop lanserar med början i januari 2003 et populära hos konsumenterna. Under varumärket kontrolleras av Coop Laboratoriet. ett nytt gemensamt varumärke med Bluecare marknadsförs cirka 30 artiklar för tvätt, rengö- tydlig lågprisprofil i hela Norden. Coop ring och hygien. Minirisk innefattar en serie om 60 ren- X-tra ska bli ett varumärke för de med- görings-, baby- och hygienprodukter samt blöjor som vetna kostnadsjägarna, vilket kommer att minimerar risken för allergi och skonar överkänslig hud. märkas i lanseringen. Sortimentet kom- Natura Økologi är Coops ekologiska varumärke i Dan- mer totalt att bestå av 100–150 för hus- mark med cirka 100 produkter inom såväl kolonial, mej- hållet vanliga produkter. Först ut är pytt i eri som frukt och grönt. Danefrost är Danmarks största panna, pommes frites och tvättmedel. märke inom djupfrysta produkter med cirka 150 olika Priserna ska vara bland de lägsta på produkter som till exempel glass, skaldjur, fisk, bröd, bär, respektive marknad. Det nya gemensam- soppor och färdiglagat. Friends är märket för barn- och ma varumärket fasas in babykläder, blöjor och annat för barn i åldrarna 0–4 år. successivt och ersätter befintliga lågprisprodukter inom egna varumärken. Coop X-tra uppfyl- Norge ler Coops krav på kvalitetssäkring. Coop Norge har tre plattformar för egna varumärken – Varumärket kommer XP med 62 artiklar, Coop med 300 artiklar och Coop även att finnas i en del Natur med 23 artiklar. XP är Coops lågpriskoncept. av finska kooperationens Grundidén är att kunna erbjuda kunderna extra låga butiker. priser på basvaror. XP kommer att under 2003 ersättas av det nya nordiska lågpriskonceptet Coop X-tra. Coop-produkterna består av noga utvalda produkter med minst lika hög kvalitet som de kända varumärkena FÖRSÄLJNINGSUTVECK- men till lägre priser. Coop Natur är det egna märket för LING EGNA VARUMÄRKEN, ekologiska produkter med hög kvalitet. Alla Coop COOP NORDEN (INDEX 2001 = 100) Natur-produkter är godkända av Debio och bär Ø-mär- ket som är garantin för ekologisk produktion. 250 200 150 Sverige 100 104,5 Coop Sverige har tre egna varumärken – Blåvitt med 254 nitrit tillsätts av hälsosäkerhetsskäl. Dessutom är kaffe, 50 produkter, Signum med 469 och Änglamark med 248. te, chokladkaka och kakao även Rättvisemärkta. Ängla- 0 Blåvitt är äldst och lanserades redan 1979 som ett låg- mark är en viktig bärare av Coops ställningstagande 01 02 prismärke. Signum lanserades 1995. Signum-produk- inom miljö och etik. terna har samma höga kvalitet som andra ledande varu- märken, men till ett lägre pris. Sortimentet omfattar allt från basprodukter som kaffe, te och ris till mer förädla- de produkter. Änglamark lanserades 1991 och erbjuder prisvärd ekologi. I dag är Änglamark det ledande miljö- varumärket inom svensk dagligvaruhandel och omfattar livsmedel, tvätt- och rengöringsmedel, hygien- och trädgårdsprodukter. Samtliga livsmedelsprodukter är KRAV-märkta, förutom vissa charkprodukter, där COOP VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2 0 0 2 15

M A R K NA D E N Varför börjar de största aktörerna i de nordiska länderna svårt att växa mer på de nationella marknaderna. Synergi- söka sig utanför de nationella gränserna? Svaret finns i de vinsterna och lönsamhetskravet gör att utvecklingen drivs storleksfördelar som finns i fortsatt tillväxt och att det är framåt. Nummer ett på en marknad i omvandling COOP NORDENS MARKNADSANDELAR DE NORDISKA KONSUMENTERNA köper, liksom konsumenter i diska detaljhandelsföretaget är denna dynamiska marknads- I SKANDINAVIEN andra länder, kända internationella varumärken, som mark- situation en stor möjlighet och utmaning. Med starka fotfäs- nadsförs med gränslös reklam. Utvecklingen mot storskalig- ten i varje regional marknad har företaget redan den nödvän- Dagligvaror inkl. DDF* het och effektivisering i leverantörsledet får synbara konse- diga storleken och marknadsnärvaron. Detta är i sig en kvenser i likriktningen av sortimenten. förutsättning för att kunna befästa och säkra ledarpositionen. 22,3% Egentligen är det rätt självklart att slå ihop verksamheter Den kunskap man behöver finns redan på de regionala mark- över de nordiska gränserna. Konsumenterna i Norden är mer naderna. Det som nu tillförs är den nordiska överblicken och lika än olika och dagligvaruhandel sköts på likartat sätt. integrationen. Urbaniseringen är stark i alla de nordiska länderna och att ha en stark position i storstadsområdena är ett måste. Lev- DRIVKRAFTER nadsmönstret i storstäderna liknar varandra och skillnaden är Sammantaget drivs utvecklingen från två håll. Kombinatio- större inom länderna än mellan länderna. Förutsättningarna nen av ägarnas avkastningskrav och marknadens prispress Sällanköpsvaror inkl. DDF* för handeln liknar därmed varandra med samma krav på medför ett dramatiskt ökat tryck på att effektivisera handeln. anpassning till variationer i efterfrågan. Skillnader finns för- Detta driver i sin tur på internationalisering, den tekniska 4% stås också, både på nationell och regional nivå, eftersom mat- utvecklingen och förskjutningen i butiksformat mot stor- vanor är delvis kulturellt betingade. marknader och lågprisbutiker. Parallellt med denna utveck- Den skicklige aktören inom dagligvaruhandeln förmår att ling finns andra drivkrafter, som kommer från konsument- kombinera långt driven konceptstyrning med anpassning till sidan, ibland förstärkta genom media. Dessa påverkar främst den lokala marknadens förutsättningar. sortiment samt utveckling av köpupplevelse och teknik. Enligt Coop-koncernens strategi att vara det ledande nor- Total detaljhandel inkl. DDF* 13,3% * De detaljhandelsdrivande föreningarna ANDEL DISPONIBEL INKOMST SOM GÅR TILL DAGLIGVAROR Faktorer som påverkar utvecklingen 1999 –2001, % DRIVKRAFT HUR STOR INVERKAN? VA D H Ä N D E R ? VA D S Y N S P Å M A R K N A D E N ? 20 17,3 16,5 15,3 Internationalisering Stor, speciellt på lång sikt Fokus förskjuts från de nationella Tydligare koncept och renodling. 16 intressena till den internationella Nya aktörer. 12 kapitalmarknadens intressen. Detta påskyndar effektivisering och utveckling mot storskalighet 8 för att få ner kostnaderna. 4 Prispress Mycket stor Pris som konkurrensmedel används Förskjutning mot stormarknader och 0 i allt högre grad. Detta medför ett lågprisbutiker. ökat tryck på effektivitet i verksam- RK RG E IGE heten. Liksom internationalisering MA NO ER DA N SV påskyndar detta effektivisering och utveckling mot storskalighet för att få ner kostnaderna. INFLATION 2002, % Nya levnadsmön- Liten men potentiell Mindre hushåll, ökad tidsbrist, Färdiglagat och micromat. Etnisk mat och 5 ster och förändrade nya måltidsmönster. Ökat intres- veganmat. Kokboksfloden, matlagningspro- konsument- se för utländsk mat, fler konsu- gram i tv. Fokus på hälsa och miljö samt 4 preferenser menter med utländsk bakgrund. köpupplevelsen. Ökat intresse för matlagning, och 3 ökad kunskap. Matlarm och nya 2,3 rön samt ökad andel vegetarianer 2,1 2 och veganer. 1,2 1 Teknisk utveckling Stor men varierande Ökande möjligheter att integrera Program för kundlojalitet, självscanning, system och utnyttja data, Internet- avvaktande Internetförsäljning gällande 0 utvecklingen går långsammare, dagligvaror men växande när det gäller trådlös kommunikation kan sköta elektronik och media. s DANMARK handel på ett effektivare sätt. s NORGE s SVERIGE 16 COOP VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2002

M A R KN A D EN Starka kedjor på de lokala marknaderna SMÅBUTIKSSTRUKTUREN I DANMARK UNDER emot är små butiker populära, delvis på grund av Norges geo- KONSUMENTKOOPERATIONENS MARKNADSANDELAR AV KONSOLIDERING grafi – att antalet stormarknader är desto mindre beror på det D A G L I G VA R O R Den särskiljande faktorn i dansk dagligvaruhandel är den etableringsstopp för stormarknader som finns i Norge. stora andelen små aktörer. Den så kallade fria köpmannasek- Coop Norges butikskoncept har cirka en fjärdedel av torn, som består av många mindre kedjor och privatägda buti- marknaden. Koncepten varierar kraftigt – allt från stormark- DANMARK ker står för cirka 30 procent av den totala försäljningen. Dan- naden Coop Obs! till lågprisbutiken Coop Prix – och tillsam- 27% skar är mer traditionella i sitt sätt att handla än sina nordiska mans ger de en bred marknadsnärvaro. De främsta konkur- grannar vilket uppmuntrar små butiker. Och det finns bestäm- renterna i Norge är Hakon Gruppen som är en del av ICA melser som förbjuder etablering av butiker större än 3 000 Ahold, Norgesgruppen och Rema 1000. kvadratmeter belägna utanför stadskärnan. Detta har gjort att multinationella företag i branschen har KONKURRENSEN HÅRDNAR PÅ DEN haft svårt att bryta sig in och konkurrera med de lokala hand- SVENSKA MARKNADEN larna. På grund av den fragmenterade ägarstrukturen är det I motsats till de andra länderna i Norden har marknaden i också svårt att köpa sig in på marknaden. Trots faktorer som Sverige präglats av få företag. Trots detta har det under sena- SVERIGE talar emot en strukturomvandling är trycket så stort att den re år skett en snabb och kraftig konsolidering. Detta beror mer 18,4% sker ändå, men i en långsammare takt. på det ökade kravet på ekonomisk avkastning än på konkur- Coop Danmark har en stark ställning med etablerade rens i kundledet. Begynnande konkurrens från nya aktörer har kedjekoncept som Kvickly, Kvickly xtra, Super-, Dagli’- och ytterligare påskyndat konsolideringen. LokalBrugsen samt Fakta och Irma. Den största konkurren- Renodlingen av koncept och varumärken har kommit ten är Dansk Supermarked. längre i Sverige än i övriga Norden. Stormarknadssegmentet har vunnit framgång och är expansivt. Nu träder aktörer som I NORGE DOMINERAR LÅGPRISKONCEPTEN till största del konkurrerar med lågt pris in och detta gör att NORGE 1) 24,5% Den särskiljande faktorn i Norge är den höga andelen försälj- konkurrensen ökar. Till skillnad från de andra skandinaviska ning via lågprisbutiker. Trots detta har landet en generellt sett länderna har Sverige inget generellt etableringshinder, möjli- hög prisnivå. Lågprisbutikerna omsätter drygt hälften av den gen med undantag för plan- och byggnadslagar. Tvärtom, totala försäljningen i landet. Dessa butiker konkurrerar främst hjälper lokala politiker lågprisbutiker att etablera sig som en med pris, om än inte som enda medel. En annan faktor som konkurrenspolitisk åtgärd. utmärker Norge är den höga graden av integration mellan dis- Konsumentkooperationen i Sverige står för ungefär 18,4 tributionsleden. procent av den svenska dagligvarumarknaden. Stormarknads- 1) Dagligvaruförsäljning i förhållande till Prisfokuset gör att det är svårt att driva butiker som en liten konceptet Coop Forum och supermarketkedjan Coop Kon- beräknad total dagligvaruförsäljning aktör, då kostnadsnivån generellt blir högre. Konsumenterna sum är väl spridda och har en god position. De främsta kon- enligt AC Nielsens beräkningsprinciper. är inte villiga att betala högre pris i de mindre kedjorna. Där- kurrenterna är ICA Ahold samt Axfood. Enligt de beräkningsprinciper som använts för de redovisade marknadsandelarna för Sverige och Danmark är Coop Norges marknadsandel 22,8 procent. Denna siffra inkluderar även kiosker, torghandel med mera. Vad äter och dricker skandinaverna? ILL. JENS MAGNUSSON om vad som står på danskens, V I H A R A L L A E N IDÉ Danmark. Norrmännen äter i särklass mest fisk dricker mest öl (35 procent). svenskens och norrmannens bord. I viss mån stäm- (68 procent), medan svenskarna äter mest kyckling De dricker samtidigt mest mer verkligheten med fördomarna – fast statistiken (58 procent). mjölk (39 procent). Dan- också visar att det finns fler likheter än olikheter 75 procent av skandinaverna har sås till varmrät- skarna leder stort på att mellan skandinavernas mat- och dryckesvanor. ten. 43 procent unnar sig en förrätt och 44 procent dricka vin till maten (53 Undersökningsföretaget AC Nielsen har gjort en efterrätt. procent), dubbelt så ofta undersökningar i vart och ett av de tre län- Vatten från kranen är det skandinaverna dricker som öl (26 procent). derna. Det som toppar listan av vad mest – 59 procent dricker det till huvudrätten minst Inte många äter middag ute. skandinaverna ”äter till huvudrätt en gång i veckan. På andra plats kommer vin (35 pro- En vanlig veckodag är det 6 procent i alla länderna, minst en gång i veckan” är griskött cent) och på tredje plats sodavatten/mineralvatten medan uteätandet går upp till 10 procent på lörda- (66 procent), tätt följt av oxkött (60 och mjölk (båda på 30 procent). Öl kommer först på gar i Danmark, följt av Sverige på 8 procent och procent) och fisk (60 procent). femte plats (29 procent). Norge på 7 procent. Därefter kommer kyckling (54 pro- Norrmännen är flitigas- cent) och ”icke-kött” (54 procent). te kranvattendrickarna Längre ner på listan kommer kalv, (71 procent) och när lamm, kalkon och annat kött. det gäller soda/mine- Danskarna skiljer sig genom en mer varierad ralvatten (35 procent). köttdiet. Gris, oxe, kyckling, kalkon kommer högt i Svenskarna är de som COOP VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2 0 0 2 17

ÅRETS RESULTAT Ekonomiskt resultat i korthet • CO O PNOR D E N H A R D RIVITS som en sammanhållen koncern sedan 1 januari • OBS! DANMARK PÅBÖRJADE under våren 2002 arbetet med att konvertera de 2002, men bildades formellt först den 20 juni. Då tillsköt ägarna – svenska KF, tolv varuhusen till Kvickly xtra. Den 31 december 2002 förvärvade Coop Dan- danska FDB och norska Coop NKL – huvuddelen av sina verksamheter i de mark varuhusen från OBS! Danmark. Kostnaderna i samband med konverte- tre länderna och kapital i utbyte mot ägarandelar i Coop Norden. ring, bland annat försäljning av utgående sortiment, omställning av butiks- inredning och ökad marknadsföring, har varit betydande. • COOP NORDEN – KONCERNENS FÖRSTA verksamhetsår kännetecknades av en betydlig framgång i driften för Coop Sverige, Coop Danmark och Coop • COOP NORGE ÖKADE under året sin samlade resultatgenerering i handelsverk- Norge. Samtidigt har kostnader för konverteringen av OBS! Danmark till samheten med 287 MNOK jämfört med föregående år proforma, varav mer- Kvickly xtra och strukturkostnader i samband med bildandet av koncernen parten tillfaller Coop NKL och de norska samvirkelagen. Bakom förbättring- påverkat resultatet i negativ riktning. en ligger främst vinsterna från effektiviseringsprogrammet Coop 2003, som har gett en betydande sänkning av kostnadsnivån. I tillägg har industriverk- • RÖRELSENS I NTÄKTER uppgick under 2002 till 83 922 MSEK. För 2001, innan samheten haft ett mycket gott år med en förbättring av rörelseresultatet om 31 tillskjutande av verksamheten till Coop Norden, uppgick jämförbar proforma MNOK jämfört med föregående år proforma, som följd av förmånliga råvaru- omsättning till 80 391 MSEK, vilket motsvarar en försäljningsökning med inköp och effektiviseringar av driften. 4,4 procent. KONCERNENS MODERBOLAG, Coop Norden AB, ökade under året sin beman- • KONCERNENS TOTA LA RÖRELSERESULTAT uppgick till 109 MSEK. Det operati- • ning från 4 till 22 personer och började på allvar arbetet med att realisera nor- va rörelseresultatet det vill säga resultat exkluderat för stora engångseffekter diska integrationseffekter. Under året har koncernen och de detaljhandelsdri- och omläggning till koncerngemensamma redovisningsprinciper uppgick till vande föreningarna fått positiva bidrag från integrationsarbetet inom områden 615 MSEK (proforma föregående år 341 MSEK). Engångseffekter har under året som inköp, marknadsföring och IT. Moderbolagets resultat har belastats med varit konvertering av OBS! Danmark och strukturkostnader i samband med betydande etablerings- och strukturkostnader. bildande av koncernen samt extra avsättning för pensioner i Coop Sverige. • DEN OPERATIVA RESULTATÖKNINGEN i de tre stora dotterbolagen berodde i för- 2002 I SAMMANDRAG JÄMFÖRT MED 2001 (PRO FORMA) sta hand på effektiviseringar av driften, en god volymutveckling och ökade EKONOMISKT 2002 2001 marginaler i industriverksamheten. Rörelsens intäkter MSEK 83 922 80 391 • COOP SVERIGE ÖKADE SITT operativa rörelseresultat med 178 MSEK jämfört Bruttomarginal, % 15,7 15,7 med föregående år (proforma). Det operativa rörelseresultatet är rörelse- Rörelseresultat exklusive engångsposter, MSEK 615 341 resultat justerat för engångseffekter såsom extra avsättningar till pensioner, strukturkostnader, reavinst från en större fastighetsförsäljning och effekt av Rörelseresultat, MSEK 109 – införandet av koncerngemensamma redovisningsprinciper. Den operativa för- Resultat efter ﬁnansiella poster, MSEK –353 – bättringen förklaras av att Tillväxtprogrammet med bland annat effektivise- Investeringar inkl förvärv, MSEK 1 495 – ringar av driften, har börjat ge effekt samt volymökningar i Coop Forum och en ökad försäljning till de detaljhandelsdrivande föreningarna. Konceptet Avkastning på operativt sysselsatt kapital, % 1,08 – Coop Forum hade sitt första hela verksamhetsår och mot slutet av 2002 inled- Soliditet, % 22 – des en omproﬁlering av supermarkets till Coop Konsum. Nettoskuldsättningsgrad, ggr 1,17 – • COOP DANMARK FÖRBÄTTRADE sitt rörelseresultat med 106 MDKK, jämfört Räntetäckningsgrad, ggr 2,46 – med föregående år proforma, som följd av framgångar i volymer och effekti- Antal butiker Coop Norden 1 073 – vitet i samtliga kedjor. Mest positiv utveckling visade SuperBrugsen och Fakta. I tillägg till utvecklingen av den ordinarie driften fokuserade hela Coop Dan- mark på arbetet med konverteringen av OBS!-varuhusen till Kvickly xtra. HENRIK FRYDKJÆR COOP NORDENS FÖRSÄLJNING OPERATIVT FÖRDELAD PER LAND, % RÖRELSERESULTAT, MSEK 615 600 450 416 SVERIGE DANMARK 35% 46% 270 300 194 150 NORGE 19% 0 Koncern- gemen- COOP NORDEN PRISAS FÖR LOVVÄRT SAMARBETE –102 samma –163 kostnader Föreningen Nordens årliga hederspris tilldelades 2002 Coop Norden. Före- E N R K R K G E IGE ningen Nordens pris delas ut årligen till person, organisation eller institution R D M A M A O R ER N O D A N D A N O P N P SV för särskilt värdefulla insatser för att främja samarbetet mellan de nordiska OP P S! CO OO CO COO OB C länderna. I motiveringen heter det bland annat att Coop Norden är ett exempel på nordiskt samarbete i praktiken och bådar gott för framtida nordiskt samförstånd. På bilden tar Coop Nordens ordförande Ebbe Lundgaard emot priset av ordföranden i Föreningen Norden, Knud Enggaard. 18 COOP VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2002

COOP SVERIGE ET LARS AARØ T GO TT EX EM PE L Danskt rekord i detaljhandel? När Coop Danmark lanserade sitt nya koncept paket värmeljus. Omsättningen höll sig på en Kvickly xtra gick danskarna man ur huse för att mycket hög nivå även under de följande veckorna besöka de 15 nya stormarknaderna. Över hela lan- och det innebar att försäljningen av sällanköps- det stod tusentals kunder i kö bara för att få varor ökade under året. komma in. Från sju på morgonen till tio på kväl- Kvickly xtra består dels av 12 ombyggda OBS!- len. Både polis och militär fick rycka in och dirige- stormarknader och dels av tre traditionella Kvick- ra trafiken i det kaos som uppstod. Inom loppet av ly som gjorts om enligt det nya konceptet till topp- en vecka hade stormarknaderna mött över en mil- moderna stormarknader med bland annat utökat jon kunder som bland annat köpt 2 miljoner flas- sortiment av sällanköpsvaror och ett stort kvali- kor Coca Cola, Sprite och Fanta, 72 hela lastvag- tetsutbud av färskvaror. nar med köksrullar och toalettpapper och 50 000 C O O P D A N M A R K . K V I C K LY X T R A , L A N S E R I N G AV N Y T T K O N C E P T. COOP VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2 0 0 2 19

ÅRETS RESULTAT Ekologiskt resultat i korthet EKOLOGISKA LIVSMEDELS • 93 040 TON EKOLOGISKA/MILJÖMÄRKTA livsmedel såldes till- • COOP MEGA, TØYEN, OSLO TOG under 2002 en helt ny revo- ANDEL AV TOTALA LIVSMEDELS- sammans i Danmark, Norge och Sverige. Det motsvarar lutionerande kylanläggning i drift. Den nya kyltekniken FÖRSÄLJNINGEN I KR DANMARK konsumtionen för befolkningen i en stor stad (133 000 per- minskar väsentligt energiförbrukningen och använder soner) under ett helt år. Källa: Naturvårdsverket 2021. naturliga köldmedia som inte påverkar klimatet vid utsläpp. 4,3%1) • COOP DANMARKS FÖRSÄLJNING av ekologiska varor minska- • COOP SVERIGE ÖKADE försäljningen av ekologiska livsmedel de under året med 2 procent. med 24 procent. • SOM FÖRSTA BUTIKSKE D JA i Danmark lanserade Coop hös- • COOP FORUM BLEV UNDER året den första miljömärkta svenska ten 2002 kött från grisar som inte hade ätit genmodifierat detaljhandelskedjan. Samtliga 43 stormarknader uppfyllde foder. Projektet har utvecklats i samarbete med slakteriet Svenska Naturskyddsföreningens kriterier för Bra Miljöval. Danish Crown. • EN GEMENSAM FÖRSTUDIE rörande miljö, etik och hälsa 1) för Coop Danmark ingår vin och öl. • COOP NORGES FÖRSÄLJNING AV ekologiska varor ökade genomfördes under året. Nu bedrivs arbetet vidare i ett inte- under året med 504 ton (15,5 procent). grationsprojekt. EKOLOGISKA LIVSMEDELS ANDEL AV TOTALA LIVSMEDELS- 2002 I SAMMANDRAG FÖRSÄLJNINGEN I KR NORGE EKOLOGISKT NORDEN DANMARK NORGE SVERIGE Total försäljning av miljömärkta/ekologiska livsmedel i ton 93 040 53 000 3 740 36 300 0,9% Antal miljömärkta/ekologiska livsmedelsprodukter 2 146 1 191 140 815 Försäljningsandel av miljömärkta kemtekniska produkter i % av total försäljning kemtekniska produkter 15 44 75 Antal miljömärkta kemtekniska produkter 296 25 50 221 Försäljningsandel av miljömärkta hygienprodukter i % av total försäljning hygienprodukter 8 21 29 Antal miljömärkta hygienprodukter 450 26 39 385 EKOLOGISKA LIVSMEDELS ANDEL AV TOTALA LIVSMEDELS- Antal miljömärkta (Svanen, EU-Blomman), övriga varor 1 400 217 51 1 1321) FÖRSÄLJNINGEN I KR SVERIGE Antal FSC-märkta produkter 8 23 46 2) Återvunnen plast på terminal/lager i ton 647 820 860 3,0% Återvunnen well på terminal/lager i ton 10 9432) 2 670 14 750 Mängd koldioxidutsläpp från lager /terminal till butik i ton 18 723 7 890 22 575 1) Inkluderar Bra Miljöval. 2) Gäller butik. Norska data omfattar endast omsättning och drift i Coop Norges distributionsenheter. Gjorde du en ko glad? Under 2002 lanserade Coop Sverige kampanjen ”Gör en ko glad” och genomförde i starten en prissänkning med 25 öre/liter på ekologisk mjölk i Stockholmsområdet. Syftet var att uppmana konsumenterna att släppa fler kossor fria. Genom att sänka priset på ekologisk mjölk hoppas Coop Konsum att fler medlemmar och kunder ska välja ekologisk mjölk framför den konventionella så att fler kor får vara ute mer. Hittills visar siffror efter kampanjen att mjölkvolymerna ökade med 80 ton i månaden! Omsatt i antal kossor betyder det att 110 fler kossor kommer att få leverera mjölk till konsumbutikerna om det fortsätter i samma takt under året. Den ekologiska mjölken lanserades i Sverige av konsumentkooperationen för drygt tio år sedan och idag står ekologisk mjölk för fyra procent av den svenska mjölkproduktionen. Kampanjens mål är att öka efterfrågan som ska stimulera tillgången. När tillgången på ekologisk mjölk blir större blir kostnaderna lägre och fler konsumenter får möjlighet att handla ekologiskt! Coop Konsums mål är att den ekologiska mjölken inte ska vara dyrare än vanlig mjölk. 20 COOP VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2002

ET T GO TT EX EM PE L Ibland kommer hönan före ägget Fortfarande sitter uppskattningsvis 75 procent av utomhus och uppföds på ekologiskt foder. Ekoägg de svenska värphönorna instängda i trånga burar. är därför ett bättre och mer djurvänligt alternativ. För att förbättra villkoren för hönorna och skapa Inför påsken 2002 satsade följaktligen Coop en vilja till förändring hos producenterna satsade Sverige på en stor kampanj för att få konsumen- Coop Sverige på att marknadsföra ekologiska terna att välja ekologiska ägg med temat: ”Välj ägg, detta för att göra medlemmar och kunder KRAV-märkta ägg så får ﬂer hönor vara ute”. medvetna om att de kan påverka genom sitt val. 2002 ökade försäljningen av ekologiska ägg med Ekologiska ägg kommer från hönor som bland 44 procent. 14 procent av alla ägg som säljs är annat går fritt inomhus, har möjlighet att vistas ekologiska. C O O P S V E R I G E . K A M PA N J F Ö R E K O L O G I S K A Ä G G , Ä N G L A M A R K . COOP VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2 0 0 2 21

ÅRETS RESULTAT Socialt resultat i korthet • MEDELANTALET ANSTÄLLDA uppgick under året till 28 147. Antal anställda vid • M E D SYFT E AT T ST Ä RKA företagsandan och kommunikationen mellan med- årets slut uppgick till 26 747. arbetarna och uppmuntra dem att dela med sig av sina kunskaper har Kvickly och Kvickly xtra som första danska detaljhandelskedja lanserat en egen Com- • MÅLET MED DET GEMENSAMMA Human Resources-projektet är att utveckla munity på nätet. gemensamma riktlinjer, mål och planer inom medarbetarområdet för att säker- ställa att Coop-koncernen har rätt medarbetarresurser på alla nivåer, så att både • COOP NORGE SAT SA R på att öka lagerpersonalens status och kompetens genom företaget och medarbetarna utvecklas. Projektet har analyserat likheter och att erbjuda flera av medarbetarna en diplomerad utbildning. För första gång- olikheter mellan länderna när det gäller personalpolicies samt ledar- och med- en omfattas samtliga lagerenheter i en stor satsning för att öka kunskapen om arbetarutveckling. En extern jämförande studie har också gjorts. lagerdrift. Av Coop Norges totalt cirka 800 anställda inom lagerverksamheten har cirka 200 redan genomfört eller påbörjat kursen. Kursen omfattar 15 dagar • COOP SVERIGE DRIVER ett aktivt jämställdhetsarbete. Bland annat gjordes en fördelade på fem tillfällen à tre dagar. Deltagarnas utvärdering har varit lönekartläggning i alla delar av Coop Sverige under 2002. De flesta löneskill- mycket positiv. ”Logistikk og HMS” har nu blivit ett tema som möter intresse naderna beror på befattning. Endast i vissa fall beror skillnaderna på kön och från deltagarna. i de fallen är åtgärder vidtagna. ÅLDERSFÖRDELNING FRÅN VA RO 2002 I SAMMANDRAG ANSTÄLLDA COOP NORDEN SOCIALT NORDEN DANMARK NORGE SVERIGE DANMARK NORGE SVERIGE KVINNOR MÄN Antal föreningar/samvirkelag 416 229 65 Sjukfrånvaro 1) 3,9 9,3 9,7 60– år Antal medlemmar 5 223 978 1 513 188 920 000 2 790 790 Föräldra- 802 441 ledighet 1) 1,7 –2) 2,6 Medeltal anställda 28 147 13 998 1 827 12 322 50–59 år 2 706 1 805 Vård av Kvinnor 14 539 6 809 457 7 273 40–49 år sjukt barn 1) 0,1 –2) 0,5 2 392 2 026 Män 13 608 7 189 1 370 5 049 30–39 år 3 169 2 829 1) Norge och Sverige i procent av kontrakterad tid; 18–29 år Danmark i procent av antal planerade 4 581 4 077 arbetstimmar. –17 år 2) Norge har ingen tillgänglig information om föräldra- 1 237 1 539 ledighet och vård av sjukt barn. 5 000 0 5 000 FÖRDELNING KVINNOR/MÄN FÖRDELNING KVINNOR/MÄN FÖRDELNING KVINNOR/MÄN FÖRDELNING KVINNOR/MÄN I KONCERNLEDNING, I LEDNINGSGRUPPEN, I LEDNINGSGRUPPEN, I LEDNINGSGRUPPEN, COOP NORDEN COOP DANMARK COOP NORGE COOP SVERIGE KVINNOR 0% MÄN 100% KVINNOR 3% MÄN 97% KVINNOR 20% MÄN 80% KVINNOR 30% MÄN 70% Miljoner i retur Etiskt samarbete genom Intergroup DENNY LORENTZEN/PRESSENS BILD Coop Danmark, Coop Norge och Coop Sverige har sedan till bistånd många år tillbaka varit delägare i Intergroup Far East Limited. Det gamla talesättet som säger att ”den som Coop-koncernen köper in en stor del av sina varor från Fjärran Östern genom företaget. Intergroup har arbetat intensivt med inte spar på ören heller aldrig får en krona” etiska frågor det senaste året. Medarbetarna i Intergroups har fått omvänd aktualitet. Tack vare öres- dotterbolag i Bangladesh, Pakistan, Indien, Indonesien, Kina avrundning på medlemskortet MedMera i och Hongkong tränas i att kontrollera att leverantörerna lever Sverige och skänkta flask- och burkpanter upp till de noggrant specificerade kraven. rullar miljoner in till olika biståndsprojekt. Etikarbetet innebär också att Coop-koncernen har direkt- Öresavrundningen för dem som handlar på kontakt med de lokala marknaderna genom egen personal Coop MedMera-kortet har sedan starten i som säkerställer att etikpolicyn följs. Därmed kan Coop erbjuda konsumenterna en hög grad av trygghet i att varorna pro- september 2001 till november 2002 inbring- ducerats under bra förhållanden. Intergroup har dessutom at drygt 2,4 miljoner kronor. Medlen går upprättat en fond, Childrens Education and Social Welfare till de kooperativa projekten Vi-skogen och Trust, som stöttar barn i den delen av världen, så att barnen får Kooperation utan gränser. ökade möjligheter till utbildning och bättre förutsättningar för ett gott liv. Utbildning är det bästa sättet att stävja barnarbete. Fonden har hittills donerat drygt 1 miljon SEK. 22 COOP VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2002

ET GEIR TERJE NERGAARD T GO TT EX EM PE L En av Europas modernaste lageranläggningar I februari 2002 invigdes 24 000 kvadratmeter lager- ningen. Detta leder till färre plockrundor, vilket och återvinningsanläggning som ska betjäna 230 väsentligt ökar effektivitetsgraden och förbättrar butiker i försäljningsdistriktet Trøndelag/Helge- arbetsmiljön för de cirka 220 anställda. land. På några få dagar genomfördes flytten från Tiller-anläggningen innehåller en återvinnings- det gamla lagret på Lade till det nya i Tiller, en flytt del för flaskor, papper och plast och kan även ta på någon kilometer. Det var ett flyttlass med emot returer från konkurrerande verksamheter i dimensioner: mer än 10 000 pallar med varor mot- Mittnorge. Anläggningen ägs av Coop Norge och svarande 3 000 ton eller 400 trailerlaster. byggdes under perioden juni 2000 – november 2001 Det nya lagret förbättrar varugenomström- till en kostnad av 245 MNOK. COOP NORGE. LAGERANLÄGGING I TILLER, TRONDHEIM. COOP VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2 0 0 2 23

Coop Danmark – bredd i konsumenterbjudandet LARS AARØ Coop-koncernen har två helägda dotterbolag i Danmark, Coop Danmark och OBS! Danmark. Från 31 december 2002 drivs verksamheten i Coop Danmark. Företaget driver ﬂera stora detaljhandels- kedjor i landet, alltifrån minimarkets till stora varuhus och lågprisbutiker. Kedjorna är SuperBrugsen, Dagli’Brugsen och LokalBrugsen med sammanlagt 710 butiker, Irma med 64 butiker, Kvickly och Kvickly xtra med 86 butiker och Fakta med 245 butiker. Coop Danmark ansvarar för inköp, logistik, marknadsföring och butiksdrift. Företaget drar nytta av att kunna göra stora inköp för att kunna skapa Danmarks bästa med- lemserbjudande på dagligvaror, kläder och specialvaror. ÅRET I KORTHET • FÖRSÄLJNINGEN F ÖR COOP DANMARK och OBS! Danmark ökade med 4,2 procent till 31 769 MDKK. Marknadsandelarna i Danmark ökade likaledes. • OPERATIVT RÖRELSERESULTAT FÖR Coop Danmark ökade med 46 procent till 338 MDKK (231 MDKK), delvis till följd av rationaliseringar inom inköp och logistik. • OBS! DANMARK STÄLLDE under året om sina tolv varuhus till Kvickly xtra. Det operativa rörelsere- sultatet uppgick till –132 MDKK (–140 MDKK). • FÖRSÄLJNINGEN AV SPECIALVAROR ökade i alla kedjor, sammantaget med cirka 10 procent, vilket innebär ökade marknadsandelar. På en mängd varuområden är Coop marknadsledare, till exempel cyklar och musik. • E N R A D INIT IAT IV under året har tydliggjort Coops ledarskap i ekologi i Danmark. • IRMA UTNÄMNDES TILL årets dagligvarukedja. VD • DE EGNA VARUMÄRKENA stärkte sina positioner genom i stort sett oförändrade försäljnings- och STABER marknadsandelar. VARU - DETALJHANDEL EKONOMI FÖRSÖRJNING EKONOMISKT OPERATIVT RÖRELSE- FÖRSÄLJNING EXKLUSIVE COOP DANMARKS R E S ULTAT, M DKK M ERVÄRDESSKAT T, M D KK DEL AV COOP NORDENS TOTALA FÖRSÄLJNING 400 40 000 338 300 31 185 31 769 32 000 231 200 46% Vd H.C. Madsen 24 000 Medelantal anställda 13 998 100 16 000 Antal butiker 660 0 (+471 franchise) 8 000 –140 –132 0 2001 2002 2001 2002 Coop Danmark OBS! Danmark Inklusive OBS! Danmark 24 COOP VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2002

MILJÖ/EKOLOGISKT FÖRDELNING AV FÖRDELNING AV FÖRSÄLJNING FÖRSÄLJNING AV EKOLOGISKA FÖRDELNING AV FÖRSÄLJNING AV EKOLOGISKA AV EKOLOGISKA ARTIKLAR VAROR (INDEX 2001=100) FÖRSÄLJNING AV MILJÖMÄRKTA ARTIKLAR PER KEDJA PER KATEGORI ARTIKLAR PER KATEGORI 250 KÖTT, FISK LOKALBRUGSEN 1% VIN 1% CHARK 8% KOLONIAL 15% 200 IRMA 19% KVICKLY FRUKT, GRÖNT, ÖVRIGA KEMTEKNISKA 30% TOBAK, BLOMMOR 12% VAROR 23% ARTIKLAR 150 DAGLIBRUGSEN KIOSKVAROR 8% 37% 9% DJUPFRYST, 98 100 BRÖD & MEJERI- HYGIEN- PRODUKTER 56% ARTIKLAR 40% SUPER- 50 BRUGSEN 41% Fakta ej med 0 01 02 FÖRSÄLJNINIG AV FÖRSÄLJNING AV FAIR TRADE-VAROR FÖRBRUKNING AV KÖLDMEDIA MILJÖMÄRKTA ARTIKLAR (INDEX 2001=100) 2002 (INDEX 2001=100) (INDEX 2001=100) 250 250 250 200 200 200 176 150 150 138 150 91 100 100 100 100 75 63 53 37 50 50 50 33 2001 0 2002 0 0 N EN LT 01 02 2 A A T T MA AN TA R2 404 134 RIG TAL OM SV TO R R ÖV TO -BL KT EU ÄR ÖM M ILJ S O C I A LT MEDELANTAL ANSTÄLLDA, FÖRDELNING KVINNOR FÖRDELNING KVINNOR FÖRDELNING KVINNOR KVINNOR RESPEKTIVE MÄN RESPEKTIVE MÄN PÅ CHEFS- RESPEKTIVE MÄN PÅ CHEFS- RESPEKTIVE MÄN PÅ CHEFS- BEFATTNING, LEDNING BEFATTNING, BUTIK BEFATTNING, ÖVRIGT KVINNOR 49,6% MÄN 50,4% KVINNOR 3% MÄN 97% KVINNOR 8% MÄN 92% KVINNOR 2% MÄN 98% ÅLDERSFÖRDELNING S J UKFRÅNVARO* ANSTÄLLDA COOP DANMARK KVINNOR MÄN 60– år 78 147 2001 2002 50–59 år 801 692 Totalt 3,73 3,89 40–49 år 804 813 30–39 år * i procent av antal planerade arbets- 1 228 1 315 timmar. 18–29 år 2 773 2 460 –17 år 1186 1 499 3 000 0 3 000 COOP VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2 0 0 2 25

Komplett spektrum av supermarkets SUPERBRUGSEN SUPERMARKETS SuperBrugsen är Danmarks största supermarket- E N T I O Å R I N G P Å S TA R K kedja med butiker över hela landet. Kedjan fokuse- FRAMMARSCH rar på färskvaror, god kundservice och ett innovativt I samband med SuperBrugsens tioårsjubileum sortiment. 67 SuperBrugsen har utnämnts till ”Din 2001 satsade kedjan stort och resultatet lät inte Chef Nick Bigler Økobutik”, vilket betyder extra fokus på ekologi vänta på sig. Försäljningen sköt fart vid jubileet och ett större urval av ekologiska varor. SuperBrug- och framgångarna fortsatte även under 2002 med Antal butiker 142 (+ franchise 145) sens tydliga satsning på ekologi syftar till att skapa en god försäljningsutveckling och en markant för- Butiksareal 800–2 000 kvm debatt kring och framhålla de ekologiska aspekter- bättring av resultatet. na i produktion av och handel med dagligvaror. Ett stramare kostnadsfokus bidrog också till SuperBrugsen vänder sig till konsumenter som förbättringen. Det är framför allt två varugrupper ställer höga krav på varorna när det gäller matsä- som starkt påverkat intjäningen, sällanköpsvaror kerhet, inspiration och förnyelse. SuperBrugsen samt frukt och grönt. Under 2002 genomfördes ett arbetar för att infria de krav på sortimentet som omfattande moderniseringsprogram och mer än kunderna ställer på kvalitet, hälsa och miljö. 30 butiker byggdes om under året. DAGLI’BRUGSEN VÄXER MED DAGLI’BRUGSEN KONVERTERINGAR OCH UPPKÖP MINIMARKETS Minimarketkedja med butiker i lokalsamhällen Under året expanderade över hela Danmark. De flesta butiker har öppet alla dagar och finns på bekvämt avstånd för sina kunder. Dagli’Brugsen med 30 nya butiker. Aktuellt urval av färskvaror, personlig service och Detta skedde framför allt genom Chef Preben Jensen flera extra servicefunktioner som till exempel post ombyggnad av de mest lämpliga kännetecknar kedjan. Dagli’Brugsen fäster också LokalBrugsen-butikerna, men också Antal butiker 108 (+216 franchise) stor vikt vid miljö, etik och ekologi och är Dan- Butiksareal 400–600 kvm marks största utlämningsplats för varor beställda på genom uppköp av oberoende butiker. Internet. Expansionen kommer att fortsätta Dagli’Brugsen vänder sig framför allt till famil- under 2003. jer och hushåll som vill handla nära bostaden. SINE FIIG LOKALBRUGSEN MINIMARKETS Närbutiker, vanligen i mindre lokalsamhällen, som är små till ytan men har ett aktuellt utbud av färsk- varor och nyheter inom sällanköpsvaror. Lokal- Brugsen lägger stor vikt vid miljö, etik och ekologi. Chef Preben Jensen Butikerna har generösa öppettider och de flesta är öppna sju dagar i veckan och vänder sig framför allt Antal butiker 26 (+73 franchise) till familjer och hushåll som handlar i närområdet. Butiksareal 200–400 kvm IRMA SUPERMARKETS Super- och minimarkets, primärt i Storköpen- Å R E T S D A G L I G VA R U K E D J A hamn, med hög varukvalitet, god service och inbju- – I F L E R A K AT E G O R I E R dande butiker som i huvudsak säljer dagligvaror Tidskriften Detailbladet utnämnde supermarket- under egna varumärken. Butikerna har ett brett sor- kedjan Irma till årets dagligvarukedja. Motive- Chef Alfred Josefsen timent och stor andel ekologiska varor. ringen var att Irma tagit initiativ till förnyelse i Irma vänder sig till moderna och kvalitetsmed- Antal butiker 64 dansk detaljhandel. Men inte bara de kommersi- vetna konsumenter i storstäder – både äldre och ella framgångarna har belönats. I tävlingen ”Dan- Butiksareal 200–2 000 kvm yngre – som är intresserade av nya trender, gastro- marks Bedste Arbejdspladser” placerade sig Irma nomi, ekologi och djurens välfärd. på en sjunde plats, en framgång jämfört med förra året då man slutade på en artonde plats. Irma var högst rankad bland detaljhandelskedjorna. 26 COOP VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2002

EKONOMISKT SUPERBRUGSEN DAGLI’BRUGSEN LOKALBRUGSEN I RMA SUPERBRUGSENS DEL AV COOP DANMARKS Försäljning exklusive mervärdeskatt, MDKK 5 487 1 595 257 1 637 TOTALA FÖRSÄLJNING Kedjans del av total försäljning, % 34 13 2 5 17% MILJÖ/EKOLOGISKT Andel ekologiska varor av total livsmedelsförsäljning, % 4,0 2,5 2,7 9,8 Andel miljömärkta kemtekniska artiklar av total kategori, % 13,7 11,8 11,3 35,0 Andel miljömärkta hygienartiklar av total kategori, % 6,9 8,9 10,5 24,7 DAGLI’BRUGSENS DEL Elförbrukning per kvadratmeter AV COOP DANMARKS bruttoareal, kWh/kvm 279 232 239 253 TOTALA FÖRSÄLJNING Vattenförbrukning per kvadratmeter bruttoareal, m3/kvm 0,35 0,18 0,18 0,27 Värmeförbrukning per kvadratmeter 5% bruttoareal, kWh/kvm 85 63 69 54 S OC IA LT KVIN NOR MÄN KVINNOR MÄN KVINNOR MÄN KVINNOR MÄN 1) 1) Medelantal anställda, kvinnor resp. män, % 53 47 57 43 45 55 Fördelning kvinnor resp. män 1) 1) på chefsbefattning, % 1 99 12 88 21 79 LOKALBRUGSENS DEL 1) Samredovisas med Dagli’Brugsen AV COOP DANMARKS TOTALA FÖRSÄLJNING 1% 25 000 KUNDER FICK SÄGA SITT THOMAS WILLADS – TA C K F Ö R B E R Ö M M E T ! SuperBrugsen genomförde 2002 sin IRMAS DEL AV COOP DANMARKS största kundundersökning hittills. TOTALA FÖRSÄLJNING Mer än 25 000 kunder i Coop-ägda butiker ﬁck säga sitt om de enskilda butikerna. Resultatet var minst sagt 5% upplyftande – 95 procent uppgav att de var nöjda eller mycket nöjda med att handla i SuperBrugsen. Undersök- ningen gav också en rad goda och konkreta råd till förändringar, som nu genomförts i butikerna. ETT GOTT ARV Dagli’- och LokalBrugsen ﬁck en ny vd under 2002, det första bytet sedan starten för tio år sedan. Den förra vd:n, Ole Høegh Lorentsen, gick i pension, och sälj- och marketingdirektö- ren Preben Jensen tog vid. Utgångsläget är gott – kedjan har ett tillfredsställande resultat och goda förutsättningar för framtida utveckling och expansion. COOP VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2 0 0 2 27

Brett utbud eller lågpris för familjen märken inom bröd- och konditorivaror. Utöver STORMARKNADER WHAT’S COOKING? PÅ KVICKLY detta drivs avdelningar för barnkläder, järnhandel, radio och tv med mera. Många stormarknader har Kvicklys nya koncept för kvalitet och matglädje, också en enklare servering eller bistro. ”What’s Cooking?”, lanserades under 2001. Sats- Målgruppen är främst moderna och kvalitets- ningen ökade i popularitet under 2002 och finns Kedjedirektör Jan Nielsen medvetna konsumenter med matglädje, men nu i flera av de nya Kvickly xtra-stormarknaderna. Kvickly uppfyller de flesta familjers behov. Antal butiker 57 (+14 franchise) LINDA HANSEN Butiksareal 2 000–5 000 kvm KVICKLY XTRA Kvickly xtra ingår i Danmarks största stormarknadskedja med sina 15 enheter, varav tolv tidigare drevs som OBS!. Kvickly xtra utgörs av toppmo- derna stormarknader med aktuellt sortiment av säl- Kedjedirektör Jan Nielsen lanköpsvaror och stort kvalitetsutbud av färskvaror. Stormarknaderna har ett synnerligen brett sorti- Antal butiker 15 ment med allt från mat och kläder till kapitalvaror. Butiksareal 3 000–12 000 kvm När det gäller mat så vill Kvickly xtra inspirera till matlagning utöver det vanliga och satsning på gastronomi. Stormarknaderna är lokaliserade i Dan- KVICKLY marks största städer. Kvickly är stormarknaden för såväl dagliga inköp Målgruppen är moderna och kvalitetsmedvetna som storköp, med brett urval av såväl dagligvaror konsumenter från ett stort geografiskt upptag- som sällanköpsvaror med hög kvalitet. Kvickly har ningsområde. ett stort urval av ekologiska varor samt egna varu- FRAMGÅNGEN ÄR ETT FAKTUM Fakta går mycket bra. Resultatet är tillfredsställan- FAKTA de med markanta försäljningsökningar i både nya LÅGPRISBUTIKER och inarbetade butiker. Under 2002 öppnade Fakta har lågprisbutiker över hela Danmark. Sorti- mentet består av daglig- och sällanköpsvaror. Ked- Fakta 13 nya butiker och moderniserade ett stort jans erbjudande är lägsta pris, snabbhet och god antal av de existerande. Detta kombinerat med kvalitet. bättre effektivitet och mindre svinn gjorde 2002 Framför allt riktar sig Fakta till unga familjer års resultat till det bästa hittills. Under de senaste Vd Claus Jensen med mycket att göra, singelhushåll som vill göra två åren har Fakta vuxit med 20 procent. Antal butiker 245 snabba och mindre inköp samt livsnjutare, som inte Butiksareal 500–1 000 kvm vill lägga mycket tid på inköp. KVICKLY OCH EKONOMISKT KVICKLY X T RA FA KTA KVICKLY OCH KVICKLY XTRAS Försäljning exklusive mervärdeskatt, MDKK 8 439 4 747 DEL AV COOP DANMARKS TOTALA FÖRSÄLJNING Kedjans del av total försäljning, % 31 15 MILJÖ/EKOLOGISKT 27% Andel ekologiska varor av total livsmedelsförsäljning, % 4,1 3,5 Andel miljömärkta kemtekniska artiklar av total kategori, % 14,2 11,61) Andel miljömärkta hygienartiklar av total kategori, % 5,4 0 Elförbrukning per kvadratmeter bruttoareal, kWh/kvm 273 220 3 Vattenförbrukning per kvadratmeter bruttoareal, m /kvm 0,49 – FAKTAS DEL Värmeförbrukning per kvadratmeter bruttoareal, kWh/kvm 79 – AV COOP DANMARKS TOTALA FÖRSÄLJNING SOCIALT KVINNOR MÄN KVINNOR MÄN Medelantal anställda, kvinnor respektive män, % 60 40 51 49 15% Fördelning kvinnor respektive män på chefsbefattning, % 0 100 26 74 1) Omfattar tvätt- och sköljmedel 28 COOP VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2002

ET HENRIK FRYDKJÆR T GO TT EX EM PE L En plats för medarbetarna Kvickly och Kvickly xtra har som första danska elektroniska mötesplatser blivit allt populärare detaljhandelskedja lanserat en egen Community i stora företag. En undersökning som genom- på nätet för de 9 500 medarbetarna. Syftet är att fördes visade att 70 procent av de Kvickly- stärka företagsandan och kommunikationen anställda har tillgång till Internet i hemmet. De mellan medarbetarna och uppmuntra dem att ﬂesta medarbetare är relativt unga och för att dela med sig av sina kunskaper. Medarbetare i göra Kvickly Community attraktiv för dem ﬁnns de 86 varuhusen kan dela erfarenheter, söka även spel och underhållning på nätplatsen. nya jobb i kedjan, leta information och chatta Varje medarbetare kan skapa sin alldeles egna med varandra. Kvickly Community har tagits Kvickly Community, skräddarsydd efter egna fram efter förebilder i USA, där den här typen av intressen. C O O P D A N M A R K . M E D A R B E T A R - C O M M U N I T Y, K V I C K L Y. COOP VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2 0 0 2 29

Starka egna varumärken som ger mer Vid sidan av Coop-koncernens nya gemensamma kolonial och mejeri som frukt och grönt. Alla Natura- Coop designar och säljer barnkläder under ett eget varumärke Coop X-tra har Coop Danmark en rad varor som är producerade eller paketerade i Dan- varumärke i Danmark. Kvalitetsserien Friends är egna varumärken, och det är framför allt fem av mark är märkta med det röda Ø-märket som bevis märket för barn- och babykläder, blöjor och annat dessa som profileras starkt och som är mycket popu- för att varan uppfyller danska ekologikrav. Under för barn i åldrarna 0–4 år. Friends-varumärket står lära hos konsumenterna – Bluecare, Natura, Mini- 2002 lanserades flera, mycket populära produkter som garant för att kläderna tål mycket, håller form risk, Danefrost och Friends. Syftet är att tillföra som marmelad, müsli och havregryn. och färg, är väl designade, behagliga att bära och inte mervärden för medlemmar och kunder genom att Danefrost är Danmarks största märke inom innehåller några skadliga eller irriterande material erbjuda prisvärda alternativ till andra ledande varu- kategorin djupfryst med cirka 150 olika produkter eller kemiska tillsatser. Varorna genomgår rigorösa märken. Genom att Coop Danmark har kontroll som till exempel glass, skaldjur, fisk, bröd, bär, sop- tester och sortimentet förnyas kontinuerligt. över hela produktionskedjan, från val av leveran- por och färdiglagat. törer och råvara till exponering i butik, kan företaget garantera produktegenskaper och produktkvalitet och samtidigt hålla lägre priser. Coop ställer inte bara krav på varans innehåll utan även på förpack- ning. Gemensamt för alla egna märken är att de in- gående produkterna löpande testas och kontrolleras av Coop Laboratoriet. Coop har en fortsatt stabil andel egna varumär- ken om cirka 27 procent i Danmark. Andelen beräk- nas öka inom de närmaste åren genom nya initiativ SINE FIIG och det nordiska samarbetet. Bluecare är Coops egen produktserie för effektiv tvätt, rengöring och hygien i Danmark. Under varu- märket marknadsförs cirka 30 artiklar. Bluecare- produkterna är utvecklade efter kundernas behov och leder till mindre miljöbelastning än traditionella produkter. Alla produkter är noga testade av Coop Laboratoriet och alla ska på sikt miljömärkas med Svanen. Bluecare är marknadsledande på miljömärkta produkter inom tvätt och rengöring i Danmark. Försäljningen av Bluecare tvättprodukter utgör mer än 30 procent av hela försäljningen av tvättproduk- ter i Coop Danmark. Minirisk innefattar en serie om 60 rengörings-, baby- och hygienprodukter samt blöjor. Produkter- na skonar överkänslig hy, minimerar risken för aller- gier och innehåller inga onödiga tillsatsämnen. Coop har Danmarks största sortiment av allergi- testade produkter, och dessa är mycket populära bland konsumenterna. Produkterna utvecklas i enlighet med konsumenternas behov och önskemål. Natura är en av Danmarks mest populära serier ekologiska varor med cirka 100 produkter inom såväl A NTA L A RT IKLA R FÖRSÄLJNINGSUTVECKLING (INDEX 2001 = 100) SVAR PÅ TAL OM ETIK Coop Danmark vill informera om sitt arbete 1 000 250 med etiska frågor och gick därför med i For- 800 brugerinformations etikdatabas. Coop var ett 800 200 av de första företagen i Danmark som tog detta 600 150 steg. Genom att ingå i databasen synliggörs Coops arbete när det gäller etikfrågor som 400 100 98,51) berör konsumenter och allmänhet. För att ett företag ska få ingå i databasen måste det besva- 200 150 50 100 ra en lång rad frågor om sitt etikarbete. Svaren 60 30 0 0 på frågorna finns tillgängliga på Forbruger- 01 02 informations hemsida, www.fi.dk. ISK URA ARE OST NDS NIR AT EC FR IE MI K. N BLU ANE FR 1) Minskningen hänför Ø D sig till minskat antal produkter. 30 COOP VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2002

Ökad leveranssäkerhet och minskade distributionskostnader Coops logistikenhet i Danmark har under 2002 att lyfta kvalitet och design kommer att förstärkas genomfört en rad åtgärder, som resulterat i ökad under 2003. Bokförsäljningen har stadigt blivit en THOMAS WILLADS leveranssäkerhet samtidigt som kostnaderna för dis- större succé och under 2002 ökade försäljningen tributionen har minskat. med över 30 procent. Bland förbättringarna kan nämnas tidigarelagda leveranser. Butikerna får nu sina varor senast klock- ÖKADE INKÖP GENOM INTERGROUP an 10, mot tidigare klockan 13. Intergroup Far East Limited, som är ett delägt Under året ingicks också ett avtal med Arla Food bolag, sköter en stor del av Coops inköp av special- om ett övertagande av mjölkdistributionen. Det varor i Fjärran Östern. Intergroup ökade sin omsätt- ledde till nedläggning av Färskvarucentret i Aalborg. ning under året med 11 procent till drygt 1,2 miljar- Omläggningarna ledde under våren till arbets- der DKK, och Coop Danmark ökade sina inköp nedläggelse på lagren, men med hjälp av medarbe- genom Intergroup med mer än 15 procent. Sam- tare från butik och övriga avdelningar påverkades mantaget var 2002 ett bra år för Intergroup vad gäl- butiker och kunder i relativt ringa omfattning. ler både omsättning och resultat. Arbetet med att kontrollera arbetsförhållanden hos leverantörerna FÖRBÄTTRAD KVALITET PÅ IMPORTERAT intensifierades och kommer att fortsätta under 2003. FRUKT OCH GRÖNT SAMT KÖTT Genom fonden ”The Children’s Education and Försäljningen av frukt och grönt har haft en särskilt Social Welfare Trust Fund” donerade Intergroup positiv utveckling. Frukt och Grönt fortsatte arbetet cirka 1 MDKK till skolprojekt och sociala projekt i LÄNGRE LIV FÖR ELEKTRONIK med att förbättra den miljömässiga kvalitetsnivån på Kina, Thailand, Indonesien, Indien och Bangla- importerade varor. Särskilt när det gällde de spanska desh. Coop samlar in uttjänt elektronisk utrust- varorna var det angeläget att minska besprutnings- ning från butikerna i Danmark för att nivån. COOP OCH NAF SKÄRPER MILJÖKRAVEN säkerställa en miljömässigt försvarbar Andelen centralpackat kött ökade. Import av Coops inköp av importerade livsmedel till Danmark hantering. När elektroniken samlats in australiensiskt oxkött av hög kvalitet blev särskilt väl förmedlas genom NAF International A.m.b.a., som görs en utvärdering om utrustningen kan mottaget av konsumenterna. köper in i upp till 80 länder och har avdelningar i Italien, Spanien, Brasilien och USA. NAF skärpte i brukas i andra butiker eller om den måste RESTRIKTIONER INOM VIKTIGA KATEGORIER samarbete med Coop miljökraven på spanska leve- kastas. Utrustningen plockas isär innan AV KOLONIALVAROR UPPHÖR rantörer av frukt och grönt. Under 2003 har förbätt- den sänds till återvinning, vilket medför Efter många års debatt blev det under 2002 tillåtet ringar kunnat konstateras. besparingar jämfört med att skicka den att sälja öl på burk i Danmark. Försäljningen kom som den är. En del av den elektronik som igång i september, men på grund av en oavsiktlig ÖVRIG VERKSAMHET är för bra för att kasseras, men för dålig avgift på emballage blev burkarna avsevärt dyrare än – DANSK KAFFEKOMPAGNI flaskorna. Försäljningen blev därför liten. Inom Dansk Kaffekompagni, som är ett helägt bolag, eller gammal för att fylla Coop Danmarks kategorin öl utgör burkarna cirka 6 procent av den hade framgångar under 2002, framför allt beroende behov, skänks till olika organisationer i totala försäljningen. Coop Danmark arbetade under på en god exportutveckling, särskilt till Sverige och Afrika. 2002 för en harmonisering av avgifterna i Danmark England. I Danmark, där Kaffekompagniets pro- i syfte att skapa större konkurrens. dukter marknadsförs under namnet Cirkel Kaffe har Avregleringen av försäljningen av receptfria läke- det skett en mindre ökning av försäljningsandelen medel under 2001 mottogs väl av konsumenterna. i Coops butiker. VERKTYG FÖR Försäljningen ökade och Coop arbetade för ytterli- M I L J Ö V Ä N L I G A VA R O R gare liberalisering. Det lyckades och danska motsva- righeten till Socialstyrelsen tillät försäljning av flera Coop Danmark arbetar med att produkter i dagligvaruhandeln. minimera miljöpåverkan från sina sällanköpsvaror. Därför har ett ÖKAD MARKNADSANDEL FÖR SPECIALVAROR verktyg för insamling av Försäljningen av specialvaror ökade i alla kedjor. Sammantaget ökade specialvaror med cirka tio pro- miljöuppgifter från leverantörerna cent, vilket betyder ökade marknadsandelar inom arbetats fram. Verktyget består av vissa områden. På en mängd varuområden är Coop en rad frågor om miljöarbetet i marknadsledare, till exempel cyklar och musik. produktionen och produkternas Utbudet av trädgårdsmöbler märkta med FSC utö- innehåll. Målet är att mot bakgrund kades kraftigt under året och redan under 2003 kommer det bara att säljas trädgårdsmöbler av FSC- av de insamlade miljöuppgifterna märkt trä i Coops butiker. FSC står för Forest Ste- kunna förbättra de krav som ställs wardship Council och har som uppgift att främja på leverantörerna. hållbart skogsbruk. Design och kvalitet förbättrades genom samarbete med externa partner. Bland annat designade arkitekten och designern Tobias Jacobsen ett antal kvalitetsprodukter för Coop. Blomster- konstnären Erik Beering utarbetade en kollektion julprodukter som hade premiär 2002. Arbetet med COOP VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2 0 0 2 31

L PE PETER CADE/GETTY IMAGES M E XE T G OT T ET Succé för mera smak och mindre fett Super- och minimarketkedjan Irma introducera- säljs i Irmas egen förpackning och ingår i serien de under 2002 en helt ny fettsnål mjölk från Jer- ”Økologisk Balance”. seykor. Mjölken har nästan lika låg fetthalt som Konsumenterna gillade kombinationen mera lättmjölk, 0,5 procent, men är fylligare och sma- smak och mindre fett. Mjölken blev en sådan kar mer än liknande mjölkprodukter med låg stor succé att den totala försäljningen av ekolo- fetthalt. Jerseykon producerar små kvantiteter giska varor steg. När två av tre liter mjölk som men mjölken är koncentrerad och smakar därför säljs är ekologisk så är det inte konstigt att Irma mer. Mjölken produceras av Irmas fasta leve- tog tätplatsen på den inofﬁciella listan över rantör av ekologiska mejeriprodukter, det lilla butikskedjor som säljer ekologiska varor. kvalitetsmejeriet Thise Mejeri. Jerseymjölken COOP DANMARK. EKOLOGISK MJÖLK, IRMA. 32 COOP VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2002

Konsumentens trygghet i fokus Coop Danmark leds efter fyra dimensioner: med- LEDANDE PÅ EKOLOGI ker från Almeria-regionen. En lista över pesticider arbetartillfredsställelse, kundnöjdhet, resultat och Coops kedjor i Danmark är bland de dagligvaru- som absolut inte bör användas har utarbetats till- konsumenttrygghet. Konsumenttrygghet innebär kedjor som säljer mest ekologiska produkter i värl- sammans med reducerade gränsvärden för en rad att säkerställa att konsumenterna i grunden kan den. Ekologi är ett viktigt profilområde, och Coop övriga pesticider. Projektet har hittills givit mycket känna sig trygga med de varor som erbjuds i Coop Danmark är, och har varit med och drivit den eko- goda resultat och en handlingsplan för ytterligare Danmarks butiker. Det innefattar bland annat att logiska utvecklingen. Försäljningen av ekologiska reduktioner under de närmaste tre åren har upprät- produkterna är fria från sjukdomsframkallande bak- produkter stagnerade 2002, men med stora variatio- tats. Coop Danmark har under året startat ett lik- terier, inte innehåller för många rester av pesticider ner såväl mellan varugrupper som geografiskt. nande projekt kring användning av pesticider vid och är märkta så att konsumenterna kan göra ett Några kategorier, exempelvis barnmat, visar en odling av citrusfrukter i Spanien. kvalificerat val. kraftig ökning, medan andra tappar, till exempel Coop Danmark arbetar likaledes aktivt för att få Avdelningen för Miljö, Etik och Ekologi ska bröd. den största andelen trädgårdsmöbler av trä att till- medverka till att infria konsumenternas förvänt- Det finns en tendens till en större polarisering i verkas av trä med FSC-märkning. Under 2002 var ningar på att varorna är producerade på ett etiskt och var det säljs mest ekologiska produkter. Till exempel hälften av trädgårdsmöblerna märkta men redan miljömässigt försvarbart sätt och i överensstämmel- syns en stadig ökning i Köpenhamn, där det säljs 2003 kommer hela sortimentet att vara märkt. Coop se med gällande regelverk. Kort sagt säkerställa kon- mest ekologiska varor, medan försäljningen sjunker Danmark är ett av tio danska företag som är med- sumenttryggheten i vid bemärkelse. i landsorten. När Coop Danmark säljer för 100 lem i Skov 2000, ett globalt handelsnätverk för håll- Avdelningen har vidare som uppgift att utveckla kronor ekologiska varor i Köpenhamn är mot- bart producerade träprodukter. Nätverket koordine- policies på det konsumentpolitiska området samt se svarande försäljning i Vest- och Sönderjylland bara ras av WWF. till att dessa förmedlas såväl internt som externt. 30 kronor. Betydande kontakter med konsumenter, myndighe- För att ge konsumenterna kännedom om ekolo- MÅNGA KATEGORIER PÅVERKAS ter, press och olika frivilligorganisationer är en giska produkter och stimulera försäljningen genom- Allt bröd som säljs under de egna varumärkena är naturlig del av arbetet. förde SuperBrugsen Øko-karavanen. Under en bakat av korn som odlats utan användning av strå- Avdelningen för Miljö, Etik och Ekologi ska vecka genomfördes en rad butiksaktiviteter som förkortningsmedel. Sopporna från Danefrost kokas medverka till att utveckla den konsumentpolitiska lyfte fram butikens alla ekologiska produkter. numer helt från grunden och inga konstgjorda agendan i Danmark, särskilt med hänsyn till konsu- Knappt 70 butiker är utvalda som eko-butiker. Kon- smakämnen tillsätts. Ett nytt fettmärke har introdu- menttrygghet, och medverka till att viljeyttringar sumenterna erbjöds provsmakning, möjlighet att cerats. Märket sätts direkt på varor som har ett mar- omsätts i handling. tala med en eko-bonde och information om vad som kant lägre fettinnehåll än andra varor i samma kate- Avdelningens viktigaste samarbetspartners internt skiljer ekologisk produktion från den konventionel- gori. Märket består av texten ”Lidt fedt” och är kategoriorganisationen, som står för inköpen och la. Karavanen som genomfördes i samarbete med fetthalten i procent. kedjorna. Dessutom finns ett tätt samarbete med Coop Økologisk Landsforening har under 2002 besökt 42 På textilsidan har produkt- och kvalitetskraven Laboratoriet, som kontrollerar att varorna lever upp av SuperBrugsens butiker – en vecka i varje. Under utökats. Förutom PVC, nickel och en lång rad Azo- till ställda krav, och med informationsavdelningen. besöksveckan har butikens försäljning av ekologiska färgmedel etc., får textilierna nu inte heller innehål- Coop Danmarks avdelning för Miljö, Etik och produkter ökat mellan 20 och 60 procent. la krom VI och arsenik. I parfymsortimentet har Ekologi deltar i ”Det Økologiske Fødevareråd” och Coop börjat ersätta parfymer som innehåller ftala- i ”Produktpanelet for detailhandel”. På etikområ- PRODUKTER SOM KONSUMENTERNA KAN ter, eftersom användningen av ftalater bör undvikas det deltar avdelningen i ”Amnesty Business Club” KÄNNA SIG TRYGGA MED både av miljö- och hälsomässiga skäl. Samtidigt har och samarbetar med ”Forbrugerinformation” kring Under de senaste två till tre åren har Coop Danmark Coop rensat ut några barnparfymer ur sortimentet, ”Etikdatabasen” som innehåller en statusrapport på samarbetat med NAF för att begränsa användning- då de innehöll allergiframkallande ämnen. v Coop Danmarks arbete med etik. en av pesticider vid produktion av spanska grönsa- MYCKET ATT VINNA MED FLÄSKKÖTT EYEQNET GENOMTÄNKT AVFALLSHANTERING FRITT FRÅN Coops avdelning för Miljö, Etik och Ekologi i Danmark har genom flera GENMODIFIERING projekt satt fokus på avfallshantering i Som första butikskedja i butikerna. Hänsyn till miljö och ekono- Danmark lanserade Coop mi går hand i hand när det gäller arbete hösten 2002 kött från grisar med avfallshantering. Det kan löna sig som inte hade ätit genmodi- att sortera de återanvändbara materialen, fierat foder. Projektet har så att papper och plast kan användas igen. utvecklats i samarbete med Faktum är att källsortering är ett krav från slakteriet Danish Crown mot kommunen till de flesta butiker. Vid en mer bakgrund av konsumenter- noggrann sortering reduceras mängden avfall som nas skepsis till genmodifierade produkter. förbränns, vilket spar pengar. Det GMO-fria köttet lanserades i 46 utvalda Kvickly- Det lönar sig också att anpassa redskapen och rutinerna för insamling av sorterat och återanvändbart material så att det passar butikerna. Optimering av avfallshante- butiker. Greenpeace stödde projektet och arrangerade ringen kan för de största butikerna medföra besparingar på upp emot 100 000 DDK per bland annat demonstrationer utanför några av konkurren- år. Också för de mindre butikerna finns nästan alltid pengar att tjäna på att optimera ternas butiker. Det GMO-fria köttet är tio procent dyrare än hanteringen. Andra fördelar är att butiken säkerställer att man uppfyller kommunala traditionellt griskött. Konsumenternas intresse var begränsat. regler och krav. COOP VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2 0 0 2 33

EN ANSVARSFULL VERKSAMHET SuperBrugsen marknadsförde ekologiska varor med 20 butiker och varuhus på Själland fick under 2002 större tydlighet i sin direktreklam. Därutöver har sin sophantering analyserad. Detta gjordes för att fyra tvåveckorskampanjer genomförts där ekologi säkerställa att hantering av avfall och återanvänd- särskilt lyfts fram i direktreklamen. 70 av Super- ningsbara material sker på ett miljömässigt bra sätt. Brugsens knappt 300 butiker är eko-butiker, vilket Dessutom togs hänsyn till butikernas individuella innebär att de har ett utökat ekologiskt sortiment. behov genom att förse dem med rätt material till sin Øko-guiderna, eko-butikernas ansvariga för ekolo- avfallsinsamling, containers, plaststativ med mera. gi, har vidareutbildats. Kurserna, om två gånger två Genomgången medförde en mängd ekonomiska dagar, innehöll besök hos producenter, besök av en besparingar och kommer att fortsätta under 2003. kakaobonde från Mellanamerika och föreläsningar De traditionella HCFC-drivmedlen till kyl och av Økologisk Landsforening. Kursens mål var att frysar får inte användas i nya kylar och frysar efter år öka øko-guidernas kunskap om ekologi och sätta 2006. Coop genomför under 2003 ett försök i Dan- försäljningen av ekologiska varor i fokus. mark tillsammans med Knudsen Køling och Tekno- Dagli’- och LokalBrugsen har i sin direktreklam logisk Institut. I en av företagets butiker testas en reagerat på den offentliga diskussionen och tagit ALLA TRÄDGÅRDSMÖBLER I TRÄ Propan/CO2 kylanläggning som drivs med alterna- tillfället att marknadsföra alternativa varor. När FSC-MÄRKTA I FEBRUARI 2003 tiva drivmedel. Testanläggningen är under upp- media påtalade förekomsten av ftalater i en mängd byggnad och kommer efter testning att vara redo för produktgrupper, lyftes Coops egna märken Bluecare Hälften av alla Coops trädgårdsmöbler i trä i installation i mitten av mars 2003. och Minirisk fram som exempel på märken som är Danmark var FSC-märkta 2002. Det var i Därutöver finns försök med nya kylar och frysar fria från ftalater. Därutöver skrevs det i direktrekla- och för sig rekord men inte tillräckligt bra. med inbyggda kompressorer. I två butiker görs men om salmonellafria och campylobaktorfria pro- Samtidigt ingicks därför avtal som innebär pilotprojekt där kylar och frysar monterats med dukter, om ekologiska varor och om löpande kon- att alla trädgårdsmöbler kommer att vara glasdörrar. Anläggningarna har lite köldmedel så troller av egna märkesvaror. FSC-märkta 2003. FSC (Forest Stewardship eventuella utsläpp blir därmed begränsade. Projek- Irma hade en hög andel försäljning av ekologis- Council) har som uppgift att främja hållbart tet syftar till att minska omkostnader för etablering ka varor och en femprocentig ökning av försäljning- skogsbruk. Ett hållbart skogsbruk säkrar sko- och drift för mindre butiker. Därutöver utvärderar en under 2002. Detta trots att den totala marknaden gens biologiska mångfald, produktiviteten man projektet även med tanke på större butiker. har minskat något. Exempelvis har färsk ekologisk och den ekologiska processen. Skogsdriften Försök med glasdörrar, till exempel i SuperBrugsen, kyckling, som är betydligt dyrare än den konventio- beräknas kunna sänka energikostnaderna med ända nella, ökat sin försäljning med 33 procent. ska säkra ekonomisk avkastning men inte på upp till 30 procent. Irma har infört årliga tester av tätheten i sina kyl- bekostnad av naturen och den lokala befolk- anläggningar i alla kedjans butiker för att minska ningen. ETISKT ARBETE utsläppen av gaser som bryter ned ozonlagret. Fre- Coop Danmark valde, som en av de första verksam- onlarm har börjat sättas upp i många kompressor- heterna i Danmark, att ingå i Forbrugerinforma- rum för att förhindra freonutsläpp. Samtidigt tions etikdatabas. påbörjas installation av övervakningssystem i kyl- Under ett möte med cirka 700 av leverantörerna och frysanläggningar. Hittills har detta skett i 40 BÄTTRE KUNSKAP presenterades hösten 2002 arbetet med etikpolicyn. butiker. MINDRE BESPRUTNING Leverantörerna uppmanades att anmäla sig till For- Fakta har under 2002 fortsatt sin systematiska brugerinformations etikdatabas. Vidare informera- övervakning och fjärrstyrning av samtliga kylar. Det Coop arbetar löpande i Danmark des leverantörerna om att en etisk policy utarbetas i minskar energiförbrukningen och minskar risken med att säkra sin kunskap om Coop-koncernen under 2003, som leverantörerna för att stora mängder varor ska behöva kasseras om varorna och minimera resterna av förväntas följa. en kyl eller frys slutar fungera. Samtidigt kommer eventuella pesticider i varorna. Där- Ett samarbete med Danska Röda Korset inled- besked direkt om ett fel uppstår eller om energiför- des. I första omgången rörde det sig om att ställa brukningen hastigt ökar, vilket kan tyda på fel i för har företaget byggt upp ett kon- containers för klädinsamling vid Coop Danmarks anläggningarna. trollprogram för frukt och grönt från butiker. Därutöver finns avtal om samarbete mellan både danska och utländska leveran- butiksråden och de lokala Röda Kors-avdelning- törer. Programmet gör att man kan arna. Vid Danska Röda Korsets stora insamling i få bättre kontroll över användandet oktober sponsrade Coop med varor som användes till ”nödhjälpspaket” och med de påsar som använ- av besprutningsmedel. Samtidigt des till insamlingen. Avsikten är att utveckla samar- initierades under 2002 ett projekt betet under de närmaste åren. med en förbudslista över oönskade pesticider i citrusfrukt från Spanien. INITIATIV I KEDJORNA Ett liknande projekt, där Coop arbe- Många miljörelaterade projekt genomfördes i Coops kedjor i Danmark under 2002. Kvickly mark- tar med att reducera användandet nadsförde under hösten dockor i plast utan ftalater av pesticider i Almeria-regionen i till barn över 3 år. Spanien, har pågått i två, tre år. GMO-fritt svinkött såldes på försök i 46 av Under hösten introducerades obe- Kvicklys varuhus. Genom en etikett på förpack- ningen uppmärksammades kunderna på att köttet sprutad lök i butikerna. kom från djur som enbart ätit foder utan GMO. 34 COOP VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2002

ET DAG A. IVARSØY T GO TT EX EM PE L Den största nyheten är den kunderna inte kan se När Coop Mega på Tøyen i Oslo åter slog upp por- norska kronor att utveckla. Men energibespa- tarna efter en genomgripande ansiktslyftning ringsmöjligheterna är stora – skulle alla 4 000 dag- förra året var det inte bara till det yttre något hade ligvarubutiker i Norge införa systemet så skulle hänt. Den största förändringen kunde kunderna man spara 20 procent av Altakraftverkets produk- inte se. Butiken hade tagit en ny kylanläggning i tion, 700 GWh per år. Vidare skulle miljöavgifter- drift, en helt revolutionerande energisnål och mil- na minska med 315 miljoner norska kronor på ett jövänlig kylteknisk lösning för dagligvarubutiker, år. utvecklad under nio år i ett samarbete mellan Den nya kylanläggningen bygger på använd- Coop Øst (samvirkelaget) och producenten Norild ning av naturliga gaser som koldioxid och ammo- A/S, Norges Vassdrags- og Energidirektorat, Sta- niak och ligger helt utanför butiken i en separat tens Nærings- og distriktsutviklingsfond, Statens container. Lösningen är så speciell att den redan fourensingstilsyn, Norske Veritas och Sintef/ är patenterad i Norge, USA, Ryssland och Austra- NTNU. Totalt har produkten kostat 12 miljoner lien och patentsökt i 25 länder. COOP NORGE. KYLANLÄGGNING COOP MEGA, TØYEN, OSLO. COOP VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2 0 0 2 35

Coop Norge utvecklar koncepten Var fjärde shoppingkasse med dagligvaror i Norge DAG A. IVARSØY kommer från en Coop-butik, antingen Coop Mar- ked, Coop Prix, Coop Mega eller Coop Obs!. Fack- handelsvaror säljs via kedjan Coop Obs! Bygg och via profilerna Coop Kjøkken & Hjem, Coop Sport, Coop Byggmix och Coop Elektro. Coop äger koncepten men driver inga butiker i Norge. Butikerna ägs av de 229 samvirkelagen. Coop-koncernens helägda dotterbolag i Norge är ansvarigt för inköp, varuförsörjning, kedjedrift och marknadsföring. 955 norska dagligvarubutiker, 14 stora byggvaruhus och de andra fackhandelspro- filerna får sina varor från Coop Norge. Dessutom förser Coop Norge ett stort antal andra lokala butikskoncept med varor. Totalt driver de norska samvirkelagen 1386 butiker. Coop Norge äger också Coop Norge Industri AS, som tillsammans står för en årsproduktion på cirka en miljard NOK – Coop Kaffe, Margarinfab- rikken Norge, Røra fabrikker samt Goman-bageri- erna. Coop säljer produkter under egna varumärken – XP, Coop, Coop Natur, Goman och Røra – för cirka 3 miljarder NOK årligen. ÅRET I KORTHET • FÖRSÄLJNINGEN ÖKADE med 3,9 procent till 12 136 MNOK. • DET OPERATIVA RÖRELSERESULTATET FÖRBÄTTRA- DES med 23,2 procent till 159 MNOK, främst till följd av rationaliseringar inom inköp, logistik och industrirörelsen. • COOP PRIX, COOP MEGA OCH COOP MARKED hade samtliga större tillväxt än jämförbara butiker på marknaden. • U N D ER Å R E T lades Ideel ner som kedja och butikerna omprofilerades. Coop Obs! delades upp i två VD kedjor – Coop Obs! Bygg och Coop Obs! Stor- marknad. STABER • DE TRE EGNA VARUMÄRKENA, XP, Coop och Coop Natur stärkte sina positioner genom ökad försälj- nings- och marknadsandel. KEDJEDRIFT DAGLIVAROR KEDJEDRIFT STORMARKNAD INKÖP OCH SORTIMENT MARKN ADS- FÖRING VARU - FÖRSÖRJNING • F L E R A S AT S NINGA R H AR M EDFÖRT försäljnings- framgångar för ekologiska varor. Coops goda REGION NORD REGION VÄST REGION MITT REGION ÖST anseende inom miljö, samhällsansvar och etik bekräftades i flera externa undersökningar. EKONOMISKT OPERATIVT RÖRELSE- FÖRSÄLJNING EXKLUSIVE COOP NORGES DEL RESULTAT, MNOK M ERVÄRDESSKAT T, M NOK AV COOP NORDENS TOTALA FÖRSÄLJNING 200 15 000 Vd Svein Fanebust 159 11 676 12 136 160 12 000 19% Medelantal anställda 1 827 1) 129 120 9 000 Antal butiker 1 386 2) 80 6 000 Butikerna drivs av samvirkelagen 1) Varav 483 i Coop Norge Industri A/S 40 3 000 2) Varav 955 i kedjekoncepten och 14 byggvaruhus 0 0 01 02 01 02 36 COOP VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2002

MILJÖ/EKOLOGISKT OMSÄTTNING AV EKOLOGISKA ANTAL OMSATTA EKOLOGISKA ANTAL OMSATTA MILJÖMÄRKTA* OMSÄTTNING AV MILJÖMÄRKTA* ARTIKLAR, TON ARTIKLAR 1998–2002 ARTIKLAR 1998–2002 ARTIKLAR, MNOK 5 000 150 250 500 140 3 743 121 4 000 120 200 400 174 179 341,1 3 239 312,6 3 000 90 83 150 142 300 106 2 000 60 100 200 43 50 1 000 30 50 100 21 0 0 0 0 01 02 98 99 00 01 02 98 99 00 01 02 01 02 *Svanen-märkta *Svanen-märkta FÖRDELNING AV FÖRSÄLJNING ENERGIFÖRBRUKNING I KWH MÄNGD AVFALL FÖRDELNING MILJÖMÄRKTA* ARTIKLAR PER OMSATT MILJON PER OMSATT MILJON, TON AV TR A N S PO RTER 1 ) PER KATEGORI, % 5 000 0,50 0,46 4 000 0,40 3 423 0,35 ÖVRIGT 8% HYGIEN- 0,33 TÅG 28% BIL 67% 3 085 ARTIKLAR 3 000 0,30 49% 0,26 2 000 0,20 BÅT 5% KEMTEKNISKA ARTIKLAR 43% 1 000 0,10 *Svanen-märkta 0 0 1) inklusive vissa ingående 01 02 01 02 transporter till lager Mängd avfall per omsatt miljon (ton) Mängd återvunnet avfall per omsatt miljon (ton) S O C I A LT MEDELANTAL ANSTÄLLDA, FÖRDELNING KVINNOR SJUKFRÅ NVA RO ÅLDERSFÖRDELNING KVINNOR RESPEKTIVE MÄN RESPEKTIVE MÄN PÅ CHEFS- INKL. COOP NORGE INDUSTRI ANSTÄLLDA COOP NORGE BEFATTNING, LEDNING KVINNOR MÄN 60– år 41 92 KORT 1) LÅNG 2) 50–59 år KVINNOR 25% MÄN 75% KVINNOR 20% MÄN 80% 146 331 Kvinnor 3,3 8,2 40–49 år 143 326 Män 3,5 4,9 30–39 år Totalt 3,5 5,8 117 399 18–29 år 64 376 1) 1–16 dagar –17 år 2) Från 17 dagar 1 4 400 0 400 Alla data omfattar endast omsättning och drift i Coop Norges distributionsenheter. COOP VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2 0 0 2 37

En gemensam funktion för inköp och sortiment En viktig uppgift under 2002 var att etablera en inom ramen för dagligvarukoncepten. Denna ambi- NORDISKT SAMARBETE GER GODA gemensam avdelning för inköp och sortiment tion förverkligas i form av ”Fag i dag”, där Coop MÖJLIGHETER genom att lägga ihop enheterna för fackhandel med Norge genom abonnemang och stående beställning- Coop Norge samarbetar sedan tidigare över dagligvaruförsäljning. Samtidigt separerades speci- ar erbjuder samvirkelagsbutikerna lättsålda varor nationsgränserna i ﬂera olika sammanhang. Under alfunktioner som varu- och prisinformation, hyll- som kan säljas direkt från pall. 2002 kunde fördelarna med att ingå i en koncern administration och varusäkring ut som egna stöd- utnyttjas mer än förväntat. Den nationellt betinga- funktioner inom linjeorganisationen. MÅNGA NYHETER INOM de skepsis, som förekom inom några varuområden Genom centrala förhandlingar med leverantö- DAGLIGVARUSORTIMENTET mot ett sådant samarbete, försvann snabbt när för- rerna har Coop Norge hittat balans mellan netto- Inom Frukt och Grönt var den viktigaste uppgiften delarna med lösningen blev tydliga. priser, produktlinjeförstärkning och marknadsfö- att etablera säsongsvisa kedjesortiment och föra ut Samarbetet inom Coop-koncernen ledde till ett ringsbidrag. Konkurrenskraften är därmed stärkt. varu- och prisinformation om dessa produkter till stärkt samarbete med ﬁnska Inex inom ramen för samvirkelagsbutikerna. Samtidigt sjösattes ett pro- NAF International (gemensam nordisk inköpsorga- SNABBARE OMSÄTTNING OCH MINSKAD jekt som ska effektivisera varuströmmarna inom nisation). På fackhandelssidan fortsätter samarbetet INKURANS INOM FACKHANDEL området. i Intergroup (gemensam europeisk inköpsorganisa- Inom fackhandel har arbetet koncentrerats på att Coop Norge beslutade att välja det marknads- tion för fackhandel). städa upp i varusortimentet i syfte att öka omsätt- ledande företaget Gilde som huvudleverantör av ningshastigheten och minska andelen inkuranta kött i Norge. Att fastställa den framtida övergripan- STÖDFUNKTIONER TILLGODOSER KRAVET PÅ varor, introducera SAP på varusidan och att genom- de strategin inom Kyl och Frys är ett arbete som MATSÄKERHET OCH INFORMATION föra Coop Norges fackhandelsstrategi. fortfarande pågår. Konsumenternas fokusering på matvarusäkerhet När det gäller inkurans så halverades lagret. En Inom Torrvaror lades ett omfattande arbete ned fortsätter att öka, och detta har medfört större insat- uppföljning visar hur Coop Norge i framtiden ska på förberedelserna för att introducera alkoholhaltig ser, både vad avser uppbyggnad av interna rutiner undvika den tidigare ackumuleringen av långsam- cider och färdigblandade drycker med en alkohol- och samarbete med leverantörerna när det gäller säljande varor. halt på upp till 4,76 procent. Detta är en varugrupp återkallande av produkter. Uppbyggnad av sortiment med utgångspunkt som ställer höga krav. Målet var att ha en varu- och prisinformation från respektive kedjas premisser gick långsammare Med början den 1 januari 2003 säljer Coop Norge som skulle fungera inom alla varuområden och än planerat, i första hand beroende på att omfatt- också rökavvänjningsprodukter. Detta är ett steg i under alla säsonger före utgången av 2002. Eftersom ningen av detta arbete underskattades. Arbetet är nu att börja konkurrera med apoteken inom området detta arbete var mer omfattande än väntat och på god väg och ska, med de nya försäljningsvillkor receptfria läkemedel som bedöms kunna bli en avdelningen dessutom var djupt involverad i pro- som började gälla den 1 januari 2003, vara klart under betydande varugrupp på sikt. jektarbete uppnåddes inte målet. Uppgiften är icke första halvåret 2003. desto mindre av största vikt, framför allt för samvir- Som en del av fackhandelsstrategin ska Coop kelagsbutikerna. Tidsfristen har förlängts till den 30 Norge vara bäst på att sälja fackhandelsprodukter juni 2003. Lättsålt direkt från pall Fag i dag är Coop Norges offensiva satsning på fackhandelsprodukter i dagligvaruhandeln. Coop ska vara ledande i Norge när det gäller att hitta specialvaror som tillför butikerna ren extraförsäljning. Bakgrunden är den allt hårdare priskonkurrensen på dagligvaror. Det krävs ett större inslag av varor som kan omsättas snabbt och med högre bruttomarginal än dagligvaror. Det är här Fag i dag kommer in. Fag i dag- varorna ska bidra till en omsättningsökning i dagligvarubutikerna och målsättningen är att öka marknadsandelen till 26 procent före utgång- en av 2005. Fag i dag-varorna säljs, exponeras och marknadsförs på samma sätt i alla dagligvarubutikskedjor. Displayer och pallar är gjorda i miljövänlig papp. När pallen är tom kastas säljstället. 38 COOP VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2002

En ny marknadsavdelning Under 2002 etablerades en marknadsavdelning som nummer ett i gruppen detaljhandel på reklam och i anslutning därtill gjordes en genomgång av ked- en linjefunktion för att bygga Coop Norges master- information. Totalt rankas Coop Norge som num- jornas respektive kommunikationsstrategier. Bland brand och effektivt marknadsföra kedjor och egna mer fyra av landets företag. Positioneringen som resultaten på marknadsföringssidan kan nämnas att varumärken. konsumentägd organisation har gett Coop Norge Coop Mega fick jämställdhetspris för sin kommu- Lanseringen av Coop Norges masterbrand har en tydligare identitet och kännedom. Reklamfil- nikation och att Coop Prix fick hög uppmärksam- gett bra genomslag i marknaden. Vid utgången av merna rankas högt bland de mest omtyckta. het för sina reklamfilmer. 2002 är den spontana kännedomen etablerad på en I Projekt 2003 har nordiska effektivitetsvinster hög nivå genom Coop Norge som masterbrand och kunnat hämtas hem och marknadsföringskostna- Coop Norges branding av egna kedjor. I MMIs derna har väsentligen kunnat minskas. (Markeds- och Mediainstituttet) profilundersök- Under 2002 initierades ett arbete med att för- ning bland Norges 115 största företag är Coop Norge stärka positioneringen av alla kedjekoncepten och Märken att lita på Coop Norge har tre plattformar för utveckling av COOP NATUR – EKOLOGISKT ODLAT egna varumärken: Lågpris, Kvalitet och Miljö. Coop Natur är Coops eget märke för ekologiska matvaror i Norge. Många av Coops kunder är mil- LÅGPRISVARUMÄRKET XP jömedvetna och önskar handla medvetet också när – ENKELT OCH BILLIGT det gäller dagligvaror. Därför ska det alltid finns ett Många av Coops kunder efterfrågar basvaror till ett gott urval av ekologiska dagligvaror med en hög lågt pris och XP är alternativet för dessa. XP är pro- kvalitet i Coops butiker i Norge. dukter för kunder som är mer intresserade av inne- Coop Natur-produkterna produceras efter mer hållet än en snygg och avancerad förpackning. Alla traditionella metoder, till exempel används gödsel XP-produkter har en likartad och enkel dekor, som och kompostjord, förnyelsebara material och gör det lätt att hitta varorna i hyllan. manuell ogräsbekämpning. Kvalitetsmässigt ska Beräkningar visar att det finns pengar att tjäna Coop Natur-produkterna vara lika bra som mer genom att köpa XP-produkterna jämfört med att kända märken. köpa mer kända märken. En normalstor familj kan Även om utbudet och omsättningen av ekolo- spara cirka 2 500 NOK på ett år om de köper XP i giska dagligvaror är väsentligt mindre än av de kon- stället för andra märkesvaror. ventionella produkterna, så visar en stadigt positiv XP ökade sin försäljning med 9,7 procent under försäljningsutveckling att allt fler kunder väljer 2002. Vid slutet av 2002 fanns 62 artiklar i serien. Coop Natur. Omsättningsökningen för Coop Under 2003 kommer XP-varorna att ersättas Natur låg över 63 procent 2002. Vid utgången av med det nya samnordiska lågprismärket Coop X- 2002 såldes 23 artiklar i denna serie. INKOGNITO AS tra. Eftersom kostnadsfokus är centralt när det gäl- Alla Coop Natur-produkter är garanterat ekolo- ler lågprisvarumärken kommer inte några produk- giska och bär Ø-märket från Debio som är Norges ter eller förpackningar av det som redan finns i kontroll- och certifieringsinstanser för produktion, lagret att kastas. Kunderna kommer därför att finna förädling, omsättning och import av ekologiska både XP och Coop X-tra i hyllorna ett tag till. varor. COOP ÄR KVALITETSVARUMÄRKET – NOGA UTVALT Kvalitetsvarumärket Coop sitter på produkter som är noga utvalda. När det gäller produkter ur Coop- serien så ställs minst lika höga krav på dessa som de A NTA L A RT IKLA R FÖRSÄLJNINGS- dyrare varumärkena. Kunderna får lika hög kvalitet, UTVECKLING men till ett lägre pris. (INDEX 2001 = 100) Bland Coop-produkterna ingår också märken 400 250 från företagets egen industriverksamhet: Røra, Goman och Coop Kaffe. Under 2002 fasades de 320 300 200 tidigare varumärkena Rainbow och Husets ut och ersattes av Coop-märkta produkter. Totalt fanns i 240 150 slutet av 2002 närmare 300 artiklar i Coop-serien. 105,8 160 100 Därutöver säljs även en rad olika varianter av bröd under märket Goman. 80 62 50 Kvalitetsvarumärket Coop är den största av de 23 tre satsningarna på egna varumärken och rymmer 0 0 flera olika kategorier både inom dagligvaror och säl- XP 01 02 OP T UR lanköpsvaror. Totalt ökade varumärkets omsättning CO NA OP CO med 5,1 procent under 2002. COOP VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2 0 0 2 39

Utveckling av kedjekoncepten Kedjedrifts uppgift är att göra butikerna till attrak- testat en ny datahanteringslösning som ska knyta dagsläget bland annat innefattar ledarskap när det tiva handelsplatser för kunder och medlemmar. butiken, samvirkelag och de olika delarna av Coop gäller pris. Omsättningen 2002 ökade med 18 pro- Funktionen arbetar med konceptutveckling och är Norge närmare varandra. cent och lönsamheten är mycket god. rådgivande organ för samvirkelagene så att de kan Coop Prix, Coop Mega och Coop Marked hade Coop Obs! Stormarked renodlades på samma välja rätt butikskoncept på rätt plats. Kedjedrift samtliga större tillväxt än jämförbara butiker på sätt. Detta innebär att en ny samordnad koncept- har två divisioner: Dagligvaror och Stormarknader/ marknaden. För den totala tillväxten per kedja är plattform har utvecklats och den ska nu implemen- fackhandel. bilden något annorlunda på grund av nedläggning- teras i alla stormarknader. Omsättningen i stor- Under första delen av året finjusterades modellen ar och omprofileringar av butiker. marknaderna ökade med 6,7 procent, vilket innebär inom ramen för den nya koncernen så att kedjorna att Coop Obs! Stormarkeder har vunnit marknads- skulle bli goda uppdragsgivare till Coops övriga EN RENODLING AV KEDJORNA INOM andelar. Kostnadsnivån är på väg ner och en resul- funktioner i Norge; Inköp & Sortiment, Varuför- STORMARKNADER tatförbättring väntas. sörjning, Marknadsavdelning och Regionsavdel- Kedjedrift Stormarknads huvuduppgift är att verk- Under året lades Ideel ner som kedja som en ningarna. ställa Coops strategier inom fackhandel. Detta bety- konsekvens av att Coop Norge inte längre har ambi- der en satsning på fackhandel genom dagligvarubu- tionen att vara ledande inom specialiserad elekto- FÖRÄNDRINGAR I ORGANISATIONSMODELLEN tikerna inklusive Coop Obs! Stormarked. nikhandel. Istället för en satsning på en kedja eta- POSITIVT FÖR KEDJEDRIFT DAGLIGVAROR Coop Obs! uppdelades under året i två kedjor. blerade Kedjedrift Stormarknad ett profilsamarbete För att möta de förväntade ändringarna i markna- Kategorispecialister inom bygg blev i mars en egen och butikerna omprofilerades till Coop Elektro. den och för att tillfredsställa medlemmarna och kedja – Coop Obs! Bygg och kedjan består nu av 14 Elektrobutikerna hade ett bra år med en omsätt- kundernas behov har Kedjedrift reviderat de olika stora byggvaruhus. Avsikten var att renodla koncep- ningsutveckling i linje med förväntan. kedjestrategierna. Kedjedrift Dagligvaror har testat tet genom att etablera en högre grad av integrerad Profilsamarbeten etablerades inom hemartiklar ett nytt koncept för Prix-butikerna, Coop Prix kedjedrift. Samtidigt började de två kedjorna Bygg och sport. Coop Kjökken & Hjem och Coop Sport Ekstra och har också börjat använda ett nytt verk- & Bo och Byggmix samarbeta när det gäller sorti- är profilsamarbeten med sortimentssamordning tyg, ”Klart för kunde”, för att höja standarden och ment och marknadsföring. Coop Obs! Bygg har med Coop Obs! Stormarked. Båda profilsamarbete- möta kundernas önskemål i butiken. lyckats mycket bra och har den ledande positionen na ingår både som avdelningar i dagligvarubutiker Kedjedrift Dagligvaror har också utvecklat och på den norska ”gör det själv”-marknaden, vilket i och som friliggande butiker. Coop Mega prisat för jämställd reklam I samband med den internationella kvinno- dagen 2002 delade Likestillningssentret och Westerdals reklameskole ut ett pris för årets tv- reklam ur ett jämställdhetsperspektiv. Prisutde- lare var H.K.H. kronprins Haakon. Coop Megas reklam föll juryn i smaken för att den på ett diskret och charmerande sätt visar en små- barnsfamilj i en realistisk situation, där det stereotypiska mönstret är brutet utan att det verkar arrangerat. Filmen visar inte perfekta människor i en fantasivärld utan en helt vanlig familj som är lätt att identifiera sig med. Förut- om att reklamen säljer Coop Mega som butikskedja så påverkar den också synen på jäm- ställdhet. Juryn bestod av elever från Westerdal i Oslo och filmen producerades av Republica. Tv-reklam för Coop Mega. 40 COOP VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2002

Distribution och logistik – en kärnaffär En viktig del av verksamheten är distribution och Coop Norge Regioner med totalt åtta dagligvarula- logistik, som styr strömmen av daglig- och fack- ger och ett centralt lager för fackhandel ansvarar för handelsvaror hela vägen från producenterna till distributions- och logistikaktiviteter på regional ETT AV NORGES butikerna. nivå och arbetar enligt Coop Norge Vareforsynings BÄSTA FÖRETAG Coop Norge har ansvaret för de dagliga leveran- rutiner, processer och system. Regionerna kan dock – I FOLKETS ÖGON serna till den enskilda butiken. Detta innefattar allt göra lokala anpassningar om det ﬁnns marknads- från att garantera att rätt varor levereras i tid till att och logistikmässiga fördelar och om de sker i enlig- Varje år sedan 1992 har opinionsföre- kvaliteten är hög. Med högsta kompetens i plane- het med Coop Norges övergripande strategi. Coop taget MMI gått ut och frågat befolk- ring och styrning samordnas ett mycket stort antal Norge Regioner fungerar även som kontaktpunkt ningen från 15 år och uppåt om deras aktiviteter med målet att leveransservicen ska vara för samvirkelagene. bästa möjliga till lägsta möjliga kostnad. Under 2002 arbetades det intensivt för att uppnå uppfattning om Norges största före- Ansvaret för distribution och logistik är fördelat en stabil servicegrad, reducera kostnader och för att tag. Coop Norge rankas som bästa mellan Coop Norge Regioner och Coop Norge implementera SAP, företagets grundläggande data- företag i branschen både när det Vareforsyning. system, på centrallagret för fackhandelsvaror. Ser- gäller totalintryck, miljömedveten- Coop Norge Vareforsynings uppgift är att eta- vicegraden för dagligvaror var under året överlag het, moral och samhällsansvar. Före- blera rutiner, processer och system som lagren ska stabil och på en acceptabel nivå. Servicegraden på taget är även ledande när det gäller använda för att uppnå kostnadseffektiv drift. Avdel- centrallagret för fackhandel hade en positiv utveck- reklam för egna varor och tjänster ningen har operativt ansvar för transport av ingåen- ling i förhållande till förra året, men hade dessvärre de varor till lager och ett professionellt ansvar för en nedgång under hösten. Servicegraden kommer och information utåt om verksamhe- utgående transporter till butik. Den ger även rikt- att vara i fokus även 2003. Coop 2003-programmet ten. Bland alla 115 företagen placera- linjer för ett effektivt varuﬂöde för Coop Norge Inn- för att uppnå kostnadsreduktioner har medfört lägre de sig Coop Norge så här: kjøp & Sortiment och har operativt ansvar för cen- kostnader i samtliga lager. Totalintryck – 7:e plats trala lager för dagligvaror. Miljömedvetenhet – 2:a plats DAG A. IVARSØY Samhällsansvar och moral – 4:e plats Ekonomi och lönsamhet – 7:e plats Reklam och information – 4:e plats ANNORLUNDA NÄTHANDEL GÖR STORMARKNADEN TILL SNABBKÖP Coop Nettbutikk heter det nya Internethandelskonceptet på www.coop.no. Varorna levereras genom de egna butikerna, för närvarande 170, och betalningsrutinerna är enkla och trygga. Ingen behöver oroa sig för att lämna ut sitt kreditkortsnummer på nätet; varorna betalas när de hämtas i butiken. På sikt ska Coop Nettbutikk kunna erbjuda ett tre gånger så stort varuutbud som en normal dagligvarubutik inom Coop. Den lokala Coop Marked kan med andra ord fungera som en Coop Obs! stormarknad. Idén är att förena Internets tillgänglighet med butikskedjornas olika styrkor. Coop Markeds närhet och snabbhet kombinerat med stormarknadens sortiment. En nytänkande och svårslagen kombination. Internethandel testas till en början i Oslo. Under testperioden är utbudet begränsat till cirka 250 produkter men faller försöket väl ut kan det handla om att erbjuda hela fackhandelssortimen- tet, cirka 10 000 produkter. COOP VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2 0 0 2 41

Egen tillverkning med gott resultat Industrirörelsen inom Coop Norge producerar Omsättningsutvecklingen under 2002 var dock svagt AS RØRA FA BRIKKER varor som saluförs med egna varumärken. Målet är negativt. Därför avser företaget att stärka mark- Företaget tillverkar sylt, juice, saft och läskedrycker. att producera de bästa egna märkesvarorna i Nor- nadsarbetet med nya produkter, designändringar Juice i kartong står för cirka 60 procent av omsätt- den. Industrirörelsen består av Margarinfabrikken och förbättrade exponeringslösningar. Ett projekt, ningen. Norge, Gomanbakeren, Røra Fabrikker och Coop vars mål är att samordna säljresurserna inom hela Rörelseresultat jämfört med 2001 minskade med Norge Kaffe. industrirörelsen i en ny struktur, startades också 29 procent. Industrirörelsen har haft god resultattillväxt under året. under de senaste åren och har ökat sin lönsamhet COOP NORGE KAFFE AS avsevärt. Den viktigaste faktorn i resultatutveckling- AS MARGARINFABRIKKEN NORGE Företaget är ett traditionellt kafferosteri som impor- en är genomförandet av ett kostnadsbesparingspro- Företaget producerar margarin och olja. Huvud- terar råkaffe, blandar, rostar, mal och paketerar för gram med ambitionen att minska kostnaderna med märkena är Per och Soya. butikerna. Coop Norge Kaffe AS är Norges tredje 54 MNOK fram till 2003. Detta har bidragit till att Rörelseresultat jämfört med 2001 ökade med största kaffeproducent med 5 500 ton kaffe per år. rörelseresultatet under 2002 ökade med 42 procent. 15 procent. Företaget tillverkar ﬂera olika sorter men Coop Gul De viktigaste åtgärderna har varit att reducera per- är det största märket och står för cirka 50 procent av sonalkostnader, öka produktiviteten, förbättra GOMANBAKEREN HOLDING AS den totala försäljningen. inköpsvillkoren, ändra recept, samordna processer Företaget har åtta bagerier som producerar färskt Rörelseresultat jämfört med 2001 ökade med och lägga ner olönsamma produkter. Vissa externa och förbakat bröd, det sistnämnda även på export till 93 procent. faktorer har också bidragit positivt som en fördelak- Danmark och Sverige. tig utveckling på råvarupriser och en stark utveck- Rörelseresultat jämfört med 2001 ökade med ling av den norska kronan. 287 procent. DAG A. IVARSØY 42 COOP VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2002

Gröna framgångar, etik och stora utmaningar UNIFORM AS Coops förpliktelser på miljöområdet i Norge är med 19, mängden har ökat med 16 procent och utgör klara – de är bestämda av medlemmarna. Coop ska nu drygt 1 procent av den totala matvaruförsäljning- vara i främsta ledet när det gäller miljöarbete och en i ton. Detta är både säsongsvaror och varor som erbjuda miljövänliga produkter. Detta innebär att finns i det fasta sortimentet. En utvidgning av sorti- Coop måste skapa förutsättningar för kunder och mentet, inte minst inom det egna varumärket Coop medlemmar att kunna följa ett mer hållbart kon- Natur, är en av de största utmaningarna framöver. sumtionsmönster. Vidare ska Coop arbeta med Avfallshantering blir en allt viktigare uppgift för interna driftförhållanden. De är inte särskilt synliga, Coop Norge – inte minst beror detta på att kostna- men är likväl viktiga för att reducera den totala mil- derna för avfallshantering ständigt ökar. För jöbelastningen från verksamheten, samtidigt som de papp/papper och plast, som är de största fraktioner- även har en väsentlig ekonomisk sida. Årets resultat na med avseende på vikt, har Coop nu närmat sig visar att Coop på en del områden rör sig i rätt rikt- full återvinningsgrad. Erfarenheter från bland annat ning, men att mycket samtidigt är ogjort. den nya återvinningsstationen vid lagret i Trond- Coops anseende inom områdena miljö, sam- heim är nyttiga när detta arbete går vidare. Vid hällsansvar och etik är mycket gott i Norge. Detta anläggningen har man visat att det går att tjäna blev än en gång fastslaget i MMIs årliga profilun- pengar på att hantera avfallet själv. dersökning av de största norska företagen, som visa- Transport och energiförbrukning utgör andra de att Coop är nummer två av alla företag i katego- väsentliga miljöpåverkningar från verksamheten. På rin miljö och nummer fyra inom samhällsansvar och båda dessa områden ligger stora utmaningar framför moral. I båda kategorierna är Coop bäst i branschen. oss, såväl med tanke på minskad resursförbrukning Frälsningsarmén + Coop blev också nominerat till årets Anseendepris, som mer miljöeffektiva lösningar. Årets resultat Coop Norge = sant som delas ut av Norska Informationsrådgivare, visar att fördelningen mellan olika transportmedel Hösten 2002 skrev Coop Norge och Fräls- bland annat som en följd av satsningen på miljö och är mer eller mindre konstant i förhållande till tidi- ningsarmén ett samarbetsavtal och julen värdeuppbyggande. gare år. Energiförbrukningen i förhållande till Verksamheten påverkar miljön indirekt genom omsättning visar på en mindre ökning jämfört med 2002 stod 3 000 insamlingsbössor klara i uttag av råvaror. Därför är arbetet med att erbjuda tidigare år. Detta kan hänga samman med tempera- Coops butiker. Insamlingen, ”julegryta inn produkter som framställs på ett så miljöanpassat sätt turmässiga förhållanden, men visar att vi måste arbe- i varmen”, gav över 2 miljoner NOK till som möjligt och ger upphov till så lite avfall som ta hårt för att reducera såväl kostnader som miljö- Frälsningsarméns sociala arbete i Norge. möjligt, under och efter förbrukning, viktigt. Årets belastning på detta område framöver. Samarbetet har fått en bra start. Fräls- resultat visar att antalet ekologiska varor har ökat ningsarmén har fått en helt ny träffpunkt och når fler människor än de annars haft möjlighet att träffa. Flera kunder i butiken DAG A. IVARSØY har efterlyst en fortsättning, en liten ”julegryta”, och flera av butikerna har på eget initiativ fortsatt insamlingarna. Samarbe- tet har gett mersmak och under 2003 ska parterna se om det finns fler områden som man kan samarbeta på. A N S VA R Ä V E N U TA N F Ö R GRÄNSERNA Coop Norge har under 2002 varit involverat i ett flertal projekt i utvecklingsländer. Pengarna kommer från Coop Solidaritetsfond, som ger bidrag till ”selvhjelp i utviklingsland”. Det Futuro-bananerna – rättvis handel viktigaste projektet är Vi-skogen, som är ett Hösten 2000 kontaktades alla de fyra stora dagligvarukedjorna i Norge av representanter för SITRAP, agroforestry-projekt i Kenya, Tanzania och bananarbetarnas fackorganisation i Mellanamerika. Man ville diskutera etisk handel och möjligheterna att Uganda. Projektet drivs av Stiftelsen Vi- etablera avtal för direktleveranser av bananer från plantager i Costa Rica. Bara Coop Norge visade intresse. skogen i Sverige. Tillsammans med NORAD Bananindustrin domineras av stora koncerner. Via kontakten med SITRAP slöt Coop Norge direktav- utgör bidraget från Coop 5 MNOK per år. tal med en bananplantage i Costa Rica och säkrade därmed bättre löner och arbetsförhållanden för arbe- Dessutom har Coop Norge deltagit i koopera- tarna, som dessutom fick en solidaritetsbonus. Eftersom alla fördyrande mellanled var borta blev det dessutom en bättre affär för både plantageägaren och Coop. tivt styrda utvecklingsprojekt i Mellanamerika. I maj 2002 kunde Coop saluföra de första ”solidaritetsbananerna”, Futuro, i Norge. Dessvärre uppstod Projekten drivs av NORCOOP, som är de kvalitetsproblem med leveranserna, vilket gjorde att avtalet bröts. Men allt arbete var inte förgäves. Pro- norska samvirkeföretagens biståndsorganisa- jektet gav massor av erfarenheter och visade potentialen för rättvis handel. Coop Norge kommer att fort- tion. Näringsutveckling och utbildning i ko- sätta att arbeta med denna modell för rättvis handel. operativ verksamhet är huvudteman. COOP VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2 0 0 2 43

Coop Norges butikskoncept COOP MARKED AFFÄRSIDÉ SUPERMARKETS Coop Marked sätter närhet till kunden främst och Coop Marked har starkt fokus på personlig och för- har ett sortiment som täcker det vardagliga behovet troendeingivande service och vill skapa en stark av dagligvaror och med ett särskilt utvalt sortiment koppling till lokalsamhället. Att handla hos Coop av sällanköpsvaror. Men kedjan saluför även ett Marked ska vara mer än att bara införskaffa det nöd- begränsat sortiment av varor utanför det traditio- vändigaste. Chef Per Jacobsen nella. Kundmötet är centralt och målgruppen är Antal butiker 401 först och främst lite äldre personer som är låg- eller Butiksareal 250–600 kvm medelinkomsttagare. COOP MEGA AFFÄRSIDÉ SUPERMARKETS Coop Mega är den största supermarketkedjan i Coop Mega är middagsbutiken och supermarket- Norge och vänder sig till en- och flerpersonshushåll kedjan som specialiserat sig på nya tips och recept som vill ha ett varierat sortiment från hela världen. hela året. Coop Megas mål är att göra middagen Mega satsar på färskvaror och har specialiserat sig på enklare, men inte på bekostnad av vare sig smak eller middagslösningar genom att erbjuda ett spännande stämning runt bordet. Chef (fr o m 1 maj 2003) Wenche Løvland sortiment, mattips och medarbetare med god kun- Antal butiker 160 skap om mat. Butiksareal 900–1 200 kvm COOP OBS! AFFÄRSIDÉ STORMARKNADER Coop Obs! är den enda landstäckande stormark- Coop Obs! är lågprisalternativet för daglig- och nadskedjan. Sortimentet är brett med allt från dag- fackhandelsvaror. Kombinationen av fasta priser och ligvaror till kläder, skor och sportutrustning. Coop bra sortiment ska vara ett prisvärt alternativ. Coop Obs! erbjuder fasta och låga priser på ett utvalt sor- Obs! ska vara marknadsledande när det gäller distri- timent. bution, logistik och drift. Inköpspriserna ska vara Chef Tore Tjomsland lägre än konkurrenternas. Antal butiker 21 Butiksareal 4 500–5 000 kvm COOP OBS! BYGG AFFÄRSIDÉ STORMARKNADER Coop Obs! Bygg ska vara marknadens mest attrak- Kombinationen av stort varuurval, fasta låga priser tiva och lönsamma gör-det-själv-koncept. och fina extraerbjudanden ska ge kunderna markna- Som Norges första och enda byggvarukedja med dens bästa handelsalternativ. ett renodlat konsumentkoncept ska Coop Obs! Chef Josef Gimsøy Bygg täcka behov på gör-det-själv-marknaden inom hus och trädgård. Antal butiker 14 Butiksareal 3 500–5 000 kvm COOP PRIX AFFÄRSIDÉ LÅGPRISBUTIKER Coop Prix erbjuder närhet och bekväma inköp till Lågpriskedja med fasta låga priser. låga och fasta priser. Utbudet täcker normalbehovet med ett sortiment bestående av både egna och kända varumärken till fasta och låga priser. Kunder- Chef Aud Lundstad na ska alltid ha nära till en butik. Målgruppen är framför allt barnfamiljer och unga som precis flyttat Antal butiker 328 hemifrån men även de med krav på ett modernt sor- Butiksareal 400–500 kvm timent. Coop Norge äger koncepten men driver inga butiker. De 955 butikerna ägs av de 229 samvirkelagen. 44 COOP VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2002

COOP SVERIGE ET STEFAN BERG T GO TT EX EM PE L Att bli mästrad får en positiv innebörd Att bli mästrad i köket är antagligen något alla idéer kring såväl vardags- som festmåltider. varit med om och det är inte alltid angenämt. Att Matmästarna hjälper inte bara till med att bli mästrad i butiken är en mer positiv upplevelse. skapa delikata och hälsosamma måltider, de har I alla Coop Konsums butiker ﬁnns en matmäs- också insikt i miljöfrågor och kunskap om ekolo- tare som kunderna kan ta kontakt med. Matmäs- giska varor. En av Matmästarnas nyckeluppgifter taren är en inspiratör och vän i vardagen. Mat- är att upplysa om det ekologiska sortimentet och mästarens uppgift är bland annat att sprida bidra till att Coop Konsum ska uppnå det tuffa matglädje i butiken, arrangera mathändelser och målet att ekologiska varor ska uppnå minst tio demonstrationer tillsammans med leverantörer procent av försäljningen. samt att bistå kunder med råd, tips, recept och C O O P S V E R I G E . M AT M Ä S T E R I , C O O P K O N S U M . COOP VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2 0 0 2 45

Coop Sverige sätter medlemsnyttan i centrum Coop-koncernens helägda dotterbolag i Sverige MAGNUS FOND driver de två detaljhandelskedjorna Coop Kon- sum, Sveriges största integrerade dagligvarukedja med 373 butiker, och Coop Forum, som är Sveri- ges största stormarknadskedja med 43 enheter. I Coop Sverige ingår också funktioner för inköp, logistik, marknadsföring och butiksdrift. Coop ska med medlemsnyttan i centrum, utveckla en så konkurrenskraftig, attraktiv och lönsam detaljhandelsverksamhet så att medlemskapet ger tydliga mervärden. Visionen är att vara Sveriges ledande och mest innovativa detaljhandelsverksamhet. På marknadsplatserna ska medlemmarnas och kundernas krav på köpupplevelse och konsumenttrygghet överträffas. Den ﬁnansiel- la styrkan ska göra det möjligt att hela tiden skapa nya värden och lösningar för medlemmar och kunder. ÅRET I KORTHET • F Ö R S Ä L J N I N G E N Ö K A D E M E D 3,9 procent till 27 315 MSEK. I synnerhet har Coop Forums för- säljning utvecklats positivt. • DET OPERATIVA RÖRELSERESULTATET förbättrades med cirka 178 MSEK till 270 MSEK. • DE EGNA VARUMÄRKENA hade en mycket god för- säljningsutveckling. Det gäller särskilt Signum- sortimentet som ökade med 22 procent. • FÖRSÄLJNINGEN AV EKOLOGISK mat ökade särskilt i Coop Forum. Ökningen var 30 procent. VD Vd Andreas Falkenmark STABER Medelantal anställda 12 322 Antal butiker 416 KATEGORI & COOP FORUM COOP KONSUM MARKNAD LOGISTIK EKONOMISKT OPERATIVT FÖRSÄLJNING EXKLUSIVE COOP SVERIGES DEL AV COOP SVERIGE OCH DE DETALJ- RÖRELSERESULTAT, MSEK MERVÄRDESKATT, MSEK COOP NORDENS TOTALA FÖRSÄLJNING HANDELSDRIVANDE FÖRENINGARNA 2002 300 30 000 270 26 299 27 315 240 24 000 35% 180 18 000 120 12 000 92 60 6 000 0 0 01* 02 01 02 *PROFORMA s DDF och Coop Sverige kommuner, 6 st s DDF kommuner, 136 st s Coop Sverige kommuner, 124 st 46 COOP VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2002 s Kommuner utan kooperativ verksamhet, 22 st

MILJÖ/EKOLOGISKT ANDEL MILJÖMÄRKTA FÖRSÄLJNING MILJÖMÄRKTA ANDEL MILJÖMÄRKTA FÖRSÄLJNING AV MILJÖMÄRKTA A RT IKLAR AV TOTAL KEMTEKNISKA ARTIKLAR, MSEK A RT IKLA R AV T OTAL HYGIENARTIKLAR, MSEK KEMTEKNISK FÖRSÄLJNING HYGIENFÖRSÄLJNING 300 500 269 255 412 240 400 385 75% 29% 180 300 120 200 60 100 0 0 01 02 01 02 FÖRSÄLJNING AV EKOLOGISKA ANDEL AV FALL TILL ANDEL ORGANISKT ANDEL MATERIAL- LIVSMEDEL, MSEK DEPONI/FÖRBRÄNNING AV FALL COOP FORUM ÅTERVINNING COOP FORUM COOP FORUM 600 545 480 444 42% 5% 52% 360 240 120 0 01 02 S O C I A LT MEDELANTAL ANSTÄLLDA, FÖRDELNING KVINNOR FÖRDELNING KVINNOR FÖRDELNING KVINNOR KVINNOR RESPEKTIVE MÄN RESPEKTIVE MÄN RESPEKTIVE MÄN PÅ CHEFS- RESPEKTIVE MÄN PÅ CHEFS- I FÖRETAGSLEDNING BEFATTNING, BUTIK BEFATTNING, ÖVRIGT KVINNOR 59% MÄN 41% KVINNOR 30% MÄN 70% KVINNOR 31% MÄN 69% KVINNOR 24% MÄN 76% ÅLDERSFÖRDELNING SJUKLÖNEKOSTNAD I RELATION SJUKFRÅ NVA RO 1 ) ANSTÄLLDA COOP SVERIGE TILL TOTAL LÖNEKOSTNAD Sjukfrånvaron har ökat något jämfört KVINNOR MÄN K O RT 2 ) LÅ NG 3 ) med föregående år (8,8%). Det är 60– år den långa sjukfrånvaron som ökat 683 202 Kvinnor 3,0 8,3 medan den korta ligger kvar på 50–59 år oförändrad nivå. Utvecklingen i Coop 1 759 782 Män 2,8 4,4 2% Sverige ansluter sig till den trend 40–49 år som visat sig på arbetsmarknaden i 1 445 887 Totalt 2,9 6,8 övrigt. 30–39 år 1 824 1 115 1) i procent av kontrakterad tid 18–29 år 1 744 1 241 2) 1 – 14 dagar –17 år 3) Från 15 dagar 50 36 2 000 0 2 000 COOP VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2 0 0 2 47

Matmästeri och ekologi COOP KONSUM AFFÄRSIDÉ SUPERMARKETS Coop Konsum är Sveriges största integrerade dag- Coop Konsum ska, genom en kunnig och engage- ligvarukedja. Coop Konsums 373 butiker erbjuder rad personal, vara en pådrivande kraft inom Mat- kunden goda trafiklägen, bostadsnära och citynära mästeri och Ekologi. butiker, där det går att handla snabbt, enkelt, gott Matmästeri står för matupplevelse, inspiration, och nyttigt. Butikerna är fördelade på butiks- snabbt & enkelt, kunskap och hälsa. Ekologi står för Chef Thomas Evertsson profilerna Coop Konsum och Coop Extra. Coop engagemang, uthållig konsumtion och ett brett eko- Antal butiker 373 logiskt sortiment. Konsums viktigaste målgrupp är människor i yngre Säljyta 100–3 000 kvm medelåldern med moderna värderingar. Profilen Coop Extra ingår i konceptet Coop Konsum och ska genom sin volym erbjuda mat- glädje, matmästeri och storköp till extra bra priser. ANDEL AV COOP SVERIGES ANDEL MILJÖMÄRKT/EKOLOGISK TOTALA FÖRSÄLJNING FÖRSÄLJNING AV STEFAN BERG TOTAL FÖRSÄLJNING COOP COOP KONSUM 41% KONSUM 6,5% EKONOMISKT COOP KONSUM Försäljning exkl. mervärdeskatt, MSEK 11 228 Coop Konsums del av Coop Sveriges totala försäljning, % 41 MILJÖ/EKOLOGISKT Försäljning av KRAV-märkta livsmedel, ton 29 000 Andel miljömärkta artiklar av total hygienförsäljning, % 46,8 M E R E K O - M AT H O S C O O P K O N S U M Andel miljömärkta artiklar Coop Konsums försäljning av ekologisk mat ökade med 27 procent av total kemteknisk försäljning, % 47,7 under 2001 och med 22 procent 2002. Ökningen har varit stadig de Miljöutbildning, antal timmar 4 700 senaste 15 åren och den tog extra fart under 2001 – Coop Konsum sålde 29 000 ekologisk mat, varav 80 procent utgjordes av färsk- SOCIA LT KVINNOR MÄN varor – och fortsatte under 2002. Detta ledde till att alla kunder som handlade ekologisk mjölk, för att ta ett exempel, bidrog till att Medelantal anställda, % 71 29 användningen av bekämpningsmedel minskade med 4 100 kg och Fördelning på chefsbefattning, % 32 68 konstgödselanvändningen minskade med cirka 300 000 kg. Föräldraledighet, % 3,6 0,7 Vård av sjukt barn, % 0,4 0,3 BESLUT ATT GÖRA BÖCKER Sjuklönekostnad i relation till total lönekostnad, % 1,7 SUSANNE HALLMAN TILL BASVARA BELÖNAS Coop Konsum tilldelas Svenska Förläggarföreningens pris ”Årets pocketgärning 2002” för att man tog beslutet att pocketböcker ska ingå i sortimentet i Coop Konsums butiker i hela landet. Belöningen för företagets satsning var inte bara ett pris utan också en affärsmässig framgång. Coop Konsum har på ett och ett halvt år lyckats med att bli en av de största pocketförsäljar- na i landet. Försäljningen ökade med cirka 20 procent 2002. 48 COOP VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2002

Storköpskundens bästa affär STORMARKNAD COOP FORUM märkta kedja enligt Svenska Naturskyddsförening- Coop Forum vänder sig till storköpskunden som på ens kriterier. ett enkelt och rationellt sätt vill göra sina vardagsin- Coop Forum inriktar sig på att vara föräldrarnas köp på ett och samma ställe. Coop Forum erbjuder bästa vän genom bland annat riktade erbjudanden, kunden allt under ett tak genom marknadens bre- leköar för barnen i stormarknaden och genom den Chef Lotta Lundén daste kombination av dagligvaror, specialvaror och egna barnklubben Prickard. Coop Forum satsar Bygg & Trädgård till låga priser. Bygg & Trädgård dessutom på nya shoppinglösningar, som till exem- Antal butiker 43 vänder sig till gör-det-själv-kunder och hade under pel Shop Express. Säljyta 3 700–18 000 kvm året en bra utveckling, inte minst genom en tydlig profilering. Den mest prioriterade kunden är med- AFFÄRSIDÉ lemmen. Genom en hög ekonomisk nytta ska med- Coop Forum ska med storköpskunden som lemmen märka att det är lönsamt att göra sina inköp utgångspunkt utveckla och driva en så konkurrens- hos Coop Forum. Lagom till världsmiljödagen, den kraftig, attraktiv och lönsam stormarknad att 5 juni 2002, blev Coop Forum Sveriges första miljö- medlemskapet ger tydliga mervärden. EKONOMISKT COOP FORUM ETT GEMENSAMT STORMARKNADS- Försäljning exkl. mervärdeskatt, MSEK 11 746 MAGNUS CARLSSON ERBJUDANDE Coop Forums del av Coop Sveriges totala försäljning, % 43 Tidigare fanns det fyra kooperativt ägda stor- marknadskoncept i Coop – B&W, Coop MILJÖ/EKOLOGISKT Forum, Robin Hood och Obs!. Dessa koncept har nu förenat sina styrkor i konceptet Försäljning av KRAV-märkta eller motsvarande livsmedel, ton 7 300 Coop Forum och under året gick bildandet av Andel miljömärkta artiklar av total hygienförsäljning, % 37,3 ett gemensamt stormarknadserbjudande in i en slutfas. I samband med Andel miljömärkta artiklar av total kemteknisk försäljning, % 49,3 omprofileringen byggdes de flesta butiker om eller modifierades och sorti- Andel avfall till deponi/förbränning, % 42 mentet förstärktes. De sista stormarknaderna kommer att vara klara under 2003, men redan nu märks styrkan i att samla alla resurser och allt kunnande Andel organiskt avfall, % 5 i ett butikskoncept och en organisation. Andel materialåtervinning, % 52 Miljöutbildning, antal timmar/personer 0,5 UTMÄRKT MED MILJÖMÄRKNING Coop Forum är den första svenska miljömärkta detaljhandelskedjan. SOCIA LT KVINNOR MÄN Alla Coop Forums 43 stormarknader har uppfyllt Svenska Natur- Medelantal anställda, % 65 35 skyddsföreningens kriterier för Bra Miljöval. Arbetet med att få hela kedjan miljömärkt har pågått i över två Fördelning på chefsbefattning, % 29 71 års tid. Coop Forum uppfyller i dag inte bara de 76 obligatoriska Föräldraledighet, % 3,6 0,7 kriterierna, utan också ett stort antal frivilliga punkter. Totalt är det Vård av sjukt barn, % 0,5 0,3 116 åtaganden som Coop Forums stormarknader nu lever efter. Det Sjuklönekostnad i relation till total lönekostnad, % 2,0 handlar om allt från miljömärkt el och källsortering av avfall till utbud av KRAV-märkta livsmedel. Alla restauranger och stormarknader blev dessutom KRAV-märkta 2002. Om du vill veta mer om Svenska Naturskyddsföreningens krav kan du gå in på www.snf.se eller om du är nyfiken på Coop Forums arbete så gå till www.coop.se. SUCCÉ FÖR SHOP EXPRESS MATTIAS RAHM 1998 lanserades ett nytt system ANDEL AV ANDEL MILJÖMÄRKT/ med utgångspunkten att det COOP SVERIGES TOTALA EKOLOGISK FÖRSÄLJNING FÖRSÄLJNING AV TOTAL FÖRSÄLJNING skulle bli enklare, smidigare och bekvämare för medlemmarna att handla. Verktyget är en hand- COOP FORUM COOP FORUM 43% 4,4% scanner, som medlemmen använ- der för att själv läsa av varorna allt eftersom man lägger ner dem i kassar i kundvagnen. Inköpen regist- reras och summan dras efter godkännande direkt från medlemmens kort. Det går inte bara fortare, man slipper också packa upp och ner varorna i onödan. Konceptet är numera en del av Coop Forums strategi för framtiden och har blivit en stor succé. Antalet anslutna har under de senaste åren ökat dramatiskt och i dagsläget är mer än 100 000 medlemmar registrerade som Shop Expresskunder. COOP VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2 0 0 2 49

Ett varumärke för varje uppgift Coop Sverige har tre egna varumärken för dagligva- domineras av sådana som ofta används i hushållet. det ledande miljövarumärket inom svensk dagligvaruhandel – Blåvitt, Änglamark och Signum. Dess- Priserna ska vara bland de lägsta på marknaden. ruhandel och omfattar 248 produkter inom livsme- utom tillkommer Coop-koncernens nya gemen- Blåvitt ökade sin försäljning med 4 procent 2002. del, tvätt- och rengöringsmedel, hygien- och träd- samma varumärke Coop X-tra. Samtliga ökade sin 22 procent av Blåvitts sortiment är miljömärkt. gårdsprodukter. Samtliga livsmedelsprodukter är försäljning under året 2002 jämfört med 2001.Totalt Signum lanserades 1995 och erbjuder kunden KRAV-märkta, förutom vissa charkprodukter, där ökade försäljningen av egna varumärken med cirka produkter med samma höga produktkvalitet som nitrit tillsätts av hälsosäkerhetsskäl. Dessutom är 16 procent jämfört med 2001. andra ledande varumärken, men till ett lägre pris. kaffe, te, chokladkaka och kakao rättvisemärkta. Blåvitt är äldst på marknaden och lanserades Signums breda sortiment sträcker sig från baspro- Änglamark är en viktig bärare av Coops ställnings- redan 1979, men kommer på sikt att ersättas av det dukter som kaffe, te, ris till mer förädlade produkter tagande inom miljö och etik. En mission är att driva nya gemensamma varumärket Coop X-tra, som som Sous-vide (färsk färdigmat) och Quorn. Sig- leverantörer och konkurrenter att utveckla mer eko- Coop-koncernen lanserar under våren 2003. Varu- numsortimentet, som omfattar 469 artiklar, var det logiska och miljöanpassade produkter. märket har tydlig lågprisprofil och fasas in successivt egna varumärke som hade starkast försäljnings- Änglamark ökade försäljningen med 15 procent. under en tvåårsperiod och ersätter befintliga lågpris- utveckling under året, 22 procent, och är marknads- Ambitionen är att alla Änglamarks produkter ska produkter inom egna varumärken, framför allt Blå- ledande i landet när det gäller färsk färdigmat. vara miljömärkta och i dag är det 91 procent. Det har vitt. Coop X-tra ska vara ett renodlat lågprismärke, Änglamark lanserades 1991 och erbjuder prisvär- hittills inte funnits miljökriterier för alla produkter, vilket kommer att märkas i lanseringen. Sortimentet da ekologiska produkter med samma höga kvalitet till exempel hårbalsam och sköljmedel. kommer totalt att bestå av 100–150 produkter och som andra ledande varumärken. I dag är Änglamark FÖRSÄLJNINGS- ANTAL ARTIKLAR UTVECKLING (INDEX 2001 = 100) 500 469 250 400 200 300 150 254 248 115,9 200 100 100 50 0 0 01 02 ITT NUM AR K ÅV M BL SIG G LA ÅN Miljön är vinnare Stiftelsen Ekocentrum i Göteborg har tilldelats 2002 års Änglamarkspris – ett stipendium på 100 000 svenska kronor. Änglamarkspriset är ett årligt miljöpris instiftat av Coop Sverige. Det delades ut för första gången 2002. Prisceremonin gick av stapeln på Världsmiljödagen i Globen i Stockholm. Prisutde- lare var den folkkäre Hans Alfredson som också är ledamot av Änglamarksprisets jury. Ekocentrum vann för sina folkbildande och inspirerande utställningar och utbildningar. De står bakom Sve- riges största permanenta miljöutställning. Speciellt beröm- värt är Ekocentrums PlanetPilot-utbildning för femteklassare. Där heter klassrummet Jorden och eleverna bjuds på en resa in i framtiden. Ytterligare två kandidater fick utmärkelser för sina miljöinsatser: Dels Kaprifolkött i Bohuslän, ett projekt med lokalproducerat, ekologiskt naturbeteskött där författaren Stefan Edman varit idégivare och Birgit Jönsson projektledare. Dels professor Sten Ebbersten, som är professor i ekologiskt lantbruk vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala. 50 COOP VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2002

Rätt vara på rätt plats i rätt tid Kategori & Logistik ansvarar för sortimentsbygge sum och Coop Forum samtidigt som man försöker giskt. Ofta måste D & L placera order hos leverantö- och varuflödesarbete. I Kategori & Logistik ingår uppnå största möjliga inköpsvolym och bästa rerna innan beställningar kommer in från butikerna. ansvaret för kategoriområdena Färskvaror, Koloni- inköpsavtal. Kategoriområdena ska leverera varor Transporterna sker framför allt med lastbil och al/Kemtekniskt och Specialvaror samt för Distribu- som gör det möjligt för kedjorna att nå de ekono- tåg. Tågtransporter motsvarar för närvarande cirka tion & Logistik. (D & L). miska, ekologiska och sociala mål de satt upp. en tredjedel av inflödet till dagligvaruterminalerna. Kategori & Logistik får sina uppdrag och rikt- Målen och utmaningarna framöver är bland Det är en medveten satsning som framför allt ger en linjer från koncepten. Därefter väljer Kategori & annat att fortsätta förverkliga de vinster som samar- minskad miljöbelastning som resultat. Logistik leverantörer och bestämmer vilket sorti- betet inom Coop Norden möjliggör och samtidigt Målen inom D & L är många och utmanande. ment och vilken artikelnivå som ska byggas upp. bidra till att Coop Forum och Coop Konsum kan Fokus ligger framför allt på att slutföra större pågå- Genom att en och samma avdelning ansvarar för stärka den nationella konkurrenskraften. Arbetet ende projekt, stärka de säljfrämjande åtgärderna såväl de tre kategoriområdena som Distribution & med ett gemensamt systemstöd för alla kategoriom- samt hushålla med resurser och minska kostnader- Logistik kan flödet av färsk-, kolonial- och special- råden har fortsatt under året och kommer att leda till na. 2002 höjdes servicegraden mot kunderna, det vill varor integreras och allt från servicegrad och prog- driftmässiga fördelar och lägre kostnader. säga butikerna, avsevärt men målet är att bli bättre. noser till aktiviteter samordnas. D & L arbetar aktivt med att förbättra såväl arbets- Arbetet med att finna synergier inom Coop Nor- DISTRIBUTION & LOGISTIK sätt som – miljö. Målet är att öka medarbetarnöjd- den är en del i Kategori & Logistiks uppdrag. Under Distribution och Logistik (D & L) hanterar hela heten. Medarbetarna är den viktigaste länken i en 2001 startade tre nordiska samordningsprojekt som flödet av varor från leverantören till butikerna, men logistikkedja. fortfarande pågår. Två syftar till att etablera gemen- tar även hand om beställningar från butikerna och samma leverantörsförhandlingar och inköp inom omsätter dem i order till leverantören. Kort sagt är sällanköpsvaror och dagligvaror. Ett annat projekt D & L:s uppgift att förse kedjorna med varor på MILJÖ/EKOLOGISKT 2002 2001 handlar om gemensam uppbyggnad av egna varu- effektivast möjliga sätt. Utsläpp koldioxid i kg märken. D & L har fyra dagligvaruterminaler, tre färskva- per omsatt miljon 1 254 1 199 ruterminaler, en samlastningsterminaler och fyra KATEGORIOMRÅDENA omlastningsterminaler. Dessutom finns en central SOCIA LT KVINNOR MÄN Arbetet inom kategoriområdena bidrar till att ut- dagligvaruterminal som även hanterar specialvaror. veckla en lönsam försäljning genom att tillhanda- Terminalerna är strategiskt placerade på sju orter för Medeltal anställda, % 19 81 hålla ett attraktivt dagligvarusortiment till kon- att minska onödiga transporter. Fördelning på kurrenskraftiga priser. De ansvarar för allt från D & L har även en ny styrorganisation med che- chefsbefattning, % 17 83 sortimentsuppbyggnad på artikelnivå och leveran- fer för olika typer av varuflöden. Deras uppgift är att Föräldraledighet, % 7,0 0,9 törsavtal till utrymmesfördelning på artikelnivå i ta hand om hela varuflödet från leverantör till buti- Vård av sjukt barn, % 1,2 0,7 butikerna. kens hylla. Kategoriområdena ger Coop Sverige förutsätt- Det handlar inte bara om att administrera order Sjuklönekostnad i relation till total lönekostnad, % 3,0 ningar att profilera sina kedjekoncept Coop Kon- och transportera varor; D & L måste arbeta strate- En dag på D&L ILL: JENS MAGNUSSON 500 expeditörer plockar 370 000 kolli motsvarande 2 600 ton. 70 truckförare tar emot och lastar in 1 000 butiker får leverans. 8 460 pallar i lager. Samlastningen i Malmö hanterar 650 ton varor och lastar 22 järnvägs- 360 chaufförer kör 9 100 vagnar och åtta lastbilar mil och levererar 21 600 med släp. rullburar. COOP VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2 0 0 2 51

Medlemsnytta är mer än låga priser MILJÖ OCH KVALITET Med uppdraget från medlemmarna i konsument- Information om hållbarhet och delaktighet i marknadsarbetet kooperationen driver och koordinerar avdelningen Miljö och Kvalitet frågor inom områden som Miljö, Hälsa och Etik som berör detaljhandelsverksamheten. Coop Sverige ska ha en ledande och pådrivan- de roll i svensk dagligvaruhandel inom dessa områ- den. Att så stor tyngd lagts på dessa frågor beror på krav från ägarna. Verksamhetsidén beskriver vad som ska göras och Varor Kund hur. Med hjälp av gemensamma värderingar ska Feedback Coop kunna vägleda kunderna i de dagliga besluten. Arbetet består främst i att driva Coops strategiska frågor genom hela verksamhetens affärsprocesser för hållbar konsumtion. En nyhet från och med i år är att Miljö och Kvalitet är en del av marknadsorga- nisationen och därmed en integrerad del i samarbetet kring nya koncept, erbjudanden och marknads- Efterfrågan på ekologiska varor aktiviteter. Miljöarbetet och de mervärden det representerar är med detta en naturlig och integre- Ivriga pådrivare för hållbar konsumtion ka och miljömärkta varor. Faktaunderlag är centra- rad del av erbjudandet. Det viktigaste uppdraget för Miljö och Kvalitet är la när det gäller marknadsaktiviteter för att ytterli- Utöver styrning och stöd till företagets alla delar att stödja arbetet för att öka antalet ekologiska och gare stärka efterfrågan. Med kunskap om och till- är Miljö och Kvalitet aktiva i informationen till kun- miljömärkta produkter för att ge konsumenterna gänglighet till ekologiska alternativ kan kunder och der, beslutsfattare och organisationer. Miljö och alternativ. Detta arbete är startpunkten och grund- medlemmar handla miljöanpassat. Arbetet driver Kvalitet fungerar som pådrivare i frågor om hållbar stenen i Coops arbete med hållbar konsumtion. efterfrågan på de ekologiska och miljömärkta alter- utveckling. Arbetet med etikfrågor är ett annat vik- Miljö och Kvalitet tar fram information till detalj- nativen och möjliggör en ”God affär” ur flera syn- tigt område. Coop Sverige är initiativtagare för att handelsverksamheten som informerar kunder och vinklar. medlemmar om hållbar konsumtion och ekologis- få fram ekologiska livsmedel på ett sätt som stärker rättvis handel där de etiska frågeställningarna är en w Coops envishet gör att FLERA SMÅ STEG MOT MAGNUS CARLSSON SÄKRADE TORSKBESTÅND kunderna kan ta det lugnt Coop Sverige började sälja färsk Att erbjuda kunder och medlemmar ett stort utbud odlad torsk 2002. På så sätt kan av prisvärda ekologiska kött- och charkprodukter konsumenter köpa färsk torsk utan med god kvalitet har varit en utmaning. Under att oroa sig för torskbeståndet i nästan 20 år har konsumentkooperationen arbetat Östersjön. med frågan. Det började med att konsumentko- Grundorsaken till att Coop Sveri- operationen skapade egna regler. I slutet på 80-talet ge nu erbjuder odlad torsk är den började KRAV utveckla sina regler för ekologisk besvärliga situation som den vilda djurhållning och förädling av livsmedel. Men det östersjötorsken befinner sig i. I april räcker inte med regler för att kunna leverera ett 2002 togs beslut att endast sälja torsk ekologiskt alternativ. som är minst 40 cm för att vara säker Coop Sverige har därför därefter tagit initiativ på att fisken hunnit föröka sig. Under till en central hantering med färdigpackat KRAV- hösten har det dessutom vidtagits en kött och tillverkning av Änglamark chark. Pro- lång rad åtgärder för att säkerställa att dukterna är uppskattade och försäljningsökningen den djupfrysta fisken Coop Sverige slog rekord förra året med hela 60 procent. säljer under eget varumärke, Blåvitt, 2002 tog Coop Sveriges färskvaruchef ett kraft- är lagligt upptagen. Befintligt samar- fullt initiativ och samlade hela köttbranschen samt bete med dåvarande leverantör av fisk representanter från dagligvaruhandeln och KRAV. från Östersjön sades upp och ett Samarbetet kommer att resultera i ännu mer eko- arbete inleddes för att köpa torsk från logiskt kött i butikernas kyldiskar. Precis vad konsumenterna vill ha. andra fiskeområden där bestånden inte är hotade. 52 COOP VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2002

grundläggande del. Exempel är ekologiskt certifie- ter av dagligvaror. Sensorik är att med sina sinnen gaste är att säkerställa en god arbetsplats. Coop Sve- rad palmolja som råvara till egna märkesvaror, eko- bedöma och beskriva produkters egenskaper – färg, rige ska aktivt arbeta för att främja jämställdhet, logiskt odlade tigerräkor och det ekologiska jasmin- utseende, lukt, smak och konsistens.Till sin hjälp har kompetensutveckling och hälsa på arbetsplatsen. riset från norra Thailand. provköket en konsumentpanel på 240 personer i Ett antal riktlinjer fungerar som verktyg i Coops affärsplaneprocess omfattar, utöver tradi- åldrarna 16–75 år. Med olika sensoriska metoder arbetet: tionella ekonomiska nyckeltal, nio gemensamma granskade dessa över 3 000 produkter under 2002. • Policy och riktlinjer för jämställdhetsarbete nyckeltal för det ekologiska perspektivet. De olika Sensorikavdelningen var mycket aktiv i arbetet med • Policy för arbetsmiljöarbete verksamheterna, Coop Konsum, Coop Forum och det nya nordiska lågprismärket Coop X-tra. • Riktlinjer för arbetet med att förebygga belast- Kategori & Logistik, väljer tre till fem nyckel- Funktionsprovningen testar köksredskap och ningsskador tal för att sätta mål varje år. Miljö och hushållsprodukter som bland annat kok- och • Policy angående användning av avvikande klädes- Kvalitet stöder processen med att stekkärl, städutrustning, förbrukningsarti- plagg på arbetsplatsen sätta mål och upprätta handlings- klar samt tvätt-, disk- och rengörings- • Riktlinjer för handläggning av kränkande särbe- planer. Processen avslutas med en medel. handling rapport till ledningen. En årlig Hälsokokboken producerades • Policy för etnisk mångfald genomgång som resulterar i kon- under året, med temat mat, hälsa kreta förbättringar. och motion. Tillsammans med Coop Sverige driver ett aktivt jämställdhetsarbete. Matmästeriet producerades Bland annat gjordes en lönekartläggning i alla delar HÄLSA också kokboken Mat utan av Coop Sverige under 2002. De flesta löneskillna- Coop Sverige vill göra det lättare för gränser. derna beror på befattning. Endast i vissa fall beror medlemmar och kunder att må bra Satsningen på Matmästeri skillnaderna på kön och i de fallen är åtgärder vid- och vara friska. Hälsoarbetet ska sti- är en viktig del för Coop tagna. mulera människors engagemang för Sverige. I samtliga Coop Ansträngningarna för en bättre arbetsmiljö och sin hälsa och koppla till matvanor och Konsums butiker finns en mat- god hälsa hos medarbetarna har fortsatt under året. välbefinnande. mästare som kunderna kan ta kontakt med. Ett nytt projekt med syfte att sänka både den långa Det stora hälsoutbudet på marknaden Matmästaren är en inspiratör och vän i var- och korta sjukfrånvaron startades. Arbetet med kan göra det svårt för konsumenterna att dagen. Matmästarens uppgift är bland annat rehabilitering intensifierades under året. hitta rätt. Därför utvecklar konsumentkooperatio- att sprida matglädje i butiken, arrangera eve- Kompetensutveckling pågår på många nivåer. nen riktlinjer för information om sortiment, varor nemang och demonstrationer tillsammans med våra Utveckling av interaktiva utbildningar i samverkan och tjänster så att medlemmarna kan känna trygg- leverantörer samt att bistå våra kunder med råd, tips, med KFO/Handels Kompetensutvecklingsstiftelse het. Bland annat används en orange symbol, Hälso- recept och idéer kring vardagens och festernas mål- har fortsatt och utbildningarna är nu tillgängliga för signalen, i såväl butik som reklam. Den hjälper kun- tider. anställda i Coop Sverige via Internet. Ledarskapsut- derna att hitta mat som de mår bättre av. En av Matmästarnas nyckeluppgifter är att upply- vecklingsprogram bedrivs på ett flertal nivåer. För att stödja medarbetarna har miljö- och häl- sa om det ekologiska sortimentet och bidra till att soansvariga på Coop Forum deltagit i en hälsout- Coop Konsum uppnår det tuffa målet att ekologiska bildning som ska ge dem bättre förutsättningar att varor ska uppnå minst tio procent av försäljningen. vara aktiva i kundmötet. Samma utbildning planeras för Coop Konsum under våren 2003. MEDARBETARE OCH KOMPETENS Coop Sverige arrangerade även Sveriges första Coop Sverige arbetar på många fronter för att vara stora stavgångslopp på Skansen i Stockholm för att ett lärande företag med goda arbetsförhållanden, inspirera medlemmar att röra på sig. både i fysisk och psykosocial bemärkelse. Det vikti- COOP PROVKÖK OCH MATMÄSTERI Coop Provkök och Matmästeri arbetar tillsammans NORDISKA DETALJHANDELS- LINDA JORDAL för att inspirera kunder och stärka personalens kompetens när det gäller mat. HÖGSKOLAN – FÖRSTA KULLEN Provköket ska tillsammans med övrig personal, HAR BÖRJAT främst matmästarna, bidra till att öka konsumenter- Coop Sverige är tillsammans med ett nas möjligheter att göra bra val vid inköpstillfället antal detaljhandelsföretag stiftare till och till att förmedla kunskap om hur välsmakande och näringsriktiga måltider komponeras och tilla- Nordiska Detaljhandelshögskolan. Den gas. Coop Provkök har specialistkunskap som första kullen om 40 studenter började utnyttjas flitigt i många sammanhang och fungerar hösten 2002 på Nordiska Detaljhandels- bland annat som rådgivare vid framtagning av pro- linjen. Våren 2003 började kull nummer dukter men är också delaktig i marknadsföring. två. Utbildningen är en fyraårig ekonomi- Coop Provköks verksamhet består av tre huvud- utbildning med civilekonomexamen och delar: recept och matinformation, sensorikavdelning bedrivs vid Campus Roslagen i Norrtälje av Stockholms Universitet. Programmet riktar samt funktionsprovning. Utöver recept- och matin- sig till personer som vill ha utvecklande och ledande funktioner inom detaljhandeln. formation via kokböcker, tidningar, broschyrer och Coop Sverige har ett nära samarbete med såväl lärare som studenter och ser sats- marknadsföringsinsatser förs dialogen med med- ningen som viktig ur flera aspekter, inte minst för att konkurrensen om arbetskraft lemmarna också genom studiebesök och konsu- kommer att hårdna framöver. mentrådgivning. Sensorikavdelningen arbetar med sensoriska tes- COOP VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2 0 0 2 53

L PE BERTIL ERICSON/PRESSENS BILD M E XE T G OT T ET På bilden Millan Sjödin; en av författarna till Connex-kokboken, Andreas Falkenmark, vd Coop Sverige och Tina Nordström. Nytta och nöje Hur väcker man matintresset och höjer kunska- bundet Hälsofrämjandet och Svenska Vegetariska pen om vad som är bra och nyttigt? Föreningen, vänder sig till landets alla skolkök Stora Matpriset delas ut av Coop till eldsjälar med syftet att skapa intresse kring vegetarisk mat- som medverkar till att sprida matglädje i Sverige. lagning och fylla behovet av väl sammansatt I år gick priset till Tina Nordström som på kort tid vegetarisk mat i storkök och skolmatsalar. Anita har blivit något av en folkbildare och ”Tina” med Björklöv-Hedlund från Malmaskolan i Kolsva hela folket. vann priset i år. Dessutom ﬁck personalen på Connex ett heders- Att ge ut kokböcker och dela ut gastronomiska omnämnande. De har tillsammans gjort en kok- priser är bara en bråkdel av Coop Provköks verk- bok, Världens recept, som speglar den mångkul- samhet. Den handlar mer om recept och matin- turella vardag de lever och arbetar i. Hela 110 olika formation, tester av produkter för hushållet och länder och recept är representerade i kokboken. dagligvaror. Kort sagt att värna om medlemmar- Tävlingen Bästa gröna skollunch, som anord- nas och kundernas matglädje och hälsa. nas för femte året i rad tillsammans med Riksför- COOP SVERIGE. HÄLSA OCH COOP PROVKÖK. 54 COOP VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2002

STYRELSE & KONCERNLEDNING Coop Nordens styrelse Ebbe Lundgaard, FDB, Nina Jarlbäck, KF, vice Nils Edvard Olsen, Coop Bernt Aas, Coop NKL, Jan Andersson, KF, Björn Christensen, ordförande ordförande NKL, vice ordförande ledamot ledamot Coop NKL, ledamot ebbe_lundgaard@fdb.dk nina.jarlback@coop.se nils-edvard.olsen@coop.no bernt.aas@coop.no jan.andersson2@coop.se bjorn.christensen@coop.no Holger Damgaard, FDB, Börje Fors, KF, Laszlo Kriss, KF, ledamot Henrik Larsen, FDB, Paul Mollerup, FDB, Leif Olsson, KF, medlem ledamot laszlo.kriss@ ledamot ledamot ledamot hoda@post2.tele.dk borje.fors@coop.se atriumfastigheter.se henrik@larsen-family.dk paul_mollerup@fdb.dk leif.olsson@coop.se John Thunes, Coop NKL, Leo Frederiksen, FDB, TorBjörn Jonsson, KF, Magnus Möller, KF, Ulla Verholt, FDB, ledamot arbetstagarrepresentant arbetstagarrepresentant arbetstagarrepresentant, arbetstagarrepresentant john.thunes@fss.coop.no leo_frederiksen@fdb.dk torbjoern.jonsson@coop.se suppleant suppleant magnus.moller@coop.se verholtu@post.tele.dk Coop Nordens koncernledning 2003 Svante Nilsson, 53 Svein E. Skorstad, 55 Andreas Falkenmark, 48 Svein Fanebust, 50 Roger Gehrman, 57 H.C. Madsen, 52 Verkställande direktör Ställföreträdande koncernchef Vice verkställande direktör Vice verkställande direktör Vice verkställande direktör Vice verkställande direktör och koncernchef och vice verkställande direktör Verkställande direktör Verkställande direktör Koncerndirektör. Varuförsörjning Verkställande direktör svante.nilsson@coop.se svein.skorstad@coop.se Coop Sverige AB Coop Norge AS roger.gehrman@coop.se Coop Danmark A/S andreas.falkenmark@coop.se svein.fanebust@coop.no HC@coop.dk Claes Eriksson, 52 Lars Härenstam, 54 Verner Jensen, 52 Erik Skånsberg, 39 Koncerndirektör, Affärs- Koncerndirektör, Koncernstaber Koncerndirektör, IT Koncerndirektör, Ekonomi utveckling lars.harenstam@coop.se verner.jensen@coop.se och Finans claes.eriksson@coop.se erik.skansberg@coop.se COOP VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2 0 0 2 55

Coop Norden AB DOTTERBOLAG: Box 173 Coop Danmark A/S Coop Norge AS Coop Sverige AB Kungsportsavenyn 1 Roskildevej 65 Östre Akervei 264 Box 152 00 SE-401 22 Göteborg DK – 2620 Albertslund Grorud Katarinavägen 15 Tel: +46 31 339 65 00 Tel: +45 43 86 43 86 NO-0915 Oslo SE-104 65 Stockholm Fax. +46 31 339 65 10 E-post: coop @coop.dk Tel: +47 22 89 95 95 Tel: +46 8 743 10 00 E-post: info @coopnorden.se www.coop.dk E-post: info @coop.no E-post: info @coop.se www.coopnorden.com www.coop.no www.coop.se Organisationsnummer: 556585-8585 SE

Coop Verksamhetsberättelse 2002

0 comments

Notes on slide 1

Favorites, Groups & Events