______________________________________________________________________________
CONSCIENTIA institutet, www.conscientia.se ...
______________________________________________________________________________
CONSCIENTIA institutet, www.conscientia.se ...
______________________________________________________________________________
CONSCIENTIA institutet, www.conscientia.se ...
______________________________________________________________________________
CONSCIENTIA institutet, www.conscientia.se ...
______________________________________________________________________________
CONSCIENTIA institutet, www.conscientia.se ...
______________________________________________________________________________
CONSCIENTIA institutet, www.conscientia.se ...
______________________________________________________________________________
CONSCIENTIA institutet, www.conscientia.se ...
______________________________________________________________________________
CONSCIENTIA institutet, www.conscientia.se ...
______________________________________________________________________________
CONSCIENTIA institutet, www.conscientia.se ...
______________________________________________________________________________
CONSCIENTIA institutet, www.conscientia.se ...
______________________________________________________________________________
CONSCIENTIA institutet, www.conscientia.se ...
______________________________________________________________________________
CONSCIENTIA institutet, www.conscientia.se ...
______________________________________________________________________________
CONSCIENTIA institutet, www.conscientia.se ...
______________________________________________________________________________
CONSCIENTIA institutet, www.conscientia.se ...
______________________________________________________________________________
CONSCIENTIA institutet, www.conscientia.se ...
______________________________________________________________________________
CONSCIENTIA institutet, www.conscientia.se ...
______________________________________________________________________________
CONSCIENTIA institutet, www.conscientia.se ...
______________________________________________________________________________
CONSCIENTIA institutet, www.conscientia.se ...
______________________________________________________________________________
CONSCIENTIA institutet, www.conscientia.se ...
______________________________________________________________________________
CONSCIENTIA institutet, www.conscientia.se ...
______________________________________________________________________________
CONSCIENTIA institutet, www.conscientia.se ...
______________________________________________________________________________
CONSCIENTIA institutet, www.conscientia.se ...
______________________________________________________________________________
CONSCIENTIA institutet, www.conscientia.se ...
______________________________________________________________________________
CONSCIENTIA institutet, www.conscientia.se ...
______________________________________________________________________________
CONSCIENTIA institutet, www.conscientia.se ...
______________________________________________________________________________
CONSCIENTIA institutet, www.conscientia.se ...
______________________________________________________________________________
CONSCIENTIA institutet, www.conscientia.se ...
______________________________________________________________________________
CONSCIENTIA institutet, www.conscientia.se ...
______________________________________________________________________________
CONSCIENTIA institutet, www.conscientia.se ...
______________________________________________________________________________
CONSCIENTIA institutet, www.conscientia.se ...
______________________________________________________________________________
CONSCIENTIA institutet, www.conscientia.se ...
______________________________________________________________________________
CONSCIENTIA institutet, www.conscientia.se ...
______________________________________________________________________________
CONSCIENTIA institutet, www.conscientia.se ...
______________________________________________________________________________
CONSCIENTIA institutet, www.conscientia.se ...
______________________________________________________________________________
CONSCIENTIA institutet, www.conscientia.se ...
______________________________________________________________________________
CONSCIENTIA institutet, www.conscientia.se ...
______________________________________________________________________________
CONSCIENTIA institutet, www.conscientia.se ...
______________________________________________________________________________
CONSCIENTIA institutet, www.conscientia.se ...
______________________________________________________________________________
CONSCIENTIA institutet, www.conscientia.se ...
______________________________________________________________________________
CONSCIENTIA institutet, www.conscientia.se ...
______________________________________________________________________________
CONSCIENTIA institutet, www.conscientia.se ...
______________________________________________________________________________
CONSCIENTIA institutet, www.conscientia.se ...
Handbok i CONSCIENTIA METODEN
Handbok i CONSCIENTIA METODEN
Handbok i CONSCIENTIA METODEN
Handbok i CONSCIENTIA METODEN
Handbok i CONSCIENTIA METODEN
Handbok i CONSCIENTIA METODEN
Handbok i CONSCIENTIA METODEN
Handbok i CONSCIENTIA METODEN
Handbok i CONSCIENTIA METODEN
Handbok i CONSCIENTIA METODEN
Handbok i CONSCIENTIA METODEN
Handbok i CONSCIENTIA METODEN
Handbok i CONSCIENTIA METODEN
Handbok i CONSCIENTIA METODEN
Handbok i CONSCIENTIA METODEN
Handbok i CONSCIENTIA METODEN
Handbok i CONSCIENTIA METODEN
Handbok i CONSCIENTIA METODEN
Handbok i CONSCIENTIA METODEN
Handbok i CONSCIENTIA METODEN
Handbok i CONSCIENTIA METODEN
Handbok i CONSCIENTIA METODEN
Handbok i CONSCIENTIA METODEN
Handbok i CONSCIENTIA METODEN
Handbok i CONSCIENTIA METODEN
Handbok i CONSCIENTIA METODEN
Handbok i CONSCIENTIA METODEN
Handbok i CONSCIENTIA METODEN
Handbok i CONSCIENTIA METODEN
Handbok i CONSCIENTIA METODEN
Handbok i CONSCIENTIA METODEN
Handbok i CONSCIENTIA METODEN
Handbok i CONSCIENTIA METODEN
Handbok i CONSCIENTIA METODEN
Handbok i CONSCIENTIA METODEN
Handbok i CONSCIENTIA METODEN
Handbok i CONSCIENTIA METODEN
Handbok i CONSCIENTIA METODEN
Upcoming SlideShare
Loading in …5
×

Handbok i CONSCIENTIA METODEN

4,005 views
3,899 views

Published on

0 Comments
0 Likes
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

No Downloads
Views
Total views
4,005
On SlideShare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
2
Actions
Shares
0
Downloads
12
Comments
0
Likes
0
Embeds 0
No embeds

No notes for slide

Handbok i CONSCIENTIA METODEN

  1. 1. ______________________________________________________________________________ CONSCIENTIA institutet, www.conscientia.se cc creative commons 1 Handbok i CONSCIENTIA METODEN för utveckling av psyko-soma-socio
  2. 2. ______________________________________________________________________________ CONSCIENTIA institutet, www.conscientia.se cc creative commons 2 Handbok i CONSCIENTIAMETODEN - för utveckling av psyko-soma-socio Pertti Simula Conscientia Institutet för psykoanalys och organisationsutveckling Handelsvägen 24, 12232 Stockholm, Sverige +46-708-742080 Harjutori 10 A 14, 00500 Helsingfors, Finland +358-44-3444616 Rua Cayowaa 869, 05018-001 São Paulo, Brasilien +55-11-91892934 www.conscientia.se, info@conscientia.se Uppdaterad 2012-02-28 CC Creative Commons: Allt material av Conscientia kan kopieras genom att ha käl- lan synlig och texten oförändrad.
  3. 3. ______________________________________________________________________________ CONSCIENTIA institutet, www.conscientia.se cc creative commons 3 HANDBOK I CONSCIENTIAMETODEN för utveckling av psyko-soma-socio INNEHÅLL Pag. 1 INLEDNING …………………………………………………………….. 05 1.1 Syfte och ursprung ………………………………………………………05 1.2 Överblick över metoden ………………………….………………...…..08 2 MÄNNISKOSYN OCH SJÄLVKÄNNEDOM … ……………..…….. 09 2.1 Människosyn och grundtankar …………………………………………10 2.2 Mänskliga rikedomar och hämningar ………………………………….18 2.3 Självförtroende och självkännedom …………………………………...24 2.4 Bekräftande kritik och utvecklingssamtal ………...……….…………..25 2.5 Självkännedom genom identifikation ………………….……………….28 2.6 Att förstå och behandla det traumatiska ……………………….……29 2.7 Det terapeutiska synsättet ………………………….…………………..31 3 RÄDSLA, ILSKA OCH ELAKHET …………………………………....32 3.1 Känsla och emotion ……………………………………………………..32 3.2 Krav – stimulans eller konflikt? ………………………………………...33 3.3 Om skuld, offerkänsla och maktlöshet …………………………...…...34 3.4 Till lags, för snäll, rädsla att inte duga…………………………...…….36 3.5 Förhållningssätt för att bemöta negativa emotioner .…………...……38 3.6 Hur undvika att bli sårad ………………………………………………..40 3.7 Hur hantera elakhet och aggressivitet …………….…………….…….41 3.8 Hur bemöta mobbning ……………………………………….………….43 3.9 Hur bemöta ”problemperson” – sammanfattning ……….……………48 4 STRESS OCH HÄLSA – EN FRÅGA OM ATTITYDER ……….…...50 4.1 Om psykosomatik och vilja ………………….………………………….50 4.2 Den sunda och sjuka stressen ……………………………………....…51 4.3 Symtom är nyttiga larmsignaler ………………………………………...52 4.4 Om den fysiologiska stressreaktionen ………………………………...53 4.5 Hur hantera stress …………………………………………………….…54 5 FÖREBYGGANDE OCH BEHANDLING AV BEROENDE .……….56 5.1 Ingen vill bli beroende …………………………………………………..56 5.2 Fördelar och nackdelar med beroende ……..……………….….........56 5.3 Förebyggande …………………………………………………..……….57 5.4 Stegen i den individuella processen …………………………………..58 5.5 Kollektivt medvetandegörande ……………………………………...…59 6 SAMARBETE OCH RÄTTVISA …………………………..….………..61 6.1 Samarbete ………………………………………………………….….…61 6.2 Organisationsschema för direkt demokrati ………...……………..…..63 6.3 Regler och konsekvenser ………………………...…………….….…...64 6.4 Hur hantera konflikter ……………………………………………….…..66 6.5 Ett svårt fall – arbetsplan för samarbete ………………………….…..69 6.6 Rättvisa, frihet och direkt demokrati…………………………….…......69
  4. 4. ______________________________________________________________________________ CONSCIENTIA institutet, www.conscientia.se cc creative commons 4 Bilagor 1 Mänskliga rikedomar och hämningar ………………..72 2 Frågor för utvecklingssamtal …………………………73 3 Frågor för självkännedom …………………………….74 4 Arbetsplan för samarbete …………………………….75 5 Exempel på arbetsplan för samarbete ……………...76 6 Organisationsschema ………………………………...77 7 Frågor om arbetsplatsens kvalitet …………….……..78 8 Conscientiametoden – människosyn och arbetssätt 79 Grundtankar Vi har frihet och ansvar för våra psykiska, fysiologiska och sociala hand- lingar. Allt vad jag ser hos andra finns i mig själv på något sätt. Det som jag gör mot andra gör jag mot mig själv, i mitt inre. Människan är sin medvetenhet. Det onda kan endast botas med det goda. Gemenskap förutsätter direkt demokrati.
  5. 5. ______________________________________________________________________________ CONSCIENTIA institutet, www.conscientia.se cc creative commons 5 1 INLEDNING 1.2 Metodens syfte och ursprung CONSCIENTIA Institutet för psykoanalys och organisationsutveckling har som syfte att utveckla, integrera och tillämpa det psykoanalytiska synsättet och de kognitiva metoderna inom det terapeutiska arbetet på både den individuella och kollektiva nivån. Institutet har utvecklat ett speciellt koncept kallat Conscientiametoden. Ordet conscientia är latin och betyder medvetenhet. Människan är en helhet av ”psyko-soma-socio”: - den psykiska dimensionen; det intellektuella, känslomässi- ga och andliga (metafysiska) - den somatiska aspekten; kroppen, den fysiska och fysiolo- giska aktiviteten - den sociala strukturen; nära relationer, studie- och arbets- organisationen och samhällsstrukturen Metoden används för att behandla bl.a: - samarbete och relationer på arbetsplatsen - stress, spänningar, ökat blodtryck, huvudvärk, ont i ryggen, magkatarr, psykosomatiska sjukdomar - traumatiska minnen, instängdhet, depression - laddade emotioner som ångest, rädsla, ilska, bitterhet - svårigheter med nära relationer, personlig utveckling - elakhet och destruktivitet - konflikthantering - brist på arbets- eller studiemotivation, koncentrations- svårigheter - missbruk och beroende - fobier och tvångsmässiga beteenden som flygrädsla och stamning - organisationsutveckling för ökat initiativ och ansvar - förstärkt medvetet ledarskap Människan uttrycker sin ohälsa på varierande sätt: via kroppsliga be- svär och sjukdomar, psykiska symtom och/eller sociala svårigheter. An- ledningarna är multipla och hör till följande områden: - Under barndomen har ens egen familj sina speciella socia- la och känslomässiga svårigheter, ofta i form av intolerans, aggressivitet, avvisande och/eller förnedring. - Man lider av sina genetiska svagheter; ärftliga problem både på det fysiska och psykiska planet.
  6. 6. ______________________________________________________________________________ CONSCIENTIA institutet, www.conscientia.se cc creative commons 6 - Miljöförgiftning som till exempel bekämpningsmedel i ma- ten förorsakar sjukdomar. - Samhälleliga orättvisor förorsakar mänskligt lidande. Själ- va den rådande socioekonomiska strukturen, kapitalismen, grundar sig på hårda värderingar liksom konkurrensandan, individualismen och girigheten. Människor som arbetskraft, som resurs, är alienerade från beslutsfattande och informa- tion. Eftersträvan av oändlig ekonomisk tillväxt förutsätter konsumism som främjar ytlighet och meningslöshet. - Man har själv sitt eget sätt att möta glädje, kärlek, möjlighe- ter, utmaningar och problem på mer eller mindre livsbeja- kande sätt. Man har sin egen attityd till att tackla livet, sin egen vilja och sitt eget ansvar. Det är något som man inte rationellt kan förutse eller förstå. Den sist nämnda faktorn, den egna viljan, är grunden till förändringar, eftersom den innebär frihet och ansvar. Där finns hoppet för ett bättre liv, även om de andra faktorerna fortsätter oförändrade. Hoppet finns i ansvaret och friheten, inte i känslan av att vara offer. Hur man använder sin vilja, vilken attityd man har, dels gentemot livets rikedomar och möj- ligheter, dels gentemot svårigheter och problem, det är viljans sak. Vilket är ens förhållningssätt, hur vill man ha det i livet? I Conscientiametoden är grundhypotesen den som Sokrates (grekisk fi- losof, cirka 469-399 f.Kr.) uttryckte: “Känn dig själv.” Självkännedom, dvs. medvetenhet om sig själv, är den väsentliga aspekten för psykisk och fysisk hälsa. Bland människor, på hemmaplan, på arbetsplatser, i skolor och andra sammanhang där människor möter varandra, finns det alltid behov av att främja personlig utveckling och samarbetsrelationer. Individer kan må dåligt och den psykosociala miljön kan vara otrygg och sakna tydlig struktur och stimulans till samarbete. Conscientiametoden presenterar redskap för att: - öka människans motivation för arbete, inlärning, deltagande och personlig utveckling; ansvar, initiativ- och samarbets- förmåga - öka den psykiska och fysiska hälsan både på den individu- ella och kollektiva nivån Konceptet bygger på två dimensioner: - den individuella dimensionen; kännedom om sig själv och andra - den sociala dimensionen; tillämpning av samarbetsregler, utvecklade genom en demokratisk process
  7. 7. ______________________________________________________________________________ CONSCIENTIA institutet, www.conscientia.se cc creative commons 7 Detta förbättrar sammanhållningen och känslan av tillhörighet mellan människor och främjar kärlek och hälsa. Metoden härstammar från olika filosofer, pedagoger och terapeuter. Den viktigaste filosofiska källan är Sokrates. Man kunde även nämna Fjodor Dostojevski, Sigmund Freud, Erich Fromm och Viktor Frankl. Människo- synen baseras till stor del på integral psykoanalys, vars grundare heter Norberto Keppe (österrikisk-brasiliansk psykoanalytiker, 1927-). Princi- perna för den sociala dimensionen är inspirerade av Anton Makarenko (rysk pedagog, 1888-1939) och den erfarenhet som Jordlösa Lantarbe- tares Rörelse i Brasilien (omfattar två miljoner människor) har utveck- lat i sina bosättningar, kooperativ och skolor genom tillämpning av direkt demokratiska metoder under cirka 25 år. Albert Einstein (tysk fysiker, 1879-1955) kritiserade dåvarande skolor. Detta gäller även idag. Inte bara skolor utan kritiken inkluderar hela samhället. Enligt honom är skolans syfte, förutom att väcka individens medfödda talanger och nyfikenhet, också att utveckla individens känsla och ansvar för andra människor. Han kritiserade skolan för att i stället glorifiera individen och skapa konkurrensmentalitet. ”Människan ska värdesättas efter vad hon är kapabel att ge i stället för efter vad hon är kapabel att tillskansa sig.” Skolans värderingar är en konsekvens av ar- betslivets värderingsstruktur; exploatering, konkurrens och pengar. … På följande sida, 1.2 Helhetsbild över Conscientiametoden, finns en kort sammanfattning om metoden. I översta stycket finns exempel på olika problem och utmaningar. I andra stycket finns listan med de viktigaste grundtankarna. Längst ner finns metoderna eller verktygen som används på individuell eller kollektiv nivå. Grundtankar och metoder förenas och utnyttjas alltefter varje falls behov. Man kan läsa och tillämpa materialet efter eget intresse genom att välja det kapitel som mest motsvarar ens behov. Men för att kunna förstå hel- heten behöver man först läsa kapitel 2, Människosyn och självkänne- dom, som ger den grundläggande tankestrukturen för alla praktiska tema. Det skulle vara önskvärt om denna text kunde vara till nytta särskilt för den som upplever sig osäker och sårbar. Att medvetet acceptera sin svaghet, i stället för att försöka visa sig stark och säker.
  8. 8. ______________________________________________________________________________ CONSCIENTIA institutet, www.conscientia.se cc creative commons 8 1.2 ÖVERBLICK ÖVER CONSCIENTIAMETODEN Problem/utmaningar Hur ska man utveckla den psykiska och fysiska hälsan? Mycket att göra, brist på resurser, stress och psykosomatiska sjukdomar Att få en oenig och missnöjd grupp att samarbeta? Hur kan man hantera negativa emotioner som ångest, rädsla, ilska, arrogans och hat? Likgiltighet och lathet Depression, aggressivitet och missbruk Skvaller, intriger och nedvärdering av andra, t ex. förnedrande ironi? Hur kan man bearbeta bitterhet och hämndmentalitet? En person vill ha allas uppmärksamhet - maktbegär. Principer för konflikthantering Hur systematiskt förebygga och förhindra destruktiva handlingar? Svaghet, osäkerhet, dåligt självförtroende, till lags, tyst, rädd för att inte duga Kärlek, sexualitet och nära relationer, relationsberoende Hur ska man hantera organisatoriska eller samhälleliga orättvisor? Grundtankar - Ansvar förutsätter frihet och frihet leder till ansvar. Människan styr sina känslor, tankar och handlingar. Hon har ansvar för sin inre och yttre aktivitet. - Den psykiska aktiviteten, hur man känner och handlar inom sig, inverkar på kroppen. Rädslan, ilskan aktiverar stressreaktioner, glädje och kärlek skapar balans i kroppen. Att känna kärlek är livets grundkänsla. - Det man gör mot andra gör man mot sig själv - på ett inre sätt. Om man säger något gott till den andra har man redan tänkt gott och känt gott. Om man sårar, har man redan tänkt ne- gativt, känt ilska/avundsjuka, m.a.o. gjort sig själv illa inombords. - Allt vad man ser hos den andra finns inom en själv på något vis. Det handlar både om mänskliga rikedomar och om hämningar eftersom ingen är perfekt i något avseende. - Medvetenheten inkluderar den metafysiska (andliga), känslomässiga och intellektuella vetskapen om verkligheten. Den är den mest väsentliga aspekten i vår existens. Människan är sin medvetenhet. - Ingen gör något elakt i sin sanna medvetenhet. Om man handlar elakt måste man först anstränga sig för att ignorera medvetenheten om sin intention. - Det onda kan botas bara med något gott. Man kan inte bota huvudvärk med irritation. Den andras aggressivitet botas inte med frustration/hat. Något ont blir inte bättre med annat ont. - När alla får delta i beslutsfattande, blir det enklare att skapa samhörighet och jämlikhet. Metod/verktyg Den individuella nivån Den kollektiva nivån Bekräftande samtal syftar till att bekräfta med- vetenhet om det goda (mänskliga rikedomar osv.) och att leda till insikt om hur man själv motarbetar det goda. Självhjälp genom identifikation: När jag kän- ner rädsla eller ilska inför den andras arrogans, betyder detta att jag inte vill se hennes arrogans men inte heller min egen. Vi är varandras inre speglar genom liknande och motsatta sätt. Utvecklingssamtal kartlägger å ena sidan ar- betssituationen, mål och resultat och å andra si- dan den personliga utvecklingen. Terapiformer: Psykoanalys, kognitivt orienterad samtalsterapi eller kroppsterapi med samtal Introduktion om människo- och självkännedom; grundtankarna Gradvis introduktion av direkt demokratiska principer Samarbetsregler som skapats genom direkt demokratisk process. Att bryta regler leder till träning i goda handlingar. Kollektiv belöning när hela gruppen agerar rätt under perioden. Plan för samarbete omvandlar ett komplicerat problem till en konkret handlingsplan med två separata aspekter; å ena sidan självkännedom och å andra sidan kollektiva praktiska åtgärder. Syftet är att alla ska uppleva att alla är ansvari- ga för alla – samhörighet, solidaritet.
  9. 9. ______________________________________________________________________________ CONSCIENTIA institutet, www.conscientia.se cc creative commons 9 2 MÄNNISKOSYN OCH SJÄLVKÄNNEDOM Hälsa, personlig utveckling, motivation för inlärning/arbete och goda re- lationer med andra samt ett välfungerande samarbete förutsätter att alla utvecklar sin psykiska och sociala kompetens. En tydlig människosyn lägger grunden och skapar möjligheter för att utveckla konkreta verktyg för att förstå och respektfullt möta andras känslor, reaktioner och beteenden, inklusive sina egna. Människokännedom och självinsikt är viktiga faktorer för såväl initiativförmågan, samarbetsförmågan, kärleks- fullheten och glädjen i livet. Arbete som handlar direkt om människor förutsätter nära kontakt både med andra och med sig själv. I detta samspel visar sig mänskliga rike- domar men också problem. Följande utmaningar är vanliga: - Hur ska man hjälpa andra att inse och använda sina förmågor och möjligheter? - Hur ska man hantera rädsla, missnöje, likgiltighet, depression och ilska/hat hos andra (eller hos sig själv)? - Hur ska man få en oenig och irriterad grupp att samarbeta? - Hur ska man förändra en stressig arbetsmiljö till att bli energisk och lugn? - Hur ska man behandla svåra konflikter? - Hur ska man hjälpa en (själv)destruktiv person att inse sin attityd och hur motivera denna att förändra sitt handlingssätt? Människan är inte en helt rationell varelse. Hon vill inte alltid bara det goda, som utveckling, glädje och samarbete. Hon agerar alltid i viss mån med egocentricitet, intolerans och avundsjuka. Ingen av oss är fullkomlig. Vi har en inre obalans; vi lider av narcissism, vanföreställningar och dåliga intentioner. Det vanligaste är att vi är räd- da för medvetenhet om detta inom oss. Man säger att människan är sin egen största fiende. Det behöver man vara nyfiket observant på när man vill utveckla sina förmågor och sina relationer med andra. I annat fall blir förståelsen av människan så ytlig att det leder till felaktiga uppfattningar och bristande arbetsmetoder. Ju mer öppen kontakt man har med sig själv och andra, desto bättre kan man samarbeta och påverka.
  10. 10. ______________________________________________________________________________ CONSCIENTIA institutet, www.conscientia.se cc creative commons 10 2.1 Människosyn och grundtankar Människan kan betraktas som en aktör i tre dimensioner: - Den psykiska aktiviteten: Hon tänker (det intellektuella), känner (att känna betyder att för- nimma, uppfatta) och handlar andligt (metafysiskt). Till det psy- kiska hör ett evigt mysterium, ens vilja, friheten att själv välja för- hållningssätt till det man möter i livet. Vilja innebär frihet och an- svar. Den andliga aktiviteten är den djupaste dimensionen inom ens inre, sen kommer den känslomässiga och sist den intellektuella handlingsnivån. - Den fysiologiska (kroppsliga, materiella) aktiviteten: Människan fungerar (handlar) neurologiskt, hormonellt och immu- nologiskt. Vi växer, rör oss, smälter näring, tar emot energier, blir sjuka och friska, utvecklas sexuellt, åldras. På sätt och vis styr man sina fysiologiska processer i viss mån med sitt sätt att handla i det psykiska. - Den sociala aktiviteten: Människan utvecklar kontakten med andra redan som spädbarn. Vi förnimmer och upplever det yttre utifrån vår egen inställning (vilja – ansvar). Vi får influenser från våra föräldrar och andra närstående, senare mer och mer från samhället. På detta sätt får vi kontakt med oss själva och mognar i vår självkännedom och vår kun- skap om livet. Samhällsstrukturen och dess värderingar, på gott och ont, har stor betydelse för vår personlighetsutveckling. Vi imi- terar mest det som vi uppfattar som vanligast, inklusive det sjuka. Människan har ett naturligt sunt behov av kärlek. Kärlek kan beskrivas som värme, tillit, öppenhet (nyfikenhet), glädje och tacksamhet. Kärlek betyder att vilja väl och handla i enlighet därmed. Kärleken från föräld- rarnas sida är den bästa och viktigaste upplevelsen. I kärleken upplever barnet sig tryggt, hennes existens är omtyckt, hon känner sig fri i att fin- nas till. Kärlek är livets grundkänsla. Brist på kärlek leder däremot lätt till ett behov av att bli sedd. Med andra ord, behov av uppmärksamhet och att bli accepterad för den man är. Man känner sig osäker, sårbar och kanske lätt kränkt av andra. Då rea- gerar man med överdrivna emotioner; blockering, självförnekelse och/eller aggression. Man behöver hjälp, andras acceptans och kärlek. Men behov av uppmärksamhet, dvs. kärlek, upplevs ofta besvärande, som något neurotiskt. Det neurotiska finns med men det är inte den vä- sentligaste aspekten utan det grundläggande är det sunda behovet av kärlek.
  11. 11. ______________________________________________________________________________ CONSCIENTIA institutet, www.conscientia.se cc creative commons 11 Människan vill leva, vara med, bli älskad, upptäcka verkligheten och för- verkliga sina möjligheter i livet. Med andra ord: hon vill uppleva sin exi- stens. Människan är av sin natur god men har i sin genetiska struktur brister, både i den psykiska och i den fysiska dimensionen. Ingen är perfekt. På ett grundläggande sätt är vi alla likvärdiga, men i våra handlingar är vi olika. Det är naturligt för människan att reflektera över sina handlingar, det etiska, livets mening och tillvaron efter döden. Man bearbetar sina för- nimmelser och upplevelser i sin medvetenhet. Ordet medvetenhet be- tyder den övergripande kontakten med den yttre och inre verkligheten, eller, med ett annat uttryck, den fysiska och metafysiska dimensionen. Ordet samvete är förståelsen av rätt och fel. Samvetet baseras till stor del på sociala värderingar. Det etiska sinnet är nära samvetet men har en universal grund oberoende av tid och rum. Det etiska handlar om in- tentioner, inte om vanor. Medvetenheten täcker följande aspekter: - Kontakt med det sunda inom sig, i andra och i livet, den universala etiska och estetiska medvetenheten. - Självkännedom – att vara medveten om sig själv i alltet, att känna sig själv, sina egna attityder, känslovanor och inten- tioner (sin vilja), att vara medveten om sina mänskliga rike- domar och hämningar. - Människokännedom – att vara förtrogen med sin bakgrund (“inre ryggsäck”), att känna sina närmaste som de är, sin mor och far, och att acceptera medvetenheten om deras brister, vilket innebär att man inte dömer dem. - Medvetenhet om sin omgivning och hur samhället fungerar i ekonomiskt, politiskt och socialt avseende och om dess sjukliga värderingar och orättvisa maktstrukturer. Det som kallas omedvetenhet bör förstås som ett resultat av att försö- ka tränga bort medvetenhet. Men även om man anstränger sig att tränga bort medvetenheten, försvinner den inte, tvärtom, då aktiveras den. Då uppstår en kamp inom människan och hon agerar på ett de- struktivt sätt även utåt. Det nedanstående schemat belyser på ett förenklat sätt hur psykiska, fysiologiska och utåtriktade handlingar hör ihop. Bilden visar det psykis- ka, som medvetenheten, viljan och olika psykiska handlingsnivåer: det andliga (metafysiska), det känslomässiga och det intellektuella.
  12. 12. ______________________________________________________________________________ CONSCIENTIA institutet, www.conscientia.se cc creative commons 12 I kroppen finns det tre väsentliga fysiologiska funktioner: det neurologis- ka (kroppens kommunikationssystem), det hormonella (styrsystemet) och det immunologiska (försvarssystemet). Människans reaktioner och handlingar uppstår från hennes psykiska aktiviteter: Bilden ovan visar mer övergripande hur man kan komma till följande slutsatser eller grundtankar om människan: VI HAR FRIHET OCH ANSVAR FÖR ATT STYRA VÅRA PSYKISKA, FYSIOLOGISKA OCH SOCIALA HANDLINGAR. Vi har viljan att styra vårt beteende, våra handlingar, tankar och vår känsloaktivitet, samt våra andliga (metafysiska) val. Frihet leder till an- svar, ansvar förutsätter frihet. De är olika sidor av samma mynt. Vi har frihet och ansvar för våra psykiska, fysiologiska och sociala handlingar. Livsbejakande känsloaktivitet, som glädje och kärlek, medverkar till balans i neurologiska, hormonella och immunologiska processer. Räds- la, ilska och bitterhet (stress) leder till sjukdomar. Vi har ansvar för vår hälsa. Voltaire (fransk filosof, 1694-1778) skrev: ”Läkekonsten består i att underhålla patienten, medan naturen botar sjukdomen.”
  13. 13. ______________________________________________________________________________ CONSCIENTIA institutet, www.conscientia.se cc creative commons 13 Vi reagerar och handlar med vår vilja. Vi är offer för orättvisor och ag- gressioner men det är vi som förhåller oss gentemot dem och agerar på vårt sätt. Offermentalitet är en självförnekande attityd, man accepterar inte med- vetenhet om sin svårighet, man förnekar sig själv och med detta binder man sig till sitt problem, problemet blir kroniskt även om det inte finns i praktiken. När man skyller på det och odlar bitterhet, har man skapat sitt eget fängelse. Ju mera ansvar man accepterar ha för sitt liv, desto stör- re frihet upplever man sig ha för att handla på ett livsbejakande sätt. Nedan finns grundtanken med en metafor och en bildsymbol för att un- derlätta kommunikation och minne. Metaforen ger en enkel association till grundtanken och bildsymbolen en visuell representation. Grundtanke Metafor Bildsymbol Vi har frihet och ansvar för våra psykiska, fysiolo- giska och sociala handlingar. Jag är kapten på min egen skuta. ALLT VAD VI SER HOS DEN ANDRA FINNS I OSS SJÄLVA PÅ NÅGOT SÄTT. Vi alla har alla slags mänskliga egenskaper. Eftersom ingen av oss är perfekt i något enda avseende har vi samtliga alla slag av brister men i olika grad och vi uttrycker dem på olika sätt. Det medför att de psykiska problem som vi ser hos andra också finns i oss själva på något sätt. På samma sätt är det med våra förmågor och mänskliga rikedomar. Vi är varandras inre speglar. Konfucius (kinesisk filosof, 555-479 f.Kr.) uppmanade: ”När du träffar en god människa, försök att imitera denna. När du ser en elak männi- ska, reflektera över dig själv.” Grundtanke Metafor Bildsymbol Allt vad jag ser hos andra, finns i mig själv på något sätt. Eftersom vi har alla mänskliga egen- skaper, är vi var- andras inre speg- lar.
  14. 14. ______________________________________________________________________________ CONSCIENTIA institutet, www.conscientia.se cc creative commons 14 Just då när man blir överdrivet upprörd gentemot den andras beteende kan speglingen vara den viktigaste aspekten i situationen. Det man allra minst vill se hos den andra, vill man inte alls heller se i sitt eget inre. Om denna grundtanke är aktiverad i allas medvetenhet blir konflikterna mycket mindre och lättare att hantera. Barnen skyller inte så mycket på sina föräldrar och tvärtom. I spända relationer kan man reflektera över sig själv i stället för att uppleva endast den andra som bov. ALLT VAD VI GÖR MOT ANDRA, DET GÖR VI MOT OSS SJÄLVA I VÅRT INRE. Aktivitet uppstår ur ens inre liv. Därför till exempel, när vi gör något gott för andra, handlar vi inom oss genom att tänka gott, känna gott och handla andligt med goda energier och därmed gör vi något gott för oss själva inom oss. När vi handlar ont mot andra, handlar vi ont mot oss själva. När vi sårar andra, tänker och känner vi på ett så- rande sätt samt handlar med förnekande energier. Detta drabbar oss själva, vi har sårat oss själva. Enligt ordspråket: ”Varav hjärtat är fullt, därav talar munnen.” Enligt Sokrates: Den verkliga personliga katastrofen består i att själen fördärvas. Det är därför som det är långt mindre illa för en människa att lida orätt än att begå orätt. Vi borde känna medlidande med den som begår orätta handlingar och inte med offret för dem (citat ur boken Filo- sofi – från antikens naturfilosofer till dagens moderna tänkare, av Bryan Magee, Bonniers Förlag, 1998). Detta betyder inte att man inte ska ta hand om offret samt förebygga och förhindra möjliga angrepp. Lao Zi (kinesisk filosof, runt 500-talet f. Kr.): “Själen har inga hemlighe- ter som inte beteendet avslöjar.” Grundtanke Metafor Bildsymbol Det som jag gör mot andra, gör jag mot mig själv, i mitt inre. Vi uttrycker och avslöjar våra inten- tioner och känslor i vårt sätt att reagera och handla. Den som attackerar eller hånar andra, gör detta först och främst mot sig själv. Den som är attackerad har stor nytta av att förstå detta. Hon ”tar inte åt sig” men kan istället säga till den aggressiva: ”Du attackerar dig själv.” Och när denna börjar inse detta, förlorar hon lusten att attackera andra.
  15. 15. ______________________________________________________________________________ CONSCIENTIA institutet, www.conscientia.se cc creative commons 15 MÄNNISKAN ÄR SIN MEDVETENHET. Medvetenheten inkluderar den metafysiska (andliga), känslomässiga (intuitiva) och intellektuella vetskapen om verkligheten. Ofta kopplar man ordet medvetenhet enbart till det intellektuella men den andliga och känslomässiga dimensionen är minst lika viktig. Medvetenhet är som en struktur, där all förnimmelse om det yttre och inre samlas och bearbe- tas. Den inkluderar det etiska sinnet (samvetet). Utan medvetenhet har livet ingen mening alls. Medvetenhet är den mest väsentliga aspek- ten i vår existens. man kan förenkla det till: Du är din medvetenhet. Det man mest vill undvika att vara medveten om, får den största makten inom en. Till exempel ett ogjort arbete, som man inte vill se, besvärar en hela tiden. Eller om man har blivit utsatt för våld och inte accepterar medvetenhet om detta, då blir reaktionen att man förnekar minnet av det som hänt och detta aktiverar upplevelsen av händelsen; man trau- matiserar sig själv. Kamp mot medvetenhet är kamp mot det väsentli- ga i ens existens. Man upplever då en stor orättvisa och reagerar med att försvara sig. Man uppfattar inte att det är man själv som förnekar sig själv (genom att förneka sin medvetenhet). I stället upplever man lätt att andra har fientliga intentioner (projektion, paranoia). Enligt Sokrates handlar ingen elakt med sin sanna medvetenhet i behåll. När människan agerar på ett förstörande sätt är hon i obalans. Hon ignorerar medvetenheten, väljer ignoransen. Hon upplever felaktigt att hon har rätt till och behov av att attackera det goda, vackra och san- na. Hon handlar genom att först förneka medvetenhet (samvete, det etiska) och sen attackera det goda (elakhet). Grundtanke Metafor Bildsymbol Människan är sin medvetenhet. Kompassen leder oss i rätt riktning. Medvetenheten är vår inre kompass. Ibland händer det att man blir nedvärderad av någon annan. Om man då inte accepterar medvetenheten om den andras förtryckande attityd blir konsekvensen att man trycker ner sig själv och det gör mer psykiskt ont än den andras elaka kommentarer. Att försöka tränga undan med- vetenhet (inre kompassen) om den andra eller om något i sig själv är nästan som att förinta sig själv. DET ONDA KAN BARA BOTAS MED NÅGOT GOTT.
  16. 16. ______________________________________________________________________________ CONSCIENTIA institutet, www.conscientia.se cc creative commons 16 Man kan inte bota det onda med rädsla eller ilska. Att bli besviken över att man fick huvudvärk botar inte huvudvärken, tvärtom. När någon är arg, blir det inte bättre genom att man själv blir arg. Om någon är i kon- flikt, hjälper det inte att själv hamna i konfliktattityd. Det sjuka kan bara botas med det goda. Det är det goda, kärleken, som botar det onda. Det är inte genom straff som man uppfostrar fria, ansvariga och initiativ- tagande människor utan bara genom kärlek. Förövaren och offret behö- ver mötas med kärlek, som betyder att hjälpa offret och förhindra för- övarens försök att attackera andra samt att medvetandegöra henne om hennes attityd att attackera sig själv. Grundtanke Metafor Bildsymbol Det onda kan en- dast botas med det goda. Den bästa läke- konsten är kärleks- fullt handlande. Enligt Konfutse: ”Vad du inte önskar dig själv, bör du inte göra med andra.” Kristendomen lär oss samma budskap. GEMENSKAP FÖRUTSÄTTER DIREKT DEMOKRATI. Gemenskap och samhörighet och gemensamt ansvar frodas när människor har lika villkor för att delta och vara verksamma i samhället. Maktstrukturer betyder att några har större makt än andra; i en familj har föräldrarna mera ansvar och frihet än barnen. Men ju mera jämlika relationerna är, desto mera frihet (dvs. ansvar) finns det. Vi kan troligtvis inte leva utan viss struktur i det sociala, men ju mera demokrati desto mera jämlikhet och gemenskap. För att skapa en social struktur, som innebär jämlikhet, behöver man tillämpa direkt demokratiska principer, dvs. att alla röstar direkt i viktiga beslut och väljer dem som ska verkställa besluten. Den mest betydelsefulla makten finns inom den ekonomiska sektorn. Därför är det just där som det största behovet av att demokratisera beslutsfattande finns. Direkt demokrati i ekonomi och politik betyder folkstyre. Grundtanke Metafor Bildsymbol
  17. 17. ______________________________________________________________________________ CONSCIENTIA institutet, www.conscientia.se cc creative commons 17 Gemenskap förut- sätter direkt demo- krati. Direkt demokrati i ekonomi och politik betyder folkstyre. Ju mer ansvar och frihet desto mindre alienation och mera medveten- het, dvs. mera självständiga och kärleksfulla människor, större samhö- righet och livsglädje. … Om begreppet andlighet Begreppet andlighet betyder det icke-materiella, med andra ord det metafysiska eller det transcendentala, det som religioner studerar och beskriver, var och en på sitt sätt. Helt allmänt kunde man kalla det and- liga för den djupaste, oförklarliga dimensionen, som innebär kontakten med det universala, det etiska (samvetet) ibland kallad till ursanning. Aristoteles (grekisk vetenskapsman och filosof, ca 460 - ca 370 f.Kr.) fi- losoferade om alltets ursprung, som han kallade för ”Den Första Mo- torn”. Enligt Aristoteles är den Första Motorns essens ren handling, dvs. oerhört intensiv handling i godhet, skönhet och sanning, det vill säga i kärlek. Man kan förena detta med den judiska, kristna och islams- ka tron om människan som Guds avbild, för att kunna konstatera att människans essens är handling i kärleksfullhet. I den mån du hand- lar kärleksfullt, är du dig själv. När du ger näring till rädslor eller uppehål- ler bitterhet och ilska, förnekar du dig själv. Människan kan också ses utifrån den energetiska synvinkeln. Livet är energi, förmodligen i grunden metafysisk energi. Människan kan liknas vid en antenn, som tar emot metafysisk livsenergi (som ett träd som tar emot solens energi och förenar den med det fysiska genom fotosyntes). När man öppnar sig mot livet, är det som att ”koppla in antennen”. När man sluter sig, stänger man av antennen och följden blir trötthet och brist på energi. Den mest väsentliga aspekten i denna process, som pågår kontinuerligt, tycks vara inställningen till medvetenheten. Om man har en viktig med- vetenhet som man inte vill ha, reagerar man med att kämpa emot, fly el- ler förvränga; ”man kopplar ur antennen”. Detta leder med tiden till ut- mattning. Upptagandet av energi är blockerat. När man öppnar sig för medvetenheten, kopplas antennen på. Stressen försvinner. Ofta upplever vi oss som offer för våra känslor, som om de skulle upp- stå ur en svart låda inom oss utan något eget ansvar. Med detta bortför- klarar vi våra möjligheter att agera annorlunda, vi utesluter lätt friheten och ansvaret för våra känslor och för våra energetiska eller andliga val.
  18. 18. ______________________________________________________________________________ CONSCIENTIA institutet, www.conscientia.se cc creative commons 18 2.2 Mänskliga rikedomar och hämningar Grundprincipen är att vi alla har alla slags mänskliga rikedomar, dvs. essentiella förmågor och talanger i olika grad och på olika sätt oavsett ålder, ras, social status osv. På samma sätt har vi alla slag av brister m.a.o. hämningar, eftersom ingen av oss är perfekt ur någon som helst aspekt. Ett sätt att beskriva rikedomar och hämningar finns i bilaga 1. De mänskliga rikedomarna beskrivs nedan: Sinnesförmåga; förmåga att se, höra, smaka, lukta och känna Minnesförmåga; förmåga att komma ihåg (förnimma) det förflutna. Intuition; det sjätte eller andliga/metafysiska sinnet, tron Kärlek; förmåga att känna det goda som värme, glädje, tacksamhet, en- tusiasm... Ansvarskänsla, mod, initiativ; förmåga till handlingskraft Kreativitet; förmåga att fantisera, att skapa nytt Bedömningsförmåga; det sunda förnuftet Det etiska sinnet; ärlighet, rättvisa Det estetiska sinnet; förmåga att känna skönhet Självdisciplin; förmåga att kontrollera sina destruktiva viljor och impul- ser Inlärningsförmåga; förmåga att skaffa och ackumulera erfarenheter och kunskaper. Talanger: speciella individuella gåvor Fysiska förmågor; fysiska förmågor, skönhet och styrka Hämningar är attityder, känslovanor och intentioner som förvränger eller förhindrar rikedomar och möjligheter. I den mån människan upplever an- svar för sina inre och yttre handlingssätt, känner hon frihet att förhålla sig på ett annat sätt, hon känner hopp. Nedan finns en kortfattad lista över problemattityder med en kort förklaring till varje term:
  19. 19. ______________________________________________________________________________ CONSCIENTIA institutet, www.conscientia.se cc creative commons 19 Dålig känslomässig vana; uppehåller ångest/rädsla/ilska, ger näring till bitterhet och hat, kan inte njuta av lugn och ro Censur; blir rädd/arg inför vetskap om egna fel, skuldbelägger, dömer andra och sig själv, moraliserar gärna, uppehåller offerkänsla, undviker, bortförklarar, ljuger, blir ofta sjuk, psykosomatiserar, reagerar mot den medvetenhet om sig själv som väcks genom den andras beteende (motstånd mot identifikation) Idealisering; idealiserar sig själv (perfektionism, storhetsvansinne), ställer stränga/gränslösa krav på sig själv och på andra (kontrollbe- gär), upplever sig ha allt ansvar och all skuld, upplever sig vara oersätt- lig, idealiserar andra, lever i förväntningar Avundsjuka; reagerar negativt på nya idéer och möjligheter, förstorar och ältar/maler problem, klagar och kritiserar allt, koncentrerar uppmärksamheten på problem, blir glad över andras misslyckanden, saknar motivation och handlingskraft, agerar girigt eller uppehåller miss- nöje, förstör och agerar elakt/aggressivt Projektion; upplever sina egna förnekande avsikter hos andra, är ofta rädd och misstänksam, upplever andra som hot Inversion (upp-och-nervärderingar); anser att arbeta/studera är dumt och lättja/förstörande är smart, upplever kärlek/goda känslor som fara/skam Egocentricitet, narcissism; alla dessa inre handlingssätt förutsätter egocentricitet Dessa termers innehåll är beskrivna mer ingående med exempel och de- taljer i följande: Attityd av censur Censurera betyder att dölja, att inte vilja veta det som man vet. Till ex- empel är det vanligt att människor reagerar med ångest, rädsla eller ag- gressivitet inför medvetenhet om sina brister, fel och svårigheter. En censurerande reaktion syftar till att undvika medvetenhet som man har eller skulle ha. Attityden är kopplad till den emotionella inversionen; det man inte ser finns inte och när man börjar se det, då börjar det existera. När en elev/studerande ska göra prov, är hon ofta nervös, hon vill inte ha medvetenhet om hur lite hon vet. Provet skulle visa det för henne. Hon kan vara så spänd i sin rädsla att ha kontakt med sina bristfälliga kunskaper att hon i provet blir nästan blockerad. Minne, bedömnings- förmåga och kreativitet fungerar inte. Censuren förlamar de psykiska förmågorna.
  20. 20. ______________________________________________________________________________ CONSCIENTIA institutet, www.conscientia.se cc creative commons 20 En lärare kan ha mycket ångest över att behöva gå in i en klass där det finns arroganta och spydiga elever. Läraren har en stark önskan om att sådant inte får finnas och därför accepterar hon inte medvetenhet om det. Läraren hamnar i konflikt med sin vilja – med förnimmelsen om verk- ligheten. Läraren vill inte veta och vill censurera sanningen om dessa elever och därför hamnar personen i obalans; stress. Om läraren skulle agera utan censur, skulle denna vara nyfiken på fenomenet och skulle vilja veta mera om det och undersöka det och sen skapa en konstruktiv strategi för att försöka leda dessa elever till insikt om deras destruktiva förhållningssätt. Censurreaktion (censurattityd) skapar stressemotioner: • rädsla, ångest, ledsnad, förlamning (flykt) och/eller • irritation, ilska, aggressivitet, hat (kamp mot medvetenhet) Synonymer till censurattityden: • hårdhet, stränghet, intolerans, gränslösa krav, perfektionism • totalt tillåtande för att slippa medvetenhet (blunda) Censur kallas också försvarsreaktion. Det finns olika sätt att för- svara sig mot medvetenhet: • bortförklara, intellektualisera • förminska, försumma, blunda • skylla på andra/annat, döma, moralisera, skuldbelägga • se sig själv enbart som offer • fly till emotioner (ångest, rädsla, ilska, bitterhet, likgiltighet) • huvudvärk, magsår, fysiska krämpor och andra psykosomatiska sjuk- domar, tics • splittra sig, älta oändligt • missbruk av mat, droger, arbete etc. • främlingskap, flykt till fantasier Några vanliga konsekvenser: • Man ser inte sina problem på ett konstruktivt sätt • Man beter sig försiktigt, blockerat, eller ilsket, aggressivt • Bakom censuren har problemen en tendens att växa, att ta över nästan allt det sunda
  21. 21. ______________________________________________________________________________ CONSCIENTIA institutet, www.conscientia.se cc creative commons 21 • Stress, svårigheter i relationer och i handlingsförmåga • Panikångest, fobier, stamning, tvångshandlingar Idealisering, perfektionism, storhetsvansinne och narcissism Man idealiserar = skönmålar, övervärderar, man vill inte se brister eller det problematiska. Man inbillar sig kvalitéer som inte finns. Man har orealistiska förväntningar. Man ställer orimliga krav på sig själv och andra. Man lever i falska förhoppningar och vill inte ha kontakt med verkligheten. Om man är tvungen att se något som man inte vill, reagerar man med stark besvikelse. Lever jämt frustrerad och stressad. Idealiseringen är nära släkt med censur. Ibland när man blir rejält förälskad, ser man den andra med stor idealisering, ofta som nästan perfekt. Det känns som att bara hon kan göra en fullkomligt lycklig (man är nära en minipsykos). Eleven kan idealisera läraren, kan tycka mycket om henne men kan sedan hamna i besvikelse och även fientlighet, såsom barn ofta gör gentemot sina föräldrar. Eleven idealiserar ibland sig själv och upplever att hon kan och vet mera än läraren. Läraren kan idealisera sig själv och tro att hon kan allt, att hon har kontroll och att alla tycker om henne. Läraren kan varje dag bli besviken på samma elev som hon redan väl känner till. Men hon accepterar inte medvetenhet om elevens beteende. Man kan säga att läraren agerar som om hon inte hade något minne alls. Man idealiserar sig själv och/eller andra och t.ex. samhället, maktmänniskor, maktstrukturen, artister, kändisar etc. Den perfektionistiska personen förutsätter att allt ska vara felfritt enligt hennes smak och vilja. Individen upplever sig själv som (näst intill) per- fekt men är samtidigt medveten om sina brister och för därför en inre kamp mot medvetenhet. I sin kamp mot medvetenhet förnekar denna sig själv. Personen vill att omgivningen och hennes medmänniskor också ska vara perfekta och ställer sådana krav på alla. Ofta har hon en stark mask, hon anstränger sig för att vara något som hon inte är och gör sig själv därmed ”reducerad”, mycket mindre än hon verkligen är som män- niska. Attityden av storhetsvansinne gör att människan upplever eller tror sig kunna allt, veta allt bättre än andra. Där uppstår gränslöshet i krav och förväntningar. Hon vill ha makt därför att hon tror att bara hon kan få li- vet och världen att fungera rätt. Hon jobbar hårt utan att känna sina na- turliga begränsningar, dagen har 24 timmar, åtta timmars arbete, åtta för
  22. 22. ______________________________________________________________________________ CONSCIENTIA institutet, www.conscientia.se cc creative commons 22 att sova och åtta för att koppla av och njuta av livet på olika sätt. Hon vill inte erkänna sina symtom av trötthet eller psykosomatiska varningar. Vanligtvis lider kvinnan mera av perfektionismen och mannen mera av storhetsvansinnet. Båda attityderna är grundade på egocentricitet. Se nedan ett schema som förtydligar attitydernas konsekvenser: Perfektionistisk attityd Megalomani, storhetsvansinne • tolererar inga fel • kan och vet allt • ställer stränga och gränslösa krav • upplever sig vara oersättlig • för sträng kritik • vill ha makten • lider av starkt kontrollbehov • attityd av gränslöshet • egocentricitet, narcissism • teomani; teo = gud • egocentricitet, narcissism Rädsla för att göra fel; ”broms” Vill göra allt; ”gas” otålighet, intolerans spänningar, konflikter otillräcklighet, hopplöshet stress, trötthet psykosomatisering, utbrändhet
  23. 23. ______________________________________________________________________________ CONSCIENTIA institutet, www.conscientia.se cc creative commons 23 Projektion Projektion är ett sätt att censurera. Man överför sina egna negativa avsikter, sina känslo- och tankebanor och fantasier på andra eller på livet. Man agerar destruktivt men upplever att andra har fientliga intentioner. När man själv är missnöjd, känns det som att alla är missnöjda. Man tolkar situationer och andra enligt sin egen negativa inställning. Man lever därför under känslan av fara och hot på grund av sina inbillade misslyckanden, sin avvisande kritik och sina attacker. Man kan projicera något gott också. När man blir förälskad, börjar man lätt tro att den andra tycker om en. Eller när man är glad över livet, då känns det som att allt är glatt. När projektionen är kontinuerlig, kallas den för paranoia, förföljelse- mani. Avundsjuka (missunnsamhet) Att man missunnar sig det glada, goda, framgången, och att man unnar sig det negativa, trista, problematiska, är en vanlig upp-och-nerattityd. Man vill förhindra glädjen och framgången. Att njuta av livet är nästan syndigt. En stark avundsjuka i nära relationer kallas svartsjuka, som kan leda till att man dödar ”kärlekens” objekt. Eleven lider av avundsjuka när denne stör undervisningen. Att lära sig nya kunskaper betyder större möjligheter att kunna använda sina förmågor i livet, att kunna upptäcka mera om verkligheten, det leder till bättre framtid, det är bara något gott. Men ändå vill man inte det utan agerar med syfte att förhindra sin egen utveckling. Ibland vill läraren kontrollera de unga, inte på grund av sin kärlek till dem men på grund av sin avundsjuka på deras glädje, spontanitet och skönhet. På latin har begreppet avundsjuka följande innehåll, som belyser syftet väl: Invidere = avundsjuka på latin; in = inte, videre = se Vad vill man inte se? • det goda, det vackra, det sanna • glädje, kärlek • kunskap, utveckling, framgång • verkligheten, livet I de fall man ser något som man inte vill se, reagerar man med att förhindra eller förstöra det: Att man inte vill se leder till att man vill förstöra.
  24. 24. ______________________________________________________________________________ CONSCIENTIA institutet, www.conscientia.se cc creative commons 24 Detta är en livsattityd mot sig själv ocn andra: man hindrar sin egen glädje, utveckling, möjligheter och man vill förstöra andras lycka, framgång… Hur märks avundsjuka? • störande beteende • allmän likgiltighet, kroniskt missnöje • skvaller, baktaleri, skadeglädje, förnedrande ironi • negativitet, att bromsa, hindra • lathet, passivitet, vana att älta, överdriva problem • svårighet att välja eller fatta beslut • svartsjuka, kontrollbegär, maktlystnad, revirtänkande • svårighet att delegera, ge information, samarbeta • destruktivitet, aggressivitet, depressivitet Stark avundsjuka (missunnsamhet) kopplad till perfektionism leder till hård inre spänning. Allt måste vara perfekt enligt den egna viljan, ett exempel: om man är på väg att nå en viss framgång, uppstår det en inre konflikt på grund av missunnsamhet mot sin egen möjlighet till framgång. Följden blir att man motarbetar sig själv. Denna inre kamp tär mycket på ens energi och hälsa. Det sägs att aggresivitetens största motor är avundsjuka. Den mänskliga utvecklingen betyder, att å ena sidan bli mera medveten om sina mänskliga rikedomar, att tro på dem, att bli bekräftad genom dem, att å andra sidan ha mera tolerans med medvetenhet om sina hämningar. Denna dialektiska process syftar till självinsikt, självkännedom, som beskrivs i nästa kapitel. Processen är att öppna sitt inre, vara i kontakt med sig själv, kunna förnimma inåt. 2.3 Självförtroende och självkännedom Självförtroendet är en väsentlig förutsättning för ens välmående. När man kan lita på sig själv behöver man inga ”konstgjorda kryckor” i form av makt, fina bilar, vackert utseende eller andras beundran. Man kan agera spontant utan att jämt kontrollera sig själv och utan att försöka rätta sig efter andras eventuella verkliga eller inbillade förväntningar. Begreppet självkänsla betyder närmast självkännedom, men det förväxlas ibland med självförtroende. För ett barn som får mycket kärlek och uppmuntran är det lättare att acceptera sig själv. Om människan däremot ofta blir nedtryckt, avvisad, hånad eller om man ställer stränga krav på henne blir hon lätt osäker. Hon börjar lätt imitera andras handlingssätt inom sig själv, särskilt om
  25. 25. ______________________________________________________________________________ CONSCIENTIA institutet, www.conscientia.se cc creative commons 25 hon hyser offermentalitet och har tendensen att förneka sig själv genom sin egen attityd av censur, stränghet, avundsjuka och/eller egocentricitet. Människan kan lita på sig själv om hon kan lita på sina intentioner, sina känslor och sin tankeverksamhet. Om man har destruktiva intentioner är det bra att inte lita på sig själv. Lever man i fantasier, antingen i luftslott eller i att skapa problem och oro, kan man inte lita på sig. När man idea- liserar sig själv eller andra, förlorar man kontakten med det verkliga. Detta upplevs som otrygghet. Den osäkra eller blyga vill ofta tro något overkligt om sig själv, att hon är bättre, vackrare eller mera kapabel än vad hon är, hon kan även upple- va sig som en speciellt unik person. Då kan man verkligen inte lita på sig. Dåligt självförtroende är ett nyttigt tecken på att man inte har bra kon- takt med verkligheten och att man inte vill ha medvetenhet om detta. Man är rädd för att inse sina felaktiga inställningar. För att kunna hamna mera i balans behöver man ha bättre insikt om sig själv, bättre själv- kännedom om sina intentioner och vanor att handla i det känslomässi- ga och i sin tankeverksamhet. 2.4 Bekräftande kritik och utvecklingssamtal Brist på motivation, likgiltighet, destruktivitet och dåligt samarbete bear- betas genom konstruktiv feedback, som kallas dialektisk återföring eller bekräftande kritik. Syftet är att människan (den kritiserade) skulle acceptera att inse sina problematiska psykiska handlingsmönster och negativa intentioner. Den baseras på dialektiken. Varje människa har ett mått av - mänskliga rikedomar; glädje, kärlek, uppfattningsförmåga, kreativi- tet, bedömningsförmåga, intuition, mod, självdisciplin, ärlighet... och samtidigt ett mått av - hämningar; intolerans, avundsjuka, dåliga känslomässiga vanor, fantasier, egocentricitet... Det primära syftet är att bekräfta medvetenhet om rikedomars och möj- ligheters existens. Detta kan göras i andras närvaro eller på tumanhand. Efter bekräftelsen kan det ibland vara nyttigt att medvetandegöra vars och ens attityd att hämma dem, detta är bäst att göra på tumanhand. Uttryck dina iakttagelser med öppenhet och kärleksfullhet och i den ut- sträckning det känns klokt.
  26. 26. ______________________________________________________________________________ CONSCIENTIA institutet, www.conscientia.se cc creative commons 26 Använd följande process för den bekräftande kritiken: 1 Iaktta ditt eget emotionella tillstånd. Om du själv är överdrivet frustrerad, rädd eller arg, inse detta och dess orsaker inom dig. Har du orealistiska förväntningar eller en fördömande inställning, överdriver du det problematiska; vill du ha makt att förändra den andra? Inrikta dig på att hjälpa den andra (man kan inte göra något gott med något ont). 2 Uppmärksamma det emotionella tillståndet hos den andra. Om hon mår dåligt (är ångestfull, arg, trött, sårad), belys detta sym- tom med tolerans genom att prata om emotionen med respekt för att hon ska kunna komma mer i balans och ta emot ditt budskap på ett konstruktivt sätt. Lyssna på henne aktivt, ställ frågor för att bättre kunna förstå hur hon tänker och känner. Använd ordentligt med tid. 3 Bekräfta medvetenhet om det goda i den andras liv: - hennes mänskliga rikedomar (kreativitet, uppfattnings- och initiativförmåga, kunskaper, glädje, handlingskraft osv.) - hennes goda handlingar (vad gott som hon har gjort för andra) - möjligheterna som livet erbjuder Oftast behöver du inte gå vidare i processen. Det räcker att bara bekräfta medvetenhet om det godas existens. Men när du bedö- mer att det är produktivt att fortsätta processen, ta nästa steg. 4 Använd principen, allt vad man gör med andra (mot eller för), gör man med sig själv inom sitt inre, för att medvetandegöra hur indivi- den motarbetar det goda hos sig själv genom: - sina nedsättande tanke- och känslovanor inför sina förmå- gor och handlingar eller sitt sätt att inte ge rätten till sig att använda det goda som hon har - sin tankeverksamhet (föreställningar och idéer som strider mot verkligheten, t.ex. höga stränga krav, orättvis kritik, ne- gativt ältande, överdriva problem) - sina känslovanor (sitt beroende av att väcka och hålla sig fast vid negativa känslor och energier som oro, ilska, rädsla, bitterhet, aggressivitet osv.) 5 Belys konsekvenserna av detta handlande för henne själv: förhindrande av sina förmågor, försämrat självförtroende, stress, förlust av glädje och det goda i livet…
  27. 27. ______________________________________________________________________________ CONSCIENTIA institutet, www.conscientia.se cc creative commons 27 Bedöm den bekräftande kritikens verkningar. Utveckla ditt handlings- sätt och fortsätt efter behov. Främja tron på det goda samt styr perso- nen mot goda handlingar. Allmänna principer för konstruktiv feedback: - Undvik att döma, stämpla, skylla på eller tjata (moralisera). - Uttryck dig kort, omtänksamt och tydligt. - Förutsätt inte alls att han/hon ska acceptera det du säger. - Försök att handla i ödmjukhet, och se även dig själv genom den andra på något vis. (Allt det du ser hos den andra finns också i nå- gon mån och på något sätt hos dig själv.) Några exempel på den bekräftande kritiken: ”Jag observerar att du blockerar dina förmågor och kunskaper ge- nom att reagera på ett krävande och strängt sätt.” “Genom att du koncentrerar all uppmärksamhet på svårigheter för- lorar du kontakten med din kreativitet.” ”Jag tror att du lätt reagerar med en förnekande inställning när det dyker upp en möjlighet till glädje och samvaro.” ”Jag kan tänka mig att du ofta har förnekande tankar och känslo- vanor om dina förmågor och möjligheter eftersom du så lätt ger upp inför nya utmaningar.” ”Jag ser att du har en förnekande inställning till att lära dig nya sa- ker och att utvecklas i livet. Detta gör att du inte ger dig själv en chans att använda dina verkliga förmågor.” ”Det verkar som om du förhindrar dina förmågor och försöker få andra elever att imitera ditt mönster. Det är troligen den största or- saken till att du har så svårt att lära dig.” ”Jag uppfattar att din reaktion av ilska på din svårighet förhindrar dig att koncentrera dig på dina kunskaper och din utmaning.” ”Eftersom du ofta kommer för sent visar du att du inte respekterar dig själv.” ”Du ställer så stränga krav på dig själv, och på andra, att du blir trött av det och då orkar du helt enkelt inte alls att arbeta/studera. Du själv reagerar med revolt mot din stränghet och detta skapar en konflikt inom dig.” Principen med bekräftande kritik används också inför ett planerat ut- vecklingssamtal.
  28. 28. ______________________________________________________________________________ CONSCIENTIA institutet, www.conscientia.se cc creative commons 28 Kritik kan uttryckas genom en planerad process med hjälp av ett formu- lär med frågor för utvecklingssamtal, se bilaga 2: - första delen handlar om resultat, hur målen blev förverkliga- de, vad som saknas, vilka hinder upplevdes och planering- en av nya mål - andra delen undersöker arbetssituationen och samarbetet - tredje delen använder den konstruktiva kritikens principer Formuläret kan utdelas i förväg så att den kritiserade i lugn och ro kan reflektera över frågorna och förbereda svar. Det bästa är att kritiken är demokratisk, dvs. att den kritiserade i sin tur också kan kritisera den som kritiserar, men ofta är det bra att organisera detta i ett annat tids- moment. Ett sätt att kritisera den andra kort och konstruktivt, kan vara att du frå- gar den andra vilka dina två sämsta handlingssätt är i hennes ögon. Sen kan du tala om din åsikt om hennes två sämsta handlingssätt. 2.5 Självkännedom genom identifikation Ett viktigt sätt för att ha mera kunskap om sitt inre är identifikation, den tvingar en nästan att komma till insikt om sig själv. När ens irritation eller rädsla gentemot en annan är svår att hantera, betyder detta att man troligen har insikt om sig själv genom den andra. Man kan kalla detta för inre spegling. Detta enligt principen: allt vad vi ser hos den andra finns i oss själva på något vis. Man kan bli överdrivet upprörd (irriterad, arg, ledsen, rädd) på/för någon annan (eller på en viss situation) när den andra (eller situationen) på- minner om något i en som man inte vill se: • genom likheter (naturligtvis på olika sätt och i olika grad); en person som är arg inser sin ilska genom den andras ilska (men vill oftast inte ha denna insikt), en dominant person in- ser sin arrogans genom den andras maktlystna attityd; den som utnyttjar andra vill inte se sådant i andra • genom motsatser; en lat och passiv person inser sin för- nekande attityd genom en aktiv och initiativtagande person, en person som ofta är orolig eller sur inser sin attityd att älta och överdriva problem genom den glada; en spänd person vill inte ha kontakt med den spontana, eftersom det väcker medvetenhet om ens spändhet • genom ett annat mera komplicerat sätt; en snål person kan provocera dig till att inse hur du i din slösaktighet kastar
  29. 29. ______________________________________________________________________________ CONSCIENTIA institutet, www.conscientia.se cc creative commons 29 bort dina möjligheter, att du på detta sätt inte heller använ- der livets rikedomar Identifikation betyder medvetenhet om intentioner och känslovanor. Den behöver inte alls betyda likheter på den beteendemässiga nivån. Identifikation är ett viktigt verktyg för självkännedom och därmed också för självförtroendet. Alla barn skulle redan i skolan behöva ha grundkunskap om detta för att förebygga onödiga konflikter och ut- veckla sina relationer och sin samarbetsförmåga. Detta är den grundläggande anledningen till att den s.k. personkemin inte fungerar; den andra väcker insikter som man inte vill ha eller som man hatar. Men tvärtemot fungerar personkemin bra när människor väcker medvetenhet om det goda, t.ex. om sina förmågor, möjligheter, glädje, trygghet, goda minnen osv. I bilaga 3, Frågor om självkännedom, kan man väcka medvetenhet om sig själv genom att reflektera över sina föräldrar och vad andra tycker om en. 2.6 Att förstå och behandla det traumatiska För att kunna reflektera nyfiket och liksom se in i en person som har speciellt komplicerat handlingsmönster, till exempel stark likgiltighet, nedstämdhet eller impulsivitet, aggressivitet eller egocentricitet (hamnar lätt i försvar och/eller vill vara i centrum för uppmärksamhet) är det nyt- tigt att reflektera över processen av traumatisering. Ett komplicerat, besvärligt eller förstörande beteende är konsekven- sen av det problematiska i ens inre, dvs. konsekvensen av ens neurotis- ka värderingar, intentioner och känslovanor. Denna problematik uppstår delvis från en vanlig process, där människan motarbetar sig själv ge- nom att motarbeta sin medvetenhet. Alla människor lider av detta i någon grad. Processen kan beskrivas så här: • Människan upplever något ont som är viktigt i hennes liv. Individen försöker bli av med det genom att kämpa emot det, genom att för- neka det. Om det sker med en hård och dömande attityd, innebär detta att denna inte ens vill se det och då hamnar personen i att förneka medvetenhet om det. Individen tror att om medvetenhet förträngs då finns inte det onda. • Den mest väsentliga aspekten i människans existens är medveten- heten. Utan den är livet helt meningslöst. När medvetenheten för- nekas, förnekar människan sig själv. Individen upplever sig för- nekad, m.a.o. sårad och kränkt. På detta sätt, genom att censurera medvetenhet, traumatiserar personen sig själv.
  30. 30. ______________________________________________________________________________ CONSCIENTIA institutet, www.conscientia.se cc creative commons 30 • Eftersom hon upplever sig förnekad, leder detta till en känsla att man inte får finnas. Hon känner sig orättvist behandlad och tror att orättvisan kommer utifrån. Hon upplever sig lätt som ett offer av andra och vill revoltera samt reagerar med konstant flykt- eller kampattityd gentemot allt i livet, både mot gott och ont. Genom att förneka medvetenheten (minnet) om något smärtsamt, aktiverar hon upplevelsen av detsamma. Livet blir konstant försvar och kamp (stress). • Eftersom människan har förnekat sig själv, sin egen existens, finns ett starkt behov av att existera. Individen vill få bekräftelse på sin existens genom andra, så att andra ska reagera på dennas exi- stens. Denna person vill leva genom andra, som man ibland säger. Personen vill få andras uppmärksamhet. Det friska i detta är att det finns ett sunt behov av kärlek, värme, acceptans och ett behov av att få bekräftelse på att hon är värdefull som människa. • Men individen har förnekat sig själv och med detta kärleken. Då vill denna desperat få andras reaktion för att känna sig levande. Personen är inte van vid kärlek, därför blir lätt dennas försök att få andras reaktion (kärlek) neurotisk. Här förväxlas kärlek med makt. Individen använder varierande ”strategier” för att få: o Andras acceptans/beundran: ansträngning för att vara snäll, till lags, duktig, perfekt, räcka till för allt (gränslöshet), göra allt för att undvika andras avvisande, kritik, missnöje eller ilska, el- ler att eftersträva makt och social/materiell framgång. o Andras uppmärksamhet: önskan att jämt bli sedd av andra, beter sig och klär sig annorlunda, vill vara clownen i klassen, vill vara i centrum. o Andras medömkan/skuldkänsla: att agera som ett offer inför livet med självdestruktivitet och depressivitet för att provocera medömkan och för att skapa skuldkänslor hos andra. o Andras irritation/rädsla/hat/förakt: att bete sig på ett provo- kativt, elakt, aggressivt och/eller motbjudande sätt, att använ- da vulgärt språk... Den här processen börjar ofta i tidig barndom. Till exempel när en föräl- der agerar på ett avvisande, hånande eller aggressivt sätt mot barnet. Det finns också andra faktorer med, inte bara censuren, t.ex. perfektio- nismen, avundsjukan, som ytterligare förstärker den onda cirkeln. Människan reagerar vanligtvis gentemot det onda genom att ge tillbaka med samma mynt och på så sätt ökar mängden av det som är ont. Per- sonen har svårt att hantera det onda med något gott. För att möta denna censur krävs tolerans och kärlek. På ett kollektivt sätt kan man hjälpa hela gruppen genom att prata om denna process,
  31. 31. ______________________________________________________________________________ CONSCIENTIA institutet, www.conscientia.se cc creative commons 31 genom att väcka medvetenhet om den hos var och en. Insikten om detta ökar toleransen och förebygger destruktiva reaktioner och konflikter. Hjalmar Söderberg (svensk författare 1869-1941) skriver i sin bok ”Doktor Glas”, Albert Bonniers Förlag, 2005 (1905): ”Ingenting förringar och drar ned en människa så, som medvetandet att icke vara älskad… Man vill bli älskad, i brist därpå beundrad, i brist därpå fruktad, i brist därpå avskydd och föraktad. Man vill ingiva människorna någon slags känsla. Själen ryser för tomrummet och vill få kontakt till vad pris som helst.” 2.7 Det terapeutiska synsättet Terapins syfte är att klienten ska utveckla acceptans för att bli mera medveten om sig själv och för att komma till insikt om sina inre vanor, värderingar och intentioner på den känslomässiga och andliga nivån. Processen leder till att hon har å ena sidan bättre kontakt och starkare tro på sina mänskliga rikedomar och å andra sidan ökad medvetenhet om sina hämningar. Metoden baseras tekniskt på den traditionella freudianska psykoanaly- sen i den psykoanalytiska terapisituationen. Människosynen är dock ganska annorlunda. Människan ses som sin egen aktör i livet, som be- möter livets lycka och smärta med sitt eget förhållningssätt, med frihet och ansvar. Man är inte bara en konsekvens av det ärftliga, historiska och omgivningen. Under sessionen tar klienten upp det som hon anser viktigt eller intres- sant för att bättre förstå sig själv genom sina svårigheter och problema- tiska känsloreaktioner. Analytikern/terapeuten kan fråga vidare och sen tolkar detta för att ta fram medvetenheten som rör problematiken. Ingen gör någon illa medvetet och minst av allt sig själv. Analyssessioner eller terapisamtal har man minst en gång per vecka. Processen slutar när klienten bedömer att terapins syfte har uppnåtts el- ler att insatsen inte kompenseras med tid och pengar. Medvetenheten är den viktigaste aspekten i människans existens. Var och en av oss behöver utveckla och ”träna” den, såsom vi gör med kroppen, under hela livet på olika sätt. Sören Kierkegaard (dansk filosof 1813-1855) har uttryckt: ”Om jag vill hjälpa en annan människa måste jag först förstå det hon förstår. Gör jag inte det och försöker hjälpa denna människa ändå är det att hävda mig själv och visa mig bättre.”
  32. 32. ______________________________________________________________________________ CONSCIENTIA institutet, www.conscientia.se cc creative commons 32 3 RÄDSLA, ILSKA OCH ELAKHET 3.1 Känsla och emotion Att känna betyder att förnimma, upptäcka, vara medveten om någon- ting. Människan uppmärksammar verkligheten genom att känna efter. Att känna är en inre handling, som man kan göra med nyfikenhet, med kär- lek, alltså med vilja att vara medveten om det som man uppmärksam- mar. Orden känsla och emotion kan definieras så att betydelsen blir olika: Kärlek betyder värme, tacksamhet, ansvars- och initiativtagande. Den är en god inre handling. Kärleksfullhet är goda avsikter och stämmer överens med den universala etiken. Livets förutsättning, innehåll och mening är kärlek. Det är alltid vist att agera kärleksfullt. Även om du känner likgiltighet och avundsjuka, handla medvetet kärleksfullt genom att frustrera dina förnekande intentioner och emotioner. Leo Tolstoj (rysk författare, 1828-1910) skrev: ”Endast i kärleken upp- står sanningen.” Detta ser man praktiskt i det terapeutiska arbetet; en- dast i kärleksfullhet uppstår medvetenhet; klienten får kontakt med sin inre balans genom att tillåta medvetenhet om sina rikedomar, svårighe- ter och möjligheter. Människan ”finns” i den utsträckning hon accepterar kärleken. På detta vis är medvetenhet och kärlek nästan samma sak. Fjodor Dostojevskij (rysk författare, 1821-1881) beskrev människans motsägelsefullhet: ”Där det inte finns kärlek, finns inte heller förnuft.” Men också: ”Den som du mest älskar, sårar du först.” Känna (man vill upptäcka, vara medveten) Emotion (man vill inte upptäcka) kärlek glädje tacksamhet entusiasm nyfikenhet trygghet Ångest, rädsla likgiltighet, depressivitet eufori blind förälskelse irritation, ilska, hat överlägsenhet, aggressivitet Dessa känslor tillåter upptäckten av verkligheten och att acceptera den medvetenheten. Människan agerar med rätt stressnivå. Rädsla och ilska är känsloreaktioner inför hot och fara. I den mån de inte motsvarar det verkliga behovet är de reaktioner (attityder) för att för- tränga en känsla/uppfattning. De är symtom på att människan motarbe- tar medvetenheten om verkligheten.
  33. 33. ______________________________________________________________________________ CONSCIENTIA institutet, www.conscientia.se cc creative commons 33 Samhällets lagar och institutioner borde byggas enbart på kärleksfullhet. Visdom betyder förening av kunskap och kärlek. Negativa emotioner som rädsla, ångest, oro, ilska, bitterhet och aggres- sivitet skapas av attityder som censur, avundsjuka, perfektionism och storhetsvansinne. Då accepterar man inte medvetenhet om det verkliga som finns. Man hamnar i flykt- och kampattityd på ett neurotiskt sätt. 3.2 Krav - stimulans eller konflikt? Vettiga, praktiska krav som utmaningar att utföra något nyttigt och/eller glädjande är inspirerande. Krav betyder möjlighet att kunna utveckla sina förmågor och erfarenheter. Syftet är på förverkligandet, inte på personen. Men om kraven upplevs som att man måste vara på ett visst sätt, till ex. duktig, snäll, rolig, säker eller spontan, blir effekten den motsatta. Utåt kan man spela sin roll, men inåt blir man missnöjd, blockerad och revol- terad. Då upplevs kraven som fara och hot och man reagerar med flykt- och kampattityd (censur). När ett barn ofta hör vuxna säga, ”du är så duktig”, kan det upplevas som att man ska bli ännu duktigare och barnet kan anstränga sig mera och mera. Hon kan uppleva hon sig då vara mer accepterad och älskad. Detta kan förorsaka duktighetssyndrom; man får sin existens bekräftad genom att duga. Om det utvecklas starkt hos människan kan det leda till grundlig utmattning redan i hennes bästa arbetsår. Det är viktigt att inspirera andra, att bekräfta medvetenhet om goda handlingar och det goda som finns men inte ge fokus på själva männi- skan. Människan finns redan och det räcker. När kraven riktas eller upplevs på så sätt att man ska vara någonting, hamnar man lätt i självupptagenhet som bromsar den mänskliga utveck- lingen. När andra ställer krav på en, beror det på henne hur hon reagerar på dem. Om man själv har en vana att ställa stränga krav på sig själv (och på så sätt på andra), tar man åt sig av alla möjliga yttre impulser genom att uppleva dem som ett måste. Om man har en perfektionistisk och gränslös inställning upplever man sig som den mest centrala figuren i världen och då känns det lätt som att allt är ens eget ansvar eller egen skuld. Konkurrenssamhället har en social struktur där man upplever sociala si- tuationer som tävling och krav. Livet känns som en konstant kamp för den egna platsen; man måste vara någonting. Detta kan leda till att även vardagliga aktiviteter upplevs som hårda krav; sköta barn, diska, åka till jobbet, möta människor osv. Allt blir som prestation, då är glädjen
  34. 34. ______________________________________________________________________________ CONSCIENTIA institutet, www.conscientia.se cc creative commons 34 borta. Vi har alla en tendens att reagera med motstånd mot stränga krav, de upplevs orättvisa. Kraven kan vara vettiga men strängheten är orättvis. När jag upplever att kraven är auktoritära reagerar jag med revolt. Efter- som det är jag själv som hanterar kraven på mitt inre sätt, hamnar jag i konflikt med mig själv (det är jag som agerar auktoritärt). Jag ställer krav på mig själv, upplever orättvisa pga. strängheten, reagerar med mot- stånd mot mig själv och skapar med detta en inre konflikt. Detta leder till att jag uppfattar eller tolkar allt möjligt som orättvisa och konflikt och lätt upplever mig kränkt. Jag känner ett starkt behov av att hävda mig gent- emot det minsta möjliga. Konsekvensen blir rädsla, frustration, ilska, en- samhet och stressrelaterade sjukdomar. Krav som inspirerande utmaning är utvecklande men krav med sträng- het upplevs med revolt. 3.3 Om skuld, offerkänsla och maktlöshet Den sunda skulden betyder följande: • Skuldkänsla är ett symtom på att man har handlat med en felaktig, t.ex. perfektionistisk eller avundsjuk intention. Skuld är en sund inre varning, ett tecken på sundhet. • Det är viktigt att tillåta sig att känna skuld. Genom att reflektera över sitt handlande utvecklar man sin etiska förmåga. Den överdrivna skulden uppstår från attityden att skuldbelägga sig själv, döma och moralisera: • Det är vanligt att man skuldbelägger, överdriver och dömer sig själv, och andra. Nästa steg är att man hamnar i starka negativa emotioner som värdelöshet, hopplöshet och depression, vars syfte är att censurera medvetenheten om den sunda skulden och om sitt fel. Ofta är den sunda skulden bara en bråkdel av den totala skuld- och skamkänslan. Den sjuka aspekten, orsakad av sitt eget skuld(skam)beläggande, utgör den allra största delen. När man ser att en människa lider av skuld, reagerar man ibland med att vilja eliminera eller dämpa skuldkänslan i stället för att bekräfta medve- tenheten om den sunda skulden och medvetandegöra det sjukliga skuldbeläggandet. Genom att dämpa skulden blockeras befrielsepro- cessen, som alltid börjar med att man accepterar medvetenheten om sitt destruktiva sätt att förhålla sig till sina svårigheter. Människan är ett offer för olika stressande och orättvisa omständighe- ter. Den yttre omgivningen är aldrig helt sund eller rättvis. Frågan är hur
  35. 35. ______________________________________________________________________________ CONSCIENTIA institutet, www.conscientia.se cc creative commons 35 människan tar emot svårigheter och smärtsamma händelser. Är hennes inställning konstruktiv eller skadlig? Offermentalitet är en vanlig attityd som leder till onödigt lidande. I offer- attityden gör människan sig passiv och hopplös. Hon skyller på andra el- ler omständigheter och tar inte egna initiativ. Hon förnekar sitt ansvar och därmed sina möjligheter att agera annorlunda. Hennes uppfattnings- förmåga, bedömningsförmåga och kreativitet är nästan blockerade. Hon upplever att det inte finns någon utväg. Det är en väsentlig skillnad mellan att vara ett offer och offermentalitet. Alla är vi offer för orättvisor men man kan handla på ett sunt sätt för att förändra det som går att påverka och anpassa sig medvetet till det som inte går att påverka. Om du ofta upplever dig som ett offer, är det ett tecken på offermentali- tet. Försök att acceptera medvetenheten om detta för att avveckla attity- den och därmed kunna minska känslan av hopplöshet. Då har du möj- lighet att få kontakt med dina förmågor och kan bedöma situationen på ett mera balanserat sätt. Du hittar nya bättre sätt att agera på. Ofta bortförklarar (psykologiserar) man människans ansvar, delvis med syfte att inte skuldbelägga henne. Men det förstärker bara hennes offerattityd och förlänger lidandet. Emotion av maktlöshet betyder att man vill ha mera makt än vad man har i praktiken. Man vill till t.ex. förändra den andra, få den andra att handla på ett visst sätt. Ju mera makt man vill ha, desto mera maktlöshet och hopplöshet upplever man. Andra emotioner som avslöjar maktattityd är besvikelse, bitterhet, ångest och vanmakt. Man använder olika maktmedel som t.ex. ilska, aggressivitet, gråt, ledsnad, kränkthet, rädsla och desperation för att styra och manipulera andra. Ibland börjar denna ”skolning” med spädbarn när mamman eller pappan hotar och straffar barnet med avvisande och med andra destruktiva emotioner som ilska, neurotisk sorg eller gråt. Denna känslomässiga manipulation överförs lätt till följande generationer som ett familjemönster. Alla mår mycket dåligt av detta. Om du känner maktlöshet inom dig, stanna upp och reflektera över maktkampen. Erkänn att du bemöter den andra med maktinställning, att du vill styra och kontrollera. Den andra reagerar vanligtvis på samma sätt, vill styra dig med sina emotioner. Detta skapar destruktiva konflikter. Det kan vara så att ditt sätt att försöka hjälpa är att få den andra att göra/bete sig på det sätt du anser är det rätta. Du vill ha makt för att kunna styra. Du vill ha kontrollen för att få den andra att lyda dig. Detta är ett vanligt sätt att försöka ”hjälpa” den andra. Maktlösheten är ett tecken på att du har en felaktig inställning, din attityd är att föra krig. Med krig åstadkommer man ingenting nyttigt i
  36. 36. ______________________________________________________________________________ CONSCIENTIA institutet, www.conscientia.se cc creative commons 36 livet. Befinner man sig i en maktkamp har man redan givit makten till det som är destruktivt hos den andra. Man kan säga att man är i pakt, i samarbete med t. ex. barnets eller den vuxnes aggressivitet. Maktkamp kan ha dolda former. Attityder att vara för snäll och att vara ”till lags” döljer ofta en auktoritär inställning. Man vågar inte agera utåt för att inte, inför sig själv eller andra, avslöja sin starka auktoritära vilja. Ibland säger man: ”Jag har så svårt att säga nej.” Detta grundas ofta på att man har svårt att säga ja, att vara överens med andra. Man måste hela tiden motarbeta andra på samma sätt som man motarbetar sig själv. Anledningen till detta finns troligen i: - Kronisk censur och perfektionism; man tål inte att möta konflikter, missnöje eller avvisande. - Avundsjuka (missunnsamhet), man förnekar systematiskt det man i själva verket skulle vilja. Dessutom motarbetar man jämt sig själv och, som konsekvens, andra. I sin perfektionism blir det svårt att säga nej, för att man vill att alla jämt ska vara enbart nöjda. Man vill hela tiden uppleva sig vara accepterad av andra. Man har ett starkt behov av att få bekräftelse. Man är rädd för att bli avvisad och kritiserad. Detta berättar om en perfektionistisk och egocentrerad inställning. Man ställer stränga krav på sig själv och andra som leder till att man kritiserar och nedvärderar sig själv och andra åtminstone i sin känslo- och tankeverksamhet. Se kapitlet 2.6 om trauma. 3.4 Till lags, för snäll, rädsla att inte duga… Attityden att vara till lags, för snäll eller en stark rädsla för att inte duga döljer vissa intressanta aspekter. Låt oss säga att man är konstant rädd för att bli avvisad, kritiserad, att inte duga, inte räknas, att hamna i utan- förskap, att bli helt isolerad. Att vara till lags betyder att man inte respekterar sina egna åsikter, sin vilja, sin rätt att uttrycka sig. Man respekterar helt enkelt inte sig själv, man ”utplånar” sig själv. I en relation uppfattas detta som någonting obe- hagligt, och den andra reagerar lätt genom att avvisa den som försöker vara till lags. Det kan kännas provocerande, eftersom vi alla har denna attityd i viss mån, men vi vill inte vara medvetna om detta. Från en annan synvinkel provocerar detta ”till lags beteende” oss andra till att inte respektera den som vill vara till lags. Man hör inte till gemenskapen, lider av ensamhet, som icke- existerande. Dessa rädslor är symtom som man känner och man upple- ver att man inte har rätt att finnas till i en gemenskap. Samhörighet med andra är det väsentliga. Naturligtvis därför att man lever, älskar och kän- ner glädje just genom kontakten med andra. Att vara i gemenskap är att vara i kärleken, då upplever man känslan av sin existens.
  37. 37. ______________________________________________________________________________ CONSCIENTIA institutet, www.conscientia.se cc creative commons 37 När man upplever att man inte tillhör någon gemenskap, att man inte existerar, är detta tecken på att man inte är i gemenskap med sig själv i första hand, och man upplever sig vara oälskad. Detta kan vi säga med hänsyn till grundtanken; kärlek är livets grundkänsla. Man känner skuld. Vilket fel gör man? Eftersom man har tappat kon- takten med sig själv, upplever man en stark känsla av utanförskap, ut- stötthet, icke existerande. Man är inte älskad. Vanligtvis reagerar man med mycket skam, skuld och rädsla för denna medvetenhet. Man upple- ver skuld för detta, man gör verkligen ett allvarligt fel inom sig. Skulden är inte den andras utan ens eget fel. Hur händer detta? Människan är i grund och botten sin medvetenhet. När man förtränger medvetenhet om något viktigt i sitt liv, förtränger man samtidigt sig själv, ofta på ett kroniskt, vanemässigt sätt. Då gör man sig icke existerande. Man skapar upplevelsen av utanförskap, man är verkli- gen utanför sig själv, dvs. i stort sett utan kontakt med sitt inre. Detta är eget fel och skapar därför skuldkänsla. Eftersom man själv förnekar sig själv (genom att förneka sin medvetenhet) upplever man att man inte är värd att bli älskad. Man tränger bort medvetenhet, dvs. sig själv. Varför förtränger man så starkt medvetenhet? Det kan vara att pappan ofta är berusad och slår mamman, att föräldrarna nästan aldrig är hemma, att de är mer intresse- rade av sina jobb, eller är mycket auktoritära, att man blev våldtagen osv. Man vill inte att sådant sker, man vill inte veta om det, man vill inte kom- ma ihåg detta utan förtränger medvetenheten om det och förnekar då samtidigt kontakten med sig själv. Man förnekar sig själv, dvs. kärleken. Detta känns skamligt och kränkande. Man blir lätt kränkt. För att nu i vardagen kunna undvika medvetenhe- ten om denna skam och självförnekelse anstränger man sig till det ytters- ta för att bli bekräftad av andra, för att inte bli avvisad av andra. Man an- stränger sig att vara snäll, duga oändligt, vill bli beundrad till varje pris. Man försöker på alla möjliga sätt att inte bli kritiserad. Man är fobiskt rädd för medvetenheten om sin skam och självförnekelse. Då uppstår beteen- det till lags, för snäll, tyst och rädd. Och med denna inre aktivitet gör man sig ytterst lätt kränkt. Man upplever andras kommentarer eller kritik som kränkande eftersom man kränker sig själv genom att förneka sig själv. Vad betyder uttrycket att man tar för mycket ansvar? Det är vanligt att barn till alkoholiserade eller på annat sätt sjuka föräldrar tar för myck- et ansvar. De sköter sina små syskon, hushållet och försöker även göra allt för att pappa ska sluta supa. De gör allt för att andra inte ska se att pappan super. Och andra bekräftar att de tar för mycket ansvar. Men det är något felaktigt i detta eftersom ansvar förutsätter frihet och bara frihet leder till ansvar. I så fall kan man säga att barnet tar för myck- et frihet. Men barnet upplever sig inte alls fritt, tvärtom, som i fängelse. I själva verket anstränger sig barnet gränslöst till det yttersta för att lyckas dölja medvetenhet om att pappan super. Barnet gör allt för att inte själv
  38. 38. ______________________________________________________________________________ CONSCIENTIA institutet, www.conscientia.se cc creative commons 38 behöva ha medvetenheten om att pappan föredrar flaskan före familjen. Med detta förnekar hon sig själv. Man kunde tolka att i dessa fall har barnet troligen en stark attityd av censur, perfektionism och möjligen av- undsjuka. Just detsamma som den alkoholiserade pappan vanligtvis har i sig. Man vill ha kontroll som överlevnadsstrategi. Ofta i denna situation finns redan hos barnet ett starkt försök att ha kontroll. I själva verket vill barnet kontrollera medvetenheten, eliminera den. Konsekvensen blir att hon anstränger sig för att eliminera sig själv. Man är sin medvetenhet. Att lyckas kontrollera medvetenhet (om pappas supande) blir som den enda möjliga överlevnadsstrategin, men det är en fälla. Denna strategi leder till att man förnekar sig själv och det upplevs som mycket orättvist och krän- kande. Varför är detta kopplat med starka krav och press? Personen som li- der av detta symtom upplever ofta livet med starka krav och press, var- för? Gränslösheten i hennes krav förorsakas av egen gränslöshet. Att man inte vill ha medvetenhet om något som är verkligt förutsätter stark vilja och en gränslöshet för att tränga bort medvetenheten. En så stark vilja innebär en auktoritär och hård attityd som vanligen visar sig i perfek- tionism och storhetsvansinne (attityder som vi alla lider av i någon mån). Kravfullheten blir en vana, ett beroende så att kravlöshet blir en okänd fara. Som en klient uttryckte: ”Kraven ger mig upplevelsen av att jag exi- sterar. Utan krav finns jag inte.” Medvetenhet är den befriande möjligheten och den öppnas i kärle- ken. Medvetenhet om allt detta i sig är den befriande möjligheten. Att man accepterar att man hamnade i en fälla. Att alla krav att lösa proble- met fungerar som blockering, att det finns ingen brådska att bli av med detta. Medvetenhet öppnas inom människan bara i frivilligheten, i kärle- ken. Alla krav eller skuldbelägganden fungerar bara som censur och för- hindrar befrielsen. Man behöver träna sig i att möta sig själv medvetet med värme, tacksamhet och acceptans. Denna reflektion kan också tillämpas vid depression och aggressivitet, dvs. man kan byta begreppet till lags och tyst mot depression eller ag- gressivitet. Självklart finns det också andra aspekter med, som till exem- pel avundsjuka, perfektionism och storhetsvansinne. 3.5 Förhållningssätt för att hantera negativa emotioner Bakom problematiskt beteende finns problematiska emotioner. Det är just negativa emotioner som man ofta behöver möta först. Alla vet att negativa emotioner som ilska eller rädsla inte är förbjudna. Det går helt enkelt inte att förbjuda känslor. Men hos oss finns det en stark konflikt mellan det intellektuella och känslomässiga. Intellektuellt vet vi att det inte är förbjudet att vara rädd
  39. 39. ______________________________________________________________________________ CONSCIENTIA institutet, www.conscientia.se cc creative commons 39 eller arg, men känslomässigt agerar vi tvärtom. Negativa (fula) emotioner får inte finnas, dvs. synas. Och det är den här aspekten inom oss som styr oss åt fel håll. Det är svårt att möta arrogans, likgiltighet, ilska eller aggressivitet på ett balanserat sätt. Negativa emotioner innebär starka negativa energier. Man vill undvika att se och hantera ilska hos andra (och hos sig själv). Därför smittar ilskan lätt. När man tränger bort medvetenhet om rädslan/ilskan och beter sig som ”snäll”, ökar ilskan och bitterheten hos båda. Nedan finns några allmänna principer för att möta ilska, rädsla, sorg, depressivitet, missnöje, aggressivitet osv. Förnim öppet, låt dig inte smittas av negativa emotioner (energier). • Försök att vara nyfiken på den andras emotioner. Ta emotionellt avstånd från ilska och rädsla för att kunna undersöka den med din balans i behåll. Men om du ändå upplever en överdriven känsloreaktion, tillåt dig att känna den för att inte förneka medvetenhet om den, och försök samtidigt agera så vist som möjligt. • För att kunna bearbeta dina egna känsloreaktioner medvetet kan det ibland vara nyttigt att räkna till tio eller att ta ett djupt andetag, vilket har en lugnande effekt. På så sätt får du mera tid till att reagera med större balans. • Om möjligt belys den andres emotioner med öppenhet och respekt, till exempel: ”Jag tror att du är ganska stressad (frustrerad, missnöjd, arg…) just nu. Stämmer det?” Ibland kan man säga enkelt och vänligt: ”Vad irriterad du är idag. Vill du berätta om vad som oroar dig?” Den arga vill alltid att hennes missnöje blir sett. • Undvik att falla in i den aggressivas (depressivas) argumentation. Hon har en bristande logik och/eller intentioner; hamna inte i personens resonemang men observera uppmärksamt. • När den andra försöker lägga skulden på dig, hamna inte i försvar. Visa systematiskt hennes felaktiga handling, att hon i själva verket skuldbelägger sig själv, vilket är orättvist. • När någon försöker förolämpa dig, reagera inte med ledsnad, rädsla eller hat utan koncentrera dig intensivt på något konstruktivt även om du inte säger något. Du kanske säger: ”Det låter som du förnedrar dig själv.” • Ta inte åt dig av de dumma ord och negativa energier som du får ta emot. Ge inte rätt till det nedlåtande och avvisande. Den som handlar elakt har sitt eget ansvar, skuldbelägg inte dig själv. Du har ditt ansvar i sättet som du bemöter denna ignorans. Du kan kanske säga: ”Jag uppfattar att du undervärderar dig.”
  40. 40. ______________________________________________________________________________ CONSCIENTIA institutet, www.conscientia.se cc creative commons 40 • Ge inte den psykologiska makten till den elaka. Om du har intagit försvarsställning eller en offerattityd innebär detta att du har gett makten till det elaka; avveckla den här inställningen inom dig. • När du idealiserar den andra, hamnar du lätt i frustration och ilska (stress). Du vill inte se det du ser, du vill inte ens komma ihåg hur den andra brukar agera. Då förnekar du din medvetenhet och detta leder till att du reagerar fel, destruktivt, du förnekar dig själv. Se den andra som hon är, förvänta inget annat. Blunda inte och överdriv inte. Undvik att bortförklara eller döma. Samla konkreta fakta. • Bekymra dig inte när det inget tjänar till. Om du tänker över en svår sak, skapa nya idéer, utveckla en praktisk handlingsplan. Mal eller älta inte, det är rent destruktivt (elakt). • Undersök allt från ett större perspektiv. Kommer du ihåg det om ett år? Är din reaktion till nytta för andra? Vilken betydelse har det för kollektivet, för mänskligheten? • Avveckla bitterheten och offerattityden. Reflektera över: - Hur påverkar din bitterhet ditt liv? - Vilka förväntningar har du som förorsakar din frustration? - Sluta att döma. Ingen har rätt att döma den andra. • Kom ihåg att kärleksfullhet är en mycket starkare energi än förnekelse (ilska, hat, rädsla...). 3.6 Hur undvika att bli sårad Låt oss först reflektera över följande dialog: - Kalle försöker såra Lena. Vems fel är det? - Felet är enbart Kalles. Man har aldrig rätt eller anledning att såra andra. - Lena blir sårad. Vems fel är det? - Enbart Lenas. Kalle kan inte styra Lenas känslor. - Är det vist att bli sårad? Nej! - Lena är inte vis. - Lena tar åt sig och använder Kalles elaka ord för att såra sig. - När Kalle angriper en annan person, angriper han sig själv i sina känslor och tankar. - Han handlar elakt mot sig själv inom sig, som gör att han mår dåligt och lider av detta, på sätt och vis straffar han sig själv. Allt vad vi gör mot andra, det gör vi först och främst inom oss, mot oss själva. På så sätt skulle Lena kunna reagera gentemot Kalle och säga:
  41. 41. ______________________________________________________________________________ CONSCIENTIA institutet, www.conscientia.se cc creative commons 41 - ”Kalle, jag tror att du nedvärderar dig själv, du gör dig själv illa.” Det är aldrig rätt att såra andra. Det finns heller inte någon anledning att ta åt sig den andras förolämpningar. För att undvika att uppleva dig sårad, gör följande reflektioner: 1 Ställ inga krav på att inte bli sårad. Det är bra att för sig själv medge att man blir sårad, och att även minnas exempel på detta från det förflutna, från barndomen… Vanligen blir man besviken och arg på sig själv när man blir sårad. Detta betyder att man ställer krav på sig själv att inte bli sårad. Dessa krav fungerar genom att de blockerar medvetenheten om att man blir sårad. Detta leder till att man motarbetar sig själv och detta skapar en känsla av hopplöshet. Där- för vore det viktigt att tillåta sig att bli sårad. 2 Reflektera över ansvaret för dina känslor. Vem är ansvarig för dina känslor, för ditt känsloliv? Endast du själv, ingen annan har makten eller kontrollen över dina känslor, över det sätt som du reagerar känslomässigt gentemot elakheter eller lycka. Det är du själv som tar åt dig av andras elakheter. Du använder den andras ord för att göra dig själv illa, så mycket som du ”vill”. Kom ihåg: Den som an- griper en annan person, angriper sig själv i sina känslor och tankar. 3 Att inte acceptera identifikationen betyder att du sårar dig själv. När någon kränker dig, väcks insikten om din överdrivet självkritiska och destruktiva läggning. Med andra ord, den andras förnekande handling speglas i ditt inre genom identifikationen. Vanligtvis vill man inte vara medveten om sitt självförnekande och reagerar mot medvetenheten om detta. På detta sätt angriper du dig själv, eftersom människan är sin medvetenhet. Om man tar åt sig den andras avvisande eller förolämpande handling, beror det på att man lider av ett nedsättande förhållningssätt gentemot sig själv. Det viktigaste är att komma ihåg; man får uppleva sig sårad, det är inte förbjudet. Tillåt dig själv att bli sårad, men kom samtidigt ihåg att dina emotionella reaktioner är ditt eget ansvar. 3.7 Förhållningssätt inför aggressiva handlingar Emotioner går inte att förbjuda men destruktiva handlingar ska man för- söka tydligt förhindra. Man behöver markera gräns mot det destruktiva. Rättvisa regler och struktur betyder trygghet och trivsel. Det finns två ni-
  42. 42. ______________________________________________________________________________ CONSCIENTIA institutet, www.conscientia.se cc creative commons 42 våer för att sätta stopp för den destruktiva handlingen; den individuella och kollektiva nivån. Följande principer gäller i den personliga kontakten: Handla tidigt och tydligt • Rikta dina åtgärder mot att förhindra den destruktiva handlingen, inte mot själva personen. • Säg ”nej” med positiv psykologisk energi. • I nödsituationer, använd din ilska som styrka. • Sätt gränser genom att tydligt uttrycka dina motiv när så behövs. • Utvärdera orsaken till den andras aggressivitet. Finns det någon logisk anledning? Försök att få fram det sakliga. • Om den andra är besviken (ledsen, arg), fråga rakt ut och respektfullt om personens förväntningar. • Om den andra agerar hotfullt och kan vara farlig, bemöt denna med mycket respekt. Be andra om hjälp när det behövs. Handla långsiktigt • Förändra ditt eget handlingssätt med kreativitet. Detta provocerar förändringar i den andras beteende. • I stället för att klaga på hennes destruktivitet, be om idéer och förslag för att förbättra situationen. • Undvik situationer där det uppstår ”vinna – förlora” -stämning, sådant leder lätt till hämndbegär. Använd en strategi som leder till att båda sidor vinner något. • Visa tydligt de fördelar som personen kan uppnå genom att förändra sitt handlingssätt. • Skriv ner viktiga fakta om problemet, analysera och prioritera olika aspekter och utveckla en konkret handlingsplan. I svåra fall kan det vara bra att skriva dagbok om besvärliga händelser: datum, beskrivning av händelsen, vad den andra sade, vad du sade, hur du skulle ha svarat. • Skriv i förväg på papper vad du vill säga. Genom detta kan du formulera ditt budskap väl och undvika onödig provokation. • Sätt dig tillfälligt men ordentligt in i den andras position för att bättre förstå dennas intentioner och möjliga vanföreställningar, så att du bättre kan förnimma hur personen fungerar.

×