Your SlideShare is downloading. ×
Handbok i       CONSCIENTIA       METODEN       för utveckling av psyko-soma-socio________________________________________...
______________________________________________________________________________     2CONSCIENTIA institutet, www.conscienti...
HANDBOK I CONSCIENTIAMETODEN            för utveckling av det psyko-soma-socio   INNEHÅLL                                 ...
Bilagor            1       Mänskliga rikedomar och hämningar ………………..71            2       Frågor för utvecklingssamtal ……...
1           INLEDNING1.2         Metodens syfte och ursprung           CONSCIENTIA Institutet för psykoanalys och organisa...
-           Miljöförgiftning som till exempel bekämpningsmedel i ma-                       ten förorsakar sjukdomar.      ...
Metoden härstammar från olika filosofer, pedagoger och terapeuter. Den           viktigaste filosofiska källan är Sokrates...
1.2            ÖVERBLICK OM CONSCIENTIAMETODENProblem/utmaningar        Hur ska man utveckla den psykiska och fysiska häls...
2           MÄNNISKOSYN            Hälsa, personlig utveckling, motivation för inlärning/arbete och goda re-            la...
2.1         Människosyn och grundtankar            Människan kan betraktas som en aktör i tre dimensioner:            -   ...
Människan vill leva, vara med, bli älskad, upptäcka verkligheten och för-            verkliga sina möjligheter i livet. Me...
I kroppen finns det tre väsentliga fysiologiska funktioner: det neurologis-            ka (kroppens kommunikationssystem),...
Vi reagerar och handlar med vår vilja. Vi är offer till orättvisor och ag-            gressioner men de är vi som förhålle...
Just då när man blir överdrivet upprörd gentemot den andras beteende-            kan speglingen vara den viktigaste aspekt...
MÄNNISKAN ÄR SIN MEDVETENHET.            Medvetenheten inkluderar den metafysiska (andliga), känslomässiga            (int...
arg, blir det inte bättre genom att man själv blir arg. Om någon är i kon-            flikt, hjälper det inte att själv ha...
Ju mer ansvar och frihet desto mindre alienation och mera medveten-            het, dvs. mera självständiga och kärleksful...
2.2         Mänskliga rikedomar och hämningar           Grundprincipen är att vi alla har alla slags mänskliga rikedomar, ...
Idealisering; idealiserar sig själv (perfektionism, storhetsvansinne),             ställer stränga/gränslösa krav på sig s...
vilja veta mera om det och undersöka det och sen skapa en konstruktiv            strategi för att försöka leda dessa eleve...
Idealisering, perfektionism, storhetsvansinne och narcissism            Man idealiserar = skönmålar, övervärderar, man vil...
Vanligtvis lider kvinnan mera av perfektionismen och mannen mera av              storhetsvansinnet. Båda attityderna är gr...
Projektion            Projektion är ett sätt att censurera. Man överför sina egna negativa            avsikter, sina känsl...
Detta är en livsattityd mot sig själv: man hindrar sin egen glädje,           utveckling, möjligheter samt mot andra: man ...
hon hyser offermentalitet och har tendensen att förneka sig själv genom            sin egen attityd av censur, stränghet, ...
Använd följande process för den bekräftande kritiken:            1 Iaktta ditt emotionella tillstånd.                Om du...
Bedöm den bekräftande kritikens verkningar. Utveckla ditt handlings-             sätt och fortsätt efter behov. Främja tro...
Kritik kan uttryckas genom en planerad process med hjälp av ett formu-           lär med frågor för utvecklingssamtal, se ...
bort dina möjligheter, att du på detta sätt inte heller använ-                        der livets rikedomar            Iden...
•    Eftersom individen upplever sig förnekad, upplever han/hon att                han/hon inte finns. Personen känner sig...
sätt. Insikten om detta ökar toleransen och förebygger destruktiva reak-            tioner och konflikter.            Hjal...
3           RÄDSLA ILSKA OCH ELAKHET3.1         Känsla och emotion           Att känna betyder att förnimma, upptäcka, var...
Samhällets lagar och institutioner borde byggas enbart på kärleksfullhet.            Visdom betyder förening av kunskap oc...
är orättvist. När vi upplever att kraven är auktoritära reagerar vi med            konflikt, vi vill inte det. Eftersom de...
Det är en väsentlig skillnad mellan att vara ett offer och offermentalitet.           Alla är vi offer för orättvisor men ...
Conscientiametoden
Conscientiametoden
Conscientiametoden
Conscientiametoden
Conscientiametoden
Conscientiametoden
Conscientiametoden
Conscientiametoden
Conscientiametoden
Conscientiametoden
Conscientiametoden
Conscientiametoden
Conscientiametoden
Conscientiametoden
Conscientiametoden
Conscientiametoden
Conscientiametoden
Conscientiametoden
Conscientiametoden
Conscientiametoden
Conscientiametoden
Conscientiametoden
Conscientiametoden
Conscientiametoden
Conscientiametoden
Conscientiametoden
Conscientiametoden
Conscientiametoden
Conscientiametoden
Conscientiametoden
Conscientiametoden
Conscientiametoden
Conscientiametoden
Conscientiametoden
Conscientiametoden
Conscientiametoden
Conscientiametoden
Conscientiametoden
Conscientiametoden
Conscientiametoden
Conscientiametoden
Conscientiametoden
Conscientiametoden
Conscientiametoden
Upcoming SlideShare
Loading in...5
×

Conscientiametoden

2,670

Published on

0 Comments
0 Likes
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

No Downloads
Views
Total Views
2,670
On Slideshare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
0
Actions
Shares
0
Downloads
8
Comments
0
Likes
0
Embeds 0
No embeds

No notes for slide

Transcript of "Conscientiametoden"

  1. 1. Handbok i CONSCIENTIA METODEN för utveckling av psyko-soma-socio______________________________________________________________________________ 1CONSCIENTIA institutet, www.conscientia.se cc creative commons
  2. 2. ______________________________________________________________________________ 2CONSCIENTIA institutet, www.conscientia.se cc creative commons
  3. 3. HANDBOK I CONSCIENTIAMETODEN för utveckling av det psyko-soma-socio INNEHÅLL Pag. 1 INLEDNING …………………………………………………………….. 05 1.1 Syfte och ursprung ………………………………………………………05 1.2 Överblick om metoden ……………………………………………...…..08 2 MÄNNISKOSYN OCH SJÄLVKÄNNEDOM … ……………..…….. 09 2.1 Människosyn och grundtankar …………………………………………10 2.2 Mänskliga rikedomar och hämningar ………………………………….18 2.3 Självförtroende och självkännedom …………………………………...24 2.4 Bekräftande kritik och utvecklingssamtal ………...……….…………..25 2.5 Självkännedom genom identifikation ………………….……………….28 2.6 Att förstå och behandla det traumatiska ……………………….……29 2.7 Det terapeutiska synsättet ………………………….…………………..31 3 RÄDSLA, ILSKA OCH ELAKHET …………………………………....32 3.1 Känsla och emotion ……………………………………………………..32 3.2 Krav – stimulans eller konflikt? ………………………………………...33 3.3 Om skuld, offerkänsla och maktlöshet …………………………...…...34 3.4 Till lags, för snäll, rädsla att inte duga…………………………...…….36 3.5 Förhållningssätt för att bemöta negativa emotioner .…………...……38 3.6 Hur undvika att bli sårad ………………………………………………..40 3.7 Hur hantera elakhet och aggressivitet …………….…………….…….41 3.8 Hur bemöta mobbning ……………………………………….………….43 3.9 Hur bemöta ”problemperson” – sammanfattning ……….……………48 4 STRESS OCH HÄLSA – EN FRÅGA OM ATTITYDER ……….…...50 4.1 Om psykosomatik och vilja ………………….………………………….50 4.2 Den sunda och sjuka stressen ……………………………………....…51 4.3 Symtom är nyttiga larmsignaler ………………………………………...52 4.4 Om den fysiologiska stressreaktionen ………………………………...53 4.5 Hur hantera stress …………………………………………………….…54 5 FÖREBYGGANDE OCH BEHANDLING AV BERODENDE……….56 5.1 Ingen vill bli beroende …………………………………………………..56 5.2 Fördelar och nackdelar i beroende ………….……………….….........56 5.3 Förebyggande …………………………………………………..……….57 5.4 Stegen i den individuella processen …………………………………..58 5.5 Kollektivt medvetandegörande ……………………………………...…59 6 SAMARBETE OCH RÄTTVISA …………………………..….………..61 6.1 Samarbete ………………………………………………………….….…61 6.2 Organisationsschema med direkt demokrati ……………………..…..63 6.3 Regler och konsekvenser ………………………...…………….….…...64 6.4 Hur hantera konflikter ……………………………………………….…..66 6.5 Ett svårt fall – arbetsplan för samarbete ………………………….…..68 6.6 Rättvisa, frihet och direkt demokrati…………………………….…......69______________________________________________________________________________ 3CONSCIENTIA institutet, www.conscientia.se cc creative commons
  4. 4. Bilagor 1 Mänskliga rikedomar och hämningar ………………..71 2 Frågor för utvecklingssamtal …………………………72 3 Frågor för självkännedom …………………………….73 4 Arbetsplan för samarbete …………………………….74 5 Exempel på arbetsplan för samarbete ……………...75 6 Organisationsschema ………………………………...76 7 Frågor om arbetsplatsens kvalitet …………….……..77 8 Resumé: Vision, grundtanke och bildsymbol .……...78Conscientia Institutet för psykoanalys och organisationsutveckling Handelsvägen 24, 12232 Stockholm, Sverige +46-708-742080 Harjutori 10 A 14, 00500 Helsingfors, Finland +358-44-3444616 Rua Cayowaa 869, 05018-001 São Paulo, Brasilien +55-11-91892934 www.conscientia.se, info@conscientia.seCC Creative Commons: Allt material av Conscientia kan kopieras genom att ha käl-lan synlig och texten oförändrad.Den här versionen är uppdaterad 2012-01-30.______________________________________________________________________________ 4CONSCIENTIA institutet, www.conscientia.se cc creative commons
  5. 5. 1 INLEDNING1.2 Metodens syfte och ursprung CONSCIENTIA Institutet för psykoanalys och organisationsutveckling har som sitt syfte att utveckla, integrera och tillämpa det psykoanalytis- ka synsättet och de kognitiva metoderna inom det terapeutiska arbe- tet på både den individuella och kollektiva nivån. Institutet har utvecklat ett speciellt koncept kallat Conscientiametoden. Ordet conscientia är latin och betyder medvetenhet. Människan är en helhet av ”psyko-soma-socio”: - den psykiska dimensionen; det intellektuella, känslomässi- ga och andliga (metafysiska) - den somatiska aspekten; kroppen, den fysiska och fysiolo- giska aktiviteten - den sociala strukturen; nära relationer, studie- och arbets- organisationen och samhällsstrukturen Metoden används för att behandla bl.a: - samarbete och relationer på arbetsplatsen - stress, spänningar, ökat blodtryck, huvudvärk, ont i ryggen, magkatarr, psykosomatiska sjukdomar - traumatiska minnen, instängdhet, depression - laddade emotioner som ångest, rädsla, ilska, bitterhet - svårigheter med nära relationer, personlig utveckling - elakhet och destruktivitet - konflikthantering - brist på arbets- eller studiemotivation, koncentrations- svårigheter - missbruk och beroende - fobier och tvångsmässiga beteenden som flygrädsla och stamning - organisationsutveckling för ökat initiativ och ansvar - förstärkt medvetet ledarskap Människan uttrycker sin ohälsa på varierande sätt: via kroppsliga be- svär och sjukdomar, psykiska symtom och/eller sociala svårigheter. An- ledningarna är multipla och hör till följande områden: - Under barndomen har ens egen familj sina speciella socia- la och känslomässiga svårigheter, ofta i form av intolerans, aggressivitet, avvisande och/eller förnedring. - Man lider av sina genetiska svagheter; ärftliga problem både på det fysiska och psykiska planet.______________________________________________________________________________ 5CONSCIENTIA institutet, www.conscientia.se cc creative commons
  6. 6. - Miljöförgiftning som till exempel bekämpningsmedel i ma- ten förorsakar sjukdomar. - Samhälleliga orättvisor förorsakar mänskligt lidande. Själ- va den rådande socioekonomiska strukturen, kapitalismen grundar sig på hårda värderingar, liksom individualismen, gi- righeten, alienationen av arbetskraften från beslutsfattande samt ytligheten som konsumismen främjar. - Man har själv sitt eget sätt att möta glädje, kärlek, möjlighe- ter, utmaningar och problem på mer eller mindre livsbeja- kande sätt. Man har sin egen attityd till att tackla livet, sin egen vilja och sitt eget ansvar. Det är något som man inte rationellt kan förutse eller förstå. Den sist nämnda faktorn, den egna viljan, är grunden till förändringar ef- tersom den innebär frihet och ansvar. Där finns hoppet för ett bättre liv, även om de andra faktorerna fortsätter oförändrade. Hoppet finns i an- svaret och friheten, inte i känslan av att vara offer. Hur man använder sin vilja, vilken attityd man har gentemot livets rikedomar och möjligheter samt gentemot svårigheter och problem, det är viljans sak. Vilket är ens förhållningssätt, hur vill man ha det i livet? I Conscientiametoden är grundhypotesen den som Sokrates (grekisk fi- losof, cirka 469-399 f.Kr.) uttryckte: “Känn dig själv.” Självkännedom, dvs. medvetenhet om sig själv, är den väsentliga aspekten för psykisk och fysisk hälsa. Bland människor, på hemmaplan, på arbetsplatser, i skolor och andra sammanhang där människor möter varandra, finns det alltid behov av att främja personlig utveckling och samarbetsrelationer. Individer kan må dåligt och den psykosociala miljön kan vara otrygg och sakna tydlig struktur och stimulans till samarbete. Conscientiametoden presenterar redskap för att: - öka människans motivation för arbete, inlärning, deltagande och personlig utveckling; ansvar, initiativ- och samarbets- förmåga - öka den psykiska och fysiska hälsan både på den individu- ella och kollektiva nivån Konceptet bygger på två dimensioner: - den individuella dimensionen; kännedom om sig själv och andra - den sociala dimensionen; tillämpning av samarbetsregler, utvecklade genom en demokratisk process Detta förbättrar sammanhållningen och känslan av tillhörighet mellan människor och främjar kärlek och hälsa.______________________________________________________________________________ 6CONSCIENTIA institutet, www.conscientia.se cc creative commons
  7. 7. Metoden härstammar från olika filosofer, pedagoger och terapeuter. Den viktigaste filosofiska källan är Sokrates. Man kunde även nämna Fjodor Dostojevski, Sigmund Freud, Erich Fromm och Viktor Frankl. Människo- synen baseras till stor del på integral psykoanalys, vars grundare heter Norberto Keppe (österrikisk-brasiliansk psykoanalytiker, 1927-). Princi- perna för den sociala dimensionen är inspirerade av Anton Makarenko (rysk pedagog, 1888-1939) och den erfarenhet som Jordlösa Lantarbe- tares Rörelse i Brasilien (omfattar två miljoner människor) har utveck- lat i sina bosättningar, kooperativ och skolor genom tillämpning av direkt demokratiska metoder under cirka 25 år. Albert Einstein (tysk fysiker, 1879-1955) kritiserade dåvarande skolor. Detta gäller även idag. Inte bara skolor utan kritiken inkluderar hela sam- hället. Enligt honom är skolans syfte, förutom att väcka individens medfödda talanger och nyfikenhet, också att utveckla individens känsla och ansvar för andra människor. Han kritiserade skolan för att i stället glorifiera individen och skapa konkurrensmentalitet. ”Människan ska vär- desättas efter vad hon är kapabel att ge i stället för efter vad hon är kapabel att tillskansa sig.” Skolans värderingar är en konsekvens av ar- betslivets värderingsstruktur; exploatering, konkurrens och pengar. … På följande sida, 1.2 Helhetsbild om Conscientiametoden, finns en kort sammanfattning om metoden. I den vänstra kolumnen finns exempel på olika problem och utmaningar. I mittenkolumnen finns listan med de vik- tigaste grundtankarna som används och i den högra kolumnen finns me- toderna eller ”verktygslådan”. Grundtankar och metoder förenas och ut- nyttjas alltefter varje falls behov. Man kan läsa och tillämpa materialet efter eget intresse genom att välja kapitlet som mest motsvarar ens behov. Men för att kunna förstå helhe- ten behöver man först läsa kapitel 2, Människokännedom, som ger den grundläggande tankestrukturen för alla praktiska tema. Det skulle vara önskvärt om denna text kunde vara till nytta särskilt för den som upplever sig osäker och sårbar. Att medvetet acceptera sin svaghet, i stället för att försöka visa sig stark och säker.______________________________________________________________________________ 7CONSCIENTIA institutet, www.conscientia.se cc creative commons
  8. 8. 1.2 ÖVERBLICK OM CONSCIENTIAMETODENProblem/utmaningar Hur ska man utveckla den psykiska och fysiska hälsan? Mycket att göra, brist på resurser, stress och psykosomatiska sjukdomar Att få en oenig och missnöjd grupp att samarbeta? Hur kan man hantera negativa emotioner som ångest, rädsla, ilska, arrogans och hat? Likgiltighet och lathet Depression, aggressivitet och missbruk Skvaller, intriger och nedvärdering av andra, t ex. förnedrande ironi? Hur kan man bearbeta bitterhet och hämndmentalitet? En person vill ha allas uppmärksamhet - maktbegär. Principer för konflikthantering Hur systematiskt förebygga och förhindra destruktiva handlingar? Svaghet, osäkerhet, dåligt självförtroende, till lags, tyst, rädd för att inte duga Kärlek, sexualitet och nära relationer, relationsberoende Hur ska man hantera organisatoriska eller samhälleliga orättvisor?Grundtankar- Ansvar förutsätter frihet och frihet leder till ansvar. Människan styr sina känslor, tankar och handlingar. Hon har ansvar för sin inre och yttre aktivitet.- Den psykiska aktiviteten, hur man känner och handlar inom sig, inverkar på kroppen. Rädslan, ilskan aktiverar stressreaktioner, glädje och kärlek skapar balans i kroppen. Att känna kärlek är livets grundkänsla.- Det man gör mot andra gör man mot sig själv - på ett inre sätt. Om man säger något gott till den andra har man redan tänkt gott och känt gott. Om man sårar, har man redan tänkt ne- gativt, känt ilska/avundsjuka, m.a.o. gjort sig själv illa inombords.- Allt vad man ser hos den andra finns inom en själv på något vis. Det handlar både om mänskliga rikedomar och om hämningar eftersom ingen är perfekt i något avseende.- Medvetenheten inkluderar den metafysiska (andliga), känslomässiga och intellektuella vetskapen om verkligheten. Den är den mest väsentliga aspekten i vår existens. Människan är sin medvetenhet.- Ingen gör något elakt i sin sanna medvetenhet. Om man handlar elakt måste man först anstränga sig för att ignorera medvetenheten om sin intention.- Det onda kan botas bara med något gott. Man kan inte bota huvudvärk med irritation. Den andras aggressivitet botas inte med frustration/hat. Något ont blir inte bättre med annat ont.- När alla får delta i beslutsfattande, blir det enklare att skapa samhörighet och jämlikhet.Metod/verktygDen individuella nivån Den kollektiva nivånTerapiformer: Psykoanalys, kognitivt orienterad Introduktion om människo- och självkännedom;samtalsterapi eller kroppsterapi med samtal grundtankarnaBekräftande kritik syftar till att bekräfta medve- Gradvis introduktion av direkt demokratiskatenhet om det goda (mänskliga rikedomar osv.) principeroch att leda till insikt om hur man själv motarbe-tar det goda. Samarbetsregler som skapats genom direkt demokratisk process. Att bryta regler leder tillSjälvhjälp genom identifikation: När jag kän- träning i goda handlingar. Kollektiv belöningner rädsla eller ilska inför den andras arrogans, när hela gruppen agerar rätt under perioden.betyder detta att jag inte vill se hennes arrogansmen inte heller min egen. Vi är varandras inre Plan för samarbete omvandlar ett kompliceratspeglar genom liknande och motsatta sätt. problem till en konkret handlingsplan med två separata aspekter; å ena sidan självkännedomUtvecklingssamtal kartlägger å ena sidan ar- och å andra sidan kollektiva praktiska åtgärder.betssituationen, mål och resultat och å andra si-dan den personliga utvecklingen. Syftet är att alla ska uppleva att alla är ansvari- ga för alla – samhörighet, solidaritet.______________________________________________________________________________ 8CONSCIENTIA institutet, www.conscientia.se cc creative commons
  9. 9. 2 MÄNNISKOSYN Hälsa, personlig utveckling, motivation för inlärning/arbete och goda re- lationer med andra samt ett välfungerande samarbete förutsätter att alla utvecklar sin psykiska och sociala kompetens. En tydlig människosyn lägger grunden och skapar möjligheter för att utveckla konkreta verktyg för att förstå och respektfullt möta andras känslor, reaktioner och beteenden, inklusive sina egna. Människokännedom och självinsikt är viktiga faktorer för såväl initiativförmågan, samarbetsförmågan, kärleks- fullheten och glädjen i livet. Arbete som handlar direkt om människor förutsätter nära kontakt både med andra och med sig själv. I detta samspel visar sig mänskliga rike- domar men också problem. Följande utmaningar är vanliga: - Hur ska man hjälpa andra att inse och använda sina förmågor och möjligheter? - Hur ska man hantera rädsla, missnöje, likgiltighet, depression och ilska/hat hos andra (eller hos sig själv)? - Hur ska man få en oenig och irriterad grupp att samarbeta? - Hur ska man förändra en stressig arbetsmiljö till att bli energisk och lugn? - Hur ska man behandla svåra konflikter? - Hur ska man hjälpa en (själv)destruktiv person att inse sin attityd och hur motivera denna att förändra sitt handlingssätt? Människan är inte en helt rationell varelse. Hon vill inte alltid bara det goda, som utveckling, glädje och samarbete. Hon agerar alltid i viss mån med egocentricitet, intolerans och avundsjuka. Ingen av oss är fullkomlig. Vi har en inre obalans; vi lider av narcissism, vanföreställningar och dåliga intentioner. Det vanligaste är att vi är räd- da för medvetenhet om detta inom oss. Man säger att människan är sin egen största fiende. Det behöver man vara nyfiket observant på när man vill utveckla sina förmågor och sina relationer med andra. I annat fall blir förståelsen av människan så ytlig att det leder till felaktiga uppfattningar och bristande arbetsmetoder. Ju mer öppen kontakt man har med sig själv och andra, desto bättre kan man samarbeta och påverka.______________________________________________________________________________ 9CONSCIENTIA institutet, www.conscientia.se cc creative commons
  10. 10. 2.1 Människosyn och grundtankar Människan kan betraktas som en aktör i tre dimensioner: - Den psykiska aktiviteten: Hon tänker (det intellektuella), känner (att känna betyder att för- nimma, uppfatta) och handlar andligt (metafysiskt). Till det psy- kiska hör ett evigt mysterium, ens vilja, friheten att själv välja för- hållningssätt till det man möter i livet. Vilja innebär frihet och an- svar. Den andliga aktiviteten är den djupaste dimensionen inom ens inre, sen kommer den känslomässiga och sist den intellektuella handlingsnivån. - Den fysiologiska (kroppsliga, materiella) aktiviteten: Människan fungerar (handlar) neurologiskt, hormonellt och immu- nologiskt. Vi växer, rör oss, smälter näring, tar emot energier, blir sjuka och friska, utvecklas sexuellt, åldras. På sätt och vis styr man sina fysiologiska processer i någon mån med sitt sätt att handla i det psykiska. - Den sociala aktiviteten: Människan utvecklar kontakten med andra redan som spädbarn. Vi förnimmer och upplever det yttre utifrån vår egen inställning (vilja – ansvar). Vi får influenser från våra föräldrar och andra närstående, och senare mer och mer från samhället. På detta sätt får vi kontakt med oss själva och mognar i vår självkännedom och vår kun- skap om livet. Samhällsstrukturen och dess värderingar, på gott och ont, har stor betydelse för vår personlighetsutveckling. Vi imi- terar mest det som vi uppfattar som vanligast, inklusive det sjuka. Människan har ett naturligt sunt behov av kärlek. Kärlek kan beskrivas som värme, tillit, öppenhet (nyfikenhet), glädje och tacksamhet. Kärlek betyder att vilja väl och handla i enlighet därmed. Kärleken från föräld- rarnas sida är den bästa och viktigaste upplevelsen. I kärleken upplever barnet sig tryggt, hennes existens är omtyckt, hon känner sig fri i att fin- nas till. Kärlek är livets grundkänsla. Brist på kärlek leder däremot lätt till ett behov av att bli sedd. Med andra ord, behov av uppmärksamhet och att bli accepterad för den man är. Man känner sig osäker, sårbar och kanske lätt kränkt av andra. Då rea- gerar man med överdrivna emotioner; blockering, självförnekelse och/eller aggression. Man behöver hjälp, andras acceptans och kärlek. Men behov av uppmärksamhet, dvs. kärlek, upplevs ofta besvärande, som något neurotiskt. Det neurotiska finns med men det är inte den vä- sentligaste aspekten utan det grundläggande är det sunda behovet av kärlek.______________________________________________________________________________ 10CONSCIENTIA institutet, www.conscientia.se cc creative commons
  11. 11. Människan vill leva, vara med, bli älskad, upptäcka verkligheten och för- verkliga sina möjligheter i livet. Med andra ord: hon vill uppleva sin exi- stens. Människan är av sin natur god men har i sin genetiska struktur brister, både i den psykiska och i den fysiska dimensionen. Ingen är perfekt. På ett grundläggande sätt är vi alla likvärdiga, men i våra handlingar är vi olika. Det är naturligt för människan att reflektera över sina handlingar, det etiska, livets mening och tillvaron efter döden. Man bearbetar sina för- nimmelser och upplevelser i sin medvetenhet. Ordet medvetenhet be- tyder den övergripande kontakten med den yttre och inre verkligheten, eller, med ett annat uttryck, den fysiska och metafysiska dimensionen. Ordet samvete är förståelsen av rätt och fel. Samvetet baseras till stor del på sociala värderingar. Det etiska sinnet är nära samvetet men har en universal grund oberoende av tid och rum. Det etiska handlar om in- tentioner, inte om vanor. Medvetenheten täcker följande aspekter: - Kontakt med det sunda inom sig, i andra och i livet, den universala etiska och estetiska medvetenheten. - Självkännedom – att vara medveten om sig själv i alltet, att känna sig själv, sina egna attityder, känslovanor och inten- tioner (sin vilja), att vara medveten om sina mänskliga rike- domar och hämningar. - Människokännedom – att vara förtrogen med sin bakgrund (“inre ryggsäck”), att känna sina närmaste som de är, sin mor och far, och att acceptera medvetenheten om deras brister, vilket innebär att man inte dömer dem. - Medvetenhet om sin omgivning och hur samhället fungerar i ekonomiskt, politiskt och socialt avseende och om dess sjukliga värderingar och orättvisa maktstrukturer. Det som kallas omedvetenhet bör förstås som ett resultat av att försö- ka tränga bort medvetenhet. Men även om man anstränger sig att tränga bort medvetenheten, försvinner den inte, tvärtemot då aktiveras den. Då uppstår en kamp inom människan och hon agerar på ett de- struktivt sätt även utåt. Det nedanstående schemat belyser på ett förenklat sätt hur psykiska, fysiologiska och utåtriktade handlingar hör ihop. Bilden visar det psykis- ka, som medvetenheten, viljan och olika psykiska handlingsnivåer: det andliga (metafysiska), det känslomässiga och det intellektuella.______________________________________________________________________________ 11CONSCIENTIA institutet, www.conscientia.se cc creative commons
  12. 12. I kroppen finns det tre väsentliga fysiologiska funktioner: det neurologis- ka (kroppens kommunikationssystem), det hormonella (styrsystemet) och det immunologiska (försvarssystemet). Människans reaktioner och handlingar uppstår från hennes psykiska aktiviteter: Bilden ovan visar mer övergripande hur man kan komma till följande slutsatser eller grundtankar om människan: VI HAR FRIHET OCH ANSVAR FÖR ATT STYRA VÅRA PSYKISKA, FYSIOLOGISKA OCH SOCIALA HANDLINGAR. Vi har viljan att styra vårt beteende, våra handlingar, tankar, och vår känsloaktivitet, samt våra andliga (metafysiska) val. Frihet leder till an- svar, ansvar förutsätter frihet. De är olika sidor av samma ”mynt”. Vi har frihet och ansvar för våra psykiska, fysiologiska och sociala handlingar. Livsbejakande känsloaktivitet, som glädje och kärlek, medverkar till balans i neurologiska, hormonella och immunologiska processer. Me- dan rädsla, ilska och bitterhet (stress) leder till sjukdomar. Vi har an- svar för vår hälsa. Voltaire (fransk filosof, 1694-1778) skrev: Läkekons- ten består i att underhålla patienten, medan naturen botar sjukdomen.______________________________________________________________________________ 12CONSCIENTIA institutet, www.conscientia.se cc creative commons
  13. 13. Vi reagerar och handlar med vår vilja. Vi är offer till orättvisor och ag- gressioner men de är vi som förhåller oss gentemot dem och agerar en- ligt vårt sätt. Offermentalitet är en fängslande attityd, man binder sig till sitt problem, problemet blir kroniskt även om det inte mera finns i praktiken. När man skyller på det och odlar bitterhet, har man skapat sitt eget fängelse. Ju mera ansvar man accepterar för sitt liv, desto större frihet upplever man att handla på ett livsbejakande sätt. Nere finns grundtanken med en metafor och en bildsymbol för att under- lätta kommunikation och minne. Metaforen ger en enkel association till grundtanken och bildsymbolen en visuell representation. Grundtanke Metafor Bildsymbol Vi har frihet och Jag är kapten på ansvar för våra min egen skuta. psykiska, fysiolo- giska och sociala handlingar. ALLT VAD VI SER HOS DEN ANDRA FINNS I OSS SJÄLVA PÅ NÅGOT VIS. Vi alla har alla slags mänskliga egenskaper. Eftersom ingen av oss är perfekt i något enda avseende har vi samtliga alla slag av brister men i olika grad och vi uttrycker dem på olika sätt. Det medför att de psykiska problem som vi ser hos andra också finns i oss själva på något sätt. På samma sätt är det med våra förmågor och mänskliga rikedomar. Vi är varandras inre speglar. Konfutse (kinesisk filosof, 555-479 f.Kr.) uppmanade: ”När du träffar en god människa, försök att imitera denna. När du ser en elak människa, reflektera över sig själv.” Grundtanke Metafor Bildsymbol Allt vad jag ser hos Eftersom vi har alla andra, finns i mig mänskliga egen- själv på något vis. skaper, är vi var- andras inre speg- lar.______________________________________________________________________________ 13CONSCIENTIA institutet, www.conscientia.se cc creative commons
  14. 14. Just då när man blir överdrivet upprörd gentemot den andras beteende- kan speglingen vara den viktigaste aspekten i situationen. Det man minst vill se hos den andra, vill man inte alls se i sitt eget inre. Om denna grundtanke är aktiverad i allas medvetenhet blir konflikterna mycket mindre och lättare att hantera. Barnen skyller inte så mycket sina föräldrar och tvärtom. I spända relationer kan man reflektera över sig själv i stället att uppleva bara den andra som bov. ALLT VAD VI GÖR MOT ANDRA, DET GÖR VI MOT OSS SJÄLVA I VÅRT INRE. Aktivitet uppstår ur ens inre liv. Därför till exempel, när vi gör något gott för andra, handlar vi inom oss genom att tänka gott, känna gott och handla andligt med goda energier och därmed gör vi något gott för oss själva inom oss. När vi handlar ont mot andra, handlar vi ont mot oss själva. När vi sårar andra, tänker och känner vi på ett så- rande sätt samt handlar med förnekande energier. Detta drabbar oss själva, vi har sårat oss själva. Enligt ordspråk: ”Munnen säger vad hjär- tat är fullt av.” Enligt Sokrates: Den verkliga personliga katastrofen består i att själen fördärvas. Det är därför som det är långt mindre illa för en människa att lida orätt än att begå orätt. Vi borde känna medlidande med den som begår orätta handlingar och inte med offret för dem. (Citat ur boken Fi- losofi – från antikens naturfilosofer till dagens moderna tänkare, av Bry- an Magee, Bonniers Förlag, 1998) Lao Zi (kinesisk filosof, runt 500-talet f. Kr.): “Själen har inga hemlighe- ter som inte beteendet avslöjar.” Grundtanke Metafor Bildsymbol Det som jag gör Vi uttrycker och mot andra, gör jag avslöjar våra mot mig själv, i mitt intentioner och inre. känslor i vårt sätt att reagera och handla. Den som attackerar eller hånar andra, gör detta först och främst mot sig själv. Den som är attackerad har stor nytta av att förstå detta. Hon ”tar inte åt sig” men istället kan säga till aggressorn: ”Du attackerar dig själv.” Och när aggressorn börjar inse detta, förlorar hon lusten att at- tackera andra.______________________________________________________________________________ 14CONSCIENTIA institutet, www.conscientia.se cc creative commons
  15. 15. MÄNNISKAN ÄR SIN MEDVETENHET. Medvetenheten inkluderar den metafysiska (andliga), känslomässiga (intuitiva) och intellektuella vetskapen om verkligheten. Ofta kopplar man ordet medvetenhet enbart till det intellektuella men den andliga och känslomässiga dimensionen är minst lika viktig. Medvetenhet är som en struktur, där all förnimmelse om det yttre och inre samlas och bearbe- tas. Den inkluderar det etiska sinnet (samvetet). Utan medvetenhet har livet ingen mening alls. Medvetenhet är den mest väsentliga aspek- ten i vår existens, så att man kan förenkla: Du är din medvetenhet. Det man mest vill undvika att vara medveten om, får den största makten inom en. Till exempel ett ogjort arbete, som man inte vill se, besvärar en hela tiden. Eller om man har blivit utsatt för våld och inte accepterar medvetenhet om detta, då blir reaktionen att man förnekar minnet av det som hänt och detta aktiverar upplevelsen av händelsen; man trau- matiserar sig själv. Kamp mot medvetenhet är kamp mot det väsentli- ga i ens existens. Man upplever då en stor orättvisa och reagerar med att försvara sig. Man uppfattar inte att det är man själv som förnekar sig själv (genom att förneka sin medvetenhet). I stället upplever man lätt att andra har fientliga intentioner (projektion, paranoia). Enligt Sokrates handlar ingen elakt med sin sanna medvetenhet i behåll. När människan agerar på ett förstörande sätt är hon i obalans. Hon ignorerar medvetenheten, väljer ignoransen. Hon upplever felaktigt att hon har rätt till och behov av att attackera det goda, vackra och san- na. Hon handlar genom att först förneka medvetenhet (samvete, det etiska) och sen attackera det goda (elakhet). Grundtanke Metafor Bildsymbol Människan Kompassen leder är sin medvetenhet. oss i rätt riktning. Medvetenheten är vår inre kompass. Ibland händer det att man blir nedtryckt av någon annan. Om man då inte accepterar medvetenheten om den andras förtryckande attityd blir konsekvensen att man trycker ned sig själv och det gör mer psykiskt ont än den andras elaka kommentarer. Att försöka tränga undan medveten- het (inre kompassen) om den andra eller om något i sig själv är nästan att förinta sig själv. DET ONDA KAN BARA BOTAS MED NÅGOT GOTT. Man kan inte bota det onda med rädsla eller ilska. Att bli besviken över att man fick huvudvärk botar inte huvudvärken, tvärtom. När någon är______________________________________________________________________________ 15CONSCIENTIA institutet, www.conscientia.se cc creative commons
  16. 16. arg, blir det inte bättre genom att man själv blir arg. Om någon är i kon- flikt, hjälper det inte att själv hamna i konfliktattityd. Det sjuka kan bara botas med det goda. Det är det goda, kärleken, som botar det onda. Det är inte genom straff som man uppfostrar fria, ansvariga och initiativ- tagande människor utan bara genom kärlek. Förövaren och offret behö- ver bemötas med kärlek som betyder att hjälpa offret och förhindra för- övarens försök att attackera andra samt medvetandegöra henne om hennes sin attityd att attackera sig själv. Grundtanke Metafor Bildsymbol Det onda kan en- Den bästa läke- dast botas med det konsten är kärleks- goda. fullt handlande. Enligt Konfutse: ”Vad du inte önskar dig själv, bör du inte göra med andra.” Kristendomen lär oss samma budskap. GEMENSKAP FÖRUTSÄTTER DIREKT DEMOKRATI. Gemenskap och samhörighet människor emellan fordras för att delta och vara verksamma i samhället. Maktstrukturer betyder att några har större makt än andra. I en familj har föräldrar mera ansvar och frihet än barnen, men ju mera jämlikhet i relationer desto mera frihet (dvs. ansvar) finns det. Vi kan troligtvis inte leva utan viss struktur i det sociala men ju mera demokrati desto mera jämlikhet och gemenskap. För att skapa en social struktur som innebär jämlikhet behöver man tillämpa direkt demokratiska principer, dvs. alla deltagare röstar i demokratiska val och väljer personer som ska verkställa besluten. Den mest betydelsefulla makten i samhället finns i den ekonomiska aktiviteten och har därför det största behovet att demokratisera beslutfattandet. Direkt demokrati i ekonomi och politik betyder folkstyre. Grundtanke Metafor Bildsymbol Gemenskap förut- Direkt demokrati i sätter direkt demo- ekonomi och politik krati. betyder folkstyre.______________________________________________________________________________ 16CONSCIENTIA institutet, www.conscientia.se cc creative commons
  17. 17. Ju mer ansvar och frihet desto mindre alienation och mera medveten- het, dvs. mera självständiga och kärleksfulla människor, större samhö- righet och livsglädje. … Om begreppet andlighet Begreppet andlighet betyder det icke-materiella, med andra ord det metafysiska eller det transcendentala, det som religioner studerar och beskriver var och en på sitt sätt. Helt allmänt kunde man kalla det andli- ga för den djupaste, oförklarliga dimensionen, som innebär kontakten med det universala, det etiska (samvetet). Aristoteles (grekisk vetenskapsman och filosof, ca 460 - ca 370 f.Kr.) fi- losoferade om alltets ursprung, som han kallade för ”Den Första Mo- torn”. Enligt Aristoteles är den Första Motorns essens ren handling, dvs. oerhört intensiv handling i godhet, skönhet och sanning, dvs. i kär- leken. Man kan förena detta med den judiska, kristna och islamska tron om människan som Guds avbild, för att kunna konstatera att männi- skans essens är handling i kärleksfullhet. I den mån du handlar kär- leksfullt, är du dig själv. När du ger näring till rädslor eller uppehåller bit- terhet och ilska, förnekar du dig själv. Människan kan också ses utifrån den energetiska synvinkeln. Livet är energi, förmodligen i grunden metafysisk energi. Människan kan liknas vid en antenn, som tar emot metafysisk livsenergi (som ett träd som tar emot solens energi och förenar den med det fysiska genom fotosyntes). När man öppnar sig mot livet, är det som att ”koppla in antennen”. När man sluter sig, stänger man av antennen och följden blir trötthet och brist på energi. Den mest väsentliga aspekten i denna process, som pågår kontinuerligt, tycks vara inställningen till medvetenheten. Om man har en viktig med- vetenhet som man inte vill ha, reagerar man med att kämpa emot, fly el- ler förvränga; ”man kopplar ur antennen”. Detta leder med tiden till ut- mattning. Upptagandet av energi är blockerat. När man öppnar sig för medvetenheten, kopplas antennen på. Ofta upplever vi oss som offer för våra känslor, som om de skulle upp- stå ur en svart låda inom oss utan något eget ansvar. Med detta bortför- klarar vi våra möjligheter att agera annorlunda, vi utesluter lätt friheten och ansvaret för våra känslor (och det andliga valet).______________________________________________________________________________ 17CONSCIENTIA institutet, www.conscientia.se cc creative commons
  18. 18. 2.2 Mänskliga rikedomar och hämningar Grundprincipen är att vi alla har alla slags mänskliga rikedomar, dvs. essentiella förmågor och talanger i olika grad och på olika sätt oavsett ålder, ras, social status osv. På samma sätt har vi alla slag av brister m.a.o. hämningar, eftersom ingen av oss är perfekt ur någon som helst aspekt. Ett sätt att beskriva rikedomar och hämningar finns i bilaga 1. De mänskliga rikedomarna beskrivs nedan: Sinnesförmåga; förmåga att se, höra, smaka, lukta och känna Minnesförmåga; förmåga att komma ihåg (förnimma) det förflutna. Intuition; det sjätte eller andliga/metafysiska sinnet, tron Kärlek; förmåga att känna det goda som värme, glädje, tacksamhet, entusiasm... Ansvarskänsla, mod, initiativ; förmåga till handlingskraft Kreativitet; förmåga att fantisera, att skapa nytt Bedömningsförmåga; det sunda förnuftet Det etiska sinnet; ärlighet, rättvisa Det estetiska sinnet; förmåga att känna skönhet Självdisciplin; förmåga att kontrollera sina destruktiva viljor och impul- ser Inlärningsförmåga; förmåga att skaffa och ackumulera erfarenheter och kunskaper. Talanger: speciella individuella gåvor Fysiska förmågor; fysiska förmågor, skönhet och styrka Hämningar är attityder, känslovanor och intentioner som förvränger eller förhindrar rikedomar och möjligheter. I den mån människan upplever an- svar för sina inre och yttre handlingssätt, känner hon frihet att förhålla sig på ett annat sätt, hon känner hopp. Nedan finns en kortfattad lista över problemattityder med en kort förklaring till varje term: Dålig känslomässig vana; uppehåller ångest/rädsla/ilska, ger näring till bitterhet och hat, kan inte njuta av lugn och ro Censur; blir rädd/arg inför vetskap om egna fel, skuldbelägger, dömer andra och sig själv, moraliserar gärna, uppehåller offerkänsla, undviker, bortförklarar, ljuger, blir ofta sjuk, psykosomatiserar, reagerar mot den medvetenhet om sig själv som väcks genom den andres beteende (motstånd mot identifikation)______________________________________________________________________________ 18CONSCIENTIA institutet, www.conscientia.se cc creative commons
  19. 19. Idealisering; idealiserar sig själv (perfektionism, storhetsvansinne), ställer stränga/gränslösa krav på sig själv och på andra (kontrollbe- gär), upplever sig ha allt ansvar och all skuld, upplever sig vara oersätt- lig, idealiserar andra, ställer stränga/gränslösa krav på andra, lever i förväntningar Avundsjuka; reagerar negativt på nya idéer och möjligheter, förstorar och ältar/maler problem, klagar och kritiserar allt, koncentrerar uppmärksamheten på problem, blir glad över andras misslyckande, saknar motivation och handlingskraft, agerar girigt eller uppehåller miss- nöje, förstör och agerar elakt/aggressivt Projektion; upplever sina egna förnekande avsikter hos andra, är ofta rädd och misstänksam, upplever andra som hot Inversion (upp-och-ner värderingar); anser att arbeta/studera är dumt och lättja/förstörande är smart, upplever kärlek/goda känslor som fara/skam Egocentricitet, narcissism; alla dessa inre handlingssätt förutsätter egocentricitet Dessa termers innehåll är beskrivna mer ingående med exempel och de- taljer i följande:Attityd av censur Censurera betyder att dölja, att inte vilja veta det som man vet. Till ex- empel är det vanligt att människor reagerar med ångest, rädsla eller ag- gressivitet inför medvetenhet om sina brister, fel och svårigheter. En censurerande reaktion syftar till att undvika medvetenhet som man har eller skulle ha. Attityden är kopplad till den emotionella inversionen; det man inte ser finns inte och när man börjar se det, då börjar det existera. När en elev/studerande ska göra prov, är hon ofta nervös, hon vill inte ha medvetenhet om hur lite hon vet. Provet skulle visa det för henne. Hon kan vara så spänd i sin rädsla att ha kontakt med sina bristfälliga kunskaper att hon i provet blir nästan blockerad. Minne, bedömnings- förmåga och kreativitet fungerar inte. Censuren förlamar de psykiska förmågorna. En lärare kan ha mycket ångest över att behöva gå in i en klass där det finns arroganta och spydiga elever. Läraren har en stark önskan om att sådant inte får finnas och därför accepterar hon inte medvetenhet om det. Läraren hamnar i konflikt med sin vilja – med förnimmelsen om verk- ligheten. Läraren vill inte veta och vill censurera sanningen om dessa elever och därför hamnar personen i obalans; stress. Om läraren skulle agera utan censur, skulle denne vara nyfiken på fenomenet och skulle______________________________________________________________________________ 19CONSCIENTIA institutet, www.conscientia.se cc creative commons
  20. 20. vilja veta mera om det och undersöka det och sen skapa en konstruktiv strategi för att försöka leda dessa elever till insikt om deras destruktiva förhållningssätt. Censurreaktion (censurattityd) skapar stressemotioner: • rädsla, ångest, ledsnad, förlamning (flykt) och/eller • irritation, ilska, aggressivitet, hat (kamp mot medvetenhet) Synonymer till censurattityden: • hårdhet, stränghet, intolerans, gränslösa krav, perfektionism • totalt tillåtande för att slippa medvetenhet (blunda) Censur kallas också försvarsreaktion. Det finns olika sätt att för- svara sig mot medvetenhet: • bortförklara, intellektualisera • förminska, försumma, blunda • skylla på andra/annat, döma, moralisera, skuldbelägga • se sig själv enbart som offer • fly till emotioner (ångest, rädsla, ilska, bitterhet, likgiltighet) • huvudvärk, magsår, fysiska krämpor och andra psykosomatiska sjuk- domar, tics • splittra sig, älta oändligt • missbruk av mat, droger, arbete etc. • främlingskap, flykt till fantasier Några vanliga konsekvenser: • Man ser inte sina problem på ett konstruktivt sätt • Man beter sig försiktigt, blockerat, eller ilsket, aggressivt • Bakom censuren har problemen en tendens att växa, att ta över nästan allt det sunda • Stress, svårigheter i relationer och i handlingsförmåga • Panikångest, fobier, stamning, tvångshandlingar______________________________________________________________________________ 20CONSCIENTIA institutet, www.conscientia.se cc creative commons
  21. 21. Idealisering, perfektionism, storhetsvansinne och narcissism Man idealiserar = skönmålar, övervärderar, man vill inte se brister eller det problematiska. Man inbillar sig kvalitéer som inte finns. Man har orealistiska förväntningar. Man ställer orimliga krav på sig själv och andra. Man lever i falska förhoppningar och vill inte ha kontakt med verkligheten. Om man är tvungen att se något som man inte vill, reagerar man med stark besvikelse. Lever jämt frustrerad och stressad. Idealiseringen är nära släkt med censur. Ibland när man blir rejält förälskad, ser man den andra med stor idealisering, ofta som nästan perfekt. Det känns som att bara hon kan göra en fullkomligt lycklig (man är nära en minipsykos). Eleven/studeranden kan idealisera läraren, kan tycka mycket om henne men kan sedan hamna i besvikelse och även fientlighet, såsom barn ofta gör gentemot sina föräldrar. Eleven/studeranden idealiserar ibland sig själv och upplever att han/hon kan och vet mera än läraren. Läraren kan idealisera sig själv och tro att han/hon kan allt, att hon har kontroll och att alla tycker om henne. Läraren kan varje dag bli besviken på samma elev/studeranden som han/hon redan väl känner till. Men han/hon accepterar inte medvetenhet om elevens/studerandens beteende. Man kan säga att läraren agerar som om han/hon inte hade något minne alls. Man idealiserar sig själv och/eller andra och t.ex. samhället, maktmänniskor, maktstrukturen, artister, kändisar etc. Den perfektionistiska personen förutsätter att allt ska vara felfritt enligt hennes smak och vilja. Individen upplever sig själv som (näst intill) per- fekt men är samtidigt medveten om sina brister och för därför en inre kamp mot medvetenhet. I sin kamp mot medvetenhet förnekar denna sig själv. Personen vill att omgivningen och hennes medmänniskor också ska vara perfekta och ställer sådana krav på alla. Ofta har hon en stark mask, hon anstränger sig för att vara något som hon inte är och gör sig själv därmed ”reducerad”, mycket mindre än hon verkligen är som män- niska. Attityden av storhetsvansinne gör att människan upplever eller tror sig kunna allt, veta allt bättre än andra. Där uppstår gränslöshet i krav och förväntningar. Hon vill ha makt därför att hon tror att bara hon kan få li- vet och världen att fungera rätt. Hon jobbar hårt utan att känna sina na- turliga begränsningar, dagen har 24 timmar, åtta timmars arbete, åtta för att sova och åtta för att koppla av och njuta av livet på olika sätt. Hon vill inte erkänna sina symtom av trötthet eller psykosomatiska varningar.______________________________________________________________________________ 21CONSCIENTIA institutet, www.conscientia.se cc creative commons
  22. 22. Vanligtvis lider kvinnan mera av perfektionismen och mannen mera av storhetsvansinnet. Båda attityderna är grundade på egocentricitet. Se nedan ett schema som förtydligar attitydernas konsekvenser:Perfektionistisk attityd Megalomani, storhetsvansinne• tolererar inga fel • kan och vet allt• ställer stränga och gränslösa krav • upplever sig vara oersättlig• för sträng kritik • vill ha makten• lider av starkt kontrollbehov • attityd av gränslöshet• egocentricitet, narcissism • teomani; teo = gud • egocentricitet, narcissismRädsla för att göra fel; ”broms” Vill göra allt; ”gas” otålighet, intolerans spänningar, konflikter otillräcklighet, hopplöshet stress, trötthet psykosomatisering, utbrändhet______________________________________________________________________________ 22CONSCIENTIA institutet, www.conscientia.se cc creative commons
  23. 23. Projektion Projektion är ett sätt att censurera. Man överför sina egna negativa avsikter, sina känslo- och tankebanor och fantasier på andra eller på livet. Man agerar destruktivt men upplever att andra har fientliga intentioner. När man själv är missnöjd, känns det som att alla är missnöjda. Man tolkar situationer och andra enligt sin egen negativa inställning. Man lever därför under känslan av fara och hot på grund av sina inbillade misslyckanden, sin avvisande kritik och sina attacker. Man kan projicera något gott också. När man blir förälskad, börjar man lätt tro att den andra tycker om en. Eller när man är glad över livet, då känns det som att allt är glatt. När projektionen är kontinuerlig, kallas den för paranoia, förföljelse- mani.Avundsjuka (missunnsamhet) Att man missunnar sig det glada, goda, framgången och att man unnar sig det negativa, trista, problematiska är en vanlig upp-och-ner attityd. Man vill förhindra glädjen och framgången. Att njuta av livet är nästan syndigt. En stark avundsjuka i nära relationer kallas svartsjuka, som kan leda till att man dödar ”kärlekens” objekt. Eleven lider av avundsjuka när denne stör undervisningen. Att lära sig nya kunskaper betyder större möjligheter att kunna använda sina förmågor i livet, att kunna upptäcka mera om verkligheten, det leder till bättre framtid, det är bara något gott. Men ändå vill man inte det utan agerar med syfte att förhindra sin egen utveckling. Ibland vill läraren kontrollera de unga, inte på grund av sin kärlek till dem men på grund av sin avundsjuka på deras glädje, spontanitet och skönhet. På latin har begreppet avundsjuka följande innehåll, som belyser syftet väl: Invidere = avundsjuka på latin; in = inte, videre = se Vad vill man inte se? • det goda, det vackra, det sanna • glädje, kärlek • kunskap, utveckling, framgång • verkligheten, livet I de fall man ser något som man inte vill se, reagerar man med att förhindra eller förstöra det: Att man inte vill se leder till att man vill förstöra.______________________________________________________________________________ 23CONSCIENTIA institutet, www.conscientia.se cc creative commons
  24. 24. Detta är en livsattityd mot sig själv: man hindrar sin egen glädje, utveckling, möjligheter samt mot andra: man vill förstöra andras lycka, framgång… Hur märks avundsjuka? • störande beteende • allmän likgiltighet, kroniskt missnöje • skvaller, baktaleri, skadeglädje, förnedrande ironi • negativitet, att bromsa, hindra • lathet, passivitet, vana att älta, överdriva problem • svårighet att välja eller fatta beslut • svartsjuka, kontrollbegär, maktlystnad, revirtänkande • svårighet att delegera, ge information, samarbeta • destruktivitet, aggressivitet, depressivitet Stark avundsjuka (missunnsamhet) kopplad till perfektionism leder till hård inre spänning. Allt måste vara perfekt enligt den egna viljan, ett exempel: om man är på väg att nå en viss framgång, uppstår det en inre konflikt på grund av missunnsamhet mot sin egen möjlighet till framgång. Följden blir att man motarbetar sig själv. Denna inre kamp tär mycket på ens energi och hälsa. Det sägs att aggrresivitets största motor är avundsjuka. Den mänskliga utvecklingen betyder, att å ena sidan bli mera medveten om sina mänskliga rikedomar, att tro på dem, att bli bekräftad genom dem, att å andra sidan ha mera tolerans med medvetenhet om sina hämningar. Denna dialektiska process syftar till självinsikt, självkännedom, som beskrivs i nästa kapitel. Processen är att öppna sitt inre, vara i kontakt med sig själv, kunna förnimma inåt.2.3 Självförtroende och självkännedom Självförtroendet är en väsentlig förutsättning för ens välmående. När man kan lita på sig själv behöver man inga ”konstgjorda kryckor” i form av makt, fina bilar, vackert utseende eller andras beundran. Man kan agera spontant utan att jämt kontrollera sig själv och utan att försöka rätta sig efter andras eventuella verkliga eller inbillade förväntningar. Begreppet självkänsla betyder närmast självkännedom, men det förväxlas ibland med självförtroende. För ett barn som får mycket kärlek och uppmuntran är det lättare att acceptera sig själv. Om människan däremot ofta blir nedtryckt, avvisad, hånad eller om man ställer stränga krav på henne blir hon lätt osäker. Hon börjar lätt imitera andras handlingssätt inom sig själv, särskilt om______________________________________________________________________________ 24CONSCIENTIA institutet, www.conscientia.se cc creative commons
  25. 25. hon hyser offermentalitet och har tendensen att förneka sig själv genom sin egen attityd av censur, stränghet, avundsjuka och/eller egocentricitet. Människan kan lita på sig själv om hon kan lita på sina intentioner, sina känslor och sin tankeverksamhet. Om man har destruktiva intentioner är det bra att inte lita på sig själv. Lever man i fantasier, antingen i luftslott eller i att skapa problem och oro, kan man inte lita på sig. När man idea- liserar sig själv eller andra, förlorar man kontakten med det verkliga. Detta upplevs som otrygghet. Den osäkra eller blyga vill ofta tro något overkligt om sig själv, att hon är bättre, vackrare eller mera kapabel än vad hon är, hon kan även upple- va sig som en speciellt unik person. Då kan man verkligen inte lita på sig. Dåligt självförtroende är ett nyttigt tecken på att man inte har bra kon- takt med verkligheten och att man inte vill ha medvetenhet om detta. Man är rädd för att inse sina felaktiga inställningar. För att kunna hamna mera i balans behöver man ha bättre insikt om sig själv, bättre själv- kännedom om sina intentioner och vanor att handla i det känslomässi- ga och i sin tankeverksamhet.2.4 Bekräftande kritik och utvecklingssamtal Brist på motivation, likgiltighet, destruktivitet och dåligt samarbete bear- betas genom konstruktiv feedback, som kallas dialektisk återföring eller bekräftande kritik. Syftet är att människan (den kritiserade) skulle acceptera att inse sina problematiska psykiska handlingsmönster och negativa intentioner. Den baseras på dialektiken. Varje människa har ett mått av - mänskliga rikedomar; glädje, kärlek, uppfattningsförmåga, kreativi- tet, bedömningsförmåga, intuition, mod, självdisciplin, ärlighet... och samtidigt ett mått av - hämningar; intolerans, avundsjuka, dåliga känslomässiga vanor, fantasier, egocentricitet... Det primära syftet är att bekräfta medvetenhet om rikedomars och möj- ligheters existens. Detta kan göras med andras närvaro eller i tuman- hand. Efter bekräftelsen kan det ibland vara nyttigt att medvetandegöra vars och ens attityd att hämma dem, detta är bäst att göra i tumanhand. Uttryck dina iakttagelser med öppenhet och kärleksfullhet och i den ut- sträckning det känns klokt.______________________________________________________________________________ 25CONSCIENTIA institutet, www.conscientia.se cc creative commons
  26. 26. Använd följande process för den bekräftande kritiken: 1 Iaktta ditt emotionella tillstånd. Om du själv är överdrivet frustrerad, rädd eller arg, inse detta och dess orsaker inom dig. Har du orealistiska förväntningar eller för- dömande inställning överdriver du det problematiska; vill du ha makt att förändra den andra? Inrikta dig på att hjälpa den andra (man kan inte göra något gott med något ont). 2 Uppmärksamma det emotionella tillståndet hos den andra. Om hon mår dåligt (är ångestfull, arg, trött, sårad), belys detta sym- tom med tolerans genom att prata om emotionen med respekt för att hon ska kunna komma mer i balans och ta emot ditt budskap på ett konstruktivt sätt. Lyssna på henne aktivt, ställ frågor för att bättre kunna förstå hur hon tänker och känner. 3 Bekräfta medvetenhet om det goda i den andras liv: - hennes mänskliga rikedomar (kreativitet, uppfattnings- och initiativförmåga, kunskaper, glädje, handlingskraft osv.) - hennes goda handlingar (vad gott som hon har gjort för andra) - möjligheterna som livet erbjuder Ofta behöver du inte gå vidare i processen. Det räcker möjligen att bara bekräfta medvetenhet om det godas existens. Men när du be- dömer att det är produktivt att fortsätta processen, ta nästa steg. 4 Använd principen, allt vad man gör med andra (mot eller för), gör man med sig själv inom sitt inre, för att medvetandegöra hur indivi- den motarbetar det goda hos sig själv genom: - sitt förhindrande eller destruktiva beteende och handlingar - sin tankeverksamhet (föreställningar och idéer som strider mot verkligheten, (t.ex. höga stränga krav, orättvis kritik, negativt ältande, självförnekande tankebanor) - sina känslovanor (sitt beroende av att väcka och hålla sig fast vid negativa känslor och energier som oro, ilska, rädsla, bitterhet, aggressivitet osv.) - sina destruktiva intentioner (elakhet) och sin förnekande andliga (metafysiska) inställning 5 Belys konsekvenserna av detta handlande för henne själv: förhindrande av sina förmågor, försämrat självförtroende, stress, förlust av glädje och det goda i livet…______________________________________________________________________________ 26CONSCIENTIA institutet, www.conscientia.se cc creative commons
  27. 27. Bedöm den bekräftande kritikens verkningar. Utveckla ditt handlings- sätt och fortsätt efter behov. Främja tron på det goda samt styr perso- nen mot goda handlingar. Allmänna principer för konstruktiv feedback: - Undvik att döma, stämpla, skylla på eller tjata (moralisera). - Uttryck dig kort, omtänksamt och tydligt. - Förutsätt inte alls att han/hon ska acceptera det du säger. - Försök att handla i ödmjukhet, och se även dig själv genom den andra på något vis. (Allt det du ser hos den andra finns också i nå- gon mån och på något sätt hos dig själv.) Några exempel på den bekräftande kritiken: ”Jag observerar att du blockerar dina förmågor och kunskaper ge- nom att reagera på ett krävande och strängt sätt.” “Genom att du koncentrerar all uppmärksamhet på svårigheter för- lorar du kontakten med din kreativitet.” ”Jag tror att du lätt reagerar med en förnekande inställning när det dyker upp en möjlighet till glädje och samvaro.” ”Jag kan tänka mig att du ofta har förnekande tankar och känslo- vanor om dina förmågor och möjligheter eftersom du så lätt ger upp inför nya utmaningar.” ”Jag ser att du har en förnekande inställning till att lära dig nya sa- ker och att utvecklas i livet. Detta gör att du inte ger dig själv en chans att använda dina verkliga förmågor.” ”Det verkar som om du förhindrar dina förmågor och försöker få andra elever att imitera ditt mönster. Det är troligen den största or- saken till att du har så svårt att lära dig.” ”Jag uppfattar att din reaktion av ilska på din svårighet förhindrar dig att koncentrera dig på dina kunskaper och din utmaning.” ”Eftersom du ofta kommer för sent visar du att du inte respekterar dig själv.” ”Du ställer så stränga krav på dig själv, och på andra, att du blir trött av det och då orkar du helt enkelt inte alls att arbeta/studera. Du själv reagerar med revolt mot din stränghet och detta skapar en konflikt inom dig.” Principen med bekräftande kritik används också inför ett planerat ut- vecklingssamtal.______________________________________________________________________________ 27CONSCIENTIA institutet, www.conscientia.se cc creative commons
  28. 28. Kritik kan uttryckas genom en planerad process med hjälp av ett formu- lär med frågor för utvecklingssamtal, se bilaga 2: - första delen handlar om resultat, hur målen blev förverkliga- de, vad som saknas, vilka hinder upplevdes och planering- en av nya mål - andra delen undersöker arbetssituationen och samarbetet - tredje delen använder den konstruktiva kritikens principer Formuläret kan utdelas i förväg så att den kritiserade i lugn och ro kan reflektera över frågorna och förbereda svar. Det bästa är att kritiken är demokratisk, dvs. att den kritiserade i sin tur också kan kritisera den som kritiserar, men ofta är det bra att organisera detta i ett annat tids- moment. Ett sätt att kritisera den andra kort och konstruktivt, kan vara att du frå- gar den andra vilka dina två sämsta handlingssätt är i hennes ögon. Sen kan du tala om din åsikt om hennes två sämsta handlingssätt.2.5 Självkännedom genom identifikation Ett viktigt sätt för att ha mera kunskap om sitt inre är identifikation, den tvingar en nästan att komma till insikt om sig själv. När ens irritation eller rädsla gentemot en annan är svår att hantera, betyder detta att man troligen har insikt om sig själv genom den andra. Man kan kalla detta för inre spegling. Detta enligt principen: allt vad vi ser hos den andra finns i oss själva på något vis. Man kan bli överdrivet upprörd (irriterad, arg, ledsen, rädd) på/för någon annan (eller på en viss situation) när den andra (eller situationen) på- minner om något i en som man inte vill se: • genom likheter (naturligtvis på olika sätt och i olika grad); en person som är arg inser sin ilska genom den andras ilska (men vill oftast inte ha denna insikt), en dominant person in- ser sin arrogans genom den andras maktlystna attityd; den som utnyttjar andra vill inte se sådant i andra • genom motsatser; en lat och passiv person inser sin för- nekande attityd genom en aktiv och initiativtagande person, en person som ofta är orolig eller sur inser sin attityd att älta och överdriva problem genom den glada; en spänd person vill inte ha kontakt med den spontana, eftersom det väcker medvetenhet om ens spändhet • genom ett annat mera komplicerat sätt; en snål person kan provocera dig till att inse hur du i din slösaktighet kastar______________________________________________________________________________ 28CONSCIENTIA institutet, www.conscientia.se cc creative commons
  29. 29. bort dina möjligheter, att du på detta sätt inte heller använ- der livets rikedomar Identifikation betyder medvetenhet om intentioner och känslovanor. Den behöver inte alls betyda likheter på den beteendemässiga nivån. Identifikation är ett viktigt verktyg för självkännedom och därmed också för självförtroendet. Alla barn skulle redan i skolan behöva ha grundkunskap om detta för att förebygga onödiga konflikter och ut- veckla sina relationer och sin samarbetsförmåga. Detta är den grundläggande anledningen till att den s.k. personkemin inte fungerar; den andra väcker insikter som man inte vill ha eller som man hatar. Men tvärtemot fungerar personkemin bra när människor väcker medvetenhet om det goda, t.ex. om sina förmågor, möjligheter, glädje, trygghet, goda minnen osv. I bilaga 3, Frågor om självkännedom, kan man väcka medvetenhet om sig själv genom att reflektera över sina föräldrar och vad andra tycker om en.2.6 Att förstå och behandla det traumatiska För att kunna reflektera nyfiket och liksom se in i en person som har speciellt komplicerat handlingsmönster, till exempel stark likgiltighet, nedstämdhet eller impulsivitet, aggressivitet eller egocentricitet (hamnar lätt i försvar och/eller vill vara i centrum för uppmärksamhet) är det nyt- tigt att reflektera över processen av traumatisering. Ett komplicerat, besvärligt eller förstörande beteende är konsekven- sen av det problematiska i ens inre, dvs. konsekvensen av ens neurotis- ka värderingar, intentioner och känslovanor. Denna problematik uppstår delvis från en vanlig process, där människan motarbetar sig själv ge- nom att motarbeta sin medvetenhet. Alla människor lider av detta i någon grad. Processen kan beskrivas så här: • Människan upplever något ont som är viktigt i hennes liv. Individen försöker bli av med det genom att kämpa emot det, genom att för- neka det. Om det sker med en hård och dömande attityd, innebär detta att denna inte ens vill se det och då hamnar personen i att förneka medvetenhet om det. Individen tror att om medvetenhet förträngs då finns inte det onda. • Den mest väsentliga aspekten i människans existens är medveten- heten. Utan den är livet helt meningslöst. När medvetenheten för- nekas, förnekar människan sig själv. Individen upplever sig för- nekad, m.a.o. sårad och kränkt. På detta sätt, genom att censurera medvetenhet, traumatiserar personen sig själv.______________________________________________________________________________ 29CONSCIENTIA institutet, www.conscientia.se cc creative commons
  30. 30. • Eftersom individen upplever sig förnekad, upplever han/hon att han/hon inte finns. Personen känner sig orättvist behandlad och tror att orättvisan kommer utifrån. Personen upplever sig som ett offer och vill revoltera och reagerar med konstant flykt/kampattityd gentemot allt i livet, både mot gott och ont. Ge- nom att förneka medvetenheten (minnet) om något smärtsamt, ak- tiverar hon upplevelsen av detsamma. Livet blir konstant försvar och kamp (stress). • Eftersom individen har förnekat sig själv, sin egen existens, finns ett starkt behov av att existera. Individen vill få bekräftelse på sin exi- stens genom andra, så att andra ska reagera på dennas existens. Denna person vill leva genom andra, som man ibland säger. Per- sonen vill få andras uppmärksamhet. Det friska i detta är att det finns ett sunt behov av kärlek, värme, acceptans och ett behov av att få bekräftelse på att hon är värdefull som människa. • Men individen har förnekat sig själv och med detta kärleken. Då vill denna desperat få andras reaktion för att känna sig levande. Personen är inte van vid kärlek, därför blir lätt dennas försök att få andras reaktion (kärlek) neurotisk. Här förväxlas kärlek med makt. Individen använder varierande ”strategier” för att få: o Andras acceptans/beundran: ansträngning för att vara snäll, till lags, duktig, perfekt, räcka till för allt (gränslöshet), göra allt för att undvika andras avvisande, kritik, missnöje eller ilska, el- ler att eftersträva makt och social/materiell framgång. o Andras uppmärksamhet: önskan att jämt bli sedd av andra, beter sig och klär sig annorlunda, vill vara clownen i klassen, vill vara i centrum. o Andras medömkan/skuldkänsla: att agera som ett offer inför livet med självdestruktivitet och depressivitet för att provocera medömkan och för att skapa skuldkänslor hos andra. o Andras irritation/rädsla/hat/förakt: att bete sig på ett provo- kativt, elakt, aggressivt och/eller motbjudande sätt, att använ- da vulgärt språk... Den här processen börjar ofta i tidig barndom. Till exempel när en föräl- der agerar på ett avvisande, hånande eller aggressivt sätt mot barnet. Det finns också andra faktorer med, inte bara censuren, t.ex. perfektio- nismen, avundsjukan, som ytterligare förstärker den onda cirkeln. Människan reagerar vanligtvis gentemot det onda genom att ge tillbaka med samma mynt och på så sätt ökar mängden av det som är ont. Personen har svårt att hantera det onda med något gott. För att möta denna censur krävs tolerans och kärlek. I en skolsituation kan man hjälpa den andra genom att prata om denna process med hela klassen, hjälpa till att väcka medvetenhet om den hos var och en på sitt______________________________________________________________________________ 30CONSCIENTIA institutet, www.conscientia.se cc creative commons
  31. 31. sätt. Insikten om detta ökar toleransen och förebygger destruktiva reak- tioner och konflikter. Hjalmar Söderberg (svensk författare 1869-1941) skriver i sin bok ”Doktor Glas”, Albert Bonniers Förlag, 2005 (1905): ”Ingenting förringar och drar ned en människa så, som medvetandet att icke vara älskad… Man vill bli älskad, i brist därpå beundrad, i brist därpå fruktad, i brist därpå avskydd och föraktad. Man vill ingiva människorna någon slags känsla. Själen ryser för tomrummet och vill få kontakt till vad pris som helst.”2.7 Det terapeutiska synsättet Terapins syfte är att klienten ska utveckla acceptans för att bli mera medveten om sig själv och för att komma till insikt om sina inre vanor, värderingar och intentioner på den känslomässiga och andliga nivån. Processen leder till att hon har å ena sidan bättre kontakt och starkare tro på sina mänskliga rikedomar och å andra sidan ökad medvetenhet om sina hämningar. Metoden baseras tekniskt på den traditionella freudianska psykoanaly- sen i den psykoanalytiska terapisituationen. Människosynen är dock ganska annorlunda. Människan ses som sin egen aktör i livet, som be- möter livets lycka och smärta med sitt eget förhållningssätt, med frihet och ansvar. Man är inte bara en konsekvens av det ärftliga, historiska och omgivningen. Under sessionen tar klienten upp det som hon anser viktigt eller intres- sant för att bättre förstå sig själv genom sina svårigheter och problema- tiska känsloreaktioner. Analytikern/terapeuten kan fråga vidare och sen tolkar detta för att ta fram medvetenheten som rör problematiken. Ingen gör någon illa medvetet och minst av allt sig själv. Analyssessioner eller terapisamtal har man minst en gång per vecka. Processen slutar när klienten bedömer att terapins syfte har uppnåtts el- ler att insatsen inte kompenseras med tid och pengar. Medvetenheten är den viktigaste aspekten i människans existens. Var och en av oss behöver utveckla och ”träna” den, såsom vi gör med kroppen, under hela livet på olika sätt. Sören Kierkegaard (dansk filosof 1813-1855) har uttryckt: ”Om jag vill hjälpa en annan människa måste jag först förstå det hon förstår. Gör jag inte det och försöker hjälpa denna människa ändå är det att hävda mig själv och visa mig bättre.”______________________________________________________________________________ 31CONSCIENTIA institutet, www.conscientia.se cc creative commons
  32. 32. 3 RÄDSLA ILSKA OCH ELAKHET3.1 Känsla och emotion Att känna betyder att förnimma, upptäcka, vara medveten om någon- ting. Människan uppmärksammar verkligheten genom att känna efter. Att känna är en inre handling, som man kan göra med nyfikenhet, med kär- lek, alltså med vilja att vara medveten om det som man uppmärksam- mar. Orden känsla och emotion kan definieras så att betydelsen blir olika: Känna (man vill upptäcka, vara Emotion (man vill inte upptäcka) medveten) kärlek Ångest, rädsla glädje likgiltighet, depressivitet tacksamhet eufori entusiasm blind förälskelse nyfikenhet irritation, ilska, hat trygghet överlägsenhet, aggressivitet Dessa känslor tillåter upptäckten Rädsla och ilska är känsloreaktioner av verkligheten och att acceptera inför hot och fara. I den mån de inte den medvetenheten. Människan motsvarar det verkliga behovet är de agerar med rätt stressnivå. reaktioner (attityder) för att förtränga en känsla/uppfattning. De är sym- tom på att människan motarbetar medvetenheten om verkligheten. Kärlek betyder värme, tacksamhet, ansvars- och initiativtagande. Den är en god inre handling. Kärleksfullhet är goda avsikter och stämmer överens med den universala etiken. Livets förutsättning, innehåll och mening är kärlek. Det är alltid vist att agera kärleksfullt. Även om du känner likgiltighet och avundsjuka, handla medvetet kärleksfullt genom att frustrera dina förnekande intentioner och emotioner. Leo Tolstoj (rysk författare, 1828-1910) skrev: ”Endast i kärleken upp- står sanningen.” Detta ser man praktiskt i det terapeutiska arbetet; en- dast i kärleksfullhet uppstår medvetenhet; klienten får kontakt med sin inre balans genom att tillåta medvetenhet om sina rikedomar, svårighe- ter och möjligheter. Människan ”finns” i den utsträckning hon accepterar kärleken. På detta vis är medvetenhet och kärlek nästan samma sak. Fjodor Dostojevskij (rysk författare, 1821-1881) beskrev människans motsägelsefullhet: ”Där det inte finns kärlek, finns inte heller förnuft.” Men också: ”Den som du mest älskar, sårar du först.”______________________________________________________________________________ 32CONSCIENTIA institutet, www.conscientia.se cc creative commons
  33. 33. Samhällets lagar och institutioner borde byggas enbart på kärleksfullhet. Visdom betyder förening av kunskap och kärlek. Negativa emotioner som rädsla, ångest, oro, ilska, bitterhet och aggres- sivitet skapas av attityder som censur, avundsjuka, perfektionism och storhetsvansinne, då accepterar man inte medvetenhet om det verkliga som finns, men hamnar i flykt- eller/och kampattityd på ett neurotiskt sätt.3.2 Krav - stimulans eller konflikt? Vettiga, praktiska krav som utmaningar att utföra något nyttigt och glädjande är inspirerande. Krav betyder möjlighet att kunna utveckla sina förmågor och erfarenheter. Syftet är i stället på förverkligandet, inte på personen. Men om kraven upplevs som att man måste vara på ett visst sätt, till ex. duktig, rolig eller spontan, blir effekten tvärtemot. Utåt kan man spela sin roll, men inåt blir man missnöjd, blockerad och även revolterande. Kra- ven upplevs som fara och hot och då reagerar man med flykt- och kampattityd, dvs. censur. När ett barn ofta hör vuxna säga, ”du är så duktig”, upplevs det lätt som att man ska bli ännu duktigare och barnet anstränger sig mera och mera. Och kanske upplever hon sig då vara mer accepterad och älskad. Detta kan förorsaka duktighetssyndrom, man får sin existens bekräftad genom att duga. Om det utvecklas starkt hos människan kan det leda till grundlig utmattning redan i hennes bästa arbetsår. Det är viktigt att uppmuntra andra, att bekräfta medvetenhet om goda handlingar och det goda som finns men inte ge fokus på själva människan. Människan finns redan och det räcker. När kraven riktas eller upplevs på så sätt att man ska vara någonting, hamnar man lätt i självupptagenhet som bromsar den mänskliga utveck- lingen. När andra ställer krav, beror det på individen hur hon reagerar på dem. Om man har en vana att ställa stränga krav på sig själv (och på så sätt på andra), tar man åt sig av alla möjliga yttre impulser genom att upple- va dem som stränga krav. Och om man har en egocentrerad och stor- hetsvansinnig inställning, upplever man sig som den mest centrala figu- ren i världen, då känns det lätt som att allt är ens eget ansvar och skuld. Konkurrenssamhället är en social struktur där man upplever sociala si- tuationer som tävling och krav. Livet känns som en konstant kamp för den egna platsen, att man måste vara någonting. Detta kan leda till att även vardagliga aktiviteter upplevs som hårda krav; sköta barn, diska, åka till jobbet, möta människor osv. Vi har alla en tendens att reagera med motstånd mot stränga krav, det______________________________________________________________________________ 33CONSCIENTIA institutet, www.conscientia.se cc creative commons
  34. 34. är orättvist. När vi upplever att kraven är auktoritära reagerar vi med konflikt, vi vill inte det. Eftersom det är vi själva som hanterar kraven på vårt inre sätt, hamnar vi i konflikt med oss själva. Vi ställer krav på oss, upplever orättvisa med dess stränghet, reagerar med motstånd mot oss själva och skapar med detta ofta en kontinuerlig inre konflikt. Vi är mot- sägelsefulla inom oss och agerar utåt med denna komplikation. Det uppstår konflikter, bråk och neurotisk kränkthet med andra. Man känner ett mycket envist behov av att hävda sig, det blir svårt att vara överens med andra och med livet.3.3 Om skuld, offerkänsla och maktlöshet Den sunda skulden betyder följande: • Skuldkänsla är ett symtom på att man har handlat med en felaktig, t.ex. perfektionistisk eller avundsjuk intention. Skuld är en sund inre varning, ett tecken på sundhet. • Det är viktigt att tillåta sig att känna skuld. Genom att reflektera över sitt handlande utvecklar man sin etiska förmåga. Den överdrivna skulden uppstår från attityden att skuldbelägga sig själv, döma och moralisera: • Det är vanligt att man skuldbelägger, överdriver och dömer sig själv, och andra. Nästa steg är att man hamnar i starka negativa emotioner som värdelöshet, hopplöshet och depression, vars syfte är att censurera medvetenheten om den sunda skulden och om sitt fel. Ofta är den sunda skulden bara en bråkdel av den totala skuld- och skamkänslan. Den sjuka aspekten, orsakad av sitt eget skuld(skam)beläggande, utgör den allra största delen. När man ser att en människa lider av skuld, reagerar man ibland med att vilja eliminera eller dämpa skuldkänslan i stället för att bekräfta medve- tenheten om den sunda skulden och medvetandegöra det sjukliga skuldbeläggandet. Genom att dämpa skulden blockeras befrielsepro- cessen, som alltid börjar med att man accepterar medvetenheten om sitt destruktiva sätt att förhålla sig till sina svårigheter. Människan är ett offer för olika stressande och orättvisa omständighe- ter. Den yttre omgivningen är aldrig helt sund eller rättvis. Frågan är hur människan tar emot svårigheter och smärtsamma händelser. Är hennes inställning konstruktiv eller skadlig? Offermentalitet är en vanlig attityd som leder till onödigt lidande. I offer- attityden gör människan sig passiv och hopplös. Hon skyller på andra el- ler omständigheter och tar inte egna initiativ. Hon förnekar sitt ansvar och därmed sina möjligheter att agera annorlunda. Hennes uppfattnings- förmåga, bedömningsförmåga och kreativitet är nästan blockerade. Hon upplever att det inte finns någon utväg.______________________________________________________________________________ 34CONSCIENTIA institutet, www.conscientia.se cc creative commons
  35. 35. Det är en väsentlig skillnad mellan att vara ett offer och offermentalitet. Alla är vi offer för orättvisor men man kan handla på ett sunt sätt för att förändra det som går att påverka och anpassa sig medvetet till det som inte går att påverka. Om du ofta upplever dig som ett offer, är det ett tecken på offermentali- tet. Försök att acceptera medvetenheten om detta för att avveckla attity- den och därmed kunna minska känslan av hopplöshet. Då har du möj- lighet att få kontakt med dina förmågor och kan bedöma situationen på ett mera balanserat sätt. Du hittar nya bättre sätt att agera på. Ofta bortförklarar (psykologiserar) man människans ansvar, delvis med syfte att inte skuldbelägga henne. Men det förstärker bara hennes offerattityd och förlänger lidandet. Emotion av maktlöshet betyder att man vill ha mera makt än vad man har i praktiken. Man vill till t.ex. förändra den andra, få den andra att handla på ett visst sätt. Ju mera makt man vill ha, desto mera maktlöshet och hopplöshet upplever man. Andra emotioner som avslöjar maktattityd är besvikelse, bitterhet, ångest och vanmakt. Man använder olika maktmedel som t.ex. ilska, aggressivitet, gråt, ledsnad, kränkthet, rädsla och desperation för att styra och manipulera andra. Ibland börjar denna ”skolning” med spädbarn när mamman eller pappan hotar och straffar barnet med avvisande och med andra destruktiva emotioner som ilska, neurotisk sorg eller gråt. Denna känslomässiga manipulation överförs lätt till följande generationer som ett familjemönster. Alla mår mycket dåligt av detta. Om du känner maktlöshet inom dig, stanna upp och reflektera över maktkampen. Erkänn att du bemöter den andra med maktinställning, att du vill styra och kontrollera. Den andra reagerar vanligtvis på samma sätt, vill styra dig med sina emotioner. Detta skapar destruktiva konflikter. Det kan vara så att ditt sätt att försöka hjälpa är att få den andra att göra/bete sig på det sätt du anser är det rätta. Du vill ha makt för att kunna styra. Du vill ha kontrollen för att få den andra att lyda dig. Detta är ett vanligt sätt att försöka ”hjälpa” den andra. Maktlösheten är ett tecken på att du har en felaktig inställning, din attityd är att föra krig. Med krig åstadkommer man ingenting nyttigt i livet. Befinner man sig i en maktkamp har man redan givit makten till det som är destruktivt hos den andra. Man kan säga att man är i pakt, i samarbete med t. ex. barnets eller den vuxnes aggressivitet. Maktkamp kan ha dolda former. Attityder att vara för snäll och att vara ”till lags” döljer ofta en auktoritär inställning. Man vågar inte agera utåt för att inte, inför sig själv eller andra, avslöja sin starka auktoritära vilja.______________________________________________________________________________ 35CONSCIENTIA institutet, www.conscientia.se cc creative commons

×