Samarbetet mellan Facit och Sharp (in Swedish)

2,326 views
2,184 views

Published on

Facit och Sharp samarbetade till en början angående tillverkningen av elektroniska räknare...

Published in: Business, Technology
0 Comments
2 Likes
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

No Downloads
Views
Total views
2,326
On SlideShare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
313
Actions
Shares
0
Downloads
0
Comments
0
Likes
2
Embeds 0
No embeds

No notes for slide

Samarbetet mellan Facit och Sharp (in Swedish)

  1. 1. Även om ett antal elektroniska räknare hade dykt upp på marknaden under början av 60- talet var dom inte att betrakta som ett hot ännu för bolag som Facit.
  2. 2. Facit hade egentligen ingen anledning att utveckla räknare vid den här tiden, annat än i syfte att lära sig mer om elektroniken.
  3. 3. Det var slående hur små volymer som såldes i början.
  4. 4. Samtidigt innehöll elektroniska räknare tusentals komponenter vilket innebar att produkterna var väldigt arbetsintensiva innan de integrerade kretsarna kom i bilden.
  5. 5. Låglöneland som Japan var betydligt mer konkurrenskraftiga eftersom landet hade betydligt lägre löner. Det bör ses som en av huvudorsakerna till att ingen av kontorsmaskintillverkarna (förutom Olivetti) bemödade sig med att utveckla transistoriserade räknare.
  6. 6. Hursomhelst, såg dock elektroniken som intressant och det kunde finnas anledning att ha en elektroniska räknare i produktportföljen.
  7. 7. Efter att VD Gunnar Ericsson varit i Japan på besök hade kontakter med ett antal tillverkare skapats.
  8. 8. Hayakawa (Sharp) verkade ha de bästa modellerna runt 1965 och ett avtal träffades därför mellan Facit och Sharp.
  9. 9. Räknaren såg ut såhär:
  10. 10. Detta var den första räknaren Facit köpte in från Sharp. Man satte egen design och eget brand på den och sålde i sin befintliga organisation.
  11. 11. Fickräknaren nedan kommer från början av 70-talet. En ganska anmärkningsvärd utveckling på bara några år!
  12. 12. De första elektroniska räknarna var större, klumpigare och bortåt dubbelt så dyra som Facits mekaniska maskiner.
  13. 13. På bara 5-6 år skulle den initialt så usla elektroniken förinta värdet på Facits mekaniska räknemaskiner.
  14. 14. Nåväl, det första avtalet mellan Facit och Sharp gällde 1966-67 då Facit fick möjligheten att sälja Sharps räknare under eget varumärke.
  15. 15. Facit hade en global säljorganisation och var erkänt skickliga på marknadsföring. Initialt var detta samarbete följaktligen en win-win.
  16. 16. Många likartade samarbeten mellan japanska tillverkare och västerlänska kontorsmaskin- tillverkare uppstod vid den här tiden.
  17. 17. Förklaringen står att finna i just faktumet att japanerna behärskade teknologin medan de gamla företagen hade etablerade marknadsorganis ationer och varumärken.
  18. 18. En god relation mellan företagen utvecklades – japanerna hade glädje av Facits kunskaper inom marknadsföring och Facits kunde lära sig mer om elektroniken.
  19. 19. Det var dock frågan om mycket små volymer under de första åren. Facit köpte in och sålde några tusental av dessa elektroniska räknare, vilket kan jämföras med de 70-80 000 mekaniska räknare man sålde årligen.
  20. 20. Elektroniken blev dock snabbt billigare och bättre. I texten ovan diskuteras så kallade bordsräknare, som var av samma storlek som Facits mekaniska och elektro-mekaniska maskiner.
  21. 21. I takt med att räknarna blev mindre och billigare ökade försäljningen mycket snabbt.
  22. 22. Japanerna hade mycket aggressiva tillväxtmål…
  23. 23. Till en början kunde de inköpta elektroniska räknarna ersätta Facits mekanik utan problem…
  24. 24. Den ständiga prisreduktionen och introduktionen av nya modeller medförde dock ett antal svårigheter.
  25. 25. Facit hade vant sig vid långa produktcykler, vilket innebar att man inte behärskade logistik särskilt väl.
  26. 26. Under mekanikens glansdagar spelade det ingen större roll om en räknare låg i lager en tid, eftersom den kunde säljas till samma pris förr eller senare. De ständiga prissänkningarna och introduktionen av nya modeller vände uppochned på allt detta.
  27. 27. De långa produktcyklerna innebar också att Facit hade en omfattande serviceverksamhet.
  28. 28. När en elektronisk räknare gick sönder reparerades den sällan. Detta var snarare än anledning att köpa en ny maskin, som var både bättre och billigare.
  29. 29. Japanerna var följaktligen inte särskilt benägna att tillhandahålla reservdelar…
  30. 30. Somliga räknare hade dessutom en hel del kvalitetsbrister, vilket ledde till ytterligare konflikter mellan Facit och Sharp…
  31. 31. … och till ett allt större lager av osålda maskiner, som snabbt förlorade sitt värde.
  32. 32. I takt med att Sharp (Hayakawa) introducerade nya produkter började man på Facit dessutom bli oroliga angående samarbetets framtid.
  33. 33. … och till ett allt större lager av osålda maskiner, som snabbt förlorade sitt värde.
  34. 34. I relation till många andra samarbeten mellan företag fungerade dock samarbetet relativt bra.
  35. 35. Då elektroniken växte med oförminskad hastighet var det dessutom nödvändigt för Facit att bibehålla samarbetet med Sharp.
  36. 36. En ny överenskommelse stämdes därför efter att det första samarbetet över två år hade avslutats.
  37. 37. I takt med att räknarna blev mindre och billigare ökade japanernas benägenhet att bygga upp en egen säljorganisation.
  38. 38. Dessa produkter var så billiga och enkla att de kanske kunde nå konsumentmarknaden, ett segment som Facits säljorganisation inte behärskade.
  39. 39. Konkurrensen började dessutom att tillta på marknaden.
  40. 40. Det blev nu alltmer angeläget för Facit att relationen med Sharp fungerade bra.
  41. 41. Facit fick så småningom kompensation för de felaktiga räknarna…
  42. 42. Men de strukturella problemen kvarstod alltjämt.
  43. 43. Framåt slutet av 60-talet började introduktionen av så kallade högintegrerade kretsar att accellerera utvecklingen ytterligare:
  44. 44. Detta ledde i sin tur till ännu billigare, mindre och enklare räknare, vilket förstås skapade ytterligare problem för Facit.
  45. 45. På Facit försökte man försvara positionerna genom att utveckla så kallade tryckande verk till dom elektroniska räknarna.
  46. 46. Detta var dock inte en lösning som på lång sikt kunde rädda företaget.
  47. 47. Facit hade dessutom fullt upp att hålla en gemensam front tillsammans med Addo (som köptes 1966) gentemot Sharp:
  48. 48. Ett ’samarbete’ med Addo Electronics, som var en del av Facitkoncernen sedan flera år!
  49. 49. Detta alltmedan Sharp sakta men säkert byggde upp en egen säljorganisation…
  50. 50. Det går förstås att beskylla japanerna för ett dubbelspel i relationen mot Facit.
  51. 51. Men samarbeten mellan företag sker inte i välgörenhetssyfte.
  52. 52. Vän av ordning bör påpeka att Facit gjorde liknande saker.
  53. 53. Man försökte förgäves att utveckla egna elektroniska räknare:
  54. 54. Ledningen övervägde dessutom att samarbeta med andra aktörer.
  55. 55. Senare kom dessutom ett samarbete med Lago i USA att initieras, vilket inte heller hjälpte.
  56. 56. Parallellt fortsatte lagret av osålda maskiner att öka oavbrutet:
  57. 57. Prispressen ökade ständigt och Sharp hotade dessutom att inte leverera på grund av den ogynnsamma valutakursen…
  58. 58. En annan konsekvens av den snabba introduktionen av nya modeller var att Facits varianter av Sharp-räknare hela tiden lanserades med en viss eftersläpning, vilket i sin tur ledde till att man inte kunde erbjuda konkurrenskraftiga produkter.
  59. 59. En ganska bra sammanfattning.
  60. 60. Den som summerar alla dessa problem inser snart att Facits dagar var räknade…
  61. 61. Försäljningen gick ner väldigt snabbt under början av 70-talet.
  62. 62. Betänk också att lejonparten av Facit- koncernens vinst kom från räknemaskinerna och det blir än mer tydligt att krisen snart var ett faktum…
  63. 63. När Sharp dessutom byggde upp alltmer av egen försäljning och körde igång ett öppet priskrig med Facit fanns det inte mycket att göra…
  64. 64. ”Vi sitter nere i skogen och har ingen aning om vad som händer ute i världen”
  65. 65. Så var det.
  66. 66. På andra sidan Atlanten utvecklas bättre och bättre integrerade kretsar alltmedan tiotals japanska företag på andra sidan jordklotet syr in dessa i bättre och billigare räknare.
  67. 67. Det var helt enkelt Game Over för Facit och det lilla brukssamhället.
  68. 68. Samarbetet med Sharp får trots detta i allt väsentligt beskrivas som gott under den här tiden.
  69. 69. Det fanns en ömsesidig respekt och relationen var betydligt starkare än den som Sharp hade med amerikanska Burroughs.
  70. 70. Förklaringen till problemen med reservdelar, kvalitetsnivåer och priser står att finna i faktumet att det var frågan om olika teknologier.
  71. 71. Facit handlade om mekanik, vilket innebar långa produktcykler, reparation och kvalitetsprodukter.
  72. 72. Sharp handlade om elektronik, vilket medförde korta produktcykler, obefintlig reparation och en ’slit och släng’ mentalitet, som var direkt kopplad till faktumet att nya, billigare och bättre räknare introducerades.
  73. 73. Tack till ’Brukskultur Åtvidaberg’ och Åtvidabergs Kommun. Facitarkiven är en fantastisk tillgång.
  74. 74. Christian Sandström doktorerar på Chalmers. Han forskar och föreläser om teknikskiften. www.christiansandstrom.org christian.sandstrom at chalmers.se

×