(In Swedish) Svågerdramat på Facit

En man vid namn Lennart von Kantzow fick en mycket speciell roll i Facit, inte minst när krisen slog igenom på full allvar 1971-72.

Kantzow var svåger till Facits VD Gunnar Ericsson…

… och när Kantzow efter en kort tid som VD fick sparken av sin svåger med styrelse utbröt ett väldigt rabalder i media.

Historien blev mycket olycklig för alla berörda parter.

Det hade varit konstigt om inte Kantzow själv tog illa vid sig.

I början av 90-talet skrev han därför en bok, titulerad ’Istället för guldklocka’ där han i Istället guldklocka efterhand ger sin syn på vad som hände.

Boken och de olyckliga omständigheterna runt Kantzows avsked är av perifer betydelse för att förstå Facitkrisen. Men k dä if b t d l fö tt fö tå F itk i M ämnet förtjänar ändå att behandlas, inte minst för att förstå människorna och företagets kontext.

Den här presentationen kommer i korta drag att återge Kantzows bok och försöka förstå hans roll i bolaget.

Som sagt, Kantzow (längst till vänster) var gift med Gunnar Ericssons syster Ulla (Nr. 2 från höger)…

… Facit var ett familjeägt och familjestyrt j y företag som hade byggts upp av Gunnars och Ullas far, Elof Ericsson. Ericsson

Ledningen av företaget blev därför en familjeangelägenhet…

… och på så vis var det naturligt att Kantzow fick en framträdande roll i Facit-koncernen.

Kantzow började i företaget på Elofs tid…

… och blev snart VD för Original-Odhner, som var ett av Facits dotterbolag sedan 40-talet.

Odhner hade en anläggning i Göteborg och en i Strömstad.

Relationen mellan Kantzow och Gunnar Ericsson var på många sätt god under en längre tid.

Under 60-talets expansion kom dock Kantzow att bli bitvis kritisk till Ericssons tillväxtstrategi. tillväxtstrategi

Han var bland annat mot att Facit skaffade sig egen tillverkning i Mexiko, något som senare visade sig bli en ganska rejäl förlustaffär.

Under mitten av 60- talet åbö j d t l t påbörjades dessutom byggandet av en ny fabrik i Örsätter utanför Åtvidaberg. g Kantzow var även kritisk till detta beslut.

Enligt boken ’Istället för Guldklocka’ skrevs ett antal Istället Guldklocka brev till Gunnar Ericsson där Kantzow uttryckte en oro för den snabba tillväxt bolaget ägnade sig åt.

Den stora konflikten mellan svågrarna handlade emellertid om Facits köp av Addo.

Addo hade under en längre tid varit en av Facits främsta konkurrenter på kalkylmaskinsmarknaden. Bolaget var kalkylmaskinsmarknaden emellertid ganska dåligt skött, det saknade Facits skickliga marknadsföring och hade en ineffektiv produktion.

Första gången Facits och Addos ledningar träffades för att diskutera frågan sade Addos ägare, familjen g g , j Agrell, att man hade fått bud ifrån amerikanskt håll som var dubbelt så högt som nuvarande aktiekurs.

Kantzow skriver i sin bok: K t ki i b k ”Personligen kände jag ej någon större entusiasm för detta samgående Jag tyckte vi hade nog med samgående. våra egna problem och kände oro inför att vi skulle få ansvaret för ytterligare 3500 anställda. Jag minns y g g att jag nämnde: Då tycker jag att ni ska ta det budet.

… Jag ber om ursäkt mina herrar, men under såna villkor kan jag ej vara med och diskutera. Nu åker j g j jag hem. Det blev allmän bestörtning och förvirring och man beslöt att avbryta mötet…

… När jag träffade Gunnar Ericsson någon tid senare var han mycket irriterad. Vill du stjälpa denna möjlighet till samordning av landets kontorsmaskinsindustri, tar du på dig kontorsmaskinsindustri ett stort ansvar, sade han. Jag har j J h ej sagt att jag går emot, men priset måste vara rimligt. t tt j å t i t å t i li t Vi måste också tillförsäkra oss stor frihet att agera om vi förvärvar Addo, annars blir verkningarna av en fusion negativ. Även C l Si Ä Carl-Sigvard R d Roos lät höra av sig och var mycket kritisk hö i h k t k iti k till min attityd. Från Addos håll var det under månader total tystnad.”

Facit kom senare att köpa Addo, till ett aningen p , g bättre pris än vad som först föreslagits. Inte helt oväntat blev köpet en rejäl fläskpannkaka.

Addo integrerades aldrig på allvar, och gick dessutom med förlust (Läs mer här).

Kantzow skriver i sin bok att han under de kommande åren blev llt bl alltmer i t intresserad av att lämna företaget. 1968 skrev d tt lä fö t t k han så ett brev till Ericsson och förklarade att han hade för avsikt att sluta.

Gunnar övertalade honom att stanna. Ericsson stanna meddelade kort därefter att han i sin tur ville sluta som VD och istället bli styrelseordförande.

1970 blev Lennart von Kantzow VD för hela Facit- koncernen, trots att han hade haft för avsikt att lämna bolaget endast två år tidigare.

Samma dag som detta blev klart var det styrelsemöte i Volvo, där Kantzow satt som suppleant. Borde vi inte gratulera Lennart tll utnämningen, utnämningen sa Tore Browaldh, varpå Ulf af Trolle Browaldh replikerade syrligt: Att bli VD för Facit är inget att gratulera till – det är en bestraffning.

Även om Facits inflationsdopade kurvor hade fortsatt tt k f t tt att peka uppåt var Kantzow medveten om vilka problem som p stod för dörren.

Lönsamheten hade minskat stadigt under 60-talet…

… och som bekant stod ett teknikskifte för dörren.

”Vid mitt första direktionssammanträde kort därefter som ny VD började jag med högläsning ur Kersti Sågvall-Ullenhags j j g g g g g doktorsavhandling ’AB Åtvidabergs förenade industrier med föregångare’, tryckt Uppsala i april 1970, kapitel 5, vägen mot konkursen.”

”Reducerade marknader för bolagets avsättning framför allt från och med 1917 i förening med en inflationistisk prisutveckling borde ha föranlett en minskning av investeringstakten och en konsolidering av bolagets ställning. Oförmåga att på ett realistiskt sätt bedöma eller i varje fall ta g p j konsekvenserna av det försämrade marknadsläget föranledde en överinvestering. AB Åtvidabergs konkurs hösten 1922 måste tillskrivas en oskicklig ledning.”

Kantzow poängterade allvaret i situationen och skred till handling. Han försökte få till olika samarbeten med Philips, Olympia och Saab…

Det dröjde dock inte länge innan Facitkrisen stod i blom. Framåt slutet av 1971 blev det oundvikligt med uppsägningar.

Kantzow skriver: K t ki ”Fredagen den 8 oktober 1971 blev mitt livs svåraste dag. För första g g i Facits historia skulle de anställda informeras gången om att företaget gick med förlust. Omkring 1500 skulle som följd av detta mista sina arbeten. Vare sig styrelsens ordförande, ordförande Gunnar Ericsson, eller vVD Gunnar Agrell deltog Ericsson i företagsnämndens sammanträde. Jag fick ensam representera arbetsgivaren.”

Kantzow kanske inte var helt van vid media – hans ord kom att spetsas ordentligt, vilket ledde till att styrelsen uppfattade honom som illojal. illojal

Det verkar som om långt ifrån alla i Facits styrelse vill inse allvaret allvaret.

Det verkar som om långt ifrån alla i Facits styrelse vill inse allvaret allvaret. Efter bolagsstämman i maj 1971 framhöll Kantzow hur allvarligt läget var.

Det verkar som om långt ifrån alla i Facits styrelse vill inse allvaret allvaret. Efter bolagsstämman i maj 1971 framhöll Kantzow hur allvarligt läget var. ”Det är väldigt vad VD är pessimistisk”, Det pessimistisk sade Carl-Sigvard Roos.

Roos avfärdade dessutom förslagen på samarbetspartners med:

Roos avfärdade dessutom förslagen på samarbetspartners med: ”Facit behöver ingen samarbetspartner”

Roos avfärdade dessutom förslagen på samarbetspartners med: ”Facit behöver ingen samarbetspartner” Roos hade däremot tyckt att man behövde gå ihop med det förlusttyngda Addo utan att vidta några rationaliseringar alls. alls

Framåt slutet av 1971 kallades Kantzow upp till Stockholm för att träffa styrelsen Gunnar styrelsen. Ericsson var inte närvarande:

Framåt slutet av 1971 kallades Kantzow upp till Stockholm för att träffa styrelsen Gunnar styrelsen. Ericsson var inte närvarande: ”Lika bra att gå direkt på ämnet - En enig styrelse har beslutat att du skall avgå som y g VD vid årsskiftet och ersättas av Gunnar Agrell. Styrelsen kan inte längre acceptera att samarbetet i Facits koncernledning ej fungerar.”

Kantzow svarade: ”Detta framgår som ett helt orimligt beslut, icke med tanke på mig utan på företaget. Det är jag som dragit upp riktlinjerna för ett stort antal rationaliseringsåtgärder. Det är jag som etablerat kontakten med andra företag för att undersöka möjligheter till samarbete. Om några veckor informeras företagsnämnden om att vi måste i f fö t ä d tt i å t permittera över 1200 personer. Det är vidare jag som drivit strukturfrågorna för att undvika dubbelarbete. Nu utnämner ni till min efterträdare den person som mest av alla sökt hindra mig i detta arbete, nämligen Gunnar Agrell.”

Mot slutet av 1971 utbröt så ett väldigt rabalder:

Kantzow skickade i början av 80-talet Bertil Torekulls bok om Facitkrisen till Ulf af Trolle, som svarade: Trolle

Kantzow skickade i början av 80-talet Bertil Torekulls bok om Facitkrisen till Ulf af Trolle, som svarade: Trolle ”Sedan 1965 har jag varje år gjort ingående analyser av samtliga börsnoterade industribolag som ett led i tli bö t d i d t ib l tt l d mitt arbete som ordförande i först Kilsund och sedan Borås Invest. Varje analys har slutat med en prognos för utvecklingen av dels företaget, dels dess aktie – företaget saker som inte alltid hänger ihop. Redan i min analys för år 1968 ansåg jag att Facit skulle råka i stora p problem att det gällde för oss att sälja ut, vilket vi g j , gjorde. I analysen 1969 står det att krisen är nära förestående. När du utsågs till VD trodde jag uppriktigt – ehuru tydligen helt fel – att det var det vanliga sättet för en chef att hoppa av i tid och låta li ätt t fö h f tt h h låt en annan ta ansvaret. Jag förstår nu att jag missbedömde Gunnar. Det var tydligen inte taktik från hans sida utan helt enkelt okunnighet förorsakad av hans optimistiska läggning.”

Kantzows bok innehåller även en del intressanta betraktelser av styrelsearbete i företag:

Kantzows bok innehåller även en del intressanta betraktelser av styrelsearbete i företag: ”Det var aldrig någon verkligen debatt på styrelsernas sammanträden. Det var lugna fina möten åtföljda av en god måltid som avslutades med kaffe och cognac.””

Kantzows bok innehåller även en del intressanta betraktelser av styrelsearbete i företag: ”Det var aldrig någon verkligen debatt på styrelsernas sammanträden. Det var lugna fina möten åtföljda av en god måltid som avslutades med kaffe och cognac.”” ”Många samlar på styrelseuppdrag som andra samlar på frimärken. Tillhör man de rätta kretsarna, går det bra förutsatt att man just är – följsam. Man kan konstatera att i S k t t tt Sverige är d t i stort sett samma i ä det t t tt personer som sitter i de stora organisationerna och företagens styrelser.”

Det är mot bakgrund av ovan ganska tydligt att Kantzow blev illa behandlad och att han hade rätt i en hel del av sin kritik av företaget. a a företaget

Det är mot bakgrund av ovan ganska tydligt att Kantzow blev illa behandlad och att han hade rätt i en hel del av sin kritik av företaget. a a företaget Expansionen i Mexiko, byggandet av Örsätter och köpet kö t av Addo – d Add dessa beslut var i allt väsentligt b l t llt ä tli t skadliga för företaget och ledde till en försämrad lönsamhet.

Det är mot bakgrund av ovan ganska tydligt att Kantzow blev illa behandlad och att han hade rätt i en hel del av sin kritik av företaget. a a företaget Expansionen i Mexiko, byggandet av Örsätter och köpet kö t av Addo – d Add dessa beslut var i allt väsentligt b l t llt ä tli t skadliga för företaget och ledde till en försämrad lönsamhet. Den som tror att Facit hade kunnat räddas om Kantzow fått sin vilja igenom gör sig dock skyldig till två misstag. misstag

Det är mot bakgrund av ovan ganska tydligt att Kantzow blev illa behandlad och att han hade rätt i en hel del av sin kritik av företaget. a a företaget Expansionen i Mexiko, byggandet av Örsätter och köpet kö t av Add – d Addo dessa beslut var i allt väsentligt b l t llt ä tli t skadliga för företaget och ledde till en försämrad lönsamhet. Den som tror att Facit hade kunnat räddas om Kantzow fått sin vilja igenom gör sig dock skyldig till två misstag. misstag 1. Att underskatta Facits problem – Mekaniken var död och därmed också F it mest lönsamma intäkter. h dä d k å Facits t lö i täkt

Det är mot bakgrund av ovan ganska tydligt att Kantzow blev illa behandlad och att han hade rätt i en hel del av sin kritik av företaget. a a företaget Expansionen i Mexiko, byggandet av Örsätter och köpet kö t av Add – d Addo dessa beslut var i allt väsentligt b l t llt ä tli t skadliga för företaget och ledde till en försämrad lönsamhet. Den som tror att Facit hade kunnat räddas om Kantzow fått sin vilja igenom gör sig dock skyldig till två misstag. misstag 1. Att underskatta Facits problem – Mekaniken var död och därmed också F it mest lönsamma intäkter. h dä d k å Facits t lö i täkt 2. Att överskatta Kantzow – Vi får aldrig veta huruvida g han hade blivit en bra VD eller inte, men Kantzow uträttade inget extraordinärt under sin tid på Odhner.

Tack till ’Brukskultur Åtvidaberg’ och Åtvidabergs Kommun. Facitarkiven är en fantastisk tillgång.

Christian Sandström doktorerar på Chalmers. Han forskar och föreläser om teknikskiften och digitalisering. www.christiansandstrom.org christian.sandstrom at chalmers.se

http://www.christiansandstrom.org	107
http://christiansandstrom.org	21
http://www.slideshare.net	1

(In Swedish) Svågerdramat på Facit

by Chris Sandström on Oct 11, 2009

Accessibility

Categories

Tags

Upload Details

Usage Rights

3 Embeds 129

Statistics

(In Swedish) Svågerdramat på Facit — Presentation Transcript