(In Swedish) Facit och ÅFF

Facit och Åtvidabergs FF gick hand i hand i omkring 50 år.

Elof Ericsson tog över konkursboet Åtvidabergs Industrier 1922-23. Även Åtvidabergs idrottsplats hade gått i konken.

Elof var en man som både trodde på och tyckte om idrott. Föreningen fick därför ett lån av företaget och kunde komma på fötter.

1936 föreslog han att Åtvidabergs Idrottsplats skulle byta namn till Kopparvallen, eftersom orten Åtvidaberg en gång i tiden hade växt fram kring kopparbrytning i de närliggande gruvorna.

Åtvidabergs Industrier (som senare bytte namn till Facit) övertog ansvaret för Kopparvallen 1947.

Facit kom sedan att investera en hel del i bygdens fotbollslag. Läktare, klubbrum och annat byggdes på företagets bekostnad.

Med en världskoncern i ryggen blev ÅFF:s framgångar alltmer omfattande över tiden.

Elofs son, Gunnar Ericsson, tog över som VD 1957. Precis som sin far insåg Gunnar värdet av fotbollen och kom dessutom att stödja den ännu mer än Elof.

ÅFF-ledarna och Facits personalavdelning hjälptes åt att finna bostäder till spelarna som kom till föreningen.

Måhända fanns det också något jobb för spelarna på något företag i närheten?

Faktum är att Facit inte bara erbjöd spelarna jobb…

Vissa begåvningar kunde även få ett ”jobb”.

Facits ekonomidirektör, Lars Hallgren, var även ordförande för ÅFF. I efterhand sade han: ”Det tillhörde undantagen att det så att säga fingerades ett jobb”.

… Vilket betyder att det förekom så kallade ”jobb” på Facit.

En världskoncern med god lönsamhet hade råd med detta.

ÅFF kunde med andra ord ha spelare i laget som i allt väsentligt var fotbollsproffs.

I 50- och 60-talets Sverige gav detta en ohygglig konkurrensfördel…

… Följaktligen rörde sig klubben som en komet genom fotbollsdivisionerna.

När spelare skulle köpas lånade Facit ut pengar till klubben.

”Övergångsbeloppen vid spelarköp var av blygsam omfattnng på den tiden. En spelare som Roger Magnusson från Blomstermåla kostade mindre än 10 000 kronor. Totalt var vårt kapitalbehov ändå rätt omfattande. Efter framställning i varje räskilt fall fick vi alltid låna pengar av företaget.” // Lars Hallgren

Och nog gjorde man en del fynd. En gång i tiden köpte ÅFF Ralf Edström för 60 000:-. Han såldes senare för 800 000…

1967 var det dags för allsvenskt kval mot Sandviken…

ÅFF tar sig upp i Allsvenskan och är kvar där fram till 1982.

Väl uppe i Allsvenskan gjorde ÅFF succé.

1968 slogs nytt publikrekord på Kopparvallen. 11 049 personer kom för att beskåda ÅFF – IFK Norrköping.

Vid det här laget hade ÅFF byggt upp ett lag där stora delar av startelvan var självklara i landslaget.

Ralf Edström, Roger Magnusson, Roland Sandberg – ÅFF kryllade av stjärnor.

Många av spelarna gjorde sedan lysande karriärer i de europeiska proffsligorna.

Det måste vara historiskt unikt att en så liten ort, med en så liten arena, hade såna framgångar.

I november 1971 åkte ÅFF till London för att möta Chelsea i Cupvinnarnas Cup.

Man lyckas komma hem med 1-1 från denna svåra bortamatch, vilket betraktades som en bragd.

Spelarna anlände den femte november 1971. Den här fredagen var en märklig och på många sätt historisk dag, där brottet mellan nytt och gammalt blev tydligt.

Många barn hade fått ledigt från skolan för att ta emot hjältarna. Det viftades med flaggor och jublet visste inga gränser.

Samtidigt möttes spelarna av löpsedlar som förklarade att Facitepoken nu var över.

Tränaren Sven-Agne Larsson och målvakten Ulf Blomberg hade fått sparken…

… tillsammans med 1000 andra anställda inom Facitkoncernen.

Elektroniken var på frammarsch…

… lagrena av osålda räknare ökade snabbt…

… och krisen var ett faktum.

ÅFF:s framgångar var en produkt av Facits framgångar under de senaste decennierna.

Upp Ironiskt nog tog ÅFF SM-Guld såväl 1972 som 1973, det vill säga under den tiden då Facits framgångssaga punkterades.

På Kopparvallen jublade hela Åtvidaberg…

… Alltmedan Facitkrisen rullade vidare i media.

Electrolux köpte Facit för en slant och sålde Kopparvallen till Åtvidabergs Kommun.

Electrolux hade inte samma syn på ÅFF som Facit.

”Electrolux begick ett stort misstag när företaget visade ÅFF sin kallsinnighet efter övertagandet av Facit. Där fanns populära, framgångsrika, omskrivna svenska mästare i fotboll, ett redan färdigt reklaminstrument som man helt enkelt struntade i att använda sig av. Det är helt ofattbart.” // Lars Hallgren

Utan Facit och dess en gång i tiden ohyggligt lönsamma mekaniska räknemaskiner hade ÅFF fortsatta spela i division 3 som man gjorde 1961.

Bara tio år senare bjöd laget på en bejublad anfallsfotboll som kunde konkurrera med engelska proffslag.

ÅFF:s, liksom Facits framgångar byggde på mekanik.

Sharp-skylten vid Kopparvallen får därför en mycket speciell innebörd.

Sharp var ett av de japanska företagen som på allvar introducerade elektronik i räknarna och därmed slog undan fötterna för Facit och ÅFF.

Laget höll sig kvar i allsvenskan inpå 80-talet och har alltsedan dess spelat fotboll av hög svensk standard.

”Vi tvingades successivt lösgöra oss från beroendet av Facit. Vi införde reklammöjligheter för andra företag än Facit på kopparvallen, vi började samarbeta med andra företag i Åtvidaberg och Linköping och fördjupade kontakterna med Åtvdabergs kommun som nu fick ett större intresse av att orten var attraktiv.” // Lars Hallgren

Det sägs att Gunnar Ericsson än idag, vid 90 års ålder, ringer till Åtvidaberg för att hålla sig uppdaterad om hur det går för laget.

Källor: Torekull, B. Med Facit i hand, 1982 ÅFF

Tack till ’Brukskultur Åtvidaberg’ och Åtvidabergs Kommun. Facitarkiven är en fantastisk källa.

Christian Sandström doktorerar på Chalmers. Han forskar och föreläser om teknikskiften. www.christiansandstrom.org christian.sandstrom at chalmers.se

http://kollafacit.se	312
http://www.christiansandstrom.org	137
http://christiansandstrom.org	17
http://www.slideshare.net	2

(In Swedish) Facit och ÅFF

by Chris Sandström on Jul 29, 2009

Accessibility

Categories

Tags

Upload Details

Usage Rights

4 Embeds 468

Statistics

(In Swedish) Facit och ÅFF — Presentation Transcript