Facit - Folkhemmet, Brukssamhället och Elektroniken

Historien om Facit är på många sätt en god illustration av den svenska efterkrigsekonomin.

Precis som många andra svenska bolag hade Facit ett försprång mot sina konkurrenter på grund av att Sverige stått utanför andra världskriget.

Det lilla kungadömet kunde därför med fördel exportera sina produkter till världens alla hörn. t i d kt ä ld ll hö

Som en följd av gigantisk efterfrågan kunde Facit njuta av att verka på säljarens marknad fram till början av 60-talet.

Detta var de ’nationella mästarnas’ epok.

Det innebar i korthet att varje bransch hade 1-2 stora, vertikalt integrerade företag som dominerade sina respektive inhemska marknader.

Konkurrensen var ofta mer eller mindre obefintlig.

I USA var det Ford och GM som dominerade, i Sverige körde man Volvo eller Saab.

Den som ville ha en radio eller en TV köpte från Motala-företaget Luxor, som via regleringar skyddades från japansk konkurrens.

Fotografin dominerades än så länge av Kodak och de tyska kameratillverkarna.

Japanerna hade ännu inte på allvar äntrat ll ä t t scenen.

I de fall då flera företag agerade inom samma bransch såg man till att broderligt dela upp kakan sinsemellan för att undvika onödig konkurrens.

I USA hade kontorsmaskin- tillverkarna delat upp marknaden för att kunna upprätthålla priserna.

Och fanns det risk för konkurrens gick det alltid att köpa sina motståndare för att p bibehålla lugn och ro.

Detta var ett av de främsta motiven till att Facit köpte Addo 1966 (läs mer här).

Vad beträffar konsolideringar av företagsköp skyndade man långsamt.

När Addo väl hade köpts lyckades dess VD Gunnar Agrell förhandla fram att inga förändringar skulle äga rum de närmaste tio åren!

Facit hade förvärvat Odhner 1942, först 1965 börjar ett antal konsolideringar av bolagen att äga rum…

Då dessa bolag ägdes av Facit men förblev orörda under en lång tid och hade köpts för att minska konkurrensen är det inte felaktigt att beskriva Facit som en kontorsmaskinkartell.

Konkurrensen var allt annat än mördande i efterkrigstidens Sverige. Inom vissa produktsegment hade Facit mer än 70 procent av den svenska marknaden.

En å E sån oerhörd marknadsdominans hö d k d d i hade inte accepterats idag.

På den tiden var det snarare tvärtom.

Under det planerade folkhemmets storhetstid betraktades den här sortens marknadsdominans som ganska trevlig för alla involverade parter.

Fackföreningarna var glada och nöjda då detta skapade stabilitet och stora arbetsplatser där man kunde utöva inflytande.

Kommunpolitikerna i vårt avlånga land hade inte mycket att invända då inflyttningen till bruksorterna ledde till en bredare skattebas.

Inte heller regeringen hade några invändningar. g g g g Jobben blev fler, småorterna kunde blomstra, skatteintäkterna ökade.

Svenska Staten var dessutom en av Facits största kunder. Det var inget konstigt att i hög grad välja en inhemsk leverantör framför utländska konkurrenter.

Och varför skulle storföretagen vara kritiska till den svenska modellen?

Man slapp jobbig konkurrens, hade ett kontinuerligt tillflöde av ny arbetskraft och kunde höja aktieutdelningen varje år.

Under efterkrigstiden satt verkligen staten och kapitalet i samma båt.

Produkterna hade en fantastiskt lång livslängd. Uppgraderingar av existerande teknologi kunde göras i en behaglig takt, kanske vart tionde år.

Allt detta kan te sig som ganska besynnerligt i backspegeln, men man bör ha i åtanke att den här p g , utvecklingsmodellen fungerade relativt bra under efterkrigstidens första decennier…

Man e po te ade t marknader a exporterade till a ade där det inte fanns några nationella mästare… mästare

Arbetarna fick högre löner i takt med att produktiviteten gick upp.

Guldklockor delades ut…

Finansministerns kassakista växte…

Ägarna tjänade gott om pengar…

… Och i det lilla brukssamhället kunde alla tillsammans glädjas åt det lokala l k l fotbollslagets framgångar. framgångar

Den här utvecklingsmodellen var dock b d k baserad på ett antal d å tt t l omständigheter som framåt g 70-talet upphörde att gälla.

1. 1 Gigantisk internationell efterfrågan. g

Kriget hade förstörd en hel g kontinent, som nu behövde allt mellan himmel och jord. ll hi l hj d

Ett företag som Facit var mycket väl positionerat att kapitalisera på detta efterfrågeöverskott.

Framåt 60-talet började dock detta gap mellan produktion och efterfrågan att minska.

2. Begränsad konkurrens.

I takt med att de västeuropeiska ä e o o e a återuppbyggdes ekonomierna åte uppbyggdes blev det svårare att bibehålla samma höga lönsamhet och marknadsandelar.

Plötsligt började kartell-beteenden ö ö oc s app ä ta o so de ga och slapphänta konsolideringar att straffa sig i form av lägre vinster.

Alla olika lönsamhetsmått pekade stadigt nedåt under perioden 1960-70. p

Gunnar Sträng och den svenska regeringen försökte g g g att upprätthålla det svenska exportundret genom att ständigt devalvera den svenska kronan.

Följden blev att alla kurvor fortsatte att peka spikrakt uppåt…

… Men bakom dessa vackra, dopade grafer döljde sig ett antal strukturella problem.

Devalveringarna ledde s abbt t e a e ga a edde snabbt till högre löner och kostnader för de svenska företagen företagen…

… vilket betydde att lönsamheten fortsatte att sjunka, oavsett hur mycket j , y omsättningskurvorna pekade uppåt.

Man s öt a tså de nödvändiga a sköt alltså den öd ä d ga strukturomvandlingen in i framtiden, framtiden år efter år år.

3. Teknisk stabilitet.

Kontorsmaskin-branschen baserades på fi å finmekanik, en t k l i som k ik teknologi hade modifierats intill perfektion över nästan 100 år.

I och med elektronikens intåg levde produkterna plötsligt i ett år, snarare än ett decennium.

Räknarna blev nu mindre och billigare…

… med en hastighet som var helt d h ti h t h lt främmande för Facit…

… som dessutom i likhet med hela Sverige saknade kunskap om den nya tekniken…

Krisen var snart ett faktum.

Tillväxten fö b k Till ä t för bruksorter som Åtvidaberg t Åt id b förbyttes nu mot uppsägningar…

… Avfolkning och ett h tt minskande skatteunderlag…

… med rivningar och stagnation som följd.

Många samhällen runtom i Sverige gick detta öde tillmötes.

De större städerna klarade omställningen relativt väl alltmedan mångag bruksorter gick in i en törnrosasömn. tö ö

Detta blev även början på en lång å ökenvandring för fö svenska aktieägare.

Historien om Facit illustrerar att den svenska modellen av planerad tillväxt där storföretag, stat och fack tillsammans driver utvecklingen på många sätt dog under 70-talet.

Den fungerade under ett antal omständigheter såsom teknisk stabilitet, begränsad konkurrens och efterfrågan på allt som producerades. producerades Dessa upphörde att existera.

Detta bör ses som en viktig förklaring till varför 70-talets recession blev både lång och djup. djup

Den svenska ekonomin befann sig i en omställningsprocess där det gamla höll på att fasas ut och det nya ännu inte hade växt till sig.

Den modell som baserades på stabilitet och planering kom sedan framåt 80- talet att ersättas av en ökad dynamik där förändring och omställning blev nyckelorden.

Det var med andra ord inte under kuppartade former som den ’svenska modellen’ gradvis försvann...

Det var snarare produktionsfaktorerna som förändrades och den svenska ekonomin anpassades därefter därefter.

Vägen till framtiden blev helt enkelt en annan än den som 60-talets direktörer, ministrar och fackmän hade föreställt sig.

Tack till ’Brukskultur Åtvidaberg’ och Åtvidabergs Kommun. Facitarkiven är en fantastisk tillgång.

Christian Sandström doktorerar på Chalmers. Han forskar och föreläser om teknikskiften och digitalisering. www.christiansandstrom.org christian.sandstrom at chalmers.se

http://www.christiansandstrom.org	89
http://christiansandstrom.org	18
http://www.slideshare.net	2

Facit - Folkhemmet, Brukssamhället och Elektroniken

by Chris Sandström on Jul 09, 2009

Accessibility

Categories

Tags

Upload Details

Usage Rights

3 Embeds 109

Statistics

Facit - Folkhemmet, Brukssamhället och Elektroniken — Presentation Transcript