Facitkrisen (in Swedish)

Förhoppningsvis ger detta bildspel lite perspektiv på den lågkonjunktur vi befinner oss i.

Efter flera decennier av tillväxt började den svenska kontorsmaskintillverkaren Facit få stora problem mot slutet av 70-talet…

Ett teknikskifte stod för dörren…

Elektroniken var på väg in och skulle så småningom ta kol på Facits främsta vinstbärare - räknemaskinerna.

Lagom till stormen fick Facit en ny VD.

Gunnar Ericsson lämnade över stafettpinnen till Lennart von Kantzow.

Kantzow råkade dessutom vara gift med Gunnar Ericssons syster Ulla.

Då familjen Ericsson byggt upp och ägt Facit alltsedan 20-talet var detta ett lämpligt sätt att behålla familjens kontroll.

Teknikskiftet började plåga Facit strax efter att Kantzow trätt på sig VD-kostymen.

Plötsligt visade koncernen mörkröda siffror.

Uppsägningarna kom nu som ett brev på posten.

Nu släpps nästa bomb.

Kantzow får sparken drygt ett år efter att han tillträtt som VD:

Då Gunnar Ericsson satt kvar som styrelseordförande blev det förstås ett väldigt rabalder kring detta svågerdrama.

Chefen för dotterbolaget ADDO, Gunnar Agrell, tog nu över som VD för det Facit som stod vid ruinens brant.

Tanken var dock att Agrell endast skulle sitta tills en ny VD har hittats.

Men vem vill bli kapten för ett sjunkande skepp?

Gunnar Ericsson kände sitt kall.

Gunnar och hans far Elof hade byggt och levt med företaget sedan början av 20-talet.

Det ankom nu på Gunnar att sänka sin fars livsverk.

Det kan inte ha varit med glädje han tog jobbet. Facit kritiserades nu för allt mellan himmel och jord.

Det måste ha varit med tunga steg som Ericsson återigen gick uppför trapporna till sitt kontor i Åtvidaberg.

(Ericssons gamla rum är numera hemvist för Gymnasieskolans rektor)

1972 års kurvor pekade inte direkt uppåt.

Situationen var nu förtvivlad och konsultbolaget McKinsey anlitades nu för att ge förslag på lämpliga åtgärder.

Under tiden utredningen genomförs fortgår spekulationerna och kritiken mot Facit med oförminskad intensitet.

Oron sprider sig – var kommer uppsägningarna att ske?

Framåt mitten av 1972 är utredningen klar.

(På den tiden kallades visst svenskar som arbetar på en amerikansk konsultfirmas svenska kontor för USA:experter)

Även om rapporten innehöll rekommendationer var det till syvende och sist styrelsen som beslutade på vilka orter yxan skall falla.

Det fanns nog inte många som ville ha Gunnar Ericssons jobb vid den här tiden.

Ericsson var uppvuxen i Åtvidaberg och staden hade alltid varit Facits hjärta.

Uppsägningarna kom därför i hög grad att ske annorstädes i vårt avlånga land.

Malmö tog stryk.

Göteborg tog stryk.

Vad hände med Strömstad?

Gissningslekar känns onödiga…

Det fanns ingen ände på skriverierna…

Mer än 30 procent av bolagets anställda hade nu sagts upp inom loppet av två år.

Nu kunde det väl ändå inte bli värre?

Facit hade inte precis varit någon kursraket under den här tiden…

På finansmarknaderna spekulerades det vilt kring vad som nu skulle ske…

Kritiken mot Facit fortsatte…

Den tidigare så beundrade Gunnar Ericsson gjordes nu till åtlöje i massmedia, alltmedan han såg sin hembygd och familjens företag kollapsa.

Facitkrisen blev också ett slagträ för vänstern under det radikaliserade 70-talet.

Aftonbladet lade in högsta växeln när man kallade bolaget för ’FP-styrt’ (Ericsson satt i riksdagen för FP 1968-72).

Olle Svenning kritiserade äganderätten med utgångspunkt i Facitkrisen.

Kommunisterna tog till storsläggan.

Kamraterna i Tyskland visade sitt stöd.

SSU tyckte att staten minsann måste ta sitt ansvar.

Inte mycket som är nytt under solen år 2009.

Palme klev in i debatten.

Skulle Facit nu komma att förstatligas?

En och annan röst försökte faktiskt nyansera debatten en aning…

Göteborgs-Posten bör ha en eloge för följande artikel:

Av alla medieklipp jag gått igenom är detta den enda artikel som går på djupet och försöker förklara vad som egentligen hände.

Svågerdrama och massuppsägningar i all ära, men lite perspektiv skadar faktiskt inte.

Nåväl, vad skulle nu hända med Facit?

Mot slutet av 1972 klev så Electrolux fram och lade ett bud på familjen Ericssons konkursmässiga Facit.

Nyheten spred sig långt bortom det omskakade folkhemmets gränser…

Var köpet bra för Facit eller rörde det sig om en ’plundring’?

Spekulationens vågor gick återigen höga.

Kantzow fortsatte att göra ’vad var det jag sade’- betonade uttalanden, som media givetvis glatt publicerade.

Gick det nu äntligen att andas ut?

Gunnar Ericsson kunde nog sova bättre på nätterna efter att affären avslutats.

Vad skulle nu hända med Facit?

Åtvidaberg kunde inte andas ut.

Oavsett ägare kvarstod problemen.

Mekaniken var död.

Efterfrågan på Facits produkter nollades inom loppet av några år.

Uppsägningarna fortsatte efter att Electrolux tagit över.

Det blev inte bättre på dom mindre orterna där Facit var den främsta arbetsgivaren.

Vem bar skulden?

Ägarna?

Ledningen?

Kapitalismen?

Ja, på sätt och vis.

Varken Gunnar Ericsson, ’amerikanska’ konsulter eller von Kantzow hade någon reell makt att påverka Facits öde.

Finmekaniken var död, och med den dog också tusentals arbetstillfällen och hela orter.

Vem bar då skulden?

Amerikanerna uppfann den integrerade kretsen med vars hjälp räknare blev snabbare, tystare, billigare och bättre.

Japanerna byggde upp sitt välstånd genom att göra dessa produkter tillgängliga och billiga för miljontals människor runtom i världen.

Skyll på amerikanerna, japanerna och alla andra människor som varit involverade i att förinta värdet på Facits mekaniska räknare.

Kapitalismen skapar tillväxt och ökat välstånd genom att kasta omkull gamla teknologier och produktionssätt.

Den österrikiske ekonomen Joseph Schumpeter kallade detta för skapande förstörelse.

Det innebär i allt väsentligt att vägen till ökat välstånd går via massuppsägningar, nedläggningar, industrikollapser och sociala problem.

Kapitalismen är brutal, och den som påstår motsatsen har förmodligen själv aldrig varit i närheten av de strukturella omvälvningar som den ger upphov till.

Teorin om skapande förstörelse är också en svidande kritik mot de grupper som ropar på tullar eller att ’samhället’ (staten) måste ’ta sitt ansvar’.

Vem hade tjänat på att elektroniska räknare förbjöds?

Vem hade tjänat på att skattebetalarna gav konstgjord andning åt en teknologi som förpassats till historiens soptipp?

Ingen. Sådana åtgärder hade hindrat samhällets resurser från att uträtta någonting produktivt och samtidigt förskjutit övergången till bättre produkter.

1971-72 var det Facit och Åtvidaberg som drabbades av kapitalismen.

Kapitalismen har även en sällsam förmåga att göra livet surt för kapitalisterna.

Elektroniken förintade stora delar av familjen Ericssons förmögenhet och det företag som hade byggts upp under 50 år.

Tack till ’Brukskultur Åtvidaberg’ och Åtvidabergs Kommun. Facitarkiven är en fantastisk källa.

Christian Sandström doktorerar på Chalmers. Han forskar och föreläser om teknikskiften. www.christiansandstrom.org christian.sandstrom at chalmers.se

Facitkrisen (in Swedish)

by Chris Sandström on Jun 04, 2009

Accessibility

Categories

Tags

Upload Details

Usage Rights

2 Embeds 25

Statistics

Facitkrisen (in Swedish) — Presentation Transcript

http://kollafacit.se	24
http://www.slideshare.net	1