Vi Leder Landet

Vi leder landet! Hur Centerpartiet och Alliansregeringen förverkligar drömmen för Sverige Fjärde upplagan • Januari 2010

Innehåll Förord ...............................................................3 Demokrati och deltagande .................................... 4 Ekonomisk politik ................................................6 Näringslivspolitik .................................................9 Energipolitik ..................................................... 12 Regional tillväxtpolitik ........................................ 14 Arbetsmarknad ................................................. 16 Integration....................................................... 19 Jämställdhet ..................................................... 21 Migration ........................................................ 23 Hälso- och sjukvård ............................................ 24 Äldrefrågor ....................................................... 25 Handikappfrågor ................................................ 26 Socialtjänst ...................................................... 27 Folkhälsa ......................................................... 28 Sjukskrivningar och förtidspension ........................ 29 Äldres ekonomi ................................................. 31 Utbildning ....................................................... 32 Familjepolitik .................................................... 34 EU (övergripande frågor) ..................................... 35 Utrikespolitik .................................................... 37 Försvars- och säkerhetspolitik ............................... 39 Rättspolitik ...................................................... 41 Miljö och jordbruk .............................................44 Gröna näringar .................................................. 47 Transporter ......................................................50 IT och kommunikation ........................................ 53 Bostadspolitik ................................................... 56 Kultur, idrott och media ...................................... 59

Förord Centerpartiet gick 2006 till val för en alliansregering och för en politik med fokus på fler jobb och företag, bättre miljö och en förnyad välfärd. Vårt mål har varit att stärka arbetslinjen, få fler människor i jobb, minska utanförskapet och att stimulera entrepre- nörskap och nyföretagande. Trots att vi nu befinner oss i en lågkonjunktur med stigande arbetslöshet har vi till stora delar lyckats med uppgiften. Under denna mandatperiod har också alliansregeringen i stor utsträckning präglats av centerpartiets politik. Men detta räcker inte. Vi har ett stort arbete framför oss för att genomföra det vär- deringsskifte som behövs i synen på individens egen förmåga, drivkraft och nytänkande. Och detta behöver genomsyra hela samhället och människors vardag – på arbetsplat- serna, i skolor och på fritiden. Vi går snart in i en valrörelse. Centerpartiet ska vara det självklara valet för alla som skattar frihet och miljö högt. Inför valet 2010 kommer vi att driva frågor kring jobb och företagande och på att bekämpa utanförskapet – särskilt bland unga. Vi kommer också att arbeta för att få en energi och klimatpolitik i världsklass. Vi behöver visa att vi är ett grönt och liberalt parti där beslut ska fattas så nära människors vardag som möjligt. Vi vill även se att alla delar av landet ska utvecklas och stärkas utifrån sina egna förutsättningar och på det sättet kunna bidra till Sveriges gemensamma tillväxt. Den moderna landsbygden erbjuder en fantastisk livsmiljö och är en stor tillgång för ett land som Sverige. I den här skriften redovisas ett urval av de för centerpartiet viktigaste reformerna som alliansregeringen åstadkommit under mandatperioden. Anders Flanking Partisekreterare 3

Demokrati och deltagande Centerpartiet tror på deltagardemokrati, där människor är delaktiga i besluten och i ett pågående samtal. Makten ska växa underifrån där den representativa demokratin ska bygga på ett starkt lokalt självstyre. Alliansregeringen enades under våren 2009 kring att Sverige framöver ska ha tre direktvalda politiska beslutorgan: staten, regioner och kommuner. De fyra olika jobbskatteavdragen har varit de viktigaste åtgärderna alliansregeringen genomfört för att ge människor ökade möjligheter att bestämma över sina liv. Sammantaget får en arbetstagare i genomsnitt behålla cirka 1 400–1 800 kr mer i månaden av sin lön. Vallöfte ● Centerpartiet vill se en tydligare maktdelning i samhället i enlighet med federalis- mens principer. Makten över vardagen ska återföras till enskilda människor och till det nära beslutsfattandet. ● Centerpartiet vill regionalisera Sverige. Det innebär bland annat att släppa fram den regionala potential som finns runt om i landet för att få fram nya företag och ökad tillväxt. ● De regioner som bildas måste få verklig självbestämmanderätt. Starka självständiga regioner är även en förutsättning för att stärka den kommunala nivån. ● Regioner med beskattningsrätt, som bygger på flexibla lösningar och som växer fram underifrån, ska bildas. Det ska förenas med att staten tydligare koncentrerar sig på de grundläggande förutsättningarna för regionernas tillväxtkraft. ● Vid varje ny reglering som innebär en kränkning av människors integritet ska en konsekvensbeskrivning göras där frågan ställs om den behövs, om den är ändamåls- enlig och om den är proportionell i förhållande till intrånget i privatlivet. 4

Genomfört ● Ett nytt demokratimål infördes 2008. Målet är en levande demokrati där individens möjligheter till inflytande förstärks och de mänskliga rättigheterna respekteras. ● Arbetsmarknadspolitiken och jobbskatteavdraget är bra exempel på åtgärder som gjort att människor fått mer inflytande över sin egen vardag. ● I februari 2009 nådde alliansregeringen, på grundval av Ansvarskommitténs förslag, en historisk överenskommelse som i stor utsträckning genomsyras av centerpolitik. Överenskommelsen innebär att det regionala beslutsfattandet stärks och att makten därmed flyttar närmare medborgarna. ● Integritetsskyddskommittén presenterade sitt slutbetänkande i januari 2008. Kommittén föreslog bland annat ett utökat grundlagsskydd, förbud mot olovlig fotografering och ett effektivt rättsmedel vid kränkning. (En proposition om utökat grundlagsskydd, hösten 2009, och en proposition om olovlig fotografering, våren 2010) ● Grundlagsutredningen har färdigställt sin översyn av regeringsformen. Förslagen är bland annat att det ska bli lättare att bli vald till riksdagen genom personval samt att domstolarna lättare ska kunna pröva om enskilda lagar är i enlighet med grundlagarna. (En proposition hösten 2009) ● Den parlamentariska Yttrandefrihetskommittén fortsätter Tryck- och yttrande- frihetsberedningens arbete. Ett första delbetänkande om bland annat e-bio och e-böcker presenterades under våren 2009. ● Regeringen har under mandatperioden inlett ett arbete för att i dialog med andra stärka människors relation till frågor om demokrati och mänskliga rättigheter. 5

Ekonomisk politik Kärnan i Centerpartiets ekonomiska politik är jobb och företagande samt en långsiktigt hållbar och ansvarsfull politik med ordning och reda i de offentliga finanserna och med skattebetalarnas intressen i första rummet. Tack vare att regeringen byggt upp buffertar och varit sparsamma med skattebetalarnas pengar, har vi kunnat satsa oss ur krisen utan att förtroendet för svensk ekonomi har urholkats. Under 2008–2010 har Sverige den mest expansiva ekonomiska politiken av samtliga OECD-länder. Vår politik är därför inriktad på att öka incitamenten att arbeta (bland annat genom de fyra jobbskatteavdragen, som innebär sänkt skatt för alla som arbetar) Vallöften ● Sänkt skatt med 1 000 kr per månad för låg- och medelinkomsttagare. ● Avskaffad fastighetsskatt. ● Successivt avskaffad förmögenhetsskatt. ● Avskaffa Lex Uggla. ● Reformera 3:12-reglerna. ● Skattelättnad vid köp av hushållsnära tjänster. ● Slopade arbetsgivaravgifter för vissa tjänsteföretag. ● Minskat statligt ägande. ● Skattereduktion om 10 000 kr till privatpersoner som köper en miljöbil. ● Stimulera äldre att stanna kvar på arbetsmarknaden. ● Skapa fler jobb och göra företagandet lönsamt genom bland annat sänkta arbetsgivaravgifter. ● Förenkla möjligheten att få F-skattesedel. ● Införa en förlängd momsinbetalningsperiod för företagare. ● En fungerande kommunal utjämning. 6

Genomfört ● Totalt fyra jobbskatteavdrag, framför allt riktade till låg- och medelinkomsttagare, har införts under mandatperioden. Sammantaget innebär dessa att en metall- arbetare eller en sjuksköterska får ungefär en extra månadslön i plånboken varje år. ● Höjd brytpunkt för att betala statlig inkomstskatt, motsvarande en förvärvsinkomst på 380 200 kr per år och cirka 31 700 kr per månad. ● Sänkt marginalskatt med 20 procentenheter för beskattningsbar inkomst mellan 349 500 kr och 367 600 kr per år. Därmed sänks marginalskatten vid en genomsnittlig kommunalskatt till cirka 31 % för många medelinkomsttagare. ● Utvidgat jobbskatteavdrag till pensionärer med låga arbetsinkomster. ● Pensionärerna har fått sänkt skatt i två steg genom att grundavdraget har höjts. För en garantipensionär betyder detta ytterligare cirka 3 500 till 4 400 kr per år i plånboken. ● Slopad fastighetsskatt och införande av kommunal avgift på 0,75 % av taxerings- värdet och med ett maxtak på 6 000 kr/år samt räntebeläggning av uppskovs- belopp med maxtak på 1,45 mkr och med en kapitalvinstbeskattning på 22 %. ● Avskaffad förmögenhetsskatt. ● Lex Uggla avskaffad. ● Socialavgifterna (arbetsgivar- och egenavgifterna) sänktes den 1 januari 2009 med 1 procentenhet. ● Socialavgifterna för unga har sänkts i två steg och omfattar nu alla under 26 år. ● Sänkta arbetsgivaravgifter för långtidsarbetslösa, långtidssjuka och invandrare genom nystartjobb och instegsjobb. ● Slopad särskild löneskatt om 16 % för personer som fyllt 65 år och är födda 1938 eller senare. ● Skattereduktion om 10 000 kr till privatpersoner som köper en miljöbil (1/4 2007–1/7 2009). Numera gäller att inköp av en miljöbil berättigar till befrielse av fordonsskatt under fem år. ● Reformerade 3:12-regler och mer generösa regler för direktavskrivningar. ● Förlängd momsinbetalningsperiod för småföretagare. ● Det har blivit lättare att starta företag och att få F-skattesedel. ● Skattereduktion på 50 % av arbetskostnaden för hushållstjänster och så kallade ROT-tjänster. ● Sänkt bolagsskatt från 28 % till 26,3 %. ● Staten har sålt Vin&Sprit AB och Vasakronan samt sålt aktier i Telia Sonera och OMX. 7

● Det finanspolitiska ramverket stärks genom att utgiftstaken görs obligatoriska (proposition lämnad till riksdagen hösten 2009). ● Under 2008 tillsattes en parlamentarisk utredning för att utvärdera det kommunala utjämningssystemet. Slutrapporten kommer i mars 2011. ● En översyn av det kommunala balanskravet kommer att göras. 8

Näringslivspolitik Centerpartiet och alliansregeringen vill göra det mer lönsamt att arbeta och billigare att anställa samt öka incitamenten till att starta och driva företag. Den finansiella krisen och den pågående lågkonjunkturen har förstärkt behovet av att vidta åtgärder som sänker kostnaderna för företagarna. Sedan regeringstillträdet har flera reformer genomförts för att förbättra för företagen i Sverige. Totalt har kostnaderna sänkts med drygt 47 mdr. Det har lett till att fler har startat företag. Från 2006 fram till finanskrisen ökade antalet nystartade företag med 14 000, en uppgång med 32 %. Vallöfte ● Ge förutsättningar för fler att vilja bli företagare och underlätta övergången mellan anställning och företagande. ● Förenkla regelverket och skapa en företagarvänlig miljö för att starta eget. ● Avskaffa kravet på flera uppdragsgivare för att få använda F-skattsedel. ● Se över bolagsbildningen så att företagande, tillväxt och nyanställningar gynnas. ● Förbättra högskolornas förmåga att bistå forskare som vill kommersialisera sina forskningsresultat genom att stärka de holdingbolag som har detta till uppgift. ● Uppmuntra företag att anställa genom att sänka arbetsgivaravgiften. ● Nationellt program för kvinnors företagande. ● En genomgång bör göras av alla företag med statligt ägande där argumenten för och emot ett fortsatt statligt ägarengagemang vägs mot varandra. ● Höja förmånsrätten för företagsinteckningar till 100 procent. ● Avskaffa det utökade ansvaret vid sjuklönekostnader för företagare. 9

Genomfört ● 10 reformer i trygghetssystemen för företagare har introducerats. Bland annat underlättas övergången från anställning till företagande och ett generellt högkostnadsskydd införs för sjuklönekostnader för arbetsgivare för att det ska bli mindre riskfyllt att anställa. ● För att skapa bättre förutsättningar för företagen att anställa och växa reformeras de så kallade 3:12-reglerna. ● För att fler ungdomar ska komma in på arbetsmarknaden utvidgades nedsättningen av socialavgifter och allmän löneavgift för ungdomar den 1 januari 2009 till att omfatta fler åldersgrupper. Satsningen på 5,6 mdr gör att arbetskraftskostnaderna blir 12 % lägre än vid full avgift. Den totala avgiftssänkningen uppgår till cirka 11 mdr. ● För att förbättra de små företagens förutsättningar för utveckling och tillväxt sänks egenavgifterna för enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag med 5 procentenheter, dock med högst 10 000 kr per år. Det innebär att nästan 190 000 småföretag får en lägre kostnad med 1,15 mdr. ● Arbetsgivare som anställer personer som har varit borta från arbetsmarknaden i minst ett år (nystartjobb) slipper betala arbetsgivaravgift för dessa under lika lång tid som personen varit utan arbete. ● 100 mkr årligen har avsatts till ett särskilt program initierat för att främja företagande hos kvinnor. ● Regeringen har förbättrat villkoren för nyanställningar och sysselsättning genom att sänka socialavgifterna med 1 procentenhet, en satsning på 7,5 mdr. ● Regeringen har sedan hösten 2006 lagt en stabil grund för regelförenklingsarbetet och tar nu krafttag i att minska företagens administrativa kostnader för samtliga statliga regelverk med minst 25 procent fram till hösten 2010. ● Fler åtgärder för ökad konkurrens. Regeringen genomför särskilda satsningar för att underlätta för fler aktörer att etablera sig inom hälso- och sjukvården. ● För att stärka möjligheterna för mindre företag att bedriva forskning och utveckling, satsar regeringen på industriforskningsinstitut som bör stärkas för att bättre bidra till att stärka näringslivets konkurrenskraft. Detta sker bland annat genom en stärkt samverkan med universitet och högskolor. En annan satsning är 150 mkr för att öka kommersialisering av forskningsresultat. ● Under 2008 har staten sålt innehav i tre av sina bolag. Företagen får bättre förut- sättningar att utvecklas med en annan ägare än staten. Att minska statens ägande kan därmed skapa bättre förutsättningar för tillväxt och bidra till att stärka svensk konkurrenskraft och sysselsättning. 10

● Förmånsrätten har återställts, från 55 % till 100 %. Det innebär att landets företag och då främst småföretagen kan utnyttja det fulla värdet av sina tillgångar för att ordna krediter. ● Bolagsskatten har sänkts från 28 % till 26,3 %. ● Fördubblade mikrolån till små- och nyföretagare som innebär att ALMI Företags- partner AB kan ge lån på upp till 250 000 kr. ● För att öka tillgången på riskvilligt kapital i tidiga skeden får Innovationsbron AB 50 mkr årligen. ● Nystartskontor med individuellt anpassad vägledning och stöd för att fler ska kunna starta och driva företag har inrättats. 11

Energipolitik Sedan regeringsskiftet har Centerpartiet intensifierat satsningarna på att bryta beroendet av fossil energi. Vi anser att en satsning på förnybar energi och effektivare energianvändning stärker svensk försörjningstrygghet och konkurrenskraft. Detta kommer att ge svensk forskning och företagande en ledande roll i den globala omställningen till en fossilfri ekonomi och möjliggöra en successiv utfasning av energikällor som inte är långsiktigt hållbara. Vallöfte ● Att energipolitiken ska präglas av långsiktiga spelregler vilket kräver långsiktigt syftande politiska uppgörelser. ● Att Sverige tillsammans med EU ska satsa på en mångfald av förnybara och miljövänliga energikällor för att minska sårbarheten i ekonomin och energi- försörjningen samtidigt som miljön skonas. ● Öka satsningarna på FUD (forskning, utveckling och demonstration) av förnybara och miljövänliga energikällor samt energieffektivisering. ● Att Sverige ska utreda möjligheterna att införa ett system med vita certifikat. ● Fortsätta använda och utveckla ekonomiska styrmedel som gröna elcertifikat och utsläppsrätter så att miljövänliga och förnybara lösningar utvecklas. ● Öka konkurrensen på energimarknaden så att det utvecklas en rejäl priskonkurrens och delta aktivt i EUs arbete för ökad konkurrenskontroll. ● Se över möjligheterna att införa en effektbörs, det vill säga ett system för att klara behovet av effekt vid olika konsumtionstoppar. Genomfört ● Våren 2009 presenterades alliansöverenskommelsen en sammanhållen klimat- och energipolitik som syftar till att förena ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet. ● Regeringen satsar på att underlätta steget från forskning till kommersialisering av ny energiteknik med 875 mkr för perioden 2009–2011. En satsning på 339 mkr görs även för att underlätta spridningen av energiteknik som inte är etablerad på marknaden, exempelvis biogas och solceller. 12

● Beslut om ett femårigt energieffektiviseringsprogram som tillförs 300 mkr årligen för perioden 2010–2014. Samtidigt förlängs tidigare satsningar på energieffektivisering vilket innebär att tillgängliga resurser för detta område uppgår till 1,66 mdr för perioden 2010 till 2012. ● Regeringen anslår 140 mkr per år 2008–2010 för att stärka den kommunala energi- och klimatrådgivningen. Pengarna går bland annat till utbildning av och information till energirådgivare samt stöd till regionala energikontor. ● Utbyggnaden av vindkraft underlättas genom satsning på teknikutveckling och marknadsintroduktion av storskaliga vindkraftstillämpningar. Satsningen omfattar totalt 210 mkr under perioden 2009–2011. ● För att kunna genomföra regionala planeringsinsatser för vindkraft och underlätta för vindkraftens utveckling satsas 110 mkr på nätverk för vindbruk och stöd till planeringsinsatser. ● Nätanslutningsutredningen presenterades i februari 2008 och har en övergripande målsättning att främja utvecklingen av produktion av förnybar el och här spelar Elcertifikatssystemet en stor roll. ● Förenklingar för mindre elproducenter genom att bland annat avskaffa nätavgiften om elanvändare tar ut mer el från elsystemet än han eller hon matar in på elsystemet. ● Ny lag om ekodesign som handlar om att elapparater ska ha en effektiv energi- användning och låg miljöpåverkan. ● Ny fjärrvärmelag som stärker kundernas ställning på marknaden. Det innebär att fjärrvärmeföretag blir skyldiga att förhandla med fjärrvärmekunder om vissa avtalsvillkor om kunden begär det. Det gäller bland annat priset på fjärrvärme. ● För att öka konkurrensen på elmarknaden undersöker regeringen förutsättningarna för att lösa upp samägandet i kärnkraften för att minska kärnkraftsägarnas möjlig- heter till kontroll och produktionsstyrning. ● Översyn av elcertifikatsystemet för att sätta ett nytt mål för ökningen av den förnybara elproduktionen. Enligt alliansregeringen bör nivån vara i nivå med 25 TWh till år 2020 jämfört med läget år 2002. Regeringen arbetar för en utvidgad elcertifikatmarknad som omfattar fler länder. 13

Regional tillväxtpolitik Regeringens nya regionala tillväxtpolitik bygger på att alla delar av landet ska kunna bidra till Sveriges tillväxt och att varje region ska ges möjligheter att utvecklas och stärkas utifrån sina egna förutsättningar. Vallöften ● Landsbygdens resurser ska användas på bästa sätt. Lantbrukets nya uppdrag är att förse samhället inte bara med mat, utan också med energi och industriråvaror. Vi ska arbeta för ett långsiktigt och hållbart, grönt Sverige. ● Den moderna landsbygden erbjuder en fantastisk livsmiljö och är en stor tillgång för ett land som Sverige. Det ska vara möjligt att kombinera bra boende med intressanta jobb. Men då måste både företag och enskilda kunna lita på att el-, data- och telenät fungerar – och att vägarna är farbara. En modern och anpassad samhällsservice måste finnas i hela landet. ● Sveriges olikheter är en tillgång som bäst tas tillvara om människor som bor och verkar i en region själva fattar beslut över viktiga frågor. ● Makten över vardagen ska återföras till enskilda människor och till det nära beslutsfattandet. Kommunalt självstyre är en av hörnstenarna i lokal och regional utveckling och är lika viktig i såväl storstäder som på landsbygd. ● Att lokalt och regionalt ska kunna ta beslut i frågor som rör exempelvis rovdjur eller strandskydd, ökar också förståelsen för avvägningar som görs i frågor som hanteras på nationell och EU-nivå. ● Statens uppgift är att ge likvärdiga förutsättningar, anpassat efter lokala villkor, eftersom behoven är olika i storstädernas förorter, i landets städer och på landsbygden. 14

Genomfört ● En nationell strategi för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och syssel- sättning 2007–2013 har presenterats, som innehåller prioriteringar för det regionala utvecklingsarbetet. ● Det regionala transportbidraget kompenserar företag i de fyra nordligaste länen för höga kostnader till följd av långa transportavstånd för varor och stimulerar till höjd förädlingsgrad i områdets näringsliv. Nya regler innebär bland annat ökade möjligheter till bidrag för de minsta företagen. ● I landsbygdsstrategin presenteras områden som är viktiga för att ta tillvara lands- bygdernas möjligheter till utveckling och hållbar tillväxt. Strategin tar ett samlat grepp för att stärka utvecklingskraften och skapa förutsättningar för tillväxt i alla delar av landet. ● Regional nedsättning av socialavgifter. För att stimulera småföretagandet och bidra till en god service i stödområde A (Norrlands inland) får företagarna där en nedsättning av socialavgifterna (arbetsgivaravgifter och egenavgifter) med 10 %, dock högst med 7 100 kr per kalendermånad. ● EU-kommissionen beslutade i augusti 2007 att godkänna Sveriges åtta förslag till regionala strukturfondsprogram. Insatserna inom de åtta regionala strukturfonds- programmen väntas totalt bidra till 33 300 nya arbetstillfällen och 12 800 nya företag. 28 115 företag förväntas delta i insatserna. ● Utredningen Bredband 2013 har utvärderat bredbandsstöd och analyserat till- gängligheten till bredband. Satsningar på bredband kommer att ske inom ramen för Landsbygdsprogrammet 2007–2013 och omfattar cirka 190 mkr. ● Samverkansorgan har bildats i flertalet län som övertar uppgifter från staten inom ramen för det regionala tillväxtarbetet. Dessa kommer få såväl större resurser som ett ökat ansvar över de statliga regionala tillväxtmedlen. ● Glesbygdsverket avvecklades den 1 april 2009. Samtidigt sammanfördes Nutek, Glesbygdsverket och Institutet för Tillväxtpolitiska Studier (ITPS) samt en del av Konsumentverket till två nya myndigheter – en myndighet för hållbar tillväxt i företag och ökad regional konkurrenskraft (Tillväxtverket) och en myndighet för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys). 15

Arbetsmarknad Regeringens arbetsmarknadspolitik går ut på att bryta utanförskapet och få fler i arbete, genom att till exempel göra det mer lönsamt att arbeta och sänka trösklarna för att komma in på arbetsmarknaden. Ett tydligt bevis på att politiken har varit framgångsrik är att hösten 2009 (under kraftig lågkonjunktur) är fler sysselsatta i Sverige än hösten 2006 (under kraftig högkonjunktur). Vallöfte ● Ökad sysselsättning och minskat utanförskap genom att skapa förutsättningar för fler riktiga jobb. ● Tydliggöra arbetslinjen i arbetslöshetsförsäkringen och arbetsmarknadspolitiken. ● Slopade arbetsgivaravgifter för personer som stått utanför arbetsmarknaden en längre tid. ● Bryta utanförskapet genom att göra det billigare att anställa ungdomar, långtidsarbetslösa och invandrare. ● Nystartsjobb. ● Underlätta för äldre att få jobb och stanna kvar på arbetsmarknaden. ● Förbättra rörligheten och flexibiliteten på arbetsmarknaden. ● Bättre möjligheter till tidsbegränsade anställningar. Genomfört ● Ändringar i arbetslöshetsförsäkringen som stärker de ekonomiska drivkrafterna för att återgå till arbete och minskar trösklarna in på arbetsmarknaden. ● Arbetslöshetsersättningen är 80 % av den sökandes tidigare inkomst. ● Efter 200 dagar (vilket motsvara cirka 10 mån med ersättning 5 dagar/vecka) blir ersättningen 70 % av inkomsten. ● Från och med dag 301 är ersättningen 65 %. ● Takersättningen är 680 kr per dag och gäller för hela perioden. ● Förälder till barn under 18 år får 70 % av arbetsinkomsten till och med dag 450. ● Möjligheten att deltidsstämpla begränsas från tidigare 300 till 75 ersättningsdagar. 16

● Karenstiden vid arbetslöshet förlängs från 5 till 7 dagar, för att ytterligare stimulera att snabbt ta ett nytt jobb. ● AMS/AMV har gjorts om till en enhetsmyndighet, Arbetsförmedlingen, med tydligare fokus på matchning och coachning. ● Försöksverksamhet med alternativa aktörer inom arbetsförmedling. Både program- verksamhet och coachning har upphandlats under 2008 och 2009 för att öka mångfald och höja kvalitén. ● Ny definition av arbetsmarknadsstatistiken har införts, för att nu vara likställd med den som gäller i övriga EU. ● Nystartsjobb – slopade arbetsgivaravgifter för personer som varit borta från arbetsmarknaden under minst ett år (för ungdomar sex månader) samt nyanlända flyktingar. Avser arbetsgivare i såväl näringslivet som offentlig sektor. ● Jobbgaranti för unga 16–24 år som varit arbetslösa mer än tre månader (intensifierat stöd, praktik och utbildning). ● Halverade socialavgifter för alla ungdomar under 26 år. ● Jobb- och utvecklingsgaranti. Målgruppen är framför allt de som förbrukat 300 ersättningsdagar samt arbetssökande utan arbetslöshetsersättning, som varit sammanhängande arbetslösa eller deltagare i ett program och anmälda vid Arbetsförmedlingen under minst 18 månader. Aktiviteterna är indelade i tre faser: – Fas 1 (max 150 dagar); kartläggning, individuellt anpassade jobbsökaraktiviteter med coachning. – Fas 2 (max 300 dagar); arbetspraktik och arbetsträning hos arbetsgivare. – Fas 3 (efter 450 dagar) aktivitetsstöd för dem som ännu inte har fått ett arbete. Denna fas aktualiserades våren 2009. ● Nyfriskjobb för långtidssjukskrivna och personer med sjuk- eller aktivitetsersättning. Dubbelt så stor subvention som i nystartsjobben. ● Instegsjobb (subventionerad anställning med 75 % som kombineras med studier i svenska) till nyanlända flyktingar. ● Det sammanlagda uttaget av socialavgifter och allmän löneavgift sänks med 1 procentenhet. Förändringen gäller från och med 1 januari 2009. I budgeten för 2010 görs ytterligare en sänkning av arbetsgivaravgiften med 1 %. ● Under sista delen av mandatperioden satsar regeringen stort på arbetsmarknads- insatser och utbildning. LYFT:et innehåller 10 000 nya platser på högskolor och universitet, 40 000 platser för praktik, 1 000 nya platser i arbetsmarknadsutbild- ningar och 1 000 nya platser hos folkhögskolorna samt 10 000 platser inom komvux och yrkesvux. 17

● Slopade arbetsgivaravgifter för personer som fyllt 65 år. ● Satsning på fler lönebidrags- och Samhallplatser. ● Samarbete mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen i form av nationella handlingsplaner för att stödja personer som lämnar sjukförsäkringen. ● Åtgärder för att personer med nedsatt arbetsförmåga på grund av funktionsned- sättning ska kunna försörja sig genom arbete. Höjt ekonomiskt stöd för arbets- hjälpmedel och personligt biträde. ● Regeringen gav a-kassorna 50 kr (per månad och medlem) för att de skulle kunna sänka arbetslöshetsavgiften från och med 1 juli 2009. Sänkningen påverkar dock inte arbetslöshetsavgiften för kassor vars avgifter fortfarande eftersänkningen uppgår till 300 kr. ● Regeringen har sänkt medlemsvillkoret för att fler ska kunna kvalificera sig till a-kassa snabbare. ● Från hösten 2009 får även unga, 20 år och uppåt, stöd för att starta närings- verksamhet (en åldersänkning från tidigare 25 år). ● Pågående arbete med att utforma den framtida arbetsmiljöpolitiken. Regeringen satsar sammanlagt 123 mkr under perioden 2009–2011 inom ramen för Arbets- miljöverkets verksamhet. 18

Integration Genom att satsa på individanpassat mottagande och introduktion och genom att göra arbetslinjen till en integrerad del av integrations- politiken, vill regeringen säkerställa ett varmt välkomnande samt en snabb och smidig etablering i samhället och på arbetsmarknaden. Vallöfte ● Nystartsjobb. ● Utbildningspeng för svenska för invandrare (sfi). Genomfört ● Propositionen Egenansvar med professionellt stöd, hösten 2009. Den innehåller reformer för ett mer individualiserat och jobbinriktat mottagande för nyanlända. Bland annat ska en fristående aktör, etableringslots, erbjudas för att snabbare komma in på arbetsmarknaden och etablera sig i samhället. Staten tar över det ekonomiska och administrativa ansvaret från kommunerna. Aktivitetsbonus och sfi-bonus införs. ● Instegsjobb (subventionerad anställning som kombineras med studier i svenska) till nyanlända flyktingar samt satsning på validering av tidigare yrkeserfarenhet. ● Kompetenssatsning för lärare i sfi. ● Nystartskontor i kommuner eller stadsdelar präglade av stort utanförskap satsar regeringen på nystartskontor för att ge vägledning och stöd till människor så att de lättare ska komma in på arbetsmarknaden. ● Satsning på invandrares företagande. ● Nedläggning av Integrationsverket genomförd, ansvaret delas upp på andra myndigheter. ● Samlad diskrimineringslagstiftning och sammanslagning av olika diskriminerings- myndigheter, till en myndighet, Diskrimineringsombudsmannen, från och med den 1 januari 2009. ● Incitament för kommuner: 20 000 kr/person till kommuner för nyanlända som kommer i jobb eller klarar sfi inom ett år. 19

● Skatteverket har fått i uppdrag att ta fram id-kort för personer som är folkbokförda i Sverige. Detta säkerställer att personer som inte är svenska medborgare får ID- kort. Kortet är tillgängligt från 1 juni 2009. ● Regeringen har fattat beslut om att underlätta frivillig vidareflyttning till kommuner med god arbetsmarknad. Migrationsverket har fått i uppdrag att medverka till att underlätta vidareflyttning genom att räkna av de platser som utnyttjas i mottagar- kommuner. ● Medel avsätts för att skapa dialog om en förstärkt gemensam värdegrund samt för verksamheter mot rasism och intolerans. ● Försöksverksamhet med kvalificerad rådgivning och stöd för nyanlända på Arbets- förmedlingen, så kallade etableringssamtal, inleds under 2009. ● Satsningar på kompletterande högskoleutbildningar för personer med hälso- och sjukvårdsutbildningar från tredje land och lärare med utländsk examen under 2009. 20

Jämställdhet För Centerpartiet och regeringen handlar jämställdhet om lika möjligheter för kvinnor och män att leva sina liv som man vill. Därför har vi bland annat infört så kallade RUT-avdrag för hushålls- nära tjänster och jämställdhetsbonus samt satsat stort på kvinnors företagande. Vallöfte ● Jämställdhetsbonus. ● Forskning om kvinnligt företagande. ● Handlingsplan om mäns våld mot kvinnor. Genomfört ● Satsning på kvinnors företagande, 100 mkr per år. ● Satsning på socialtjänstens arbete med våldsutsatta kvinnor. ● Satsning på forskning om kvinnohälsa. ● Uppdrag till Brottsoffermyndigheten: förbättrat bemötande av sexualbrottsoffer. ● Jämställdhetsbonus infördes den 1 januari 2008. ● Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, könsrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade parrelationer. ● Handlingsplan för att bekämpa prostitution och människohandel för sexuella ändamål. ● Regeringen satsar 400 mkr per år på jämställdhet inom områden som mäns våld mot kvinnor, prostitution och människohandel för sexuella ändamål, kvinnors hälsa, jämställdhet i utbildning, jämställdhetsintegrering i myndigheters, kommuners och landstings verksamhet med mera. ● Regeringen har samlat diskrimineringslagstiftningarna och gjort en sammanslagning av diskrimineringsmyndigheterna till en gemensam myndighet. ● Hushållsnära tjänster har skapat en ny sektor och professionaliserat arbete som främst kvinnor tidigare gjort gratis. ● Jobbskatteavdraget har goda förutsättningar att leda till ökad jämställdhet. 21

● Åtgärder som stimulerar arbetsgivarna att anställa kvinnor, får fler kvinnor att starta och driva företag, stimulerar pappor att ta ut en större del av föräldra- försäkringen och som underlättar vardagslivet för familjer, främjas. ● En jämställdhetssatsning i skolan införs. Under 2008–2010 satsas totalt 110 mkr för att öka jämställdheten i skolan. I satsningen ingår en jämställhetsdelegation för skolan. ● 5 mkr anslås till Folkbildningsrådet för satsning på kvinnligt entreprenörskap. 22

Migration Regeringen verkar för en human migrationspolitik, där asylrätten står i centrum. Vi har bland annat underlättat ekonomiskt för kommunerna att ta emot flyktingar och möjliggjort en ökad arbetskraftsinvandring till Sverige. Vallöfte ● Värna asylrätten i Sverige och internationellt. ● Upprätthålla en reglerad invandring. ● Införa ökade möjligheter till arbetskraftsinvandring. ● Öka harmoniseringen av asyl- och migrationspolitiken i EU. Genomfört ● Höjda ersättningar och förbättrat ersättningssystem till kommunerna för mottagande av ensamkommande flyktingbarn. ● Extra ersättning till kommuner som under 2007 träffar överenskommelse om flyktingmottagande för treårsperioden 2007–2009. ● Ökade resurser till återetableringsstöd för personer som har fått avslag på asyl- ansökan för att skapa bättre förutsättningar för återetablering. ● Reglerna för arbetskraftsinvandring började gälla från 15 december 2008 vilken innebär möjligheter för att arbetskraftsinvandringen ökar och det blir lättare för arbetsgivare att rekrytera nödvändig kompetens. ● Utvärdering av NIPU (Ny instans och processordning i utlännings- och medborgar- skapsärenden). Redovisades under våren 2009. ● Delbetänkande rörande frågor om förordnande av offentligt biträde och sekretess i asylärenden. ● EUs samlade migrationspolicy, planerad att träda i kraft 2010, vilket betyder att frågan kommer att vara viktig under det svenska EU-ordförandeskapet hösten 2009. ● Genomförande av EUs asylproducedurdirektiv under hösten 2009. 23

Hälso- och sjukvård Alliansregeringen har genomfört ett antalet stora valfrihetsreformer – Apoteket, etableringsrätt, LOV (lagen om valfrihet). Väntetiderna i vården har halverats sedan september 2008. Vid halv- tidsavstämningen (juni 2009) uppfyllde 16 av 21 landsting regeringens krav för att få del av kömiljarden. Psykiatrin har stärkts med 2,8 mdr under åren 2007–2010. Dessa pengar är ett komplement till huvudmännens satsningar och går till en mängd insatser inom psykiatrin (barn och unga, kompetens och kunskap, sysselsättning, stärkt kvalitets- och utvecklingsarbete). Vallöfte ”Centerpartiet vill ge medborgarna makten över resurserna och släppa in fler välfärds- entreprenörer som arbetar med kvalitetskriterier och öppna jämförelser… …Helheten berikas när många privata och ideella initiativ kompletterar och förnyar… …Vården ska vara tillgänglig och vårdgarantin byggas ut så att du kan söka vård var du vill redan från första dagen.” Genomfört ● Apoteksmonopolet skrotat. Apoteksomregleringen bidrar till längre öppettider och bättre service genom fler privata apotek och receptfria läkemedel i vanliga butiker. ● Vårdvalsreform med etableringsfrihet ger valfrihet för patienterna i hela landet. ● Nationell cancerstrategi minskar skillnader i cancervården och höjer kvaliteten. ● ”Kömiljard” för att korta köerna i vården. ● Förstärkningar av vårdgarantin och patienträttigheter. ● Stor psykiatrisatsning, merparten av Miltonutredningens förslag genomförda. ● Tandvårdscheck och skydd mot höga tandvårdskostnader infört. ● Kvalitetssatsningar till exempel öppna jämförelser och kvalitetsindikatorer. ● IT-satsningar till exempel nationell ordinationsdatabas (läkemedel) och nationell patientöversikt. ● Stopplagen avskaffad och borttagen åldersgräns för läkare och sjukgymnaster. 24

Äldrefrågor Stimulansbidrag: 1,35 mdr årligen till kommuner och landsting för att stimulera kvalitet inom följande områden: Öka läkarmedverkan i vården av de mest sjuka, demensvården, förbättra det sociala innehållet i äldreomsorgen, förebygga ohälsa och olyckor, läkemedelsgenomgångar för äldre med många läkemedel, rehabilitering, kost och nutrition. Vallöfte ”Valfrihet för äldre måste finnas såväl i arbetslivet som i boendet. Utgångspunkten är att öka makten över det egna livet för alla äldre. Centerpartiet vill underlätta byggandet av särskilda boenden och anpassade seniorboenden till en överkomlig kostnad, där man kan ha eget boende och samtidigt få individuellt anpassad service. Fritt val i hemtjänsten är en självklarhet.” Genomfört ● LOV, lag om valfrihet, ger möjlighet för alla kommuner att införa valfrihet så att äldre människors självbestämmande kan öka. ● Lagstadgat anhörigstöd. Kommunerna skyldiga att erbjuda stöd till anhöriga som vårdar närstående. Gör att fler anhöriga orkar vårda. ● Investeringsstöd till trygghetsboende för att stimulera att det blir fler bostäder till äldre. ● Förstärkt tillsyn bland annat genom att tillsynen av både hälso- och sjukvård och socialtjänst samordnas inom ramen för gemensam tillsynsmyndighet (Socialstyrelsen). ● Överenskommelse mellan regeringen, idéburna organisationer inom det sociala området och Sveriges kommuner och landsting för att utveckla relationerna och tydliggöra rollerna parterna emellan. ● Nationellt system för öppna jämförelser av kvalitet inom äldreomsorgen. ● Satsningar på personalförsörjning. ● Pengar till Svenskt Demenscentrum för att ta fram kunskapsöversikt inom demensområdet. 25

Handikappfrågor Regeringen har ökat resurserna till lönebidrag och platser till Samhall med totalt 2,4 mdr åren 2007–2010. Vallöfte ”En moderniserad välfärd måste ta hänsyn till att behoven är olika, oavsett ung eller gammal, med eller utan funktionshinder.” Genomfört ● Sverige har tillträtt FNs konvention om rättigheter för personer med funktions- nedsättning. ● Insatser för att öka det sociala företagandet. ● LSS-kommitténs (Lagen om Stöd och service) förslag bereds. ● Strategi för tillgänglighetsarbetet tillsammans med Sveriges kommuner och landsting. ● LOV, lag om valfrihet, ger möjlighet för alla kommuner att införa valfrihet så att självbestämmande kan öka för personer med funktionsnedsättningar. ● Lagstadgat anhörigstöd. Kommunerna skyldiga att erbjuda stöd till anhöriga som vårdar närstående. Gör att fler anhöriga orkar vårda. ● Förstärkt tillsyn bland annat genom att tillsynen av både hälso- och sjukvård och socialtjänst samordnas inom ramen för gemensam tillsynsmyndighet (Socialstyrelsen). ● Överenskommelse mellan regeringen, idéburna organisationer inom det sociala området och Sveriges kommuner och landsting. ● Försöksverksamhet Fritt val av hjälpmedel. ● Ökad satsning på lönebidrag. ● 20 mkr mer statsbidrag till handikapporganisationerna från 2008. ● Skärpta bestämmelser för kommuner som inte verkställer beslut enligt lagen om stöd och service, LSS. 26

Socialtjänst Utanförskap och socialtjänst hänger ihop. Regeringens prioritering är att öka möjligheten för människor att försörja sig på eget arbete samtidigt som välfärdens kärna säkras. Statsbidragen till kommunerna har höjts med 38 mdr mellan 2006 och 2010 – en rekordstor satsning. Vallöfte ”Hållbara offentliga skyddsnät måste finnas för alla som behöver det. De ska utformas så att den som utnyttjar systemet så snart som möjligt åter står på egna ben.” Genomfört ● Överenskommelse med Sveriges kommuner och landsting om kvalitet i social- tjänsten för att socialtjänsten ska bli mer kunskapsbaserad. ● Förstärkt tillsyn bland annat genom att tillsynen av både hälso- och sjukvård och socialtjänst samordnas inom ramen för gemensam tillsynsmyndighet (Socialstyrelsen). ● Överenskommelse mellan regeringen, idéburna organisationer inom det sociala området och Sveriges kommuner och landsting för att utveckla relationerna och tydliggöra rollerna parterna emellan. ● Handlingsplan för mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer. ● Strategi för utveckling av missbruks- och beroendevården. ● Strategi mot hemlöshet. ● Barn i socialbidragsfamilj får behålla sommarjobbslön. ● Stärkta regler om skydd och stöd för barn och unga. ● Delegation för brukarinflytande i sociala utvecklingsfrågor. 27

Folkhälsa Rökningen har minskat stadigt de senaste tjugo åren. Idag röker cirka 16 % av kvinnorna och 12 % av männen. Varannan rökare dör i förtid på grund av sin sjukdom. Mer än 10 000 vårdplatser inom socialtjänst och sjukvård används för alkoholvård. Andelen överviktiga har ökat. Antalet personer som lider av psykisk ohälsa ökar också. Regeringen vill uppmuntra individens eget ansvar och satsa på hälsofrämjande metoder som vilar på vetenskaplig grund. Vallöfte ”Vården ska vara tydligt hälsoorienterad och mobilisera individens egna hälsoresurser. Förebyggande och hälsofrämjande insatser ska utgöra grunden.” Genomfört ● Folkhälsopolitisk satsning 2008-2010, 115 mkr årligen till föräldrastöd, självmords- förebyggande arbete, kost och fysisk aktivitet, minskat tobaksbruk med mera. ● Plan för hantering av influensapandemi. ● Nationell strategi mot HIV. ● Nollvision för självmord. ● Antibiotikaresistens prioriterat område under Sveriges ordförandeskap i EU. ● Utvidgning av vaccinationsprogrammet med pneumokockvaccin och HPV-vaccin (vaccin mot livmoderhalscancer). ● Alkoholkommittén och narkotikasamordnaren ersatt av permanent verksamhet, ANT-råd och ANT-sekretariat. (ANT=alkohol, narkotika, tobak). ● Dialogforum för att främja goda matvanor och fysisk aktivitet. Företrädare för livsmedelsbranschen, experter, frivilligorganisationer, myndigheter och media deltar. ● Nationell strategi för föräldrastöd. 28

Sjukskrivningar och förtidspension För Centerpartiet är det viktigt att trygghetssystemen är tydliga, enhetliga och förutsägbara. För dem som på grund av sjukdom inte kan arbeta måste det finnas möjlighet till försörjning. Dock har trygghetssystemet periodvis, för enskilda individer, kommit att fungera som en långvarig försörjningskälla i stället för en omställ- ningsförsäkring för dem som tillfälligt behöver hjälp och stöd. För Centerpartiet och alliansregeringen är det angeläget att sam- hällets insatser bidrar till att stärka människor, ge ekonomiskt skydd vid oförmåga att arbeta och att bidra till att varje människa kan komma tillbaka till arbetsmarknaden så snart det bara går. Vallöften ”Över en miljon människor går inte till jobbet en vanlig dag. Med rätt hjälp skulle många kunna komma tillbaka till jobbet och leva ett självständigt liv.” Genomfört ● Den tidigare sjustegsmodellen som gällde vid sjukskrivningar har bytts ut mot den nya Rehabiliteringskedjan. Nu finns fasta tidsgränser i tre steg med riktlinjer för varje enskild länk i kedjan för att ingen ska hamna mellan stolarna så att återgången till arbetslivet kan ske så snabbt som möjligt. ● Personer som var beviljade icke tidsbegränsad sjukersättning innan juli 2008 har från årsskiftet 2009 fått möjlighet att pröva ett arbete utan att ersättningen dras in. Arbetsgivare som har anställda med sjukersättning och som arbetar enligt dessa nya regler behöver inte betala sjuklön. ● Den automatiska prövningen av sjuk- och aktivitetsersättning (tidigare förtids- pension) är avskaffad för att i möjligaste mån undvika att människor hamnar i ett passivt och långvarigt utanförskap från arbetsmarknaden. 29

● Under 2009 och 2010 avsätts 560 respektive 960 mkr till en Rehabiliteringsgaranti som innebär att den medicinska rehabiliteringen får ett stort och viktigt tillskott. Landstingen och staten har tecknat avtal kring rehabiliteringen som ska vara veten- skapligt prövad och därmed har bevislig effekt på sjukdomstillståndet i fråga. ● Möjlighet för arbetsgivare att kräva sjukintyg från första dagen i en sjukskrivning. ● Avskaffat arbetsgivarnas rehabiliteringsutredningsansvar. ● Avskaffat medfinansieringen för arbetsgivarna efter de två första sjuklöneveckorna. ● Försäkringsmedicinska riktlinjer har utarbetats för att ange riktlinjer för hur lång en sjukskrivning bör vara givet en viss diagnos. ● Under 2009 får Försäkringskassan en resursförstärkning på totalt 950 mkr. Från och med 2010 får också Försäkringskassan 600 mkr. Myndighetens anslag uppgår då till 7 180 mkr. Resursförstärkningen sker bland annat för att myndigheten ska uppfylla kraven på god service till medborgarna. ● Införandet av nyfriskjobb 1 januari 2008 för dem som sedan minst ett år på heltid fått sjukpenning, rehabiliteringspenning, sjuk- eller aktivitetsersättning. Nedsätt- ningen av arbetsgivaravgiften i nyfriskjobben motsvarar i de flesta fall dubbelt så mycket som i nystartsjobben. ● Ökad trygghet för företagare från och med 2010. Det innebär bland annat en del reformer inom sjuförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen, i syfte att få fler att våga ta steget och bli företagare, och öka tryggheten för dem som är företagare och för dem som vill anställa. ● Ett nytt arbetsmarknadspolitiskt introduktionsprogram införs från 2010 i syfte att stödja personer som vid årsskiftet lämnar sjukförsäkringen att komma tillbaka till arbetslivet. ● Från och med 2010 höjs bostadstillägget (BTP) för personer med aktivitets- och sjukersättning. Det innebär en förbättring med 555 kr per månad för de personer som har de lägsta sjuk- och aktivitetsersättningar och högsta boendekostnaderna. ● En parlamentarisk utredning kommer att tillsättas för att se över socialförsäkrings- systemet. Utredningen ska bland annat belysa frågan om en samordning av arbets- löshetsförsäkringen och sjukförsäkringen. 30

Äldres ekonomi Ett stort problem är att en stor del av samhällets mest ekonomiskt utsatta finns bland de så kallade ”fattigpensionärerna”, det vill säga de pensionärer med garantipension varav en majoritet är kvinnor. Med en full garantipension på runt 6 700 kr brutto per månad för den som är gift, och runt 7 500 kr per månad för den som är ogift, är det svårt att ha råd med mer än det allra nödvändigaste. Därför har Centerpartiet och regeringen sänkt skatten särskilt för de pensionärer som har lägst inkomster. Vallöften ● Vi vill fortsatt främja en politik som ger äldre män och kvinnor goda förutsättningar att leva självständiga liv med hög kvalitet. ● Satsa på pensionärer som har de allra lägsta pensionerna. Genomfört ● Centerpartiet genomförde inför 2009, tillsammans med Alliansen, en skatte- sänkning för de pensionärer som har de allra lägsta pensionerna. Detta gav en pensionär med garantipension eller låg inkomstpension cirka 2 300 till 3 500 kr i årlig skattelättnad. ● Inför 2010 genomför vi ytterligare skattesänkningar. För en pensionär med full garantipension innebär det en skattesänkning på cirka 1 000 till 1 200 kr per år beroende på kommunalskattenivå. ● Extra stort jobbskatteavdrag för de som arbetar och är över 65 år. ● Slopat den särskilda löneskatten. ● Höjt förbehållsbeloppet vid fastställande av avgifter enligt socialtjänstlagen. ● Höjt bostadskostnadsgränsen för bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd för de som är 65 år eller äldre. ● Avskaffat fastighetsskatten som istället har ersatts av lägre kommunal fastighetsavgift. ● Begränsat fastighetsavgiften för pensionärer. Från och med 2008 är fastighetsavgiften på småhus som används som permanentbostad begränsad för pensionärer. 31

Utbildning Centerpartiet och alliansregeringen har påbörjat ett reformarbete av svensk utbildning – från förskola till forskning. Målet är att höja Sverige som kunskapsnation. Vi reformerar hela skollagen, inför en ny gymnasieskola, ser över lärarutbildningen, satsar på ökad autonomi och kvalitet inom högre utbildning och forskning. Och inte minst genomför vi en höjning av studiemedlen. Vi vill genomföra ett värderingsskifte i synen på utbildning – där vi sätter kunskap, kvalitet och individernas unika förmågor i fokus. För att genomföra detta krävs från tidig ålder fokus på den enskilde elevens förmågor, entreprenöriellt lärande och på kunskapsuppdraget. Vallöfte ● Det behövs tidiga insatser i grundskolan. Inför en ”Läsa-skriva-räkna-garanti”. ● Ökat fokus på kunskapsuppdraget. ● Entreprenörskap ska vara en naturlig del i skolan. ● Lika villkor ska gälla för fristående och kommunala skolor. ● Kompetenslyft för lärare ska genomföras. ● Reform av gymnasieskolan. ● Det behövs en samlad organisation för den eftergymnasiala yrkesutbildningen. ● Antalet platser till kvalificerad yrkesutbildning (KY) ska öka. ● Kvalitetssatsningar inom den högre utbildningen. ● Höj studiemedlen och fribeloppet. ● Mer pengar till forskning och ökad konkurrensutsättning av anslagen. Genomfört ● Läsa-skriva-räkna-satsning på 900 mkr under mandatperioden. Syftet är att stimulera kommuner och skolor att stärka arbetet med elevernas basfärdigheter läsa, skriva och räkna med fokus på årskurserna 1-3. ● Obligatoriska nationella prov ska finnas i slutet av årskurs 3, 5 och 9. 32

● Ett stort kompetenslyft – Lärarlyftet. Under 2009 satsar regeringen 897 mkr på lärarfortbildning. För 2010 och 2011 beräknar regeringen att 1 mkr per år ska avsättas för detta ändamål. ● En strategi för entreprenörskap i skolan har presenterats och ska nu implementeras i skolornas och utbildningsanordnarnas verksamheter. ● En jämställdhetssatsning i skolan. Under 2008–2010 satsas totalt 110 mkr för att öka jämställdheten i skolan. I satsningen ingår en jämställhetsdelegation för skolan (DEJA). Delegationen ska bland annat analysera könsskillnader i utbildningsresultat. ● Gymnasiereformen. Den nya gymnasieskolan träder i kraft höstterminen 2011. Syftet är att eleverna ska bli bättre förberedda än idag för vidare studier och arbete. Det blir mer tid för yrkesämnen på yrkesprogrammen. Lärlingsutbildningen permanentas som en alternativ väg till yrkesexamen. ● Ett samlat regelverk för yrkeshögskolestudier har införts och en ny myndighet har bildats, Yrkeshögskolan i Västerås/Hässleholm. ● En storsatsning på yrkesutbildning inom komvux, yrkesvux, har införts. I BP10 avsätts 1 080 mkr 2010 och 860 mkr 2011 vilket innebär minst 10 000 platser per år. Antalet studenter som med denna satsning kommer ges möjlighet att utbilda sig inom komvux uppgår därför totalt till drygt 28 000 under 2010 och 2011. ● Regeringen kommer under våren 2010 att presentera en ny skollag. Ett av huvud- syftena med den nya skollagen att skapa lika villkor för fristående och kommunala skolor. Riksdagen har också fattat beslut som tydliggör hur bidragen till fristående skolor ska beräknas. ● Kvalitetssatsningar har genomförts under mandatperioden inom universitet och högskola på, 125 mkr för 2007 och 240 mkr för 2008. För 2008 innebar det ökade resurser med 1 300 kr per student inom humaniora, samhällsvetenskap och juridik och 1 000 kr per student inom teknik och naturvetenskap. ● Resurserna till forskning och innovation kommer att öka kraftigt. I och med forsknings- och innovationspropositionen kommer nivån på de statliga forsknings- anslagen att höjas med 5 mdr under de närmaste fyra åren. Det ackumulerade resurstillskottet under 2009–2012 blir närmare 15 mdr. Detta är det enskilt största resurstillskottet någonsin till svensk forskning. ● Från och med 1 januari 2010 höjs studiemedlen med cirka 430 kr i månaden – 40 kr bidrag och 390 kr lån. Från den 1 januari 2011 höjs dessutom fribeloppet för studenter med cirka 30 000 kr. 33

Familjepolitik Vi satsar på ökad valfrihet för barnen och familjerna. Genom det familjepolitiska paketet har vi genomfört en av alliansregeringens största valfrihetsreformer. På detta sätt har vi ökat chanserna för barnfamiljer att få livspusslet att fungera. Vallöfte ● För att öka tryggheten och stärka de sociala banden behöver familjernas och barnens roll stärkas. ● Vi vill ge förutsättningar för mer tid med barnen och se till så att livspusslet kan fungera. Centerpartiet vill öka valfriheten och ge båda föräldrarna möjlighet att förena yrkeskarriär och familj. Familjepolitiska paketet genomförs: ● Jämställdhetsbonus från och med 1 juli 2008. ● Möjlighet till kommunalt vårdnadsbidrag från och med 1 juli 2008. ● Barnomsorgspeng från och med 1 juli 2009. ● Stärkt pedagogiskt uppdrag i förskolan genom uppgradering av förskolans läroplan införs. Satsningen Förskolelyftet som ger möjlighet till kompetensutveckling för förskollärare och barnskötare startade 2010. 200 mkr avsätts årligen. ● Allmän förskola från tre år från och med 1 juli 2010. 34

EU (övergripande frågor) Sverige är sedan 1995 medlem i EU, som nu har 27 medlemsländer. För Centerpartiet är EU-samarbetet avgörande för att hantera gränsöverskridande frågor som fred, handel, brottsbekämpning och miljö. Våra bärande idéer om demokratisk delaktighet, öppenhet, tolerans och mänskliga fri- och rättigheter är också byggstenar i det europeiska samarbetet. Andra halvåret 2009 var Sverige ordförande, vilket innebar att vi ansvarade för rådets dagordning, ledde ministerrådets möten och medlade fram kompromisser mellan medlemsstaterna. Vallöfte ● Sverige ska vara en konsekvent röst för ett smalare men vassare EU som ägnar större kraft åt globala, gränsöverskridande frågor som brottslighet, öppen handel, fred, säkerhet och miljö, istället för att försöka styra vår vardag. Genomfört ● Regeringen har halvårsvis tagit fram ett särskilt arbetsprogram för EU-frågor. ● Sverige var ordförande för EU under perioden 1 juli–31 december 2009. Våra huvudprioriteringar var ekonomin, sysselsättningen och klimatet. ● Lissabonfördraget undertecknades av EUs stats- och regeringschefer i december 2007. Efter en lång ratifikationsprocess i medlemsländerna träder fördraget, som syftar till att göra unionen mer öppen, effektiv och demokratisk, i kraft den 1 december 2009. Den svenska riksdagen gav sitt godkännande i november 2008. ● Under Sveriges ordförandeskap har Östersjöstrategin antagits av EU. Genom den kan östersjöländerna gemensamt arbeta för exempelvis bättre miljö, ökad konkurrenskraft och minskad brottslighet. ● Centerpartiets valplattform ”Vårt Europa” antogs av förtroenderådet den 16 november 2008. Fyra prioriterade områden lyfts fram: Människan i centrum, EU som global ledare, grönt och hållbart Europa samt företagsamt och välmående Europa. Valmanifestet ”Europas Förenta Krafter” antogs av partistyrelsen den 6 maj 2009. 35

● Den 7 juni 2009 ägde Europaparlamentsvalet rum. Centerpartiet nådde inte målet om tre mandat. Vi fick 5,47 % av rösterna. Resultatet innebär att vi även under mandatperioden 2009–2014 kommer att ha en europaparlamentariker, Lena Ek, som sitter kvar på sin post sedan föregående period. 36

Utrikespolitik Genom att effektivisera och kvalitetssäkra biståndet, vara en konsekvent röst för frihandel och öppna gränser samt främja demokrati, mänskliga rättigheter och ansvar för vår miljö, vill regeringen vara en stark och positiv kraft i världspolitiken. Tack vare EU-samarbetet ökar våra möjligheter att uppnå detta. Vallöfte ● Förbättrad effektivitet och kvalitet på det svenska biståndet. ● Biståndet ska uppgå till 1 % av BNI. ● Ett smalare men vassare EU (se även avsnittet om EU). ● Inrätta permanent katastroffond inom FN. ● Ge miljö- och energifrågor större utrymme i utrikespolitiken. ● Skapa en mer rättvis (fri)handel. ● Bättre bidra till en demokratisk utveckling i vår omvärld. Genomfört ● En ny strategi för multilateralt utvecklingssamarbete antagen. ● Sveriges bistånd uppgår till 1 % av BNI. ● Tillsatt en demokratiambassadör, Maria Leissner. ● Landfokuseringsprocessen genomförd, där vi höll fast vid utvecklingssamarbetet med världens fattigaste länder. ● En ny kommission för bistånd och klimat har inrättats. ● Klimatfrågan har lyfts upp på Sveriges internationella agenda. ● En ny Afrika-skrivelse har upprättats. ● En ny skrivelse gällande politik för global utveckling (PGU). ● En ny demokrati- och mänskliga rättighetsskrivelse. ● Fortsatt engagemang för fred och utveckling. Sverige fortsätter sitt engagemang i Kosovo och Afghanistan. 37

● Ett rättighetsbaserat bistånd, som utgår från människan i utvecklingsländerna. De mänskliga fri- och rättigheterna är kärnan för det svenska utvecklingssamarbetet. ● Fortsatt 10 % i egeninsats för enskilda organisationer. ● Enmansutredning är tillsatt för att se över hur vi motarbetar korruption i biståndet. 38

Försvars- och säkerhetspolitik Den säkerhetspolitiska situationen förändras och vårt försvar behöver utvecklas. Vi har inte längre ett förrådsställt invasionsförsvar utan ett aktivt insatsförsvar. Detta har också präglat alliansregeringens satsningar och prioriteringar under mandatperioden. Det ger oss möjligheter att ta större ansvar i internationella insatser. Genom att främja fred och säkerhet i andra länder bidrar vi också till att öka vår egen säkerhet. Budgetanslaget för internationella insatser har genom mandat- periodens sista budgetproposition (BP 2010) så gott som fördubblats jämfört med 2006 – från 1,3 mdr 2006 till drygt 2,5 mdr 2010. Vallöfte ● En nationell strategi för deltagande i internationella insatser bör antas. ● Ökat deltagande i internationella insatser. ● Straffbestämmelserna i lagen om totalförsvarsplikt bör upphävas. Genomfört ● Budgetanslaget för internationella insatser har nästintill fördubblats jämfört med när Alliansregeringen tillträdde. ● Försvarets materielförsörjning har effektiviserats avsevärt. Genom att minska kostnaderna för materiel har regeringen kunnat stärka förbandsverksamheten och öka anslaget för internationella insatser. ● En nationell strategi för internationell freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet har införts. ● Regeringen har avsevärt stärkt samhällets krishanteringsförmåga. Ett krishanterings- kansli i Regeringskansliet och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har under mandatperioden inrättats. ● En långsiktig inriktning för det svenska försvaret avseende åren 2010–2014 har under 2009 antagits av riksdagen. 39

● Pliktutredningen har under 2009 färdigställt sitt arbete och kommit med ett antal förslag om reform av värnplikten. En proposition är att vänta under 2010. ● Sverige har under mandatperioden bidragit med cirka 200 personer till den freds- bevarande EU-insatsen i Tchad. Insatsen har skyddat utsatta flyktingar i landets östra delar. ● Riksdagen har fattat beslut om fortsatt deltagande med cirka 500 personer i den internationella säkerhetsstyrkan i Afghanistan (ISAF). ● Sverige har under maj–september 2009 bidragit med tre stycken fartyg till operation Atalanta i Somalia, och kommer under våren 2010 fortsätta sitt bidrag genom att skicka ned ett fartyg samt sjöbevakningsflyg från kustbevakningen. 40

Rättspolitik Sedan Alliansregeringen tillträdde 2006 har det skett flera förändringar inom rättspolitikens områden – med målsättningen att öka den enskildes trygghet och rättsäkerhet. För polisen har mandatperioden inneburit den historiskt största satsningen någonsin. Att polisen har fått ökad tillgång till effektiva metoder att utreda brott utgör ett viktigt led i att stärka såväl kvaliteten i utredningarna som brottsoffrens situation. För intagna vid kriminalvården ska, i syfte att minska återfallsrisken och stärka de intagna inför frigivningen, rehabiliterings- och åter- anpassningsarbetet ske med större hänsyn till enskilda individers behov och förutsättningar. Rättsväsende Vallöften ● 20 000 poliser år 2010 – inklusive satsning på fler poliser i de mest brottsutsatta områdena. ● Förbättrat integritetsskydd vid användning av hemliga tvångsmedel. Genomfört ● Den enskilt största satsningen på rättsväsendet någonsin, med ökade anslag bland annat till polisen och övriga rättskedjan. ● Införande av brottsofferhandläggare vid varje polismyndighet. ● Barn som bevittnar våld i hemmet har rätt till statlig brottsskadeersättning. ● Bättre rehabiliteringsprogram för sexual- och kvinnofridsdömda inom kriminal- vården. ● Preskriptionstiderna för grova våldsbrott och ekobrott tas bort, preskriptionstiden för grova sexualbrott förlängs. ● Ökade möjligheter att inom kriminalvården beslagta egendom som motverkar behandling. 41

● Polis och åklagare får genom hemlig rumsavlyssning samt andra hemliga tvångs- medel utökade möjligheter att bekämpa grov brottslighet. ● Personer som har utsatts för hemliga tvångsmedel, till exempel hemlig telefon- avlyssning, ska underrättas om detta. ● Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden, som bland annat utövar tillsyn över brottsbekämpande myndigheters användning av hemliga tvångsmedel inrättades 1 januari 2008. ● Alla skolor har kontaktperson inom polisen. ● Förbättrad samverkan mellan polis, skola och socialtjänst. ● Samtliga kommuner ska erbjuda medling mellan gärningsman och offer. ● Ungdomstjänst är en självständig påföljd. ● Intagna på ungdomshem ska ha individuella handlingsplaner. ● Ledarskapet inom polisen förbättras, bland annat genom ändrade rekryterings- förfaranden och krav på ledarskapsutbildning. Vålds- och sexualbrott Vallöften ● Polisen ska ges utökade befogenheter att ingripa vid övergrepp mot kvinnor och barn. ● Brottsrubriceringen ”mindre grov våldtäkt” ska tas bort. ● Synen på våldtäkt mot barn måste skärpas. ● Varje sexualiserad handling som inte bygger på samtycke ska vara straffbar. ● Skadestånd till offer för våldsbrott bör höjas. ● Hotade kvinnor ska skyddas. ● Reglerna kring besöksförbud måste ändras. ● Elektronisk fotboja vid besöksförbud för att öka säkerheten för utsatta kvinnor. Genomfört ● Regeringens handlingsplan med 56 åtgärder för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer. ● Utsatta kvinnor ska ges information om gärningsmannen släpps från anstalt (information till målsägande vid frigivning eller permission). ● Kontakt mellan kriminalvård och åklagare om förutsättning för besöksförbud finns vid permission. 42

● Ändrade bodelningsregler för skadestånd till utsatt make samt borttagen skyldighet att betala brottslig makes böter och andra kostnader för brottslighet. ● Barn som bevittnar våld i hemmet har rätt till statlig brottsskadeersättning. ● Preskriptionstiderna för grova våldsbrott och ekobrott tas bort, preskriptionstiden för grova sexualbrott förlängs. ● Även om mycket har gjorts finns det mycket kvar att göra för att ytterligare öka tryggheten, skapa ett effektivare rättsväsende och stärka rättssäkerheten. Detta arbete sker bland annat genom: – Uppdrag till Rikspolisstyrelsen (RPS) om insatser rörande mäns våld mot kvinnor, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck, samt våld i samkönade relationer. – Uppdrag till länsstyrelserna om insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck. – Uppdrag till Brottsoffermyndigheten att utforma ett utbildningsprogram för poliser, åklagare och domstolsanställda i syfte att förbättra bemötandet av sexualbrottsoffer. – Uppdrag till RPS att införa familjevåldsenheter inom varje polismyndighet samt särskild utbildning för personal som utreder brott mot barn. – Förändringar av strafflagstiftningen i syfte att markera en skärpt syn på allvarliga våldsbrott. – Utredning om förstärkt skydd för hotade och förföljda. – Utvärdering av 2005 års sexualbrottsreform med mera. – Utvärdering av förbudet mot köp av sexuell tjänst. 43

Miljö och jordbruk Alliansregeringen har bestämt att Sverige ska minska sina utsläpp med 40 procent till 2020. Det betyder att vi ska göra fyra gånger så mycket som de två tidigare socialdemokratiska regeringarna gjorde – på halva tiden. Eftersom havsmiljöanslagen knappt var spårbara vid maktskiftet 2006 rivstartade alliansregeringen med att satsa över en miljard kronor på havsmiljön. Därefter har tillståndet i Östersjön förbättrats och en Östersjöstrategi antagits på EU-nivå. Försäljningen av miljöbilar har ökat markant. Under 2008 utgjorde miljöbilarna cirka 40 % av nyförsäljningen av personbilar. Vallöfte ● Handeln med utsläppsrätter bör utökas vad gäller omfattning och ämnen. ● Alla nya bilar som säljs i Sverige ska senast 2015 kunna köras på alternativa bränslen. ● Få till stånd skattestimulanser och fler tankställen för att kunna byta till en miljöbil. ● Ge en skattereduktion om 10 000 kr till privatpersoner som köper miljöbil. ● Forma en gemensam europeisk miljöpolitik ● EU-länderna bör ställa upp tydliga mål för att minska användningen av fossil energi. ● Sätta ett temperaturmål om en maximal global genomsnittlig uppvärmning med 2 grader. ● Arbeta för att utsläppen på sikt ska minska mer än vad som finns fastlagt i Kyoto-protokollet. ● Öka satsningen på forskning och utveckling inom miljö och energi. ● Öka användningen av gröna elcertifikat och vita certifikat för effektivare elanvändning. ● EUs kemikaliedirektiv REACH behöver förbättras med bland annat en allmän ansvarsregel. ● Forma en havsmiljöstrategi. 44

● Verka för att Östersjön blir ett pilotområde för en ny gemensam förvaltnings- strategi. ● Införa utsläppsrätter för kväve och fosfor i Östersjön. ● Förbjuda disk- och tvättmedel som innehåller fosfor. Genomfört ● Beslutat om EUs Klimat- och energipaket – grunden för Sveriges nationella klimatpolitik och en förutsättning för att unionen ska kunna vara en drivande kraft på klimatområdet internationellt. ● Beslutat om EU-mål för förnybar energi. 20 % av EUs energianvändning ska vara förnybar år 2020. ● Varit drivande till att 2-gradersmålet utgjorde EUs förhandlingsposition under klimatmötet Köpenhamn i december 2009. ● Sett till att fler typer av anläggningar omfattas av handeln med utsläppsrätter jämfört med den första handelsperioden 2005–2007. ● Medverkat till att flyget från och med 2012 kommer att ingå i EUs handel med utsläppsrätter. Sjöfarten kommer att ingå på sikt. ● Beslutat om en klimatproposition som innebär att Sverige får världens mest ambitiösa klimatpolitik. ● Klimatmiljarden och klimatskattepaketet i 2008 års budgetproposition var två viktiga delar i detta. ● Infört och avslutat en miljöbilspremie till privatpersoner som köper en miljöbil. Satsningen ersattes bland annat med slopad fordonsskatt för nya miljöbilar under fem år. ● Stöttat utbyggnaden av tankställen för andra biodrivmedel än etanol, till exempel biogas, med 150 mkr. ● Fått elcertifikatsystemet utvärderat, förbättrat och förlängt till 2030. Allians- regeringen har också kommit överens om att målet för ökningen av den förnybara elproduktionen bör sättas upp i nivå med 25 TWh till år 2020 jämfört med läget år 2002. ● Beslutat att energianvändningen ska bli 20 % effektivare till år 2020 och sett till att ett femårigt program för effektivare energianvändning genomförs. ● Satsat drygt 0,5 mdr på miljöteknik under mandatperioden och 450 mkr per år till fordonsforskning. ● Satsat på projektet Hållbara städer som ger stöd och utveckling av främst ny- och ombyggnadsåtgärder som bidrar till integrerade lösningar för hållbar stads- utveckling. 45

● Höjt kväveoxidavgiften som en del i insatserna för att minska kväveoxidutsläppen. ● Gett kommuner med luftföroreningsproblem rätt att förbjuda fordon med dubbdäck på vissa gator. ● Genomfört en översyn av kraven på miljötillstånd och miljörapportering så att kraven blir rimliga i förhållande till miljöpåverkan. ● Beslutat om REACH i EU med bland annat allmän ansvarsprincip. ● Beslutat om en havsmiljöstrategi där drygt 1 mdr satsas på havsmiljön under mandatperioden. ● Sett till att Östersjöstrategin blev antagen av EU under det svenska ordförande- skapet och fått Östersjön utpekat som ett pilotprojekt för snabbare och tuffare åtgärder för att bekämpa övergödning. ● Ökat det lokala och regionala inflytandet över strandskyddet. Strandskyddet stärks i områden med högt exploateringstryck, samtidigt som det införs en möjlighet för kommuner att peka ut områden för landsbygdsutveckling där det blir lättare att få dispens från strandskyddet. ● Underlättat etableringen av vindkraftverk sedan dubbelprövningen tagits bort. Kraven på detaljplan och bygglov gäller i huvudsak inte i det fall vindkraftverk har fått tillstånd enligt miljöbalken. ● Gjort en översyn av miljömålssystemet för att bättre spegla internationella aspekter av miljöarbetet, synliggöra faktisk utveckling, involvera näringslivet och bli mer åtgärdsinriktade. ● Behållit biologisk mångfald som en hörnsten i miljöpolitiken. Totalt satsas 9,4 mdr på biologisk mångfald under 2007–2011. ● Ökat det regionala ansvaret och det lokala inflytandet över förvaltningen av rovdjuren. ● Begränsat vargstammens tillväxt genom licensjakt och fortsatt skyddsjakt samt infört kraftfulla åtgärder för att göra stammen friskare. 46

Gröna näringar Krånglet minskar. Totalt sett har den administrativa bördan inom de gröna näringarna minskat med 34 % sedan 2006. Skogspolitikens jämställda miljö- och produktionsmål ligger fast men tar större hänsyn till framtida klimatförändringar. En hög och stabil tillväxt av skogsråvara är en grundläggande utgångspunkt. 2008 stod biobränslen för nästan en femtedel av Sveriges totala energimängd. Tack vare att Sverige lyckades få med sig övriga EU-länder på 25 % lägre torskkvoter i Östersjön i början av mandatperioden, har torsken kunnat återhämta sig så mycket att kvoterna försiktigt kan öka igen. Bruka utan att förbruka har hela tiden varit utgångspunkten. Vallöfte ● Skapa förutsättningar för bättre villkor och lönsamhet i lantbruksföretagen. ● Stärka konkurrenskraften hos svenska skogs- och jordbruk. ● Ha enklare regler som är anpassade efter lokala och geografiska förutsättningar. ● Ta tillvara landsbygdens potential när det gäller möjligheten att framställa förnybar energi. ● Införa fiskedagar i stället för fiskekvoter. ● Stärka rätten att skydda sina tamdjur mot rovdjursangrepp. ● Ha långsiktigt livskraftiga rovdjursstammar. ● Samordna djurskyddsmyndigheten med Jordbruksverket. ● Tillgång och efterfrågan på närproducerade livsmedel säkras genom ursprungs- märkning. ● Gemensamma regler inom EU för vad olika produkter innehåller. ● Den offentliga upphandling ska ställa samma höga krav på importerade livsmedel som på mat producerad i Sverige. 47

Genomfört ● Slopat skatten på handelsgödsel. ● Flyttat utbetalningen av EU-stödet till det år ansökningarna gäller. ● Antagit en handlingsplan för hur Sverige ska bli Europas nya matland. Under 2010 kommer 170 mkr att finnas tillgängliga för att nå visionen. ● Presenterat en skogsproposition med ökat fokus på skogens roll för klimatet, behovet av ökad tillväxt i skogen och en förbättrad generell hänsyn samt vikten av en stark skoglig myndighet. ● Flyttat djurskyddskontrollen från kommunerna till länsstyrelserna och slopat avgiften för företagaren. ● Slopat registeravgiften för traktorer. ● Utvecklat en databas som ska ge lantbrukarna ett effektivare stöd när de ansöker om bidrag och därmed minska risken för felaktiga utbetalningar och sanktioner. ● Avskaffat den obligatoriska trädan på jordbruksmark inom EU på initiativ av Sverige. ● Avskaffat toleransavdraget, vilket leder till att markägare nu får full ersättning för mark som avsätts för naturskyddsändamål. ● Gett Vägverket, Jordbruksverket och skogsstyrelsen i uppdrag att hitta metoder för att främja sparsam körning med arbetsmaskiner. ● Presenterat en utredning om att se över gränserna för svårföryngrad skog, fjällnära skog och skyddsskog. ● Antagit en strategi för landsbygdens utveckling. Infört ett nytt landsbygdsprogram för 2007–2013, med hög miljöambition och mer inriktat på sysselsättning, småföretagande och entreprenörskap än tidigare program. ● Antagit mål om att 50 % av energianvändningen ska vara förnybar år 2020. ● Gett Energimyndigheten i uppdrag att utveckla en sektorsövergripande långsiktig biogasstrategi och föreslå åtgärder som ökar användningen av biogas. ● Gett Jordbruksverket i uppdrag att utarbeta en handlingsplan för att minska växthusgasutsläppen från jordbruket. ● Gett Statens energimyndighet, Skogsstyrelsen, Jordbruksverket, Fiskeriverket och sametinget uppdrag att kartlägga de areella näringarnas energianvändning. ● Infört en nationell strategiplan för fiskerinäringen 2007–2013. ● Infört fiskedagar för torskfiske i Östersjön och individuella fiskekvoter för pelagiska fisket. ● Tagit krafttag mot tjuvfisket i Östersjön genom gemensamma beslut i EU och extra resurser till svensk kontroll. 48

● Infört en handlingsplan i EU för att rädda torskbestånden och ålen. ● Slutit unikt avtal med Danmark om totalstopp av fiske (även fritidsfiske) i torskens lekområden i Kattegatt. ● Beslutat i EU om en ny reglering som stoppar import av fisk som är olagligt fångad. ● Satsat 8 mkr i havspropositionen på att utveckla redskap som selekterar fisk så att man bara fångar den fisk man vill ha och inte behöver kasta tillbaka död fisk i havet. ● Infört ett åtgärdsprogram för att minska jordbrukets näringsläckage. ● Förstärkt djurägarnas möjligheter att skydda sina tamdjur om de blir angripna av rovdjur genom en förändring i jaktförordningen (den så kallade paragraf 28). ● Infört kraftfulla åtgärder för att göra vargstammen friskare. ● Gjort så att små och medelstora företag ska få större möjligheter att delta i offentlig upphandling. ● Genomfört en utredning om förbättrad älgförvaltning för att skapa en lokal förvaltning som ger förutsättningar för en livskraftig älgstam av hög kvalitet. ● Presenterat en strategi för att stärka utvecklingskraften i Sveriges landsbygder. ● Presenterat en utredning om intensivodling av skog. ● Tilldelat Skogsstyrelsen 4 mkr för att sprida kunskap om skog och klimat. 49

Transporter Tack vare Centerpartiets miljöbilspremie har Sverige idag en miljö- bilsandel kring fyrtio procent, skyhögt över något annat land i Europa och tio gånger mer än andelen under 2004. Alliansregeringen genomför en historiskt stor infrastruktursatsning på 417 mdr under åren 2010–2021. Viktiga utgångspunkter är användaren i fokus, trafikslag i samverkan, hållbart transportsystem och mer för pengarna. Alliansregeringen har även upphävt SJs ensamrätt att utföra person- trafik för att skapa ökad konkurrens på våra järnvägsspår. Redan nu ser vi att tågtrafiken har breddats när det gäller alternativ som evenemangsresor, familjevagnar, reserutter, avgångstider och riktiga restaurangvagnar när nya aktörer kommit in på marknaden. Vallöfte ● Helhetsperspektivet hållbar samhällsutveckling ska genomsyra infrastruktursats- ningen. Rejäla satsningar på vägar och järnväg för att skapa regional tillväxt för företag i hela landet. ● Förbättra konkurrensen inom kollektivtrafiken med upphandlade fler operatörer. ● Underlätta för samordning mellan olika transportslag, till exempel gods färdas med båt, lastas över till järnväg eller när du reser med cykel, till bussen och sedan byter till tåget så ska det vara lätt och smidigt att resa både för människor och gods. ● Transportsystemen ska medverka till tillväxt och företagande samtidigt som de tar miljöhänsyn, till exempel genom att en större andel gods inom EU färdas med tåg. ● Regionerna ska få större inflytande över planering och prioritering av infrastruk- turen. ● Kollektivtrafikens andel av transporterna ska öka. ● Alkolås i all yrkestrafik och krafttag mot rattonykterheten. 50

Genomfört ● Närtidssatsning på nya infrastrukturprojekt med 11 mdr år 2009 och 2010. Fokus är att bygga bort flaskhalsar och därmed skapa bättre rörlighet för jobb och företagande i hela landet. ● 64 mdr tillsätts för drift och underhåll av statliga järnvägar mellan 2010–2021 ● Satsningen på enskilda vägar är unik. Under 2009–2010 passerar vi för första gången 1 mdr under ett år i stöd till den finmaskiga vägnätet. ● Under 2009–2010 tillförs järnvägssidan 547 mkr för att redan pågående projekt ska kunna byggas både snabbare och mer rationellt. Punktligheten i spårtrafiken har radikalt förbättrats tack vare kraftsamlingsprojekt i Malmö, Göteborg och Stockholm. ● Vi har påbörjat reformeringen och effektiviseringen av trafikverksadministrationen i syfte att få ett helhetsperspektiv där bland annat Banverket och Vägverket slås ihop. ● Vi har bolagiserat produktionen inom Vägverket och Banverket, allt i syfte att öka effektiviteten och konkurrensen. ● Vi effektiviserar flyget genom att bilda gemensamt bolag mellan svenska och danska luftfartsverket. Syfte är att kunna flyga rakare och därmed spara koldioxid- utsläpp och pengar. På sikt innebär detta en besparing på runt 130 mkr. ● Miljöbilspremien, 2007–2009, har ersatts med en femårig skattebefrielse för alla miljöbilar inklusive företagens för att fortsätta stimulera en övergång till en mer miljövänlig fordonspark. Staten ställer numera krav på 100 % miljöbil för upphandling. ● Höjer koldioxidskatten vilket gynnar bränslesnålare bilar och alternativa drivmedel. ● Satsar tre mdr på ett nytt forsknings- och utvecklingsinstitut för att främja teknikutveckling och framställandet av alternativa drivmedel inom det svenska ”fordonsklustret”, det vill säga det nätverk av företag som utvecklar och tillverkar fordon i Sverige. ● Inför tidsberoende banavgifter så att fler tåg kommer att köra över hela dygnet och spåren utnyttjas mer effektivt. ● Gynnar utvecklingen med så kallade gröna inflygningar, vilket innebär rakare rutter, avfärden anpassas efter när planet kan landa och att flyget glidflyger den sista delen innan landning. ● Drivit på arbetet med EUs ”sjösäkerhetspaket” som tagits fram efter tankfartyget Prestiges förlisning. Paketet innehåller förslag till lagar för att förbättra sjösäker- heten, bland annat direktiv om flaggstaternas ansvar, hamnstatskontroll och övervaknings- och informationssystemet. 51

● Energiskatten på diesel höjs successivt fram till 2013 med totalt 40 öre per liter för att sänka koldioxidutsläppen. ● För att förbättra luftkvaliteten i vissa större städer ges kommuner med luft- kvalitetsproblem rätten att kunna förbjuda fordon med dubbdäck på vissa gator. Utreder möjligheten för kommuner att införa miljözoner för personbilar. ● Avskaffar monopolet på svensk fordonsbesiktning. Syftet är fler besiktnings- stationer, längre öppettider och ett bättre serviceutbud. ● Lyft frågan och driver aktivt byggandet av höghastighetsbanor på sträckorna Stockholm–Göteborg och Stockholm–Malmö. ● Trängselskatt infördes i Stockholm den 1 augusti 2007. ● Förnyat den 30 år gamla kollektivtrafiklagen, med tydligt fokus på resenären i centrum. Genom att skyldigheter införs för transportörer och förvaltare av bytespunkter att tillhandahålla viss information stärks resenärernas rättigheter i kollektivtrafiken. ● Utrett förutsättningar för framtidens spårbilar. ● Infört obligatoriskt alkolås för rattfyllerister. ● Nya direktiv till skyltning av de svenska vägarna. Målet är att rädda människoliv, sänka koldioxidutsläppen och att få en starkare koppling mellan hastigheten och kvalitén på vägen. 52

IT och kommunikation Regeringens reformer har gett resultat. Sverige intar numera en global tätposition vad gäller IT-infrastruktur och bredband. Ett exempel på Sveriges goda positionering är att vi 2009 placerades på första plats i ITUs (Internationella teleunionen) index över 154 länders IT-utveckling. I jämförelse med övriga europeiska länder har svenska företag en mycket hög IT-mognad. Hela 96 % av företagen med 10 eller fler anställda använder datorer och Internet. Enligt PTS individundersökning 2008 använde 90 % av svenskarna Internet och 74 % av hushållen hade en uppkoppling via bredband. Vallöfte ● Stödja utvecklingen av svensk IT-industri genom satsning på forskning och innovatörer. ● Alla teleoperatörer ska ha tillgång till accessnätet på lika villkor. ● Ökad IT-beredskap ur ett internationellt säkerhetsperspektiv. ● Robusthetsarbetet inom el-, mobil- och telenäten intensifieras. ● Höja IT-kompetens i de mindre företagen. ● Minska den digitala klyftan, det vill säga tillgången till modern informationsteknik och förmågan att utnyttja tekniken som skiljer sig mellan olika samhällsgrupper. ● Effektivisera kommunikationen mellan myndigheter genom enhetliga IT-system. ● Anpassa lärarutbildningen för IT-samhället. ● Öppen marknad för posttjänster inom EU förbättrar för konsumenterna och ger positiva effekter på andra marknader som är nära förbundna med postsektorn, som till exempel kommunikation, transport, logistik och reklam. ● Liberalisera och förenkla spektrumhanteringen så att denna värdefulla resurs kan utnyttjas mer effektivt och ge fler konsumenterna bättre och billigare mobila tjänster. ● Främja öppna nät så att internetanvändare kan komma åt de tjänster de efterfrågar och att internetentreprenörer inte riskerar att få sina tjänster blockerade. ● Slå vakt om den så kallade mere conduit-principen som säger att internet- leverantörer inte kan hållas ansvariga för den internettrafik som sker i deras nät. 53

Genomfört ● En ny nationell bredbandsstrategi har antagits som syftar till att möjliggöra för marknaden att år 2020 åstadkomma 90 % täckningsgrad för alla hushåll och företag med bredband om minst 100 Mbit/s. ● Satsning på kanalisationsstöd (tomrör) som för bredband läggs ner samtidigt som man gräver för annan infrastruktur, exempelvis elkablar, vatten och avlopp. Denna metod effektiviserar och minskar kostnaderna. År 2010 uppgår detta stöd till 95 mkr. ● Satsningar på bredband inom ramen för Landsbygdsprogrammet på 250 mkr. Syftet är att öka tillgången till bredband i områden där kommersiella aktörer inte bedöms bygga ut inom rimlig tid. ● Beviljar PTS resurser att se till att de som i glesbygd har förlorat sin fasta telefoni, som följd av Telias förändringar i det fasta telenätet, får tillgång till alternativa telefonimöjligheter. ● Förbättrad konkurrens på bredbandsmarknaden genom att PTS kan ålägga Telia Sonera att funktionellt separera sin slutkundsförsäljning från sin grossistverksamhet och den nya lagen om elektronisk kommunikation som gör att PTS skyldighets- beslut snabbare får verkan. ● IT-beredskapen har stärkts med dygnet runt bemanning hos SITIC, Sveriges IT-beredskaps centrum. ● Beslut om att öppna upp EUs interna postmarknad från och med den 31 december 2010. ● Telekompaketet antogs i EU efter gediget arbete av Centerpartiets företrädare i ministerrådet Åsa Torstensson och europaparlamentariker Lena Ek. Paketet stärker konkurrensen och konsumentskyddet inom telekomsektorn i EU. I kompromissen ingår att ingen ska kunna stängas av från Internet med mindre än en föregående juridisk prövning samt rätten att bli betraktad som oskyldig innan motsatsen har bevisats. ● Regeringen har infört reglering om roaming av mobilsamtal vilket innebär att två operatörer avtalar att deras respektive kunder får tillgång till varandras nät. Detta begränsar kostnaderna för att använda mobilen i andra EU-länder. ● Effektiviserad lag om elektronisk kommunikation i syfte att få PTS skyldighets- beslut att träda i kraft snabbare vilket ger kunder bättre konkurrens och tjänster, samtidigt som osäkerheten för operatörerna minskar. Sverige är ett av de länder som ligger längst fram i Europa i denna fråga. ● Framgångsrikt drivit avvecklandet av analog-tv i hela EU för att frigöra frekvens- utrymme som kan användas för mobilt bredband och digital-tv. Numera finns det en majoritet i EU som stödjer den inriktning Sverige beslutade om 2007. 54

● Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) arbetar sedan halvårsskiftet 2008 efter en av regeringen beslutad handlingsplan med ett stort antal insatser för att höja informationssäkerheten i landet. Inom arbetet med balnd annat e-förvaltning och e-hälsa ges informationssäkerhetsarbetet ökad uppmärksamhet. ● Målen som regeringen har satt upp för postområdet har uppnåtts och samtliga postoperatörer uppfyller kraven på en tillförlitlig postverksamhet 55

Bostadspolitik Centerpartiets bostadspolitik ska styras av vad människor själva efterfrågar. Alla ska kunna bo bra. Vi måste därför bort från den skadliga reglerings- och subventionspolitiken. Den statliga fastighetsskatten har slopats och ersatts med en förutsägbar kommunal avgift. För husägare innebär detta att ingen längre behöver flytta på grund av skenande taxeringsvärden. Vi har avvecklat statliga produktionsstöd som inverkat negativt på bostadsmarknaden och byggbranschen under lång tid. Efterfrågan på småhus och bostadsrätter ökar nu starkt. Enligt Boverkets prognos kommer bostadsbyggandet att öka med minst 25 % under 2010. Vallöften ● Skapa förutsättningar för en fortsatt mångfald på bostadsmarknaden. ● Segregationen ska inte öka till följd av boendesystemet. ● Öka konkurrensen inom byggnadsbranschen så att fler bostäder kan byggas. ● Marknadshyror ska inte införas. Hyresnivåerna ska vara rättvisa. ● Ta bort fastighetsskattens negativa effekt när man installerar miljöförbättrande utrustning. ● Vid all samhällsplanering ska hållbar utveckling beaktas. Det ska vara lönsamt att vara miljömedveten. ● Strandskyddet ska i större utsträckning hanteras regionalt och lokalt för att säkerställa naturvärden parallellt med regional tillväxt. ● Stimulera energieffektivisering av bostäder. ● Hållbar stadsplanering som tar hänsyn till ekologiska, ekonomiska, social och kulturella aspekter. 56

Genomfört ● Kommuners tillståndsplikt hos länsstyrelsen vid överlåtelser av aktier eller andelar i allmännyttiga bostadsföretag har avskaffats. Kommunerna får således själva avgöra om de vill sälja hela eller delar av sina bostadsbolag. ● Vi har tagit bort stopplagen som förbjöd kommuner att sälja hus till hyresgäster som gemensamt begärt att få ombilda de egna hyresrätterna till bostadsrätter. ● Vi reformerar plan- och bygglagen för att göra det lättare att bygga med enklare regler och mindre krångel. ● En departementspromemoria presenterades i november 2009 som föreslår nya villkor för allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag. Bostadsbolagen föreslås vara ett instrument för kommunerna att uppfylla sitt bostadsförsörjningsansvar samt att bolagen ska agera enligt affärsmässiga principer. Allmännyttan blir inte längre hyresnormerande. Vid tvister ska jämförelser ske med förhandlade hyror oavsett vem som är hyresvärd. Det blir inte heller några marknadshyror. ● Vi har enligt EU-direktiv lagstiftat om energideklarationer för att snabba på processen kring energieffektiva och hållbara bostäder. ● För klimatsmart boende har vi infört stöd för konvertering från direktverkande elvärme i bostadshus, stöd till solenergi i bostadshus samt stöd för installation av energieffektiva fönster eller biobränsleanordningar i småhus. ● Det finns nu möjlighet att bygga ägarlägenheter för att öka nyproduktionen av bostäder. ● Vi har infört hyresgarantier till personer med svårighet att etablera sig på bostads- markanden. ● Det finns numera en statlig lånegaranti på 100 000 kr som infördes 2008 för att underlätta förstagångsköpares förvärv av bostäder. ● Vi håller på att avveckla räntebidragen. De gamla, tidigare beslutade, upphör helt om några år. Dessa subventioner har historiskt varit prisdrivande och ineffektiva. Vi har dock infört investeringsbidrag till trygghetsboende och särskilt boende för äldre. ● Fastighetsskatten har ersatts med en kommunal avgift, med ett beloppstak på 6 000 kr som är indexreglerat. ● Vi har beslutat om en ny strandskyddslag för att öka byggandet i attraktiva lägen, med syfte att utveckla landsbygden och strama åt byggandet i känsliga och exploaterade kustområden. Det är inte rimligt att samma regler gäller i de mest tätbebyggda områdena och på glesbefolkad landsbygd. 57

● Vi kommer att införa möjligheten för äldre att välja så kallade trygghetsboenden. Den som inte vill bo kvar i sin gamla bostad på ålderns höst ska kunna flytta till en bostad som känns tryggare och som har service nära. ● Tillgången till trygghetsbostäder ökar genom det investeringsstöd som regeringen avsatt för ändamålet i statsbudgeten. ● Det införda HUS-avdraget (före detta ROT-avdraget) är permanent för att undvika att det skapar ryckighet på byggmarknaden. ● För att stödja bostadsbyggandet har vi från och med den 1 juli 2009 infört statliga kreditgarantier för bostadsbyggande redan under byggtiden, vilket underlättar för byggföretagen att finansiera olika byggprojekt i hela landet. 58

Kultur, idrott och media Centerpartiet har tillsammans med övriga allianspartier infört en skapande skola, en kulturcheck, för elever under skolår 7–9 infördes 2008. Den byggs 2010 ut till att omfatta skolår 4–9 och ger 175 kr per elev och år som kan användas till att ta del av kultur, men också till att aktivt utöva kultur. Samhällets stöd till folkbildningen ökade med cirka 500 mkr under 2007 till nivån 3,1 mdr 2008 och är fortsatt uppräknat 2009 och inför 2010. Den kyrkoantikvariska ersättningen räknades upp till 395 mkr för 2008 och höjdes till 465 mkr 2009 och nivån 2010 är 460 mkr. Då regeringen aviserat att denna nivå ska bibehållas till och med 2014 ges Svenska kyrkan goda och stabila planeringsförutsättningar. Central centerfråga ● Värna vårt kulturarv och prioritera de statliga museernas resurser så att de kan erbjuda pedagogiska och lockande utställningar. Genomfört ● Statens museer kompenseras från 2009 fullt ut för den tidigare fria entréreformen. Central centerfråga ● Presstödet – Att vidmakthålla mångfald i massmediautbudet över hela landet. Genomfört ● Presstödet har höjts med cirka tio procent. Delar av presstödet har ifrågasatts av EU-kommissionen och är därför föremål för en dialog med EU. 59

Central centerfråga ● Livskraftigt kulturliv i hela landet. Genomfört ● En kulturproposition är lagd där en ny modell för samarbete mellan staten och den regionala och lokala nivån ”portföljmodellen” kommer att införas. Den innehåller moderna kulturpolitiska mål där upplevelser, bildning och eget skapande lyfts fram och det gamla målet att ”motverka kommersialismens negativa verkningar” tas bort. Rikskonserter läggs ned och pengarna tillförs det regionala musiklivet. Det civila samhällets och den ideella sektorns betydelse för kulturlivet understryks. Central centerfråga ● Stöd till hemslöjden. Genomfört ● Förstärkning med 1 mkr till ny nivå för 2008 om cirka 22 mkr per år, för 2010 är nivån cirka 23 mkr. Central centerfråga ● Oberoende TV och radio i allmänhetens tjänst. Genomfört ● En proposition är lagd som innebär långsiktigt goda villkor för publicservicebolagen. En förstärkning av anslagen för kulturutbud har också gjorts. Central centerfråga ● Stöd till idrotten. Genomfört ● Extra stöd satsat i form av ”idrottslyftet” för barn och ungdomar. Arbetet med att öka idrottens självständighet är manifesterat i en lagd proposition. Friheten för Riksidrottsförbundet har ökat. Ytterligare oberoende har säkrats genom att anslaget nu går över statsbudgeten istället för som tidigare genom Svenska Spel. Det görs också en extra elitsatsning. 60

Central centerfråga ● Kulturens betydelse för hälsan. Genomfört ● En försöksverksamhet har startats för kultur som medel att bättre hälsa. Det handlar om förebyggande och förkortande av sjukfrånvaro. Kostnaden beräknas till cirka 1 mkr. I kulturpropositionen får Statens kulturråd uppdraget att utveckla sin utåtriktade information inom detta område, bland annat genom spridande av nya arbetsmetoder och goda exempel. En bärande tanke i kulturpropositionen är kulturens betydelse för och samspel med andra politikområden. Central centerfråga ● Bevarande av det byggda kulturarvet. Genomfört ● Ett projekt tillsätts under 2010–2011 med en satsning på 15 mkr per år för insatser för att bevara lokal byggnadskultur. Sveriges hembygdsförbund är förvaltare av byggnader och får dessa medel. Central centerfråga ● Utveckling av kulturella och kreativa näringar. Genomfört ● Regeringen har antagit en handlingsplan för att främja de kulturella och kreativa nä- ringarna. Regeringen gör en total satsning som omfattar 73 mkr för detta. Satsningen ska genomföras 2010–02012. 61

Anteckningar 62

Anteckningar 63

Anteckningar 64

Centerpartiets riksorganisation • Box 2200 • 103 15 Stockholm info@centerpartiet.se • www.centerpartiet.se

http://www.centerpartiet.se	35
http://gjortiregeringen.centerpartiet.net	2
http://spoxy4.insipio.com	1

Vi Leder Landet

by Centerpartiet on Feb 06, 2010

Accessibility

Categories

Tags

Upload Details

Usage Rights

3 Embeds 38

Statistics

Vi Leder Landet — Document Transcript