Utvecklingskraft - Alliansens 156 landsbygdsåtgärder
Upcoming SlideShare
Loading in...5
×
 

Utvecklingskraft - Alliansens 156 landsbygdsåtgärder

on

  • 4,014 views

En skrift från Näringsdepartementet från maj 2010 som beskriver 156 konkreta åtgärder genomförda under mandatperioden, för att stärka utvecklingskraften i Sveriges landsbygder

En skrift från Näringsdepartementet från maj 2010 som beskriver 156 konkreta åtgärder genomförda under mandatperioden, för att stärka utvecklingskraften i Sveriges landsbygder

Statistics

Views

Total Views
4,014
Views on SlideShare
4,013
Embed Views
1

Actions

Likes
0
Downloads
8
Comments
0

1 Embed 1

http://www.slideshare.net 1

Accessibility

Categories

Upload Details

Uploaded via as Adobe PDF

Usage Rights

© All Rights Reserved

Report content

Flagged as inappropriate Flag as inappropriate
Flag as inappropriate

Select your reason for flagging this presentation as inappropriate.

Cancel
  • Full Name Full Name Comment goes here.
    Are you sure you want to
    Your message goes here
    Processing…
Post Comment
Edit your comment

Utvecklingskraft - Alliansens 156 landsbygdsåtgärder Utvecklingskraft - Alliansens 156 landsbygdsåtgärder Document Transcript

  • UTVECKLINGS- KRAFT 156 insatser som stärker utvecklingskraften i Sveriges landsbygder Sveriges landsbygder är en motor i jobbskapande och tillväxt! 1
  • Eva Sörell/Näringsdepartementet 2 Foto: Ulf Huett Nilsson/Johnér
  • Sveriges landsbygder – en del av framtiden! Sveriges landsbygder är viktiga för hela vårt lands framtid! Genom att vi tar till vara det engagemang och den utvecklingskraft som finns på landsbygderna skapas förutsättningar för tillväxt i hela landet. Därför är det viktigt att lyfta fram landsbygdernas värden och möjligheter. Landsbygderna är rika på naturresurser och på kunniga och företagsamma människor. Här erbjuds också goda boendemiljöer och natur- och kulturvärden som uppskattas av både svenskar och besökare från andra länder. Landsbygdsområdena är ofta väl integre- rade med städerna och samhället i stort och många väljer ett växelvis boende i staden och på landsbygden. Nytänkande, entreprenörskap och modern teknik skapar nya möjligheter för boende, företagande och utveckling av välfärden i hela landet. I en tid av omställning har lands- bygderna också en avgörande roll för utvecklingen av ett hållbart samhälle och för ska- pandet av en eko-effektiv ekonomi, bland annat genom sin roll för produktion av förnybar energi. Samtidigt står våra landsbygder inför stora utmaningar. Regeringen deklarerade redan vid tillträdet 2006 att en nationell strategi för att stärka utvecklingskraften på landsbygden skulle utarbetas. Sedan dess har regeringen fattat en rad strategiska beslut och tagit många initiativ för att ge landsbygderna bättre förutsätt- ningar för boende och företagande. Mycket har genomförts för att stärka utvecklingskraf- ten, medan andra åtgärder planeras eller utreds för att möta framtida utmaningar och möjligheter. I den här skriften sammanfattas innehållet i den strategi som regeringen i mars 2009 överlämnade som en skrivelse till riksdagen, kompletterat med det arbete som har bedrivits under det senaste året fram till april 2010. Maud Olofsson, näringsminister Eskil Erlandsson, jordbruksminister 3
  • Produktion Näringsdepartementet Artikelförfattare René Guthof, Jordbruksdepartementet, Sandra Baqirjazid och Allan Erdman, Näringsdepartementet Foto omslag se motsvarande bilder i inlagan Tryck åtta.45, Stockholm april 2010 Artikelnummer N2010.06 4
  • Regeringens strategiska arbete för Sveriges landsbygder Redan från början av mandatperioden hösten ”Regeringens inriktning är därför att, i de frå- 2006 tog regeringen ett unikt och samlat stra- gor där det är relevant, på ett bättre sätt än tegiskt grepp om landsbygdsfrågorna. Arbe- hittills införliva landsbygdsperspektivet som tet har varit inriktat på att leverera konkreta en naturlig del i alla politiska områden och åtgärder inom en mängd olika områden med att skapa mervärden genom samverkan mel- syfte att möjliggöra för människor att leva, lan olika områden.” arbeta och starta företag i Sveriges lands- Denna skrift är en sammanfattning av skri- bygdsområden. Under arbetet har regeringen velsen från mars 2009, kompletterat med det varit mån om att lyssna på och ha en dialog arbete som har bedrivits under det senaste med många olika aktörer som är viktiga för året fram till april 2010. Eftersom det strate- landsbygdernas utveckling. Arbetet med stra- giska arbetet med landsbygdsfrågor omfattar tegin har genomförts i en omfattande process många olika politikområden kan en del av åt- där alla departement inom Regeringskansliet gärderna även presenteras i andra skrifter från har deltagit. Ett antal utredningar har också regeringen. Här placeras de i sitt landsbygds- lämnat viktiga bidrag. sammanhang. I mars 2009 presenterade regeringen en skrivelse till riksdagen En strategi för att stär- ka utvecklingskraften i Sveriges landsbygder 2008/09:167 Delar av skrivelsen är långsiktiga och stra-  tegiska. Här slår regeringen fast att Sveriges landsbygder är en viktig resurs för hela lan- dets utveckling och hållbara tillväxt. Reger- ingen lyfter fram landsbygdsområdenas re- surser och möjligheter inom olika områden Arbetet har varit inriktat på att leverera men också de utmaningar de står inför. konkreta åtgärder inom en mängd Dessutom är skrivelsen en summering av  olika områden med syfte att de konkreta åtgärder som regeringen hade hunnit leverera från september 2006 till möjliggöra för människor att leva, mars 2009. Dessa åtgärder finns i en rad arbeta och starta företag i Sveriges olika förslag till riksdagen liksom i utred- landsbygdsområden. ningsdirektiv, myndighetsuppdrag och andra regeringsbeslut. Det handlar dels om åtgärder som är direkt avsedda för lands- bygdsområden eller näringar som verkar där, dels om mer generella åtgärder för hela landet men med stor betydelse också för våra landsbygdsområden. Skrivelsen place- rar också in en del redan befintliga åtgärder i sitt strategiska landsbygdssammanhang.  arbetet tog inte slut i och med detta, Men tvärtom. Skrivelsen pekar framåt genom att regeringen presenterar åtgärder som utreds eller förbereds samt frågor som är viktiga att analysera vidare. I skrivelsen slår regeringen dessutom fast att detta är ett arbete som måste bedrivas fortlöpande. 5
  • Vad menas med landsbygder? Ett av de kännetecken som avgränsar landsbyg- beroende på vilka frågor och problem som der från tätorter och städer, och som förenar analyseras eller vilka insatser som planeras. dessa med varandra, är deras speciella fysiska Det ökar träffsäkerheten för olika analyser miljö; exempelvis natur- och kulturlandska- och insatser. Läs mer om olika definitioner pet, naturresurserna och bebyggelsemiljön. De i regeringens skrivelse till riksdagen En stra- kännetecknas också av längre avstånd, gleshet tegi för att stärka utvecklingskraften i Sveriges och ofta sämre tillgänglighet till bland annat landsbygder 2008/09:167, s.19ff. varor och tjänster. Det påverkar i princip alla Oavsett hur landsbygder avgränsas så är Sve- aktiviteter som människor utför där. rige i en europeisk jämförelse ett ”landsbygds- Begreppet landsbygder rymmer en stor va- land”; stort till ytan, glest befolkat och med ett riation av sociala, ekonomiska och miljömäs- fåtal större städer. Den absolut övervägande de- siga förhållanden. Därför är det också rätt att len av Sveriges yta är landsbygd. När begreppet tala om olika landsbygder. Ingen definition landsbygder används som ett generellt begrepp passar i alla sammanhang. Beroende på syf- i denna skrift så ingår alla typer av landsbygder, tet med en avgränsning, sammanhanget och såväl tätortsnära landsbygder, glesbygder, skär- ibland vad som är praktiskt möjligt att göra, gårdar som andra landsbygdsområden. så ser definitionerna olika ut. Ibland finns det behov av att avgränsa landsbygder utifrån fy- siska förutsättningar, exempelvis mark- och vattenresurser eller den fysiska miljön i öv- rigt. Andra gånger är det ändamålsenligt med socioekonomiska utgångspunkter, som till ex- empel gleshet eller tillgänglighet. Det är också möjligt att välja ”skala”. En del definitioner avgränsar landsbygd som större sammanhäng- ande landsbygdsområden eller landsbygdsre- Begreppet landsbygder rymmer en gioner och innefattar då även mindre tätorter, stor variation av sociala, ekonomiska eller till och med större tätorter och städer. I andra definitioner börjar landsbygden redan och miljömässiga förhållanden. direkt utanför de minsta tätorterna. Därför är det också rätt att tala om I Sverige används därför, liksom i många olika landsbygder. andra länder, flera olika definitioner av lands- bygdsområden. Olika indelningar behövs, 6
  • Många goda förutsättningar för utveckling och hållbar tillväxt Landsbygder med stark utvecklingskraft är Stora ytor kan också vara en positiv ut- en resurs för hela Sveriges utveckling och till- vecklingsfaktor, ibland i kombination med växt, inte minst i utmaningen att skapa ett särskilda klimatförhållanden, inte minst i de hållbart samhälle och möjligheten att skapa inre delarna av norra Sverige. I sådana områ- en eko-effektiv ekonomi. den finns exempelvis goda möjligheter för upplevelseturism och olika former av test- Landsbygderna har särskilda verksamhet. Trängsel i de tätbebyggda delarna av Europa och världen kan också leda till en resurser för utveckling ökad internationell efterfrågan på det som och tillväxt… Sveriges landsbygdsmiljöer har att erbjuda, till exempel friluftsliv och naturnära upplevelser. Förutom många av de möjligheter som finns i Ytorna ger också möjligheter till satsningar på alla delar av landet har många landsbygdsom- större vindkraftsanläggningar. råden särskilda tillgångar. De flesta landsbygdsområden är rika på Vidare har den sociala ekonomin och det naturresurser och råvaror. Mark- och vatten- civila samhället stor betydelse för livet i oli- resurserna kan exempelvis användas för ka landsbygder och deras utveckling. Lands- odling och annan produktion av biomassa, bygdernas sociala och ekonomiska utveck- vilket är viktigt för bland annat energiut- ling bygger i högre grad än tätorternas på ett vinning, industriprocesser, livsmedels- och samspel mellan privata, offentliga och ideella läkemedelstillverkning. Som en följd av den insatser. Enskilda människor, byalag, intres- nödvändiga miljö- och klimatomställningen seföreningar, folkrörelser och organisationers förutses efterfrågan på förnybara resurser öka engagemang skapar framtidstro, och står för betydligt under kommande årtionden. Det en ökande del av nya initiativ och nytt en- kommer därför att finnas stora möjligheter treprenörskap. Exempel på detta är drift av för utveckling av entreprenörskap och företa- traditionell offentlig service i samverkan med gande inom dessa områden, inte minst inom kommunerna, drift av infrastruktur samt ut- energisektorn. Mark- och vattenresurserna vecklingsarbete inom den sociala ekonomin. måste dock brukas på ett sådant sätt att jord- På den lokala nivån finns också lång erfaren- och skogsbrukslandskapets höga natur- och het av sektorsövergripande synsätt och arbets- kulturvärden inte förbrukas. Utvinning av sätt, vilket är viktigt att ta tillvara. andra råvaror, som till exempel mineraler, är av stor ekonomisk betydelse och ett område …och står inför flera utmaningar som utvecklas i snabb takt. Det finns också en betydande utvecklingspotential genom fort- Det förändrade klimatet förväntas påverka satt vidareförädling av produkter från jord- samhällsutvecklingen på alla nivåer, såväl glo- bruk, skogsbruk och fiske. balt, nationellt som lokalt. En betydande del av näringslivet i landsbygdsområden är beroende De särskilda och attraktiva natur- och kul- av naturresurser. Även om klimatomställning- turmiljöer som finns i många landsbygder ut- en kommer att öka efterfrågan på energiråva- gör också en stor utvecklingspotential och en ror och vindkraft så kommer det förändrade värdefull resurs för hela landet. Dessa miljöer klimatet att ställa landsbygdsområdena inför ger bland annat möjligheter till ett attraktivt stora utmaningar. Åtgärder för att minska kli- permanent- och deltidsboende, rekreation mathotet, till exempel höjda el- och drivme- och rehabilitering, ett rikt friluftsliv samt delskostnader, kan försvåra för landsbygder en utvecklad turism. Dessa attraktiva miljöer som är beroende av basindustrier och av bilen ger även goda förutsättningar för ökat nyfö- som transportmedel. Instabila väderförhållan- retagande samt diversifiering och utveckling den kan också leda till ökade skadeangrepp i av befintliga företag, exempelvis inom upp- jordbruksproduktionen och skador på mark levelseindustrin och tjänstenäringarna. De och infrastruktur. tätortsnära landsbygdernas goda miljöer är många gånger särskilt viktiga för växande Alla landsbygder karakteriseras i varierande stads- och storstadsregioners attraktivitet. grad av glesare bebyggelse, längre avstånd och 7
  • lägre tillgänglighet än tätorter. Stora ytor kan till utvecklingen i städer och tätorter genom som tidigare nämnts vara en resurs. Men långa att hela den lokala arbetsmarknadsregionens avstånd till kunder, leverantörer och olika for- dragningskraft stärks. Många tätortsnära mer av företagsservice gör att resor och trans- landsbygder har också inflyttningsöverskott. porter tar längre tid och kostar mer för före- Attitydundersökningar om människors in- tagen än i tätbebyggda områden. Tillgången ställning till bostadsort visar också att många till marknader blir också begränsad för vissa vill flytta till ett landsbygdsområde om de har företag. Avstånden försvårar även kontakter möjlighet. Det är också viktigt att landsbyg- och informationsutbyten mellan företag. För derna är attraktiva för yngre människor. Ung- befolkningen i landsbygder innebär de längre domar med framtidstro och entusiasm är en avstånden och det låga befolkningsunderlaget av landsbygdernas viktigaste tillgångar. också sämre tillgänglighet, bland annat till Fler möjligheter och utmaningar inom olika arbetstillfällen, utbildningsmöjligheter och sakområden presenteras i inledningarna till olika former av service liksom sämre kommu- de följande avsnitten med strategiska insatser. nikationer. Läs även mer om regeringens syn på utveck- Många landsbygdsområden har minskande lingsförutsättningarna i Sveriges landsbygder folkmängd. Det beror främst på att fler män- i regeringens skrivelse till riksdagen En stra- niskor dör än föds, men för många områden tegi för att stärka utvecklingskraften i Sveriges också på utflyttning. I de landsbygdsområden landsbygder 2008/09:167. där befolkningen minskar och åldras uppstår olika problem, exempelvis ett minskat servi- ceunderlag och på vissa håll arbetskraftsbrist. Men, även om den folkbokförda befolkningen i många landsbygdsområden har minskat un- der de senaste decennierna, så ökar närvaron av människor i många landsbygder genom deltidsboende, turism och rekreation. Med attraktiva miljöer bidrar landsbygderna även Med attraktiva miljöer bidrar landsbygderna även till utvecklingen i städer och tätorter genom att hela den lokala arbetsmarknadsregionens dragningskraft stärks. Många tätortsnära landsbygder har också inflyttningsöverskott. 8
  • Det startade ungefär 15 000 nya företag i våra landsbygder under 2008. Landsbygdernas utveckling I arbetet med att följa upp regeringens strategi Antalet företag i landsbygderna för att stärka utvecklingskraften i Sveriges lands- Antalet företag i landsbygderna har ökat  bygder har Regeringskansliet valt ut ett antal jämfört med 2004. Ökningen var störst 2005, indikatorer för att följa några aspekter av utveck- en ökning som sedan avmattats. För antalet lingen i landsbygderna. Värt att notera är att det befintliga företag i landet som helhet uppvi- finns aspekter som inte låter sig mätas kvantita- sas en jämnare ökning över tid. Antalet före- tivt och att indikatorer visar vad som hänt men tag uppgick 2008 till 367 600 stycken. inte varför det hänt. Antalet nya företag i landsbygderna En grundläggande utgångspunkt i detta arbe- te har varit Jordbruksverkets indelning av lan- Antalet nya företag i landsbygderna har  dets kommuner i fyra grupper: storstad, stad, ökat mellan 2004 och 2008 och den största landsbygd och gles landsbygd. En annan viktig ökningen uppvisades 2007, medan antalet utgångspunkt har varit att välja indikatorer mellan 2007 0ch 2008 inte har förändrats som använts tidigare inom Regeringskansliet. nämnvärt. Det startade ungefär 15 000 nya Detta är den första redovisningen av indi- företag i landsbygderna under 2008. Ut- katorernas utveckling över tid. Tanken är att vecklingen av antalet nya företag i landet indikatorerna ska följas och redovisas årligen. som helhet liknar den i landsbygderna. Eftersläpningen i statistiken innebär att den Driftsresultatet för företag i landsbygderna ekonomiska krisens genomslag endast i liten omfattning syns i resultaten.  Driftsresultatet för företag i landsbygderna ökar över tid, och är ungefär lika som i lan- Försörjningskvoten i landsbygderna det som helhet. Utvecklingen är jämn över tid med en genomsnittlig årlig ökning på Försörjningskvoten i landsbygderna ökar  drygt 10 procent. Driftsresultatet för före- något över tid. Ökningen är liten men tagen i landsbygderna uppgick till totalt jämn. Försörjningskvoten i landsbygderna 209 940 miljoner kronor 2007. är nu (2009) 1,8. Det innebär att tio för- värvsarbetande ska försörja sig själva och Antalet övernattningar i landsbygderna ytterligare åtta personer. Försörjningskvo- ten i landsbygderna är cirka 0,1 enheter hö- Antalet övernattningar i landsbygderna har  gre jämfört med i landet som helhet. ökat mellan 2004 och 2008. För landet som helhet ökar antalet övernattningar ännu mer Antalet sysselsatta i landsbygderna (19 procent). De senast tillgängliga uppgif- terna (2008) visar att antalet övernattningar Antalet sysselsatta i landsbygderna har ökat inte ökat lika mycket som tidigare. Antalet något mellan 2004 och 2008. Ökningen är övernattningar i landsbygderna uppgick till något större för männen än för kvinnorna. 11 500 000 belagda bäddar. Det är under åren 2006 och 2007 som an- talet sysselsatta i landsbygderna har ökat. Antalet livsmedelsföretag i landsbygderna Däremot har antalet sysselsatta i lands- bygderna minskat något senaste tiden, Antalet livsmedelsföretag i landsbygderna är  och uppgick 2008 till 1 363 200 personer. något fler jämfört med 2004. Ökningen var För landet som helhet har sysselsättningen störst 2007, medan antalet livsmedelföretag i totalt ökat dubbelt så mycket som i lands- landsbygderna mellan 2007 och 2008 är oför- bygderna (6 procent). Ökningen är något ändrat. Det finns ungefär 1 500 livsmedels- större för männen än för kvinnorna. An- företag i landsbygderna. Antalet livsmedels- talet sysselsatta i hela landet är i stort sett företag i landet som helhet fluktuerar mer oförändrat mellan 2007 och 2008. över tid. År 2005 ökade antalet för att sedan minska kommande år. Enligt de senast till- gängliga uppgifterna, 2008, har antalet livs- medelsföretag i hela landet ökat igen. 9
  • Tillgänglighet till service Antalet personer i landsbygderna med längre än  30 minuter till en dagligvarubutik ökar över tid. Jämfört med för fyra år sedan har antalet ökat med närmare 250 personer. Antalet personer med längre än 30 minuter till en dagligvarubu- tik minskade mellan åren 2006 och 2007, men har sedan dess ökat till nuvarande nivå (2009) på 1 165 personer. Antalet personer i landsbygderna med längre än 30 minuter till en drivmedelssta- tion uppgår till 1 300 (2009). Vill du läsa mer om utvecklingen i Sveriges landsbygder? Läs Befolkning, service och företagande i Sveriges gles- och landsbygder, Rapport 2009:10 från Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys), www.tillvaxtanalys.se 10
  • 11
  • 12 Foto: Eva Sörell/Näringsdepartementet
  • Regeringens insatser för att stärka utvecklingskraften i Sveriges landsbygder För att ta tillvara och stärka landsbygdernas vissa grundläggande samhällsstrukturer upp- utvecklingskraft krävs det att många olika ak- rätthålls, såsom robust infrastruktur, robusta törer på olika nivåer i samhället bidrar med kommunikationer och grundläggande sam- sina insatser. Viktiga aktörer är till exempel hällsservice för befolkning och företag. Reger- bofasta invånare, deltidsboende, lokala ut- ingens insatser ska också bidra till attraktiva vecklingsgrupper, företag, olika organisatio- natur-, kultur- och boendemiljöer som bas för ner, kommuner, landsting, samverkansorgan, nya affärsmöjligheter och en god livskvalitet i regionala självstyrelseorgan, myndigheter och landsbygdsområden. Sveriges landsbygder ska regeringen. Regeringens strategiska arbete också stärkas med hjälp av ett stärkt lokalt och handlar framför allt om hur den nationella regionalt inflytande och ansvar. nivån kan bidra med sin del i det här arbetet. För att nå de övergripande målen och priori- En av regeringens viktigaste uppgifter här teringarna i regeringens strategi för att stärka är att se till att det råder ett, generellt sett, utvecklingskraften i Sveriges landsbygder har gott näringslivsklimat i hela landet. Det sker regeringen genomfört, och kommer att ge- bland annat genom insatser som ska bidra nomföra, en rad insatser inom flera politik- till ökat företagande, starkare entreprenör- områden. Det handlar dels om insatser som skap, relevant forskning av hög kvalitet och är direkt avsedda för landsbygdsområden eller fler innovationer samt en god kompetensför- näringar som verkar där, dels om mer generel- sörjning. Regeringen måste också tillgodose la insatser för hela landet men med stor bety- behovet av särskilda insatser för geografiskt delse också för våra landsbygdsområden. avgränsade områden för att stärka deras för- Insatserna delas in i följande områden: utsättningar för hållbar tillväxt. Regeringen har härutöver ett ansvar för att bidra till att 1. Strategiska program 2. Ett enkelt, självklart och lönsamt företagande 3. Ökade insatser för utbildning, forskning och innovationer 4. En god service och förnyad välfärd 5. Förbättrade kommunikationer och förbättrad infrastruktur 6. Attraktivare landsbygder och ett ökat lokalt inflytande 7. En landsbygdssäkrad organisation 13
  • 14 Foto: Göran Assner/Johnér
  • 1. Strategiska program De regionala program som bedrivs inom ramen för den regionala tillväxtpolitiken och inom politiken för landsbygdens utveckling skapar förutsättningar för att ta tillvara det engagemang och den kunskap som finns lokalt och regionalt samt möjliggör gemensamma insatser som stärker landsbygdernas utvecklingskraft. inom EU genom ett trepartnerskap där den offentliga sektorn, ideella sektorn och den privata sektorn till- sammans beslutar om och genomför projekt. Den regionala tillväxtpolitiken och politiken för lands- bygdens utveckling är hörnstenar för de strategiska Regionala utvecklingsprogram (RUP) För att främja hållbar regional tillväxt och bidra 1 insatserna och ger de grundläggande målen och pri- till utvecklingskraft i alla delar av landet med oriteringarna för strategin. Politiken för landsbygdens stärkt lokal och regional konkurrenskraft har den utveckling styrs av visionen ”Bruka utan att förbruka”. ansvariga aktören för det regionala tillväxtarbetet Politiken siktar mot att öka tillväxten i landsbygdernas i länen, det vill säga länsstyrelser, berörda självsty- näringsliv på ett miljö- och resurseffektivt sätt. Den relseorgan samt samverkansorgan, skyldighet att regionala tillväxtpolitikens mål är ”Utvecklingskraft i utarbeta och samordna genomförandet av ett re- alla delar av landet med stärkt lokal och regional kon- gionalt utvecklingsprogram. Programmen ligger, kurrenskraft”. Ett centralt vägledande dokument för enligt förordningen (2007:713) om regionalt till- detta arbete är den nationella strategin för regional växtarbete, till grund för regionala strukturfonds- program, territoriella program, regionala tillväxt- konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning program, landsbygdsprogram samt andra relevanta 2007–2013. Alla politikområden måste dock i högre regionala program och insatser. utsträckning bidra inom sina områden och samverka u regionala utvecklingsprogrammet utgör ett Det för att omvandla landsbygdernas resurser till hållbar strategiskt verktyg för att samordna och genom- tillväxt och sysselsättning. föra det regionala tillväxtarbetet i hela landet. Såväl den regionala tillväxtpolitiken som politiken för landsbygdens utveckling har ett tvärsektoriellt perspektiv, som ger dem en sammanhållande funk- Sveriges landsbygdsprogram 2007–2013 2 Sveriges landsbygdsprogram 2007–2013 är det vik- tion i samarbetet mellan samhällssektorer och mel- tigaste instrumentet för att stärka landsbygdernas lan politiska områden som är viktiga för landsbygds- utvecklingsförutsättningar. Viktiga mål för lands- utvecklingen. Detta visar sig bland annat i strategier bygdsprogrammet är utveckling av företagande, och program som är centrala verktyg för politikens konkurrenskraft, innovation, tillväxt, sysselsätt- genomförande. De regionala program som bedrivs ning och livskvalitet samt att bidra till att de na- inom ramen för den regionala tillväxtpolitiken och tionella miljökvalitetsmålen kan uppnås genom inom politiken för landsbygdens utveckling skapar att landskapets natur- och kulturmiljövärden vär- förutsättningar för att ta till vara det engagemang och nas och den negativa miljöpåverkan minimeras. den kunskap som finns lokalt och regionalt samt möj- Programmet omfattade ursprungligen totalt cirka liggör gemensamma insatser som stärker landsbyg- 35 miljarder kronor, inklusive nationell medfinan- dernas utvecklingskraft. siering, 2007–2013. En förstärkning av program- met med cirka en miljard kronor har gjorts från Enskilda insatser, som beskrivs i programmen ned- och med 2010. Stöd kan sökas av företag inom de an, och då särskilt från landsbygdsprogrammet, pre- gröna näringarna och andra företagare på lands- senteras även senare i denna skrift. Detsamma gäller bygden och kan gälla miljöåtgärder inom jord- och Leader som är en metod för utveckling av landsbygden skogsbruk, affärsutveckling i mikroföretag, kom- 15
  • petensutveckling, investeringsstöd, främjande av konkurrenskraft, innovationer, forskning och turistnäringen, småskalig förädling av livsmedel, entreprenörskap. Samtliga insatsområden är av diversifiering till annan verksamhet än jordbruk stor betydelse för utvecklingen av landsbygds- och lokala utvecklingsprojekt inom ramen för områden i Sverige. Leader med mera. Landsbygdsprogrammet ger möjligheter att stöd- u ja goda idéer som bidrar till en hållbar utveck- Sveriges fiskeprogram 2007–2013 4 ling, sysselsättning och tillväxt på landsbygden. Programmet syftar till att främja ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart fiske i Sverige ge- nom att skapa en balans mellan fiskeresurser och 3 Strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007–2013 flottkapacitet, höja fiskerisektorns lönsamhet, främja sysselsättning i landsbygdsområden i an- Strukturfonderna är de främsta verktygen för EU:s slutning till fiskerisektorn, minska fiskets negati- sammanhållningspolitik. Strukturfondsprogram- va miljöeffekter och sörja för en hållbar miljö och men omfattar resurser som främjar tillväxt och ut- ett hållbart naturligt fiskbestånd. Totalt omfattar veckling i alla delar av Sverige, med extra tilldelning programmet EU-medel från Europeiska fiskerifon- av medel till de nordligaste landsbygdsdominerade den på cirka 492 miljoner kronor under perioden länen, med hänsyn till områdenas låga befolk- 2007–2013. Detta ska medfinansieras nationellt ningstäthet. Bland annat kommer Sverige, genom med ungefär motsvarande summa. I det svenska det nationella strukturfondsprogrammet som fi- programmet prioriteras åtgärder som kommer hela nansieras av Europeiska socialfonden, att tilldelas eller stora delar av näringen till del. I regeringens cirka 12,4 miljarder kronor för hela programperi- proposition En sammanhållen havspolitik prop. oden inklusive nationell offentlig medfinansiering 2008/09:162 förstärkte regeringen programmet till kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsut- med ytterligare 28 miljoner kronor för 2009 och bud. Genom de åtta regionala strukturfondspro- 2010 från havsmiljöanslaget som nationell offent- grammen, som finansieras av Europeiska regionala lig medfinansiering. Medlen syftar till att främja utvecklingsfonden, har Sverige möjlighet att ta del åtgärder för en förbättrad havsmiljö men innebär av cirka 22 miljarder kronor för hela programperi- även att genomförandet av programmet i sin hel- oden inklusive nationell offentlig medfinansiering het underlättas. och privata medel. u Fiskeprogrammet stödjer en utveckling som u Programmen ska bidra till att skapa fler och främjar ett långsiktigt hållbart fiske och goda växande företag genom att direkt och indirekt idéer som bidrar till sysselsättning och tillväxt stödja insatser för kompetensutveckling, ökad i landsbygderna. 16
  • 17
  • 18 Foto: Hans Bjurling/Johnér Johnér Bildbyrå
  • 2. Ett enkelt, självklart och lönsamt företagande En av regeringens viktigare insatser för att skapa fler jobb och välfärd är att förenkla vardagen för Sveriges entreprenörer och företag. Om reglerna utformas på ett enklare och mer ändamålsenligt sätt kan företagarna ägna mer tid och resurser till att driva och utveckla sin verksamhet så att de kan växa och anställa. särskilda resurser som nämnts i föregående avsnitt. De gröna näringarna är en bas för hållbar tillväxt och utveckling inom många områden, och då inte minst genom en fortsatt vidareförädling av produkter. Efter- Regeringen har gjort stora insatser för att öka sys- frågan på förnybara råvaror ökar långsiktigt. Livsmed- selsättningen, förbättra företagsklimatet och främja elssektorn har stora utvecklingsmöjligheter även i kom- nya företag. Det är entreprenörer som skapar vårt bination med turism och måltidsupplevelser. Stora ytor framtida välstånd och därför är det helt nödvändigt och kallt klimat möjliggör testverksamhet. Vindkraften att regeringen fortsätter sitt arbete inom detta om- expanderar och har goda utvecklingsförutsättningar. råde. Många av de generella förbättringar som ge- Turistnäringen är en framtidsnäring där svenska lands- nomförs för näringslivet i hela Sverige är av strategisk bygder kan erbjuda unika värden och möta efterfrå- betydelse också för landsbygdsföretagen. Det gäller gan på nya upplevelser. Traditionella basnäringar som exempelvis skatte- och avgiftsfrågor, olika former av gruvor, stålindustrier, sågverk och pappersindustrier företagsrådgivning, regelförenklingar och insatser för har fortsatt en stor betydelse för landets ekonomi och förbättrad företagsfinansiering. Det ska vara enkelt, bidrar till sysselsättningen i landsbygdsområden. För självklart och lönsamt att driva företag. Ett ökat fö- dessa ofta mycket elintensiva industrier är fortsatt god retagande i landsbygdsområden bidrar till en bredd- tillgång till energi till internationellt konkurrenskraftiga ning av näringslivet och ny sysselsättning, vilket i sin priser centralt. tur kan bidra till en positiv utveckling med förbättrat Det är också viktigt att uppmärksamma näringsli- underlag för kommersiell och offentlig service och en vets långsiktiga arbetskraftsförsörjning. Alla männis- attraktivare miljö i övrigt, och i förlängningen av detta kors kompetens och skaparkraft måste nyttjas. För att en stabilare befolkningsutveckling. få en mer flexibel och väl fungerande arbetsmarknad Eftersom landsbygderna i många avseenden har i landsbygderna är det viktigt att bryta den könsupp- särskilda förutsättningar görs även särskilda insat- delning som finns på delar av arbetsmarknaden. Fler ser för vissa geografiska områden och näringar. De än idag måste också våga ta steget att bli företagare, består bland annat av olika former av regionala fö- inte minst kvinnor som i dag driver företag i mindre retagsstöd och av åtgärder som berör näringar som utsträckning än män. Utrikes födda är underrepre- har stor betydelse för landsbygderna. Den höga an- senterade både som arbetstagare, näringsidkare delen solo- och mikroföretag i gles- och landsbygder och bosatta i landsbygder. Därför är det centralt att gör det dessutom nödvändigt att ta hänsyn till dessa identifiera, åtgärda och reducera hinder för att ta till små företags särskilda villkor vid val och utformning vara utrikes föddas kompetens i högre utsträckning av insatser för att stärka näringslivet. Dessa företag är än idag. en viktig resurs för hållbar tillväxt och omvandling av näringslivet i våra landsbygder. Det finns goda utvecklingsförutsättningar för företa- gande inom en rad områden, inte minst kopplat till de 19
  • 5 Enklare att få F-skattsedel Riksdagen har på regeringens förslag ändrat nä- generellt sett och då även kvinnors företagande. De rör bland annat översyn av trygghetssystem, ökade ringsverksamhetsbegreppet i inkomstskattelagen, möjligheter till egenföretagande inom vård och vilket underlättar tilldelningen av F-skattsedel omsorg, rådgivningsfunktioner, enklare regelverk, från och med den 1 januari 2009. utbildningsinsatser samt förstärkning av olika nät- u ska få möjlighet att starta företag, även de Fler verk. Regeringen har avsatt medel för att via folk- som bara har en eller ett fåtal uppdragsgivare. bildningen främja jämställdhet med särskilt fokus på kvinnors entreprenörskap. Under 2008 och 2009 avsattes 2,5 miljoner kronor per år, och under 2010 6 Lättare att starta företag inom välfärdssektorn Marknaden för små och medelstora företag vidgas sammanlagt 7 miljoner kronor, av vilka 2 miljoner kronor ska användas för insatser riktade till kvin- Se även genom en rad valfrihetsreformer inom välfärdssek- nor från de nationella minoriteterna. insats 109, torn, bland annat en förbättrad läkemedelsförsörj- u Regeringens insatser för ett ökat företagande 112, 113, ning, utökade möjligheter till bidrag till enskild bland kvinnor har bidragit till utvecklingspo- 114 och 115 förskoleverksamhet och skolbarnomsorg, utökad tential i alla delar av landet. valfrihet för vård och omsorgstjänster, införande av vårdval inom primärvården och skattelättnader för hushållsarbete. Lättillgänglig information för företagare genom verksamt.se och Startlinjen 9 u Genom dessa valfrihetsreformer inom välfärds- området har regeringen vidgat marknaden för Tidigare fanns Företagarguiden på nätet. Tillväxt- småföretag även i landsbygder. Valfrihetsrefor- verket, Skatteverket och Bolagsverket har nu till- merna möjliggör dessutom mer flexibla och sammans lanserat en ny webbportal för blivande lokalt anpassade servicelösningar, något som är och etablerade företagare – verksamt.se. På verk- särskilt viktigt i landsbygderna. samt.se finns information och service från myn- digheterna på ett och samma ställe, olika verktyg samt e-tjänster som underlättar för företagare el- 7 Ökade möjligheter till företagande inom naturvården ler blivande företagare. Via verksamt.se kan man bland annat registrera enskild näringsverksamhet, Se även Genom landsbygdsprogrammets miljöersättningar hitta olika rådgivare och skapa en affärsplan. Tjäns- insats 146 kan landsbygdsföretagare utveckla naturvårdsen- ten är fortfarande under utveckling. Via Startlin- treprenad som ett komplement till livsmedelspro- jen (Tillväxtverket), en kostnadsfri telefontjänst, duktion. Lokal förvaltning av värdefulla natur- och ges information och vägledning till nyföretagare. kulturmiljöer samt förbättrade tillväxtmöjligheter Samtalen till Startlinjen har minskat något under för företag inom naturvårdsentreprenad och andra senare år bland annat eftersom allt fler hittar in- miljörelaterade verksamheter är grundbultar i re- formation via verksamt.se. geringens miljöarbete. För perioden 2007–2013 har u Verksamheten för blivande och befintliga före- regeringen anslagit drygt en miljard kronor årligen tagare underlättas genom relevant och lättill- i landsbygdsprogrammet för köp av natur- och kul- gänglig information. Med nät- och telefonbase- turmiljötjänster av lantbrukare. Totalt anslås cirka rade tjänster nås företagare oavsett var i landet 3,5 miljarder kronor årligen till miljöåtgärder inom verksamheten bedrivs. landsbygdsprogrammet. Landsbygdsföretagens utveckling av verksamheter inom naturvårdsen- Ökade resurser stärker ALMI Företagspartner treprenad, och annan miljörelaterad verksamhet, AB:s rådgivning 10 ger förutsättningar för tillväxt och jobb i lands- bygderna samtidigt som möjligheterna att uppnå ALMI Företagspartner AB har fått ökat driftbi- miljökvalitetsmålen stärks. drag för perioden 2007–2010. Genom detta har regeringen möjliggjort en stärkt rådgivningsverk- u Genom insatser inom landsbygdsprogrammet samhet. Sedan 2006 har antalet företag som star- stimulerar regeringen företagande inom natur- tats och utvecklats med hjälp av rådgivning och vårdsområdet. finansiering ökat. År 2006 startades 3 700 företag med hjälp av ALMI Företagspartner AB, och 2009 uppgick antalet till 4 700. 8 Insatser för att öka kvinnors företagande Insatserna syftar till att öka nyföretagandet hos u Ökade resurser till ALMI Företagspartner AB kvinnor och att fler företag som drivs av kvinnor bidrar till att bolagets rådgivningsinsatser kan växer, samt att synliggöra kvinnors företagande. För stärkas, vilket bidrar till att fler företag startas i att främja kvinnors företagande gör regeringen en alla delar av landet. särskild satsning med 100 miljoner kronor per år 2007–2010. Satsningen har sett olika ut under olika år och har exempelvis inkluderat ett nationellt pro- Kompetensutveckling inom ramen för landsbygdsprogrammet 11 gram med bland annat information och rådgivning för att underlätta för fler kvinnor att starta och dri- Inom landsbygdsprogrammet finns även möjlig- Se även heter till breda insatser för kompetensutveckling insats 82 va företag, ett forskningsprogram om kvinnors fö- retagande och förbättrad företagsstatistik samt en för företagare i Sveriges landsbygder. Totalt av- landsomfattande satsning på ambassadörer för kvin- sätts 2,3 miljarder kronor under programperioden nors företagande. Utöver detta har det genomförts 2007–2013. en rad andra förslag som också främjar företagande u Regeringen arbetar aktivt med att använda 20
  • landsbygdsprogrammet för att främja kompe- Väntetider, handläggningstider, service och bemö- tensutveckling och därmed företagande i lands- tande hos myndigheter utgör viktiga beståndsdelar bygderna. i arbetet. Den senaste handlingsplanen, som pre- senterades i juni 2009, omfattade totalt över 940 pågående, planerade och avslutade förenklingsåt- 12 Inrättande av Nystartskontor Regeringen har etablerat tjänsten Nystartskontor där gärder. Regeringen har låtit genomföra mätningar av de administrativa kostnaderna för företagen till individuellt anpassad vägledning och stöd inför att följd av statliga regler. Den senaste visade på ett starta och driva företag erbjuds. Nystartskontoren trendbrott; mellan 2007 och 2008 minskade de ad- samlar offentliga, privata och ideella aktörer på ett ministrativa kostnaderna med cirka 4 procent eller och samma ställe. Fördjupade insatser genom tjäns- 3,9 miljarder kronor netto. ten Nystartskontor sker i nio utvalda kommuner där u av regeringens viktigare insatser för att skapa En utanförskapet är stort. Tre landsbygdskommuner, jobb och välfärd i alla delar av landet är att för- Strömsund, Vilhelmina och Haparanda, ingår bland enkla vardagen för entreprenörer och företag. de utvalda kommunerna. Tjänsten Nystartskontor finns även vid en del service- och samverkanskon- tor på olika orter i landet där servicehandläggare och arbetsförmedlare från Försäkringskassan, Skat- Regelförenklingar på regional och lokal nivå 15 Kommuner och länsstyrelser har viktiga roller i teverket och Arbetsförmedlingen ger stöd och väg- förenklingsarbetet genom att de tillämpar regler ledning för den som vill starta företag. och bestämmelser. Insatser har hittills genomförts u Genom reformen har fler fått möjlighet att star- för att kartlägga förutsättningar och identifiera ta och driva företag, inte minst personer som goda exempel. Regeringen avser att ta ytterligare står utanför arbetsmarknaden. initiativ till insatser som stimulerar arbetet med regelförenkling på regional och lokal nivå. u Förenklade regler och bestämmelser på lokal 13 Statlig rådgivning till företag Regeringen har gjort en översyn av statliga insatser och regional nivå bidrar till att uppnå regering- ens mål om fler jobb i fler och växande företag i för företagsrådgivning. Företagsrådgivning erbjuds alla delar av landet. i dag av ett stort antal privata aktörer, till exempel banker och revisorer. Den rådgivning som staten tillhandahåller ska vara marknadskompletterande och utgå från företagarnas behov. Att staten finan- Minskade administrativa kostnader för de gröna näringarna 16 sierar viss rådgivning betyder inte nödvändigtvis Regeringens systematiska regelförenklingsarbete, att rådgivningen ska utföras i offentlig regi. Fö- som bidrar till att skapa fler jobb i fler och väx- retagare bör ges ökade valmöjligheter vad gäller ande företag, minskar successivt de administra- rådgivning, vilket kan uppnås genom ett system tiva kostnaderna för jordbruks-, skogsbruks- och med kundval. I propositionen Företagsutveckling – fiskenäringarna. De administrativa kostnaderna statliga insatser för finansiering och rådgivning prop. till följd av livsmedelslagstiftningen har under pe- 2009/10:148 föreslår regeringen bland annat att rioden 2006–2008 minskat med cirka 36 procent, den rådgivningsverksamhet som erbjuds av ALMI framför allt till följd av klargöranden på spårbar- Företagspartner AB i större omfattning än i dag hetsområdet. Mellan år 2006 och år 2008 minska- bör upphandlas. ALMI Företagspartner AB bör de kostnaderna för jordbruksföretagen med cirka 7 även i större utsträckning utveckla mäklarfunktio- procent. Störst förändring har skett inom området ner, som till exempel mentorskap, där företagare märkning och journalföring av djur. Endast min- erbjuds rådgivning av andra företagare, eftersom dre förändringar av de administrativa kostnaderna detta är efterfrågat bland företagare. Ökad använd- har skett på skogs- fiske- och rennäringsområdena. ning av kundvalssystem där privata aktörer upp- Dock kommer större delen av de administrativa handlas som utförare ökar företagarnas valmöjlig- kostnaderna (-98 %) att försvinna på skogsområdet heter, samtidigt som det stimulerar marknaden för i och med det slopade kravet att upprätta skogs- dessa tjänster. och miljöredovisning (SMÖR). u Det ska bli enklare för företag i alla delar av lan- u Regeringen har genomfört insatser för de gröna det att få relevant rådgivning. näringarna som inneburit avsevärda minskning- ar av de administrativa kostnaderna för företag i landsbygderna. 14 Regelförenkling på central nivå Regeringen har bedrivit ett ambitiöst regelförenk- lingsarbete under mandatperioden för att åstad- Det associationsrättsliga regelverket 17 komma en märkbar positiv förändring i företa- Från och med den 1 april 2010 är gränsen för lägsta gens vardag. Samtliga departement och många tillåtna aktiekapital i privata aktiebolag 50 000 kro- myndigheter har årligen haft i uppdrag att ta fram nor, att jämföra med tidigare 100 000 kronor. Re- underlag till regeringens handlingsplan för arbetet formen syftar till att göra aktiebolagsformen mer med regelförenkling. Arbetet har skett i nära sam- tillgänglig för företagare. Vidare arbetar en statlig råd med näringslivet. Sverige har som ett av fyra utredning för närvarande med att modernisera la- länder i Europa inrättat ett regelråd. Regler, proces- gen (1987:667) om ekonomiska föreningar, och en ser och förfaranden ska utformas så att de är bättre annan utredning har gjort ett liknande arbete för anpassade till företagens villkor och verklighet. att förenkla aktiebolagslagen (2005:551). 21
  • Förenklingar av olika associationsformer under- u två åren efter start föreslås företagare kunna få ar- lättar företagandet i landsbygderna, och förvän- betslöshetsersättning baserad på den inkomst som tas bidra till att stärka deras utvecklingskraft. företagaren hade som anställd före starten. u Syftet är att skapa större tydlighet och förut- sägbarhet i regelverken, ökad likabehandling av 18 Frivillig revision och enklare redovisningsregler Regeringen har i en lagrådsremiss föreslagit att fler- företagare och anställda samt ökad valfrihet för företagare. Syftet är vidare att underlätta över- talet privata aktiebolag ska få välja om bolaget ska gången från anställning till företagande och ge ha en revisor eller inte. Förslaget syftar till att ak- företagaren rimlig tid att pröva sin affärsidé och tiebolagen så långt som möjligt ska få avgöra vilka etablera sitt företag. tjänster som bolagen behöver för sin organisation och förvaltning. Revisionsplikten inskränks enligt förslaget även för vissa andra företag, exempelvis handelsbolag. Inom Regeringskansliet bereds ock- Slopad medfinansiering i sjukförsäkringen 21 Den 1 januari 2007 avskaffades kravet på arbetsgi- så ett förslag om att förenkla redovisningsreglerna varna att betala en särskild sjuförsäkringsavgift om för små och medelstora företag 15 procent av sjukpenningen för anställda som får u frivillig revision och enklare redovisningsreg- En hel sjukpenning, så kallad medfinansiering. ler främjar företagande i landsbygderna och för- u Det blir mindre riskfyllt att anställa personer väntas bidra till att stärka deras utvecklingskraft. som kan löpa risk att få långvarig sjukfrånvaro. Det underlättar också för småföretagare att an- Små företags deltagande i ställa, vilket gör att företag lättare kan startas 19 offentliga upphandlingar och växa. Många av de som upphandlar och lämnar anbud an- ser att det är krångligt med offentlig upphandling. Det leder inte minst till att många små företag av- Högkostnadsskydd för sjuklönekostnader för arbetsgivare för att främja anställningar 22 står från att delta. Kammarkollegiet har därför fått Regeringen överlämnade i mars propositionen regeringens uppdrag att inrätta ett upphandlings- Trygghetssystemen för företagare prop. 2009/10:120 stöd i syfte att förenkla upphandlingsprocessen för till riksdagen. I denna föreslås bland annat att ett upphandlande myndigheter, enheter och företag. generellt högkostnadsskydd avseende sjuklöne- Myndigheten får även 22 miljoner kronor årligen kostnader för arbetsgivare införs. Det ger arbets- 2009–2011 för att bidra till att förutsättningar ska- givare möjlighet att få ersättning för sjuklöne- pas för att hela inköpsprocessen kan genomföras kostnader som överstiger två och en halv gånger elektroniskt. Det förväntas ge effektivare upp- sjuklönekostnadernas genomsnittliga andel av lö- handlingar för både offentlig sektor och företag. nekostnaderna för samtliga arbetsgivare. Regeringen har även tillsatt en utredning som ska analysera och lämna förslag till hur offentlig upp- u Syftet är att göra det mindre riskfyllt för företag handling bättre kan främja innovationer och vilka att anställa. åtgärder som behövs för detta. Detta ska bidra till att stärka den offentliga verksamhetens förnyelse, effektivitet och kvalitet i bred bemärkelse lik- Lägre socialavgifter och sänkt bolagsskatt Den 1 januari 2009 sänktes bolagsskatten från 28 23 väl som det ska främja innovationsförmågan och procent till 26,3 procent. Detsamma gäller även ex- förutsättningarna för strukturomvandling i nä- pansionsfondsskatten. Sänkningen har utformats ringslivet. Ett särskilt fokus ska läggas på små och så att den innebär en särskild engångsförstärkning medelstora företag. Uppdraget ska redovisas senast för 2009. Regeringen aviserade i budgetpropositio- den 31 augusti 2010. nen 2009/10:1 en nedsättning av egenavgifterna för u Insatser för upphandlingsstöd, elektroniska in- enskilda näringsidkare och fysiska personer som är köpsprocesser och utredningen om innovatio- delägare i handelsbolag med fem procentenheter, ner inom offentlig upphandling förväntas att dock högst med 10 000 kronor per år. Insatsen ökar främja såväl företagandet, inte minst små och den enskilda näringsidkarens disponibla inkomst, medelstora företag, som omvandling och förny- vilket underlättar bedrivandet av verksamheten. else av offentlig sektor. Nedsättningen riktar sig huvudsakligen till de minsta företagen, vilka är vanliga i landsbygder, och påverkar marginaleffekterna för dessa. Stärkt trygghet för nya och etablerade företagare 20 I budgetpropositionen 2009/10:1 har regeringen u Regeringen har sänkt de sociala avgifterna och bolagsskatten i syfte att göra det mer attraktivt aviserat ett antal förändringar i de sociala trygg- att driva ett eget företag. Det förstärker driv- hetssystemen, det vill säga arbetslöshets-, sjuk- och krafterna för investeringar och nyanställningar. föräldraförsäkringen, för att förstärka den sociala tryggheten för företagare. Regeringen överläm- nade i mars 2010 propositionen Trygghetssystemen för företagare prop. 2009/10:120 till riksdagen. Generell sänkning av socialavgifterna Den 1 januari 2009 sänktes socialavgifterna med 24 Regeringen föreslår bland annat ett uppbyggnads- 1 procent från 32,42 procent till 31,42 procent för skede på två år i sjuk- och föräldraförsäkringen för arbetsgivaravgifterna, och från 30,71 procent till egenföretagare, det vill säga personer som driver 29,71 procent för egenavgifterna, vilket utgjorde en enskild firma eller handelsbolag. Under de första satsning på mer än 7,5 miljarder kronor för 2009. 22
  • Sänkningen minskar kostnadstrycket och bara för om ett kapitaltillskott på två miljarder kronor till kommuner och landsting frigörs resurser för tre ALMI Företagspartner AB. Tillskottet har bidragit miljarder kronor när kostnaderna sjunker. till att förbättra utlåningen till nya, små och medel- u Insatsen förbättrar villkoren för nyanställningar stora företag. ALMI Företagspartner AB har sedan och sysselsättning. mars 2009 möjlighet att ta en större andel av lånet när krediter ges tillsammans med banker. Jämfört med 2008 ökade ALMI Företagspartner AB:s ny- 25 Lägre socialavgifter för unga Från och med den 1 juli 2007 ges en nedsättning utlåning under 2009 med 88 procent, från en nivå på 1,7 miljarder till 3,2 miljarder. Utlåningen ökade av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift för till såväl nya företag som till etablerade företag och dem som har anställda eller anställer personer som till grupper som kvinnor och utrikes födda. vid årets ingång fyllt 18 men inte 25 år. Dessutom u Dessa insatser ger ökade möjligheter för företag ges nedsättning av egenavgifter och allmän löne- i alla delar av landet att få lån från ALMI Före- avgift för exempelvis enskilda näringsidkare som tagspartner AB i en tid när oron på finansmark- vid årets ingång fyllt 18 men inte 25 år. I en sats- naderna gjort det svårare att få finansiering via ning på cirka 5,6 miljarder kronor utvidgades den 1 andra långivare på den privata marknaden. januari 2009 nedsättningen av socialavgifterna för unga till att omfatta ytterligare åldersgrupper, men också till att omfatta en större nedsättning. För alla personer som vid årets ingång inte fyllt 26 år har Förbättrade möjligheter att få mikrolån ALMI Företagspartner AB kan sedan mars 2009 29 arbetsgivaravgifterna sänkts till 15,49 procent och bevilja lån till små och nya företag till ett maxi- egenavgifterna till 15,07 procent. malt belopp av 250 000 kronor utan krav på med- u Insatsen förbättrar villkoren för företagande finansiering. Mikrolånet efterfrågas särskilt bland och ger unga ökad möjlighet till sysselsättning kvinnor, invandrare och unga. Mellan 2008 och i alla delar av landet. 2009 ökade utlåningen av mikrolån från 76 miljo- ner kronor till 108 miljoner kronor. Andelen mik- rolån till kvinnor och invandrare var 44 procent, 26 Ingen löneskatt för personer 65 år och äldre Personer som är 65 år och äldre har haft en särskild respektive 30 procent 2009. u Insatsen ger nya och mindre företag i alla delar löneskatt för arbetsinkomster eller aktiv närings- av landet ökade möjligheter att få små lån med verksamhet. Från och med 1 januari 2008 är den begränsat krav på säkerhet. särskilda löneskatten slopad för alla över 65 år. u Det blir mer förmånligt för företag att behålla och nyanställa äldre medarbetare, vilket gör att företag lättare kan växa. Detta gynnar särskilt Förbättrad kapitalförsörjning för små och medelstora företag 30 företag med behov av erfaren kompetens. Regeringen arbetar också långsiktigt med att se över statens roll och insatser när det gäller finan- siering för nya, små och medelstora företag. År 27 Skattelättnader för hushållsarbete och ROT-arbeten 2008 genomfördes en utredning om statliga finan- sieringsinsatser i syfte att se över hur de samlade Privatpersoner som köper hushållsarbete kan få statliga finansieringsinsatserna kan bli mer effek- en skattereduktion motsvarande hälften av ar- tiva och överskådliga. Regeringen presenterade betskostnaden. Förslaget trädde i kraft den 1 juli den 18 mars 2010 propositionen Företagsutveckling 2007. Den 1 januari 2008 utvidgades reformen till – statliga insatser för finansiering och rådgivning prop. att även gälla hushållsarbete som skattepliktig lö- 2009/10:148 med förslag och riktlinjer för statens neförmån, och från och med den 1 juli 2009 kan insatser för finansiering, information och rådgiv- skattereduktionen fås direkt när tjänsten köps. ning till befintliga och blivande företagare. Regelverket har också utvidgats till att omfatta u Riktlinjerna syftar till att öka effektiviteten i arbetskostnader för reparationer, underhåll samt främjandesystemet inom dessa områden, samt till om- och tillbyggnad för ägare av småhus eller bo- att renodla statens roll inom företagsfrämjandet. stadsrätter. Dessa regler tillämpas från och med Förslagen syftar bland annat till att skapa bättre den 8 december 2008. Den sammanlagda skattere- förutsättningar för att möta företagens behov duktionen för hushållsarbete och reparationer kan och genom en mer följsam statlig rådgivnings- högst vara 50 000 kronor per person och år. och finansieringsorganisation som kan anpassa u blir billigare att köpa hushållstjänster och det Det volym, inriktning och verktyg efter marknadsut- skapar i sin tur nya jobb i hemservicesektorn och veckling och förändringar i företags behov. en utökad marknad för företagare. Det stärker också efterfrågan inom byggsektorn. Insatsen bi- drar till att omvandla svart arbete till vitt och ger Etablering av Almi Invest AB Almi Invest AB startade 2009, och är moderbolag 31 därmed fler varaktiga arbeten i alla delar av landet. i en koncern med regionala riskkapitalbolag. Verk- samhetens kapital kommer till hälften från EU:s 28 Kraftigt ökade utlåningsmöjligheter för ALMI Företagspartner AB strukturfonder och den andra hälften från ALMI Företagspartner AB tillsammans med regionala Mot bakgrund av situationen på kreditmarknaden aktörer. Den totala kapitalbasen beräknas bli cirka beslutade regering och riksdag i november 2008 1 miljard kronor. Den avkastning som över tiden 23
  • genereras omsätts i nya investeringar. Stödformen har stor betydelse för många ex- u u Syftet är att i alla delar av landet stärka små- och panderande småföretag i gles- och landsbygder medelstora företags möjligheter att få riskkapital och höjningen av det högsta beloppet innebär genom skapandet av regionala riskkapitalbolag. ökade möjligheter till fler investeringar för de berörda företagen. 32 Återställd förmånsrätt Regeringen har återställt förmånsrätten för före- Ökade möjligheter för kommuner att tillhandahålla lokaler 35 tagshypotek, statens förmånsrätt vid återkrav av lönegaranti har avskaffats och konkurslagstift- Kommuner har givits ökade möjligheter att tillgo- ningen ses över. Detta gör att lös egendom i nä- dose näringslivets behov av lokaler. Regering och ringsverksamhet i större utsträckning kan användas riksdag har beslutat att kommuner, i vissa fall, ska som säkerhet för lån och ökar tillgången till kredi- ges en utvidgad kompetens att tillhandahålla loka- ter. Att statens förmånsrätt för återkrav av utbetald ler. Det kan handla om att uppföra och förvärva lönegaranti har avskaffats innebär att borgenärer nya lokaler, men också att hyra ut befintliga lokaler. utan förmånsrätt får en ökad andel av utdelningen Verksamheten ska bedrivas på affärsmässiga grun- i konkurser. Det finns geografiska skillnader när det der. Lagändringen trädde i kraft den 1 mars 2009. gäller marknadens utbud av kapital för skapande av u Lokalförsörjningen är i många kommuner en nya företag och tillväxt i befintliga företag. Änd- viktig del av de kommunala insatserna för att ringarna gynnar kapitalförsörjningen, inte minst främja ett livskraftigt näringsliv. till företag i landsbygdsområden, där realsäkerhe- ter kan vara lågt värderade och där företagen, i vissa områden, är särskilt konjunkturberoende. Stöd till kreditgarantiföreningar 36 u Alla dessa insatser är gynnsamma för små och För att främst stärka de befintliga kreditgarantiför- medelstora företag i landsbygdsområden. eningarna runt om i landet finansierar regeringen via Tillväxtverket (tidigare Verket för näringslivs- utveckling, Nutek) bland annat vissa informa- 33 Förbättrade möjligheter att få regionalt investeringsstöd tions-, administrations- och nätverksaktiviteter. Det finns också möjligheter att inom ramen för Regionalt investeringsstöd är ett av företagsstöden landsbygdsprogrammet stödja bildandet av organi- inom den regionala tillväxtpolitiken. Det kan läm- sationer vars syfte är att förbättra tillgången på lo- nas till investeringar inom stödområdena A och kalt kapital för utveckling av landsbygdsnäringar, B, se karta längst bak. Stödområdena omfattar som till exempel kreditgarantiföreningar. till största delen områden som karaktäriseras som u Stödet till kreditgarantiföreningar runt om i landsbygd. Regionalt investeringsstöd lämnas hu- landet kan underlätta små företags, främst mik- vudsakligen till företag som bedriver verksamhet roföretags, möjligheter till finansiering från på marknadsmässiga villkor och vars val av lokali- banker och andra kreditmarknadsbolag. sering kan påverkas av stödet. Stödet kan beviljas i form av bidrag för investeringar i maskiner, bygg- nader, utbildning, konsulttjänster, informations- Stöd till investeringar inom ramen för landsbygdsprogrammet 37 kampanjer samt för forskning och utveckling. Det kan även lämnas till iordningställande av lokaler Inom landsbygdsprogrammet finns ett antal åt- för uthyrning. Regeringen har beslutat att förbätt- gärder för att utveckla företagandet i landsbygds- ra möjligheterna för företag i stödområde B att få områden. Stöd till investeringar får lämnas inom regionalt investeringsstöd genom att mildra kravet en ram av totalt drygt fyra miljarder kronor under på att pröva alternativa finansieringsmöjligheter. perioden 2007–2013. Regeringen har beslutat om Reglerna blir i detta avseende härmed desamma att öka den möjliga ramen för investeringar inom som för investeringar i stödområde A. olika åtgärder med sammanlagt omkring 900 mil- u Insatserna rörande stödområde B har ökat möj- joner kronor. Beloppet inkluderar såväl nya medel ligheterna för företag i stödområde B att få in- som omfördelningar av medel inom programmet. vesteringsstöd och förenklat handläggningen av Insatser avsedda för klimat och förnybar energi stödärenden. står för huvuddelen, cirka 412 miljoner kronor, om- strukturering av mjölksektorn 200 miljoner kro- nor, bredband på landsbygden 253 miljoner kronor 34 Höjt belopp för regionalt bidrag till företagsutveckling samt Sverige – det nya matlandet 40 miljoner kro- nor. Medlen för investeringar kan vissa fall också Regionalt bidrag till företagsutveckling är ett före- finansiera projektstöd vilka inte är att betrakta tagsstöd inom den regionala tillväxtpolitiken som som reella investeringar i företag. främst är inriktat mot företagsutveckling samt mot u Landsbygdsprogrammet möjliggör stora ekono- att främja samverkan mellan företag. Det är också miska satsningar på näringslivet i våra landsbyg- anpassat för att förenkla och motivera enskilda fö- der. retags deltagande i regionala tillväxtprogram och i EU:s strukturfondsprogram. Regeringen har nyli- gen höjt det högsta beloppet för bidraget från 800 Ökat anslag för regionalt transportbidrag Det regionala transportbidraget syftar till att kom- 38 000 kronor till 1 200 000 kronor för ett företag un- der en treårsperiod. pensera företag i de fyra nordligaste länen för kost- 24
  • nadsnackdelar till följd av långa transportavstånd vänds. Utgifter för väg-, bro- och färjeavgifter får för varor och stimulera till höjd förädlingsgrad i också drags av. områdets näringsliv. Regeringen har nyligen refor- u Avdraget för utgifter för resor mellan bostaden merat transportbidraget. Bidrag lämnas nu även och arbetsplatsen minskar utgifterna för arbets- till mindre transporter vilket är till fördel för små pendling för dem som bor i landsbygdsområden. företag. Transportbidraget har också gjorts geogra- fiskt mer rättvist genom en viss omfördelning av bidragsmöjligheterna från söder till norr och från kust till inland. Riksdagen har även på regeringens Sysselsättningsbidrag ökar möjligheterna för nyetablering 42 förslag anslagit ytterligare 50 miljoner kronor per år Genom sysselsättningsbidraget kan kostnaderna för transportbidrag under 2008–2010 för att möta ett för att öka antalet anställda minska väsentligt för ökat antal transporter och höjda drivmedelspriser. företag i stödområdena A och B, se karta längst bak. u Syftet med förändringarna har varit att säkra Observera att vissa större tätorter med omland är nivån på transportbidraget, göra det mer rätt- dock undantagna. I stödområde A får stöd lämnas vist mellan företag i olika kommuner och mer till nyetablering av verksamhet samt, då det finns gynnsamt för de minsta företagen. särskilda skäl, till andra sysselsättningsökningar som bedöms vara av strategisk betydelse eller ha särskild betydelse för den regionala utvecklingen. 39 Mjölktransportbidrag Inom ramen för det nationella stödet till jordbru- I stödområde B får stöd lämnas endast till nyetab- lering av verksamhet. Under 2008 lämnades syssel- ket i norra Sverige finns ett stöd för transport av sättningsbidrag med cirka 20 miljoner kronor till komjölk från gårdar till mejerier. Syftet med stö- sex företag som beräknades öka sin sysselsättning det är bland annat att förbättra strukturerna för med 137 personer. produktion, saluföring och bearbetning av mjölk- u Sysselsättningsbidraget minskar kostnaderna för produkter. Stödet uppgick till knappt 14 miljoner att öka antalet anställda och främjar därigenom kronor 2008. tillväxt och balanserad regional utveckling. u Mjölktransportbidraget i norra Sverige bidrar till en fortsatt mjölkproduktion och förädling av mjölk i området. Regionalt nedsatta socialavgifter 43 Till arbetsgivare och enskilda näringsidkare i stödområde A, (se karta) lämnas ett regionalt fö- 40 Förbättrad vägskyltning främjar företagande För att kunna utveckla sin verksamhet är företaga- retagsstöd i form av nedsatta socialavgifter. Ned- sättningen sänker marginalkostnaden för att an- re och organisationer i många fall i behov av en god ställa för företag med 2–4 anställda. Den har därför och väl utformad skyltning längs landets vägar. Re- bland annat störst betydelse för små tjänsteföretag geringen har därför beslutat om ändring i vägmär- och för företag med en lokal marknad. Skattebort- kesförordningen (2007:90) så att väghållaren snab- fallet som uppstår på grund av den regionala ned- bare och enklare ska kunna besluta om vägvisning sättningen beräknas uppgå till cirka 650 miljoner till allmänna inrättningar, serviceanläggningar och kronor för 2010. Myndigheten för tillväxtpolitiska turistiskt intressanta mål. Vidare införs möjlighe- utvärderingar och analyser, Tillväxtanalys, har i ten att ange namnet på en inrättning, en anlägg- uppdrag att följa upp stödet och ska då bland an- ning eller ett turistiskt mål för en större flexibilitet nat studera regionala skillnader i sysselsättningsef- i skyltningen. Tre nya lokaliseringsmärken införs fekter och effekter på företagande. också: handelsområde, gårdsbutik och hantverk. u Nedsatta socialavgifter i stödområde A minskar u bättre och mer strukturerad skyltning bidrar En många företags arbetskraftskostnader. till gynnsammare förutsättningar för många nä- ringsidkare, och inte minst för turistnäringen. Ökad integration i landsbygdsnäringar Mångfald ger möjligheter. Det är en nyckelfråga 44 att identifiera och reducera hinder för att ta till vara utrikes föddas kompetens, inte minst med tanke på vår åldrande befolkning. Utrikes födda är underrepresenterade, jämfört med övriga svenskar, som arbetstagare och näringsidkare i landsbyg- derna och i de gröna näringarna. Regeringen till- satte därför en utredning i syfte att bland annat Handelsområde Gårdsbutik Hantverk undersöka och lämna förslag på hur utrikes födda personers kompetens bättre ska kunna tas tillvara inom de gröna näringarna och i landsbygdernas öv- riga näringsliv. De förslag som finns i utredningens 41 Höjt reseavdrag Regeringen har höjt avdraget för att kompensera betänkande Mångfald som möjlighet SOU 2008:56 behandlas nu av en arbetsgrupp inom Landsbygds- för ökade utgifter. Reseavdraget uppgår från och nätverket. Vidare har ett annat betänkande Egen- med 2009 till 18,50 kronor per mil för egen bil ansvar – med professionellt stöd SOU 2008:58 resul- och till 6,50 kronor eller 9,50 kronor per mil för terat i ett lagförslag som bland annat innebär att förmånsbil beroende på vilket drivmedel som an- nyanlända invandrare får hjälp av en så kallad lots 25
  • för att bland annat lättare finna arbete efter kom- petens. Inom landsbygdsprogrammet utgör ökad Nya regler för arbetskraftsinvandring Genom de nya reglerna för arbetskraftsinvandring 47 integration, i likhet med jämställdhet, en horison- som trädde i kraft den 15 december 2008 har det tell prioritering. Det är regeringens ambition att införts ett effektivare och mer flexibelt system för landsbygdsprogrammets olika verktyg ska främja arbetskraftsinvandring till Sverige. Till skillnad en ökad integration i landsbygdernas från tidigare är det numera arbetsgivarens bedöm- u Regeringen verkar för att de utrikes föddas kom- ning av behovet av en sådan rekrytering som är petens tillvaratas inom de gröna näringarna och utgångspunkten vid handläggning av ärenden om övriga delar av landsbygdernas näringsliv. Detta uppehålls- och arbetstillstånd. är viktigt bland annat för att säkra en god kom- u Syftet med reglerna är att underlätta rekryte- petensförsörjning. ringen av arbetskraft från tredjeland, vilket även gynnar företag i landsbygdsområden. 45 Utredning om den framtida arbetskraftstillgången i landsbygder Prognoser för den demografiska utvecklingen pe- Underlättande av nyetableringar och generationsskiften 48 kar mot ett minskat utbud av arbetskraft i många Jämfört med andra näringsgrenar är medelåldern befolkningsmässigt små regioner. Såväl företa- hög inom de areella näringarna. För att möta den- gens utveckling och tillväxt som möjligheterna för na utveckling finns i landsbygdsprogrammet ett så det offentliga att bedriva en god service påverkas. kallat startstöd för unga jordbrukare (under 40 år). Regeringen uppdrog därför den 5 november 2009 Målgruppen för stödet är personer som för första åt Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar gången etablerar sig som ägare till ett jordbruksfö- och analyser, Tillväxtanalys, att analysera nuva- retag, inklusive trädgårds- och rennäringsföretag. rande och framtida befolknings- och näringslivs- Till och med utgången av 2009 har 759 startstöd struktur samt därav följande kompetensbehov i beviljats, omfattande totalt 147 miljoner kronor. alla funktionella analysregioner. Detta ska jämföras mot det totala målet för perio- u är av avgörande betydelse för den framtida Det den 2007–2013 som är 1 100 beviljade stöd. utvecklingen i olika delar av landet att bevaka, u Startstödet är väl utnyttjat och bidrar till att samt vid behov återkomma, om nödvändiga åt- underlätta generationsväxling inom lantbruks- gärder för att motverka en svår bristsituation på företag. arbetskraft och kompetens. 46 Regionala kompetensplattformar Förenklade regler vid generationsskiften i skogsbruk 49 Utmaningen och fokus på insatser för att säkra den Nya regler för övertagande av skogskonto och regionala kompetensförsörjningen och öka arbets- skogsskadekonto har införts den 1 januari 2009 för kraftsutbudet är återkommande i såväl regionala att underlätta generationsskiften. Om skogs- eller analyser, regionala utvecklingsprogram som fram- skogsskadekontomedel överlåts till en ny ägare av trädande vid dialoger med regionala företrädare. en lantbruksenhet ska medlen enligt hittillsvarande Regeringen gav därför den 17 december 2009 ansva- regler återföras till beskattning hos den ursprungli- riga aktörer för det regionala tillväxtarbetet, det ge innehavaren. Möjligheter att föra över kontome- vill säga länsstyrelser, berörda regionala självstyrel- dlen till den nye ägaren tillsammans med lantbruks- seorgan eller samverkansorgan, i uppdrag att under fastigheten underlättar för generationsskiften. 2010 etablera kompetensplattformar för samverkan inom kompetensförsörjning och utbildningsplane- u Förutom för att underlätta övertagande av ring på kort och lång sikt. Etableringen ska bygga skogsfastighet bidrar regeringens insats till på redan befintliga samverkansformer för kompe- regelförenkling. tensförsörjning som finns i länet. Samverkan ska ske med relevanta regionala och lokala aktörer, och Mer ändamålsenliga system för att bevara och samråd och dialog ska föras med statliga myndig- utveckla jordbruket i norra Sverige och 50 heter inom kompetensförsörjningsområdet. Upp- i mindre gynnade områden draget ska genomföras i dialog med berörda aktörer i angränsande län och förhålla sig till näringslivets Jordbruket och markresurserna i mindre gynnade och arbetsmarknadens behov samt funktionella ar- områden är tillgångar som bör nyttjas bättre än i betsmarknadsregioner. En första delredovisning av dag. För det nationella stödsystemet för norra Sve- uppdraget ska ske den 30 april 2010. rige lämnade regeringen en skrivelse angående för- slag till förenklade stödsystem till kommissionen u De regionala kompetensplattformarna ska bidra sommaren 2009. Diskussioner om förslaget pågår till ökad kunskap och översikt, samordning av med kommissionen och ett beslut därifrån väntas behovsanalyser, ökad samverkan kring kompe- sommaren 2010. tensförsörjning och utbildningsplanering och ökad kunskap om utbud och efterfrågan av ut- Inom EU pågår också en översyn av vilka områ- bildningsformer. den som ska kunna få del av det särskilda stöd som riktas till områden med naturgivna handikapp där det är svårt att bedriva jordbruk. u Regeringen arbetar för att lämpliga och förenk- 26
  • lade stödsystem ska utvecklas för bland annat landetambassadörer, som ska hjälpa till att förverk- jordbruket i norra Sverige och i andra mindre liga visionen på ett regionalt plan. Projekt- och fö- gynnade områden. retagsstöd som stödjer visionen finns att söka inom landsbygdsprogrammet. Från och med 2010 har yt- terligare 160 miljoner kronor gjorts tillgängliga. 51 Förenkling av byggandet i landsbygder Från och med den 1 januari 2008 är förprövning av u Regeringen genomför en rad insatser som omfat- tar betydande medel för att förverkliga visionen uppförande av djurstall och hägn avgiftsbefriade. Sverige – det nya matlandet, vilket ska ge jobb Förändringen innebär lägre kostnader för lantbru- och tillväxt i hela landet samt bland annat stärka kare som vill utveckla sin verksamhet. Sverige som livsmedelsexportör och turistmål. u Förenkling av byggnadsregler innebär lägre kostnader för lantbrukare som vill utveckla sin verksamhet. Projektet Ny Nordisk Mat Genom gemensamma insatser kan företagare i de 55 nordiska länderna dra nytta av varandras erfaren- 52 Insatser för att öka skogens tillväxt Den svenska skogen har stor betydelse för lands- heter och kunskaper. Genom projektet Ny Nord- isk Mat främjas en gemensam bild av de mervärden bygdernas utveckling på flera olika sätt, bland an- nordisk livsmedelsproduktion står för, vilket bland nat för bevarandet av värdefulla naturmiljöer och annat vidgar marknaden för svenska produkter. möjligheter att utveckla jakt, fiske och naturtu- Det övergripande målet för projektet är att aktive- rism. Skogsnäringen skapar också sysselsättning ra nationella aktörer till nordiskt samarbete för att och har stor betydelse för landsbygdernas och hela främja, utveckla och synliggöra de värden och den landets ekonomi. Det är också viktigt att ta till potential som ligger i de nordiska livsmedlen och vara skogens stora potential att producera mer bio- den nordiska matkulturen. Projektet genomfördes massa. En rad åtgärder för att ytterligare förbättra inom Nordiska Ministerrådet under 2007–2009 och förenkla det skogliga regelverket har genom- och omfattade cirka 23 miljoner kronor. Aktörerna förts, vilket ökar möjligheterna för markägare att i projekten anslog oftast ytterligare medel, varför hållbart nyttja skogen. Den 1 januari 2009 slopades den totala omfattningen av projektet var större än kravet på skogs- och miljöredovisning, vilket be- den offentliga projektbudgeten. Under 2009 har räknas minska de administrativa kostnaderna med det slagits fast att projektets mandat ska förlängas 220 miljoner kronor per år. med ytterligare fem år. u Skogsnäringens stora potential för landsbygder- u nordiska länderna arbetar gemensamt för att De nas utveckling ska tas tillvara. stödja livsmedelssektorn och besöksnäringen. 53 Förbättrad veterinärvård Det finns ett behov av en veterinärverksamhet i hela En livsmedelsstrategi för hela Sverige 56 Livsmedelsindustrin är Sveriges fjärde största in- landet för att säkerställa en väl fungerande organi- dustri och ger jobb över hela landet. Tillsammans sation vid utbrott av smittsamma djursjukdomar med en växande turistnäring är livsmedelssektorn med mera. År 2009 antogs en lag om stödberättigad av stor betydelse för landsbygderna. Målet för livs- veterinärverksamhet, som möjliggör att även pri- medelsstrategin är en konkurrenskraftig livsmed- vatpraktiserande veterinärer kan verka i områden elssektor med hög tillväxt som ger nya jobb. Reger- där det vanligtvis inte går att bedriva sådan privat ingen har under år 2009 ökat medlen till åtgärder verksamhet. Lagen innebär också att statliga vete- inom strategin med 15 miljoner kronor eller totalt rinärstationer kan övergå i privat ägo och reglerar 55,5 miljoner kronor per år. Livsmedelsstrategin är tydligare än tidigare distriktsveterinärrollen och också ett viktigt verktyg för att understödja visio- veterinärens ansvar med mera vid tävlingar. nen om Sverige – det nya matlandet. u Regeringen säkerställer att djur kan hållas i hela u Livsmedelsområdet utvecklas och ger hela lan- landet och stärker företagandet inom området. det nya arbetstillfällen och bidrar därmed till ökad tillväxt över hela Sverige. Regeringen ar- 54 Sverige ska bli det främsta matlandet i Europa I juli 2009 presenterades en handlingsplan för Sve- betar i tillsammans med olika aktörer och tillför omfattande ekonomiska medel för att främja rige – det nya matlandet. I planen finns ett stort utvecklingen. antal aktiviteter som ska bidra till att visionen för- verkligas. Potential finns för en utveckling av allt ifrån produktion och förädling av livsmedel till Säljfrämjande åtgärder för jordbruksprodukter Inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik finns 57 konsumtion och matupplevelser i unika och vackra möjligheter att finansiera informations- och sälj- natur- och kulturmiljöer. Förverkligandet av visio- främjande kampanjer för jordbruksprodukter. nen innebär en kraftfull satsning på fler jobb. Under Under åren 2008–2011 medfinansierar regeringen hösten 2009 gav regeringen i uppdrag till Visit Swe- säljfrämjande åtgärder för jordbruket med drygt den AB, Exportrådet och Jordbruksverket att under 6,3 miljoner kronor. Två svenska program för sälj- fem år arbeta med en kommunikationsstrategi för främjande insatser föreslogs och godkändes av Eu- Sverige – det nya matlandet. Uppdraget omfattar ropeiska kommissionen 2008 och sträcker sig fram medel om sammanlagt 37 miljoner kronor. I mars till och med år 2011. 2010 har jordbruksministern utsett så kallade Mat- u Som ett led i att utveckla jordbruksnäringen är 27
  • Mer bioenergi från jord- och skogsbruk Sverige aktivt i att ta del av de EU-medel som står till förfogande för bland annat säljfrämjan- Skogen som förnybar resurs har en roll att spela för 60 de åtgärder för jordbruksprodukter. att minska de pågående klimatförändringarna och effekterna av denna. För att påskynda omställning- en till förnybar energi ska bland annat ökad skogs- 58 Minskade kostnader för köttkontroll Kostnaderna för köttkontroll har sänkts under en tillväxt stödjas genom utveckling av rådgivning och information samt forskningsinsatser. Detta treårsperiod. Detta är särskilt betydelsefullt för framhålls bland annat i regeringens skogspolitiska mindre slakterier, vilka främst finns i landsbygds- proposition En skogspolitik i takt med tiden prop. områden. Den sänkta avgiften kommer att få störst 2007/08:108. I enlighet med propositionen har effekt för mindre slakterier eftersom de i förhål- regeringen gjort satsningar på ökad tillväxt bland lande till sin produktion betalar mer för kontrol- annat genom uppdrag till Skogsstyrelsen, Sveriges len. Dessa slakterier har därmed fått en förstärkt lantbruksuniversitet (SLU) och Skogforsk om till konkurrenskraft. exempel ökad produktionsrådgivning till skogs- u Åtgärder har vidtagits för att minska de admi- ägare, översyn av regelverk för dikesrensning och nistrativa kostnaderna för de mindre slakterifö- utländska trädarter samt ökad användning av för- retagen vilket ökar deras konkurrenskraft och bättrat föryngringsmaterial. bidrar till fler jobb i Sveriges landsbygder. SLU lämnade den 30 september 2009 rapporten Möjligheter till intensivodling av skog till reger- 59 Omställning av energisystemet Riksdagen beslutade i juni 2009 om mål och inrikt- ingen. Inom landsbygdsprogrammet har insatser- na för klimat och förnybar energi förstärkts genom ning för den svenska klimat- och energipolitiken i tillkommande medel eller omfördelningar med enlighet med regeringens förslag i propositionerna cirka 412 miljoner kronor för perioden 2010-2013. En sammanhållen klimat- och energipolitik – Energi u Regeringen främjar en ökad användning av bio- prop. 2008/09:163 respektive En sammanhållen kli- energi från jord- och skogsbruket för att bidra mat- och energipolitik – Klimat prop. 2008/09:162. till att möta klimatutmaningarna. Detta skapar Den framtida energipolitiken och klimatpolitiken också möjligheter till tillväxt, företagande och ska bygga på att förena ekologisk hållbarhet, konkur- ökad sysselsättning i Sveriges landsbygder. renskraft och försörjningstrygghet. Genom insatser för förnybar energi och effektivare energianvänd- ning skapas en väg ut ur beroendet av fossil energi. Vindkraft ger nya möjligheter till lokalt entreprenörskap och företagande 61 Vidare överlämnade regeringen i oktober 2009 Riksdagen beslutade 2009 om en höjning av pla- propositionen Enklare och tydligare regler för förny- neringsramen för vindkraft till 30 TWh till 2020. bar elproduktion med mera prop. 2009/10:51 till riks- I enlighet med regeringens förslag i propopositio- dagen. Där föreslår regeringen bland annat vissa nen En sammanhållen klimat- och energipolitik (prop ekonomiska lättnader för små elproducenter som 2008/09:163) kan denna höjning leda till en ut- samtidigt är elanvändare, till exempel innehavare byggnad av antalet vindkraftverk, från nuvarande av mindre vindkraftverk och solcellsanläggningar, knappt 900 till mellan 3 000 och 6 000, beroende samt lättnader i administrativa krav för elnätsföre- på effekt. tag för ledningar som i huvudsak matar in el från anläggningar för produktion av förnybar el. Regeringen har vidare tagit initiativ till att för- enkla tillståndsprocessen för vindkraft, vilket Regeringen överlämnade den 10 mars 2010 pro- innebär att tiden för prövning kommer att kunna positionen Höjt mål och vidareutveckling av elcerti- förkortas. Detta kommer till ytterligare uttryck i fikatsystemet prop. 2009/10:133. Förslaget innebär regeringens proposition Prövning av vindkraft (prop. att systemet med elcertifikat förlängs till utgången 2008/09:146) som riksdagen beslutade om 2009. av 2035. Det nya målet för produktionen av förny- bar el innebär en ökning med 25 TWh till år 2020 År 2009 tog regeringen initiativ till att skapa ett jämfört med 2002 års nivå. Detta ger långsiktiga nationellt nätverk för vindbruk som syftar till att spelregler för energimarknadens aktörer. sprida kunskaper om vindkraften samt ta till vara de möjligheter till regional utveckling och förank- Regeringen beslutade den 11 juni 2009 om ett ring som uppstår genom de stora investeringar som nytt stöd för installation av alla typer av nätanslut- görs inom vindkraftsområdet. Statens energimyn- na solcellssystem. Regeringen avsätter 50 miljoner dighet är sammanhållande för nätverket. kronor för stödet under 2009. För 2010 och 2011 be- räknas mellan 50 och 60 miljoner kronor per år för u Syftet med insatserna är att öka förutsättningar- installationsstödet. na för utbyggnad av vindkraft. Vindkraft byggs ofta ut i glest befolkade landsbygdsområden, u Syftet med insatserna är att minska användningen och kan där bli ett betydelsefullt bidrag till den av fossila bränlen till förmån för användning av lokala ekonomin, exempelvis genom nya arbets- förnybar energi. Sverige och dess landsbygder har tillfällen och en mer diversifierad ekonomi. goda förutsättningar att nyttja omställningen från fossila bränslen till förnybar energi utifrån till- gången på råvaror, teknik och kunnande. Havets energikällor som resurs Vågkraft är ett prioriterat område inom energi- 62 forskningen. Inom ramen för energiforskningsan- 28
  • slaget har Statens energimyndighet delfinansierat Syftet med programmet är att skapa förutsätt- u två utvecklings- och demonstrationsprojekt inom ningar för ett strategisk och långsiktigt arbete vågkraften med en sammanlagd budget om 90 mil- för energieffektivisering på regional och lokal joner kronor. Vid årsskiftet 2009/2010 beslutade nivå samt i näringslivet i hela landet. Statens energimyndighet att ge ytterligare stöd till en storskalig demonstrationsanläggning för våg- kraft med en sammanlagd budget om 259 miljoner Goda konkurrensvillkor för svensk 65 kronor. elintensiv industri u Syftet med insatserna är att stödja utvecklingen Elektricitet som används i tillverkningsproces- av vågkraft. Vågkraft har stora möjligheter att ser beskattas bara med 0,5 öre/kWh, vilket är den bidra till den framtida energiförsörjningen och miniminivå som gäller inom Europeiska unionen. sysselsättningen och inkomster i många skär- De minskade skatteinkomsterna för denna åtgärd gårdsområden. beräknas 2009 uppgå till närmare 14 miljarder kro- nor, jämfört med normalskattesatsen på elektrici- tet. Av detta belopp beräknas cirka 75 procent avse 63 Ökat investeringsstöd för biogasproduktion Biogas har en dubbel miljönytta genom att den både den elintensiva industrin. I beloppet ingår inte elanvändning i vissa processer där el räknas som en ersätter fossila drivmedel och kan resultera i mins- råvara och är helt skattebefriad. Vidare bedrevs ett kade utsläpp av metangas. Metangas bildas vid ned- program för energieffektivisering i energiintensiv brytning av biologiskt material och bidrar kraftigt industri mellan 2004–2009. De deltagande energi- till växthuseffekten. Regeringen har därför tagit ett intensiva företagen var då helt befriade från ener- flertal initiativ inom området. Ett investeringsstöd giskatt på elektricitet som används i tillverknings- för biogas har införts om totalt 170 miljoner kronor processer. Samtidigt hade de förbundit sig att se under perioden 2009–2011. Stödet administreras av över sin energiförbrukning, införa energilednings- Statens energimyndighet och kompletterar insat- system och genomföra energisparande investering- serna inom forskning och utveckling. Inom ramen ar. 87 företag har åstadkommit en eleffektivisering för landsbygdsprogrammet har regeringen också på 1,4 TWh per år genom investeringar på tillsam- avsatt 200 miljoner kronor under 2009 till 2013 för mans 636 miljoner kronor. Sverige har ansökt till att främja i huvudsak gödselbaserad biogasproduk- EU-kommissionen om statsstödprövning för en ny tion. Denna satsning har tilldelats ytterligare med- programperiod. el för perioden 2010–2013. I juli 2009 gav regeringen u Eftersom dessa industrier är basnäringar i många Statens energimyndighet uppdraget att i samråd regioner i Sverige är låg energiskatt viktigt för med Statens Jordbruksverk och Naturvårdsverket ekonomin och sysselsättningen i många gles- utveckla en sektorsövergripande långsiktig strategi och landsbygdsområden. och föreslå åtgärder som på kort och lång sikt bi- drar till ökad användning av biogas. Uppdraget ska slutredovisas i maj 2010. Vidare har Energimark- Gruv- och mineralnäringen fortsätter 66 nadsinspektionen haft i uppdrag av regeringen att att utvecklas analysera förutsättningarna för en framtida succes- Många landsbygdsområden är rika på mineraler. siv övergång till biogas i naturgasnätet. Rapporten Här finns femton gruvor där brytning pågår. Nya redovisades i december 2009. tillstånd för prospektering/undersökning efter u Syftet med insatserna är att öka förutsättning- mineral är koncentrerade till Malmfälten i Norr- arna för användning av biogas. Produktion av botten, guldlinjen i Västerbotten och i Bergslagen. biogas innebär möjligheter för både lantbruk och Regeringens generella näringspolitik, inklusive andra lokalt förankrade företag att både bidra till regelförenklingsarbetet, är av stor vikt även för miljövärden och skapa ekonomisk tillväxt. denna bransch. Dessutom har Sveriges geologiska undersökningar fått i uppdrag att digitalisera pro- spekteringsintressant information. Vidare har 70 64 Effektiv energianvändning I enlighet med regeringens förslag och riksdagens miljoner kronor avsatts i budgetpropositionen för 2010 till strategisk forskning om hållbart nyttjande beslut om en sammanhållen klimat- och energipo- av naturresurser, vilket delvis kan komma gruv- litik har ett nytt femårigt energieffektiviseringspro- och mineralnäringen till godo. gram inrättats. Totalt avsätts 300 miljoner kronor u Syftet med insatserna är att på olika sätt främja per år under perioden 2010–2014. Inom ramen för gruv- och mineralnäringen. Detta har stor bety- programmet avsätts sammanlagt 99 miljoner kronor delse för svensk ekonomi och bidrar också till årligen i stöd till kommuners eller landstings stra- sysselsättningen i våra landsbygdsområden. tegiska arbete med energieffektivisering ur ett sys- temperspektiv i den egna verksamheten. Ytterligare 45 miljoner kronor per år avser stöd till länsstyrelser och andra lokala och regionala aktörer för regionalt Kulturella och kreativa näringar Många landsbygder har goda tillgångar i form av 67 strategiarbete och samverkan för energieffektivise- kultur och kulturarv samt natur- och kulturmil- ring. Programmet omfattar även stöd till energikart- jöer som utgör viktiga resurser för de kulturella läggning i framför allt små och medelstora företag, och kreativa näringarna. Regeringen beslutade i även inom jordbruket, samt för teknikupphandling september 2009 om en handlingsplan för att ut- och marknadsintroduktion av energieffektiv teknik veckla kulturella och kreativa näringar. Till planen i bland annat de areella näringarna. 29
  • knyts en satsning på 73 miljoner kronor för åren i tillväxtarbetet, även för turistfrågorna. Myn- 2009–2012. Insatserna i handlingsplanen ska utgå dighetssamverkan om turismfrämjande frågor ifrån de kulturella och kreativa entreprenörernas syftar till effektivare insatser från staten. Ett na- behov och möjligheter. Som en del i detta genom- tionellt kvalitetssäkringssystem, och förbättrad för ALMI Företagspartner AB en intern kompe- statistik, syftar till att stärka förutsättningarna tensutvecklingsinsats för att affärsrådgivning och för hållbar tillväxt och konkurrenskraft i turist- finansieringsutbud ska kunna tillhandahållas på näringen, främst i mindre företag och företag i ett ändamålsenligt sätt, och Tillväxtverket arbetar landsbygderna. Regeringens omfattande regel- med att ta fram en branschguide inom portalen förändringsåtgärder främjar också företag inom www.verksamt.se med inriktning på kulturella och turistnäringen. kreativa näringar. u Syftet med handlingsplanen är att skapa goda förutsättningar för entreprenörer och företa- Turistfrämjande insatser inom landsbygds- 70 programmet och regionala strukturfonds- gare inom kulturella och kreativa näringar att utveckla sina affärsidéer och företag samt att program förbättra lönsamheten. Förbättrade förutsätt- Turistnäringen har en stor utvecklingspotential på ningar för entreprenörer inom kulturella och landsbygden, inte minst i kombination med små- kreativa näringar har potential att öka lands- skalig livsmedelsproduktion. Bland annat därför bygdernas tillväxt och därigenom bidra till ökad har stora medel fördelats inom landsbygdsprogram- svensk konkurrenskraft. met för dessa verksamheter. Totalt minst 700 mil- joner kronor kan användas under åren 2007–2013 för utveckling av landsbygdsturism. Fram till och 68 Marknadsföring av Sverige utomlands med utgången av 2009 har det inom landsbygds- Turistnäringen bidrar till god utveckling i Sveri- programmet beviljats 386 miljoner kronor till ges landsbygder. De näringspolitiska insatserna 1 019 insatser som direkt eller indirekt främjar tu- för främjande av företagande och entreprenör- rismen. Den totala investeringsvolym som de be- skap inom turistnäringen ska utvecklas. Sverige viljade stöden medverkat till uppgår till cirka 828 ska också ha en hög attraktionskraft som turist- miljoner kronor, vilket innebär att den privata fi- land som motsvarar internationella besökares ef- nansieringen uppgår till 442 miljoner kronor. Även terfrågan och krav. Medlen för marknadsföring av i flera av de regionala strukturfondsprogrammen Sverige utomlands har förstärkts med 20 miljoner lyfts insatser för turistnäringen fram som en vik- kronor under 2009 samt med 50 miljoner kronor tigt åtgärd. Inom strukturfondsprogrammen upp- per år för perioden 2010–2012. går satsningarna på turism fram till och med 2009 u Tillskottet av medel till strategisk marknadsfö- till 342 miljoner kronor, varav 8 miljoner kronor i ring och profilering av Sverige som turistland privata medel. ökar förutsättningarna för tillväxt och syssel- u Satsningar med medel från landsbygdsprogram- sättning inom turistnäringen både i städer och i met och strukturfondsprogrammen stödjer en landsbygder. utveckling av turistnäringen i landsbygderna, och ökar möjligheterna till företagande och nya jobb. 69 Turistfrämjande insatser Tillsammans med Visit Sweden AB startar Till- Fisketurism och fritidsfisket ska utvecklas Sverige har många fiskevatten och en lång kust. 71 växtverket en samverkansgrupp för destinations- utveckling och ökad tillväxt inom turistnäringen. Fritidsfiske har en stor utvecklingspotential. Det är Flera myndigheter med ansvar inom områden som därför viktigt att dessa förutsättningar tillvaratas i transporter, infrastruktur, natur- och kulturvård Sveriges landsbygder. Insatser för att främja fisketu- ingår i samverkansgruppen. rism och fritidsfiske sker bland annat inom ramen för landsbygdsprogrammet och fiskeprogrammet Vidare har Tillväxtverket bland annat påbörjat samt genom en god och ändamålsenlig fiskevård. ett samarbete med andra nationella myndigheter Under år 2008 lade regeringen propositionen En och organisationer samt med regionala aktörer sammanhållen svensk havspolitik prop. 2008/09:170. kring kvalitetssäkring och hållbar utveckling av I den betonar regeringen vikten av att Fiskeriverket tjänster och produkter i besöksnäringen. Ett pi- utvecklar en långsiktig plan för fritidsfiske och fis- lotprojekt, som leds av Västsvenska Turistrådet, keturism. Arbetet bör ske i samverkan med berörda syftar till att ta fram ett nationellt system för kva- myndigheter och intresseorganisationer. litetssäkring och hållbar utveckling. En modell ska finnas framme våren 2010 och därefter ska krite- u Möjligheterna för fritidsfiske är viktigt för före- rier med mera för tillämpning av systemet arbetas tagande i landsbygderna och potentialen i detta fram för olika typer av turistiska verksamheter. fiske bör därför tillvaratas. Under 2008 och 2009 har Tillväxtverket också prioriterat att integrera campingstatistiken med öv- Jaktturismens utvecklingsmöjligheter 72 rig inkvarteringsstatistik, och numera kan löpande Sverige har goda förutsättningar för jakt; bra månadsdata över camping presenteras tillsammans klövviltstammar, fina naturmiljöer och gott om med övrig inkvarteringsstatistik. Vidare bidrar Till- utrymme. Det totala värdet av olika jaktverksam- växtverket till insamling av gästhamnsstatistik. heter i hela landet beräknas i dag till drygt 3 mil- u Tillväxtverket främjar ett landsbygdsperspektiv jarder kronor. Det finns en stor efterfrågan från 30
  • både svenska och utländska jägare, vilket ger den jaktliga näringen en tydlig utvecklingspotential. Bättre villkor för hästföretagaren Intresset för olika former av hästverksamhet ökar 75 Omsättningen av näringen ökar snabbt, från 550 hos landsbygdens företagare. Verksamheter med miljoner kronor per år 2007 till cirka 800 miljoner anknytning till hästar som bedöms vara av stor kronor år 2010. Flera landsbygdsföretag är bero- betydelse för den moderna landsbygdens ekonomi ende av jaktturism. Förutsättningarna för en fram- och utveckling är bland annat avel och uppfödning gångsrik jaktturism förbättras, bland annat genom av kvalitetshästar, träning och utbildning av hästar, att en väl fungerande förvaltning av olika viltstam- ridskoleverksamhet och hästturism. Insatser för mar samt att en integrerad viltövervakning skapas. att främja hästföretagande genomförs bland annat För närvarande pågår en analys av vilka åtgärder inom ramen för landsbygdsprogrammet. Regering- som krävs för en vidareutveckling av näringen. ens särskilda satsning på hästföretagande och häst- u Sveriges goda förutsättningar för jaktturism ska forskning fortsätter under 2010, med sex miljoner tillvaratas. kronor för projekt som ska främja livskraftigt hästföretagande och nio miljoner för forskning Översyn av alkohollagen och utredning om inom hästområdet. 73 gårdsförsäljning u livskraftigt hästföretagande och ökad kun- Ett Intresset för småskalig produktion av alkohol- skap genom forskning inom hästområdet be- drycker har ökat i Sverige på senare år. Bland an- döms ha stor betydelse för en långsiktigt positiv nat beror detta på ökade kunskaper inom området, utveckling av företagandet i landsbygderna. nytt härdigare växtmaterial och gynnsammare odlingsklimat. Till följd av detta har även intres- set för att få sälja de egenproducerade dryckerna Förbättrad planering för hästverksamhet 76 på gårdarna, så kallad gårdsförsäljning, ökat. En Hästhållning och nyttjande av hästar för bland an- grundläggande förutsättning är dock att ett re- nat ridning och körning ställer stora krav på plane- gelverk som möjliggör sådan försäljning inte står ring av hur mark och olika områden kan användas. i strid med EU-rätten och därmed inte heller kan Det gäller framför allt i tätortsnära områden men leda till ett ifrågasättande av detaljhandelsmono- även i landsbygdsområden där ny hästverksamhet polet samt att det inte får negativa konsekvenser utvecklas. Avtal eller andra lösningar för samut- för folkhälsan. Regeringen har beslutat att tillsätta nyttjande av annans mark för bland annat häst- en utredning med uppgift att ta fram ett förslag verksamheter och friluftsturism behöver utvecklas. till hur gårdsförsäljning av alkoholdrycker kan ut- Inom landsbygdsprogrammet har möjligheter till formas. Uppdraget ska redovisas senast den 1 ok- stöd för kompetensutveckling kring dessa frågor tober 2010. I propositionen En ny alkohollag prop. skapats. De regionala hästkompetenscentrum, som 2009/10:125, som överlämnades till riksdagen den regeringen under 2009 och 2010 stödjer bildandet 18 mars, har regeringen föreslagit att den som till- av, kan också bidra till utvecklingen av tydligare verkar alkoholdrycker från råvaror som produceras upplåtelseformer för mark. på den egna gården ska kunna erbjuda provsmak- u Förbättrade planeringsverktyg för bland annat ning på tillverkningsstället. hästverksamheter och markanvändning är av u Dessa reformer av alkohollagstiftning skulle avgörande betydelse för företagandet och nä- kunna bidra till utvecklingen av landsbygdernas ringslivet i landsbygdsområden. ekonomi och även ha positiva effekter för andra Utveckling av regionala hästkompetenscentrum branscher, till exempel för turistnäringen. Frågor kopplade till hästar och hästhållning rör 77 Cykelleder för turism ska utvecklas ofta många samhällssektorer och har starka lokala 74 Regeringen fattade beslut om fastställande av den och regionala intressen. Inom hästsektorn finns nationella planen för utveckling av transportsyste- inte i dag någon given organisation eller aktör som met den 29 mars 2010 (N2009/6374/TE). Beslutet bevakar och driver aktuella frågor på den regionala omfattade också fastställandet av de ekonomiska nivån. Det finns därför en risk för att viktiga frågor ramarna för regional transportinfrastruktur. I den hamnar mellan stolarna. Regeringen har bland an- nationella planen har regeringen beslutat om att nat därför beslutat att avsätta särskilda medel för 38 miljarder kronor avsätts för övriga åtgärder som utveckling av regionala hästkompetenscentrum i är nödvändiga för utvecklingen av transportsyste- alla delar av landet. Dessa centrum ska bidra till met, vilket innefattar även satsningar på cykel för att effektivisera hanteringen av för samhället an- perioden 2010–2021. Trafikverket ska senast den 31 gelägna hästanknutna frågor. Förväntade resultat oktober 2010 redovisa ett förslag till fördelning av är bland annat höjd kompetens hos hästföretagare, medlen utifrån de transportpolitiska målen. De effektivare samordning och hantering av kommu- regionala länsramarna innefattar också satsningar ners och regioners hästfrågor och fler livskraftiga på cykel. I länens förslag till planer ingår cirka 2,3 hästföretag som kan ge varaktig sysselsättning i miljarder kronor. Länen ska senast den 30 juni 2010 många landsbygder. Regeringens satsning på ut- fastställa sina planer. veckling av regionala hästkompetenscentrum på- u Med fler attraktiva och bilfria cykelleder skulle börjades 2009 och fortsätter under 2010. även Sverige kunna etablera sig som ett cykel- u Syftet med regionala hästkompetenscentrum är turistland. Sådana leder har i flera länder även att underlätta för företagare inom hästområdet visat sig kunna ge betydelsefulla bidrag till lokal och att effektivisera kommuners och regioners utveckling. arbete med hästfrågor. 31
  • 78 Kompetenta hovslagare i hela landet Tillgång till bra hovslagare är viktig ur ett djur- Vattenbrukets möjligheter Det finns ett stort intresse för vattenbruk i Sverige, 81 skyddsperspektiv, liksom för hästföretagens livs- och utvecklingsmöjligheter bland annat med hjälp kraft och långsiktiga lönsamhet. Antalet utbild- av ny teknik. FAO (FN:s organisation för livsmed- ningsplatser har utökats till minst 35 per år för att els- och jordbruksfrågor) ser vattenbruket som ett öka antalet kompetenta hovslagare. Därtill har en avgörande komplement till fisket för att möta det ny lag om djurens hälso- och sjukvård antagits vid kommande livsmedelsbehovet av fisk. Vid EU:s årsskiftet, och enligt denna får titeln ”Godkänd ministerråds möte i juni 2009 antogs rådslutsatser hovslagare”, efter ansökan, meddelas sådan hovsla- om hållbar utveckling av gemenskapens vatten- gare som uppfyller vissa kriterier. Detta säkerstäl- bruk. Syftet är att ge en ny impuls till strategin ler kompetensen hos hovslagare. för hållbar utveckling av gemenskapens vatten- u säkrad tillgång till kompetenta hovslagare i En bruk. Den nya strategin tar upp olika utmaningar hela landet är viktigt ur ett djurskyddsperspek- för gemenskapens vattenbrukssektor och har som tiv och underlättar en fortsatt utveckling för mål att främja konkurrenskraften hos EU:s vat- hästföretagandet. tenbruksprodukter, säkerställa fortsatt tillväxt och hållbarhet samt att förbättra dess förvaltning och image. Vattenbruksutredningens betänkande Det En slopad skatt på handelsgödsel gynnar 79 lantbrukets konkurrenskraft växande vattenbrukslandet SOU 2009:26 lämnades till regeringen i februari 2009. Betänkandet bereds I januari 2010 slopades skatten på handelsgödsel, för närvarande inom Regeringskansliet. Insatser cirka 400 miljoner kronor per år. Denna åtgärd för att främja vattenbruket sker också inom ramen ökar konkurrenskraften hos de gröna näringarna. för fiskeprogrammet. Förbättrade förutsättningar för företag inom de u Syftet med regeringens insatser är att främja ett gröna näringarna bidrar inte bara till produktio- livskraftigt och professionellt vattenbruk som nen av sunda och säkra livsmedel, utan även till bidrar till landsbygdernas och skärgårdarnas ut- flera jobb och ökad utvecklingskraft i alla delar av veckling. Sverige. u Slopad skatt på handelsgödsel stärker de gröna näringarnas konkurrenskraft. Småskalig förädling av ren- och viltprodukter Efterfrågan på kvalitetsprodukter från ren- och 82 viltnäringen är stor och regeringen analyserar hur 80 Utveckling av det småskaliga kustfisket Det småskaliga kustnära fisket i Sverige har en god den småskaliga förädlingen av produkterna kan stärkas och efterfrågan mötas. Genom landsbygds- utvecklingspotential. En god förvaltning av fisk- programmet stöds utvecklingen av småskalig för- bestånden förbättrar förutsättningarna för företa- ädling av ren- och viltprodukter. Detta är också en gande inom det småskaliga kustfisket i landsbyg- viktig del av visionen Sverige – det nya matlandet. der och skärgårdar. Ett fiske kombinerat med lokal u Syftet är att främja vidareförädling av ren- och förädling av fångsten bidrar till att skapa arbets- viltprodukter och därigenom bidra till att få fler tillfällen och till att diversifiera näringen. Insatser nya entreprenörer och ökad diversifiering. för att främja det småskaliga kustnära fisket sker bland annat inom ramen för fiskeprogrammet. Ett Utveckling av samiska företagares verksamhet antal regleringar som underlättar för det småska- liga kustnära fiskets verksamhet har redovisats i Rennäringen är en viktig del av den samiska kultu- 83 regeringens skrivelse 2009/10:187 Redovisning av ren och en näring som har betydelse för landsbyg- fiskeripolitiska insatser i mars 2010. För att kunna den inom renskötselområdet. Även andra samiska fortsätta arbetet med att utveckla verksamheterna näringar är viktiga för landsbygd. Det finns ett be- gav regeringen Fiskeriverket i uppdrag att kartläg- hov av och intresse för ökad lönsamhet och ökad ga och analysera samt att föreslå konkreta åtgär- konkurrenskraft bland annat genom diversifiering der och steg som skulle kunna stärka det kustnära och utveckling av den verksamhet som bedrivs av fisket. Uppdraget redovisades i mars 2010 och be- samiska företagare idag. Insatser för att främja ren- reds för närvarande i regeringskansliet. skötselföretagares och andra samiska näringsföre- u livskraftigt och professionellt småskaligt Ett tagares verksamhet genomförs bland annat inom kustfiske bidrar till skärgårdarnas och landsbyg- ramen för landsbygdsprogrammet. dernas utveckling. u livskraftigt samiskt företagande med ökad Ett konkurrenskraft bedöms vara viktigt för en långsiktigt positiv utveckling i landsbygderna inom renskötselområdet. 32
  • Bioenergi ersätter olja i Fole socken på Gotland. Ris, toppar och rötskadat virke Lillbondens energi tar tillvara skogsråvara som inte Positivt bemötande kan användas som sågvirke och omvandlar det till I november 2009 började man leverera värme från energi som värmer kyrkan, prästgården, församlings- den nybyggda panncentralen och det har gått bra, hemmet och skolan i Fole socken på Gotland. På så även under den senaste stränga vintern. Småfel sätt ersätter man cirka 60 kubikmeter olja per år med och några stopp har förekommit men inget som bioenergi. kunderna har märkt något av. Rickard Hansson och hans granne Erik Löfgren Kontakten med myndigheter har gått bra och de trodde att de hade kommit helt fel när ett möte tycker att de fått ett positivt bemötande. kring energi och etik började med att prästen höll – Vi tog tidigt kontakt med länsstyrelsen efter- en morgonbön. Det visade sig dock vara rätt när som vi bland annat skulle gräva oss igenom ett Olof Arklöv från föreningen Etik & Energi började känsligt kulturområde där det kunde finnas gamla föreläsa om bioenergi. Etik & Energi arbetar för att gravar och boplatser. Kommunen var först något minska energiförbrukningen och miljöpåverkan tveksam till fliseldning eftersom de oroade sig för för svenska kyrkobyggnader. stoffutsläpp och rökgaser, men det gick bra till slut, säger Rickard. Rimligt avstånd till kyrkan Det som var svårast i hela projektet var att ordna När Rickard och hans granne satt på mötet insåg finansieringen. Man ville inte belåna sina gårdar de att de nog hade förutsättningar för ett bioen- utan ta ett vanligt banklån, och där hade bankerna ergiprojekt för att leverera värme till kyrkan och lite svårt att bestämma sig för om det var maskiner skolan i socknen. Ris, toppar och rötskadat virke eller inventarier och hur man därför skulle ordna från deras skogsbruk kunde användas i stället för säkerheten. att skeppas till fastlandet. Dessutom var det ett rimligt avstånd till kyrkan, inte oviktigt eftersom den dyraste delen är att bygga kulvertar från an- Förädla en råvara läggningen till kunderna. För Rickard och hans granne har projektet skapat ytterligare en inkomst utöver lant- och skogsbru- Genom Etik & Energi fick de våren 2008 stöd för ket. Det är lite mer arbete med att ta tillvara riset, Foto: Elima Mwinyipembe och René Guthof ett förprojekt, och redan i juni samma år hade de men de tycker att det är bra att de kan förädla en en föredragning för kommunen och församlingen. enkel råvara och ta hand om den själva. På hösten skulle kommunen dessutom ta beslut om att den närliggande skolan skulle byggas om Projektet har uppmärksammats mycket i lokal- och värmeanläggningen bytas ut. Eftersom skolan media, och man har haft flera studiebesök. Själva bara ligger 100 meter från den nya anläggningen har de fått blodad tand och funderar på liknande för bioenergi beslöt man i stället att ansluta även projekt i andra socknar på Gotland. skolan till den nya panncentralen. – Det blev mycket smidigare för kommunen. De slipper att köra en massa pellets till skolan och att hålla i drift och underhåll av värmeanläggningen, säger Rickard. RG  33
  • Det är viktigt för Sverige att ha bredd, småskalighet och kvalitet. CW Bredd, småskalighet och kvalitet Qvänum Mat & Malt drivs av Claes och Annica Wer- Han nämner att i Tyskland är det tillåtet att ha nerson. Det är ett diversifierat företag med ölbrygg- destilleringsapparaten ute i restaurangen medan ning och destillering av brännvin, med en restaurang den i Sverige måste stå i en brandskyddad byggnad. och konferens- och övernattningsmöjligheter. Claes Samma regel, olika tolkningar. Detta gäller också Wernerson är dessutom Matlandetambassadör för mellan kommuner och Clas önskar att till exempel Västergötland. länsstyrelserna tog över tillsyn eller utbildning för att få ett gemensamt regelverk. Efter att först ha drivit ett grossistföretag ville Claes och Annica förnya sig. De sålde då företaget Regionala skillnader viktiga och när grannens gård blev till salu köpte de den Turism är stort och på Qvänum Mat & Malt satsar för att starta något med känsla av det lokala, när- man på både svenska och utländska turister och producerade. Redan från början bestämde man sig man vill odla våra traditioner. för att ha bredd i sin verksamhet och att brygga öl och servera mat kändes självklart. –Vi ska jobba med våra produkter, det är in- tressant och turister väntar sig det. Bygg gärna på – Man åker ingenstans om man inte kan få mat. regionala skillnader. Att jag tackade ja till att bli Att det sedan blev destillering var mer en slump. Matlandetambassadör i arbetet med jordbruksmi- Jag tycker att det är en kulturskatt att värna om, nisterns vision om Sverige – det nya matlandet, var brännvin ska inte bara kylas och svepas. Om man just att man ville rikta in sig på den regionala ni- Foto: Thorleif Robertsson, Hanna Wernerson och Annica Wernerson dricker snaps i mycket små klunkar till mat blir vån, säger Claes. det en ny smakupplevelse, minst lika spännande som mat och vin, säger Claes. Det är viktigt för Sverige att ha bredd, småska- lighet och kvalitet. Jämför med Italien, som också Ansvar för många delar har en storskalig produktion, men som är känt för Att driva ett landsbygdsföretag med många olika sin regionala produktion. verksamheter innebär att mycket tid går åt till allt – Det ger status och därför behövs vi med våra omkring och att man måste ta ansvar för allt, vä- företag som en spjutspets, säger Claes. gar, avlopp, bredband, parkering och byggnader. På Qvänum har man i dag en anställd kock, i övrigt gör man det mesta själv. –Till syvende och sist måste man sätta sig in i re- gelverket själv. Jag brukar säga att vi har haft kon- takt med alla myndigheter utom Luftfartsverket eftersom vi har så många olika aktiviteter med så många olika regelverk. Generellt måste jag säga att alla myndigheter har varit bra och hjälpsamma, men det behövs bättre samordning av EU-regler och den svenska tolkningen av dessa, säger Claes. RG  34
  • Det finns alltid rum för utveckling! Företagare och inspiratör När Jeanette Bohman köpte Skivarps Gästgivaregård tanke på hur matturismen har ökat i Sverige. På år 2003 påbörjade hon resan att omvandla företaget gården finns det arbete så att det räcker till säkert till vad det är idag. Från sunkigt ölhak till skånsk idyll, två heltidspersoner ytterligare, men det är fortfa- med närproducerad och ekologisk mat som grund. rande dyrt och krångligt, menar Jeanette. Samtidigt är hon en av de 880 ambassadörer, utsed- – Mitt mål är att slippa arbeta för tre personer så da av regeringen, för att lyfta fram kvinnligt företa- att jag kan ägna mig åt det jag är bäst på, att vara gande. Det blir mycket arbete, men det kan det vara kock. Idag ska jag marknadsföra, vara personalchef värt, tycker Jeanette. och upprätthålla kontakten med olika myndighe- ter. Det finns arbete så att de räcker, men det är Jeanette och hennes man har alltid rest mycket svårt med allt som ska ordnas. Jag skulle önska att och bott på såväl pittoreska små vandrarhem som man införde någon typ av supportlinje där man flådiga lyxhotell. kan få svar på allt möjligt som har med företagande – Vi har varit på besök i världens alla hörn och att göra, avslutar Jeanette. jag tror att det var där någon gång som idén om att starta något eget först började gro. Vi ville skapa AE  ett ställe där gästen hela tiden får känna sig sedd. Det här är en dröm som går i uppfyllelse, säger Jea- nette glatt. Som inspiratör Ingen idé är en dum idé, men det finns alltid rum för utveckling. Det är huvudämnet när Jeanette förelä- ser. Som ambassadör för kvinnligt företagande träf- far hon allt ifrån högstadieelever till andra kvinnor som funderar på att starta eget. Dessutom är hon en flitig användare av sociala medier för att nå ut med sitt budskap, till exempel har hon ett ständigt uppdaterat twitterkonto och en aktiv blogg. – Det viktigaste är att ändra på hur vi ser på en företagare. Idag är det bilden av en man i kostym med attachéväska och dyr bil. Det är i alla fall vad som dyker upp hos de flesta när man nämner or- det, säger Jeanette. – Jobbet som ambassadör har gjort att jag rann- sakat min egen verksamhet, sett över vad jag håller på med. Dessutom har arbetet inneburit värdefull marknadsföring, för att inte tala om alla de kon- takter jag har knutit. Många vänner för livet, fort- sätter Jeanette som gärna skulle rekommendera andra att prova på samma sak. Framtiden Just nu blomstrar affärerna. Jeanette och hennes Foto: Martin Svalander man tänker till sommaren utvidga gästgiveriet med egenproducerade grönsaker och örter till res- taurangen samt fler rum till hotellet. Förr höll ryk- tet gästerna borta, idag är tack vare det goda ryktet de kommer. Jeanette har stor tro på verksamheten och turistnäringen som helhet, inte minst med 35
  • 36 Foto: Eva Sörell/Näringsdepartementet Johnér Bildbyrå
  • 3. Ökade insatser för utbildning, forskning och innovationer Universitet och högskolor ska genom utbildningar och forskning fungera som kraftcentrum för förnyelse och dynamik också i Sveriges landsbygdsområden. inom området liksom organisationer och metoder för att föra ut kunskaperna till företagare och andra aktö- rer som är viktiga för landsbygdernas utveckling. För att Sverige ska klara den internationella konkur- rensen och skapa hållbar tillväxt och välstånd är det Omfattande insatser för yrkesutbildningar Det finns en efterfrågan på personer med praktisk 84 viktigt med välutbildad och kreativ arbetskraft. Det är och hantverksmässig utbildning på arbetsmarkna- angeläget att fortsätta att utveckla utbildningar som derna i många landsbygdsområden. Regeringen är viktiga för landsbygdernas behov, särskilt dess nä- har på senare tid initierat en mängd åtgärder för ringsliv. I detta sammanhang är vuxenutbildningen att stärka yrkesutbildningen på gymnasial och viktig. Denna finansierar staten till vissa delar genom eftergymnasial nivå. Bland annat har en försöks- statsbidrag. Vidare ska universitet och högskolor ge- verksamhet med gymnasial lärlingsutbildning nom utbildningar och forskning fungera som kraft- påbörjats och en yrkeshögskola har inrättats. De centrum för förnyelse och dynamik också i Sveriges statliga insatserna för olika yrkesutbildningar in- landsbygdsområden. klusive kostnaderna för studiestöd beräknas uppgå till 5,4 miljarder kronor för åren 2009–2011. Tillgång till miljöer och utbildningsformer för flexibelt u förstärkning av yrkesutbildningen och den En lärande såsom lärcentra, distansutbildningar och de- eftergymnasiala lärlingsutbildningen, med de- centraliserade utbildningar är viktiga förutsättningar för ras praktiska inriktning och flexibla form, stär- att ge människor möjligheter att utbilda sig och för att ker kompetensförsörjningen och arbetskrafts- säkerställa en långsiktig arbetskraftsförsörjning i många utbudet särskilt för små och medelstora företag landsbygder. De lärcentra som skapats på många min- i gles- och landsbygder. dre orter fungerar som studiemiljöer och mötesplatser för olika grupper av studerande och de tillhandahål- ler viktig service, stöd och hjälp inför och under stu- Ökad lokal medverkan i högre utbildning och 85 forskning dietiden. Det finns en stor potential i lärcentras roll att Kommuner och landsting har fått möjligheter att passa ihop utbud och efterfrågan på arbetskraft. lämna bidrag till utbildning och forskning vid uni- För att landsbygdsområdena ska kunna omvandla versitet och högskolor samt utökade möjligheter sina tillgångar till ökat företagande och en ökad sys- att medfinansiera projekt inom bland annat Eu- ropeiska unionens olika program. Lagen (2009:47) selsättning krävs forskning, utveckling och innovatio- om vissa kommunala befogenheter trädde i kraft ner. Landsbygdernas utvecklingsmöjligheter och kun- den 1 mars 2009. skaperna om dessa behöver därför lyftas fram bättre u Genom denna förändring skapas ökade möjlig- i forskningssammanhang och det behövs kunskaps- heter för kommuner och landsting att aktivt utveckling inom en rad olika forskningsområden. Det påverka och delta i kunskapsutvecklande pro- krävs också en kritisk massa av forskare som ger cesser med anknytning till landsbygdernas sär- nödvändiga förutsättningar för kvalificerad forskning skilda behov. 37
  • 86 Finansiering av lärcentra Utbildning på gymnasial nivå, decentraliserade Ökade insatser för kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte för företag 88 högskoleutbildningar, distansutbildningar på olika Inom ramen för landsbygdsprogrammet finns möj- se även nivåer samt andra flexibla utbildningar är viktiga insats ligheter till breda insatser för kompetensutveck- 11 delar i utbildningsmöjligheterna för landsbygdsbe- ling och erfarenhetsutbyte till gagn för företagare folkningen. Lärcentra är särskilt betydelsefulla när och andra boende och verksamma i landsbygdsom- det gäller möjligheterna att genomföra olika ut- rådena. Inom programperioden 2007–2013 beräk- bildningar. Möjligheter finns bland annat att stöd- nas 2,3 miljarder kronor avsättas för kompetensut- ja lärcentra och andra former av decentraliserad vecklingsåtgärder. Av detta belopp är 400 miljoner utbildning genom statliga insatser. Uppbyggnaden kronor en förstärkning av budgeten från och med av lärcentra har vanligtvis skett genom särskilda 2010 i syfte att ytterligare stärka landsbygdernas statliga investeringsstöd eller med medel från konkurrenskraft och för att främja miljöarbetet EU:s strukturfonder, medan driften huvudsakli- inom jordbruket. Åtgärder riktas både till perso- gen finansieras med lokala medel. Inom ramen för ner som är verksamma inom de areella näringarna landsbygdsprogrammet 2007–2013 kan viss verk- och för personer som är verksamma utanför dem. samhet knuten till inrättandet av lärcentra stödjas. Programmet har bland annat en inriktning mot Även inom ramen för resurstilldelningssystemet företagsutvecklande frågor. Fram till och med års- för den grundläggande högskoleutbildningen kan skiftet 2009 omfattar myndigheternas beslut om landsbygdernas särskilda behov av flexibla utbild- stöd för kompetensutveckling cirka 1,2 miljarder ningar och distansutbildningar beaktas. I dag har kronor. exempelvis ett antal högskolor och universitet i u Landsbygdsprogrammet är ett kraftfullt instru- uppdrag att anordna decentraliserad utbildning ment för att främja företagsutveckling genom samt särskilda medel för detta ändamål. exempelvis kompetensutveckling. u Genom flera olika insatser bidrar även statliga medel till att säkra en god kompetensförsörj- ning i gles- och landsbygder. Mer entreprenörskap i utbildningssystemet stärker landsbygdernas näringsliv 89 I maj 2009 presenterade regeringen en nationell Förbättrad information om högre 87 utbildning på distans strategi för entreprenörskap inom utbildnings- området. Enligt strategin vill regeringen att entre- Distansutbildningen inom högskolan har fortsatt prenörskap ska löpa som en röd tråd genom hela att öka och uppgick till 101 400 studenter under läs- utbildningssystemet. Entreprenörskap och fö- året 2007/08. Det är en ökning på 13 procent från retagande ska i ökad utsträckning vara en del av läsåret före och drygt tre gånger så många som för utbildningsväsendet. Bland annat har Skolverket tio år sedan. 60 procent läser endast distanskurser, i uppdrag att i läroplaner och kurser betona vik- 40 procent kombinerar kurserna med Campus- ten av att stimulera färdigheter och förmågor som utbildningar. Medelåldern för de som enbart läser lägger grunden för entreprenörskap. Vidare har re- på distans är också väsentligt högre. Närmare 40 geringen givit Skolverket i uppdrag att kartlägga, universitet och högskolor erbjöd kurser och pro- analysera samt sprida goda exempel på arbete kring gram som distansutbildning under läsåret 2007/08. entreprenörskap. Regeringen har givit Tillväxtver- Regeringen har överfört ansvaret för registrering ket i uppdrag att främja entreprenörskap på uni- av lärosätenas uppgifter om IT-stödd distansut- versitet och högskolor samt stödja aktiviteter som bildning till Verket för högskoleservice och ansva- syftar till detta. Försöksverksamhet med gymna- ret för generell information om IT-stödd distans- sial lärlingsutbildning inleddes hösten 2008 och utbildning på högskolenivå till Högskoleverket. pågår till 2010. Regeringen har även beslutat att ge All denna information är sedan den 1 januari 2009 ekonomiskt stöd till Lunds universitet, Göteborgs integrerad i webbplatsen studera.nu. För att få en universitet och Chalmers tekniska högskola för att djupare och mer samlad bild av distansstudiernas dessa lärosäten ska anordna och utveckla två spets- förutsättningar och möjligheter bör distansverk- utbildningar inom entreprenörskap och innova- samheten följas upp och kartläggas mer ingående. tion. Myndigheten för yrkeshögskolan har i upp- Regeringen har givit universitet och högskolor i drag att kartlägga och analysera utbildningarna uppdrag att 2011 rapportera om samverkan med det inom yrkeshögskola och kvalificerad yrkesutbild- omgivande samhället, bland annat om de insatser ning och säkerställa att entreprenörskap behandlas 2009 och 2010 som har haft inriktningen att mot- i utbildningarna. verka konjunkturnedgångens effekter. u Syftet är att skolan i alla delar av landet bör bi- u Berörda myndigheters information om utbu- dra till att eleverna utvecklar de kunskaper och det av distansutbildningar som sker med hjälp förmågor som kännetecknar entreprenörskap i av moderna informationsteknik har förbättras vid mening, såsom initiativförmåga, kreativitet bland annat som ett led i att förbättra kompe- och problemlösning som förberedelse för ett tensförsörjningen i alla delar av landet. aktivt samhälls- och arbetsliv. Kunskapsspridning om Sveriges landsbygder Det behövs mer kunskap och information om 90 landsbygdernas resurser och möjligheter. Genom insatser inom ramen för bland annat landsbygds- 38
  • programmet kommer landsbygderna att bli mer inom EU:s sjunde ramprogram för forskning och synliga och kunskaperna om landsbygdernas möj- utveckling. Ett så kallat ERA-net har bildats (RU- ligheter kan fördjupas i samhället. Det så kallade RAGRI) där forskningsfinansiärer i de deltagande Landsbygdsnätverket har under året lyft frågorna medlemsländerna samverkar. Uppstarten för RU- om ökad jämställdhet och integration och detta RAGRI skedde i Sverige under det svenska ordfö- arbete fortsätter även under 2010. Nätverket har randeskapet i EU:s ministerråd 2009. under 2009 fokuserat sin verksamhet på att under- u Sverige är aktivit i europeisk landsbygdsforsk- lätta genomförandet av Leader inom landsbygds- ning, bland annat för att kunna nyttja kunska- programmet. Nätverket har också delat ut priser till per och forskningsresultat som stödjer utveck- framgångsrika projekt i landsbygderna inom flera lingen i Sveriges landsbygder. områden vilket har fått stort genomslag i media. u Genom Landsbygdsnätverkets informationsar- bete synliggörs landsbygdernas möjligheter och Kunskapsöverföring inom landsbygdsprogrammet 94 de medel som finns för utveckling av landsbyg- derna. Inom ramen för landsbygdsprogrammet har det skapats möjligheter att främja företagsutveckling i landsbygdsföretag genom stöd till företagare för 91 Forskning och innovationer inom ramen för EU:s strukturfondsprogram samarbete med till exempel forskningsinstitutio- ner för kunskapsöverföring av forskningsresultat Inom de regionala strukturfondsprogrammen genom Landsbygdsnätverket. Stiftelsen lantbruks- prioriteras insatser för forskning och utveckling, forskning tillsammans med ett antal andra aktö- innovation och entreprenörskap. Betydande be- rer arbetar vidare med att sprida information om lopp fördelas till forskning och innovationer. Delar forskningsresultat genom projektet Lantbrukare av detta kommer direkt eller indirekt olika lands- och forskare tillsammans (LOFT), som delfinan- bygder till godo. Till och med utgången av 2009 har sieras via landsbygdsprogrammet. cirka 3,5 miljarder kronor beviljats projekt inom u är viktigt med kunskapsöverföring inom de Det dessa prioriterade områden. Till detta belopp kom- gröna näringarna, och landsbygdsprogrammet mer nationell offentlig medfinansiering med ett erbjuder resurser för detta ändamål. ungefär lika stort belopp samt privat medfinansie- ring. Åren 2007–2013 kommer det, inom ramen för Förmedling av forskningsresultat de regionala strukturfondsprogrammen, att satsas cirka 5,4 miljarder kronor på forskning, innovation om rennäringen 95 och entreprenörskap (till detta belopp kommer na- Sametinget har påpekat behovet av så kallad forsk- tionell offentlig medfinansiering med ett ungefär ningsförmedlare, vilken ska bistå rennäringen lika stort belopp samt privat medfinansiering). med kunskapsöverföring från forskare med flera u Delar av de medel som inom ramen för EU:s i syfte att utveckla näringen. Rennäringen är av strukturfonder satsas på forskning, innovation grundläggande betydelse för den samiska kultu- och entreprenörskap gynnar utvecklingen i ren. Förutsättningarna för att bedriva rennäring i landsbygderna. Sverige kommer med stor sannolikhet att påverkas av eventuella klimatförändringar. Det finns därför behov av att stödja rennäringen genom särskilda 92 EU:s ramprogram för forskning Det europeiska forskningssamarbetet är strate- åtgärder för förmedling av forskningsresultat. Medel överförs därför från Formas till Sametinget giskt betydelsefullt för svensk forskning och inno- för förmedling av forskningsresultat till rennä- vation. Genom riksdagens beslut med anledning ringen under år 2009 och 2010. av propositionen Ett lyft för forskning och innovation u Det är viktigt med kunskapsöverföring från prop. 2008/09:50 stärks svensk forskning och möj- forskning till rennäring bland annat på grund ligheterna ökar för svenska forskare att kunna söka av förväntade klimatförändringar. medel i EU:s sjunde ramprogram för forskning och utveckling. Det svenska deltagandet i detta pro- gram bör vara fortsatt högt. Sverige arbetar aktivt genom deltagandet i den aktuella programkommit- Myndigheters stöd till forskning om landsbygdernas utveckling 96 tén och genom den svenska referensgruppen för Formas, Verket för innovationssystem, (VINNO- att påverka innehållet i kommande utlysningar. VA), och Naturvårdsverket är exempel på myndig- u Kraftigt ökade medel för forskning och innova- heter som tilldelas medel för att stödja forskning tion kan skapa bättre förutsättningar för svens- av betydelse för landsbygdernas utveckling. ka forskare att söka medel för forskning om u Regeringen ser dessa forsknings- och utveck- landsbygdsfrågor från EU:s sjunde ramprogram. lingssatsningar som synnerligen betydelsefulla för utvecklingen av landsbygdernas näringsliv. Ny europeisk forskningssamverkan om 93 landsbygdsutveckling Sverige leder genom Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) en del av ett nytt strategiskt samarbete om jord- bruk, hållbar utveckling och landsbygdsutveckling 39
  • 97 Strategisk forskning för landsbygdernas utveckling En strategi för ökad tjänsteinnovation i Sverige Svensk ekonomi har under flera decennier domi- 99 I propositionen Ett lyft för forskning och innovation nerats av tjänsteproduktion, både vad gäller syssel- prop. 2008/09:50 lämnar regeringen sin syn på sättning och BNP. Tjänster produceras i privat och forsknings- och innovationspolitikens inriktning offentlig regi, i tjänsteföretag och i tillverknings- under perioden 2009–2012. I propositionen redo- företag. Tjänsteinnovationer drivs i hög utsträck- görs för ett antal satsningar som både direkt och ning av relationer till kunder eller användare samt indirekt berör förbättrade utvecklingsmöjligheter av medarbetare. Ny kunskap, som kan vara forsk- för landsbygdsområden. Nivån på statens sats- nings- eller erfarenhetsbaserad, fyller en central ningar på forskning och innovationer höjs med funktion i tjänsteinnovation. I flera länder, liksom fem miljarder kronor fram till och med år 2012. inom OECD och EU, har frågan om hur politiken Satsningarna går främst till strategiska forsknings- ska utformas för att främja tjänsteinnovation fått områden, forskningsinstitutens verksamhet, forsk- ökad uppmärksamhet under det senaste decenniet. ningsinfrastruktur och universitetens basanslag. Näringsdepartementet har inlett arbetet med att Det görs också riktade insatser på innovationskon- utforma en strategi för ökad tjänsteinnovation i tor och ökad tillgång till offentligt riskkapital. Det Sverige. I arbetet med strategin uppmärksammas nya inslaget i systemet för forskningsfinansiering behovet av och förutsättningarna för ökad tjäns- i form av strategiska satsningar. Detta innebär ett teinnovation även i gles- och landsbygder. Tjäns- betydande tillskott av forskningsmedel till lands- teinnovationer kan spela en stor roll för gles- och bygdernas utvecklingsmöjligheter. Bland annat landsbygder, dels i form av innovativa sätt att säkra görs omfattande satsningar inom klimat- och mil- kommersiell och offentlig service, dels i form av jöområdet som delvis kommer landsbygderna till företagande och möjlighet att driva företag i alla godo, samt en satsning om 10 miljoner kronor på delar av landet. regional tillväxt och landsbygdsutveckling. Reger- u Genom att verka för ökad tjänsteinnovation ingen har dessutom givit universitet och högskolor kan offentliga aktörer bidra till stärkt konkur- ökade anslag för forskning och utbildning på fors- renskraft hos företagen och förnyelse av de of- karnivå. Utlysningar från forskningsfinansiärerna fentliga tjänsterna i alla delar av landet. har skett och fortsätter regelbundet. u Regeringens proposition för forskning och inn- ovation innehåller flera delar som även gynnar forskning och innovation kopplat till lands- bygdsområden. 98 Konferens om landsbygdernas betydelse för en hållbar utveckling Under det svenska ordförandeskapet i EU:s minis- terråd hösten 2009 genomfördes en konferens om landsbygdernas betydelse för en hållbar samhälls- utveckling. I konferensen medverkade cirka 250 deltagare från 27 länder. Sveriges jordbruksminis- ter och EU:s jordbrukskommissionär medverkade i konferensen. u Sverige är aktivt vad gäller europeisk lands- bygdsforskning och hållbar utveckling. 40
  • 41
  • 42 Foto: Johnny Franzén/Johnér
  • 4. En god service och förnyad välfärd Under senare år har regeringen vidtagit åtgärder för att stärka och utveckla butiker och drivmedelsstationer i många landsbygder. Det är också viktigt att alla i Sverige, oavsett bostadsort, har tillgång till offentligt finansierad service. Syftet är att öka tillgängligheten till service för u medborgare och företag eftersom det är en av många förutsättningar för hållbar tillväxt i alla delar av landet. Insatser som syftar till en god tillgänglighet till kom- mersiell och offentligt service är viktiga för att skapa miljöer där det är attraktivt att bo och arbeta och att Ekonomiskt stöd till kommersiell service Tillgänglighet till grundläggande service för med- 101 starta och driva företag. Under senare år har regering- borgare och företag är en av många förutsättningar en därför vidtagit åtgärder för att stärka och utveckla för att kunna bo, leva och bedriva näringsverk- butiker och drivmedelsstationer i många landsbygder. samhet. Ett viktigt verktyg i arbetet är Förordning Det är också viktigt att alla i Sverige, oavsett bostads- (2000:284) om stöd till kommersiell service. De se- ort, har tillgång till offentligt finansierad service. naste åren har ungefär 35 miljoner kronor årligen Insatserna inom serviceområdet har därför utveck- avsatts genom denna förordning i syfte att främja lats genom en mängd åtgärder, som tillsammans tillgängligheten till service. Tendensen är att om- fattningen av detta stöd ökar. År 2009 hade det to- väntas bidra till en god tillgänglighet. Nya samver- tala beloppet preliminärt ökat till nästan 43 miljo- kanslösningar mellan olika servicegivare och nya ner kronor. Detta stöd kombineras ofta med andra lösningar med hjälp av modern informationsteknik typer av insatser och är en viktig del i de regionala utvecklas ständigt. Samverkanslösningarna ser ofta serviceprogram som genomförs i hela landet. olika ut beroende på skilda lokala och regionala för- u Syftet med stödet är dels att ge enskilda företag utsättningar. inom dagligvaru- och drivmedelsbranscherna Även inom området vård och omsorg ser regeringen ökade möjligheter att utveckla sina verksam- positivt på valfrihet, flexibilitet och lokalt anpassade heter, dels att upprätthålla lokal service som är viktig för alla andra lokala företag. lösningar. Ett antal reformer syftar till att öka kvinnors och mäns valfrihet och därigenom deras möjligheter att finna flexibla lösningar som passar just deras livs- 17 miljoner till lokalt anpassade servicelösningar 102 situation. Detta är betydelsefulla insatser i landsbygds- områden där servicen ibland är gles och befolknings- Olika typer av landsbygder har olika behov och för- underlaget begränsat. utsättningar för att upprätthålla en god kommer- siell service. Nu finns möjlighet att söka projekt- medel inom programmet Lokala servicelösningar. 100 Regionala serviceprogram för ökad samordning Regionala serviceprogram ska samordna aktörer Programmet har tre fokusområden: samordning av kommersiell och offentlig service, företagens och insatser som görs för en ökad tillgänglighet till behov av service samt anpassade lösningar i servi- service. Under 2009 har regionala serviceprogram ceglesa områden. Regeringen har avsatt 17 miljoner tagits fram av länsstyrelser och berörda regionala kronor till detta arbete för åren 2009–2011. självstyrelseorgan samt samverkansorgan. Nu ska u Syftet är att utveckla lokalt anpassade lösningar de genomföras under perioden 2010–2013. 43
  • som tar hänsyn till varierande förutsättningar tar till att skapa goda möjligheter att genomföra och behov, men också att finna mer generella insatser som främjar tillgången till lokal service metoder som kan fungera i olika delar av landet. och infrastruktur i olika landsbygder. 103 Ytterligare 30 miljoner till den regionala nivån för insatser för ökad tillgänglighet till service Förbättrad service genom myndighetssamverkan 106 Strukturomvandlingar inom serviceområdet pågår Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Skat- kontinuerligt. För att möta dessa förändringar och teverket har etablerat gemensamma lokala servi- stärka tillgången till dagligvaror och drivmedel har cekontor i syfte att ge förbättrad service till med- regeringen avsatt 30 miljoner kronor från mars borgare och företag i alla delar av Sverige. 2007 2009 till början av 2011, utöver det som årligen be- tillsattes en utredning för att stödja och utveckla viljas på den regionala nivån. Att samordna olika dessa kontor och andra samverkansinitiativ yt- typer av service, såväl kommersiell som offentlig, terligare, bland annat med kommuner och ideella kan ytterligare stärka såväl dagligvarubutiker som organisationer. Den lämnade sitt slutbetänkande drivmedelsstationer av strategisk betydelse. De i mitten av november 2009. Regeringen lämnade ökade medlen möjliggör också genomförande av i mars 2010 propositionen Offentlig förvaltning för olika typer av kompetens- och utvecklingsprogram demokrati, delaktighet och tillväxt (2009/10:175) riktade till lokala servicegivare. till riksdagen. Där slår regeringen fast att alla bör u Extra medel, 30 miljoner kronor, har avsatts för så långt som möjligt har en likvärdig tillgång till insatser i syfte att bevara och utveckla servicen, service. Den samverkan som inletts mellan myn- i första hand tillgången till drivmedel i så kal- digheter med behov av lokal närvaro bör utvid- lade serviceglesa områden. gas och fördjupas. Ett långsiktigt mål bör vara att grundläggande lokal statlig service kan förmedlas via gemensamma servicekontor eller andra gemen- 104 Goda idéer för att utveckla service Länsstyrelserna i Värmlands och Dalarnas län fick i samma kontaktpunkter. Utvecklingen av den lo- kala statliga servicen bör ske i dialog med berörda december 2008 regeringens uppdrag att utreda och kommuner. En ökad samverkan mellan offentlig sprida kunskap om framgångsrika insatser inom och kommersiell service är viktig för att skapa att- området kommersiell service. Mot bakgrund av raktiva miljöer i gles- och landsbygder. genomförda och aviserade nedläggningar av ben- u Syftet med en ökad samverkan mellan myndig- sinstationer i många landsbygdsområden ingick heter, kommuner och kommersiella servicegi- i uppdraget att särskilt uppmärksamma åtgärder vare är att ge förbättrad service till medborgare som rör tillgänglighet till drivmedel. Även insat- och företag i alla delar av Sverige. ser som rör samverkan mellan kommersiell och offentlig service skulle beaktas. I slutrapporten Poliser i alla delar av landet konstateras att det runt om i landet finns många goda exempel på kreativa metoder att lösa tillgäng- Regeringens mål är att det ska finnas en synlig och 107 ligheten till service. effektiv polisverksamhet i alla delar av landet, även i mindre tätorter och i landsbygdsområden. Poli- u Syftet med uppdraget var att ge bättre underlag sen ska kunna fullgöra sina skyldigheter gentemot för olika aktörer i deras arbete med att stärka allmänheten på ett likvärdigt sätt oavsett var man den kommersiella servicen, främst rörande till- bor. Regeringens mål om att det ska finnas 20 000 gängligheten till drivmedel. poliser i Sverige kommer att uppfyllas under juni månad 2010. 105 Insatser inom landsbygdsprogrammet för ökad tillgänglighet till service u Genom regeringens satsning på fler poliser ska- pas bättre förutsättningar för att polisen ska En av prioriteringarna inom Sveriges landsbygds- kunna bidra till att minska brottsligheten och program 2007-2013 är att främja en god livsmiljö klara upp fler brott i alla delar av landet. och livskvalitet i landsbygderna. Det gäller till ex- empel insatser som förbättrar tillgängligheten till service och infrastruktur som är viktiga förutsätt- Räddningstjänst i alla delar av landet 108 Räddningsstyrkor organiserade med deltidsan- ningar för utveckling av företagande och boende. ställd personal, eller räddningsman i beredskap, är Under programperioden har 27 miljoner kronor en vanlig lösning som har särskilt stor betydelse per år avsatts för grundläggande tjänster för ekono- för räddningstjänstverksamheten i många lands- min och befolkningen i landsbygderna. Vidare har bygder. För att säkra en fortsatt hög kompetens 30 miljoner kronor per år avsatts för infrastruktur som är likvärdig över hela landet bör utbildningar som är av betydelse för jord- och skogsbruk. För att av denna personal genomföras med fortsatt statligt ytterligare öka diversifiering och förbättra livskva- finansiellt stöd. Flera kommuner uppger dock att liteten i landsbygderna har dessutom 180 miljoner de har problem att rekrytera personal. För att mot- kronor per år avsatts till insatser inom Leader. Där- verka detta måste arbetet med skydd mot olyckor utöver kommer 63 miljoner kronor per år under utvecklas, särskilt när det gäller rekrytering, nya ar- 2010-2013 att satsas på bredbandsutbyggnad. I de betsformer och ett ökat jämställdhetsarbete. Myn- ovan angivna beloppen ingår såväl EU-medel som digheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) svenska offentliga medel. har under 2009 beslutat om ett handlingsprogram u Satsningarna inom landsbygdsprogrammet syf- för ökad jämställdhet och mångfald inom den kom- 44
  • munala säkerhetsarbetet. Det är också vanligt med fattande posttjänsten innebär till exempel att alla samverkan framför allt mellan mindre kommuner medborgare och företag i landet ska kunna kan ta för att tillgodose behovet av kompetens. En möjlig emot brev och andra försändelser som väger högst utveckling är också samverkan med ordnings- och 20 kilogram. Post- och telestyrelsen har med stöd akutsjukvårdsfrågor. av postlagen pekat ut en operatör (Posten AB) som u Insatserna syftar till att alla människors liv, häl- ska sköta den samhällsomfattande posttjänsten. sa och egendom ska ges tillfredsställande och För att garantera en god postservice även för likvärdigt skydd mot olyckor i hela landet med äldre och personer med funktionshinder i lands- hänsyn till lokala förhållanden. bygdsområden har en särskild upphandling av posttjänster genomförts för dessa grupper, en så Omreglering av apoteksmarknaden kallad utsträckt postservice. 109 Regeringen har konkurrensutsatt apoteksmarkna- u En väl fungerande postservice betyder mycket den, och därmed skapat förutsättningar för fler för medborgare och företag i hela Sverige. En Se även grundläggande utgångspunkt med regeringens insats 6 apotek med längre öppettider. Fler aktörer har gi- vits möjlighet att bidra till en säker, tillgänglig och förslag till en ny postlag är att det även fram- kundanpassad läkemedelsförsörjning. Det har ock- över ska finnas en god postservice i alla delar av så blivit möjligt att sälja vissa receptfria läkeme- landet. del även på andra platser än apotek. Systemet med apoteksombud fyller en viktig funktion i många Kommunalt vårdnadsbidrag ger större flexibilitet landsbygder, inte minst för många äldre kunder. En modern familjepolitik måste enligt regeringen 112 Apoteket AB:s ensamrätt att bedriva detaljhandel utgå från att familjer är olika och har olika önskemål Se även med vissa läkemedel och varor upphörde den 1 juli och behov. Det är viktigt med valfrihet och flexibi- insats 6 2009. Sammantaget har detta skapat nya affärsmöj- litet. Kommunerna har därför fått möjligheter att ligheter för småföretagande i alla delar av landet. införa ett kommunalt vårdnadsbidrag som delvis u Motivet för att konkurrensutsätta apoteks- kan anpassas efter lokala behov och förutsättningar. marknaden är att skapa en effektivare marknad Familjepolitiken ska också underlätta för föräldrar med ökad tillgänglighet till läkemedel i alla de- att kombinera yrkesliv med familjeliv. Genom in- lar av landet samt att skapa en nedåtpress på lä- förandet av ett vårdnadsbidrag ges ökade möjlighe- kemedelspriser. ter för både kvinnor och män att vara hemma och vårda sina barn under den period barnet är mellan ett och tre år. God tillgång till grundläggande betaltjänster 110 Tillgång till grundläggande betaltjänster ska i för- u Genom införandet av ett vårdnadsbidrag ges öka- sta hand tillhandahållas av marknaden. Staten har de möjligheter att skapa en flexibel barnomsorg. dock ett ansvar för de orter och de områden där Denna flexibilitet och möjlighet till lokal anpass- marknaden inte löser detta. En upphandling har ning är viktig också i våra olika landsbygder. därför genomförts av vissa grundläggande betal- tjänster i ett antal orter och landsbygdsområden och för äldre personer och personer med funk- Ökad mångfald av företag och valfrihet inom barnomsorgen 113 tionshinder i landsbygder. Det är viktigt att på olika Se även För att ytterligare öka mångfalden och valfriheten sätt stödja marknadsdrivna initiativ och angeläget insats 6 inom barnomsorgen har regeringen infört en så att finna nya tekniska lösningar. Därför har reger- kallad barnomsorgspeng, som innebär att ett kom- ingen givit Post- och telestyrelsen (PTS) i uppdrag munalt bidrag följer barnet till den verksamhet att i samverkan bland annat med marknadens aktö- föräldrarna själva väljer. Barnomsorgspengen be- rer och länsstyrelser främja och stimulera framväxt döms få stor betydelse genom att den ytterligare av marknadsdriven hantering av dagskassor. Re- ökar mångfalden och valfriheten för föräldrar när geringen har även givit PTS i uppdrag att i utreda det gäller omsorgen om sina barn. och analysera bland annat hur grundläggande be- taltjänster efter 2012 ska tillhandahållas, särskilt till u Reformen ökar möjligheterna till lokala och äldre personer och personer med funktionshinder, enskilda initiativ samt för småföretagande i då avtalet om de upphandlade tjänsterna löper ut. I landsbygderna. Reformen underlättar också för uppdraget ingår att analysera möjligheterna att an- kvinnor och män att anpassa sig till de särskilda vända elektroniska kommunikationstjänster. förutsättningar för försörjning som ofta finns i olika landsbygder. u Målet med regeringens insatser är att alla i sam- hället ska ha tillgång till grundläggande betal- tjänster till rimliga priser. Viktigt med valfrihet inom vård- och omsorgstjänster 114 God tillgång till grundläggande posttjänster Lagen om valfrihetssystem (LOV), som trädde i Se även 111 Regeringen kommer att lämna en proposition om kraft den 1 januari 2009, innebär att landsting och insats 6 en ny postlag till riksdagen under våren 2010. I den kommuner frivilligt kan besluta att införa system föreslås att den samhällsomfattande posttjänsten, där patienter och brukare själva får välja vårdgivare som tillförsäkrar boende och verksamma i hela eller utförare inom hälso- och sjukvård och om- landet en god postservice, ska ha samma omfatt- sorg. I ett valfrihetssystem följer ersättningen för ning och kvalitet som hittills. Den samhällsom- utförd vård eller omsorg patienten eller brukaren 45
  • till den utförare som han eller hon har valt. Valfri- u Flexibilitet och lokalt anpassade lösningar stär- hetssystem innebär att en verksamhet som når upp ker utvecklingskraften i alla delar av landet. till kommunens eller landstingets krav på hur vård och omsorg ska utföras, får etablera sig fritt. Verk- samheten kan till exempel drivas som privatägt ak- Vårdval i primärvården Från och med den 1 januari 2010 är det obligatoriskt 115 tiebolag, enskild firma eller en ideell förening. Se även för landstingen att tillämpa lagen om valfrihetssys- Lagen gynnar en framväxt av nya utförare, små insats 6 tem (LOV) inom primärvården (så kallat vårdvals- företag och idéburna utförare. Väl utvecklade val- system). Detta innebär att samtliga svenska med- frihetssystem underlättar för små entreprenörer borgare har rätt att välja mellan olika vårdgivare att etablera sig, även i olika typer av landsbygder. inom primärvården. Regeringen har lämnat ett Regeringen har bedömt att kommunerna är i be- bidrag om drygt 40 miljoner kronor för att stödja hov av stöd för att förbereda och utveckla valfri- landstingen vid införandet av vårdvalssystem. hetssystem inom äldre- och handikappomsorgen. u Företag och organisationer får bättre möjligheter Därför har regeringen beslutat att fördela 305 att etablera en verksamhet inom primärvård, och miljoner kronor till kommuner för att förbereda patienterna får fler vårdgivare att välja mellan. och utveckla valfrihetssystem. Detta gör att även Detta kan väntas leda till en förbättrad tillgäng- befolkningsmässigt små kommuner har goda möj- lighet, också för boende i olika landsbygder. ligheter att införa systemet. Redan nu, ett drygt år efter införandet av LOV, och trots att det är frivil- ligt, bor nära två tredjedelar av Sveriges befolkning i en kommun som har infört eller beslutat att in- föra fritt val enligt LOV. Internetbaserad plattform – en lösning som sparar 75 och skonar miljön. tid Se även insats 6 Lanthandlare aktiv i många branscher I ena stunden säljer Rikard Ohlin motorolja, nästa derna att stanna i bygden, något som ombudsman- huvudvärkstabletter. Han rekommenderar vinsorter naskapet är ett bra exempel på, säger Rikard. till middagsbjudningar med ena handen och lånar ut böcker med den andra. Rikard är lanthandlaren som Internetbaserad plattform utökat sin verksamhet genom ombudsmannaskap Rikard har fått möjligheten att bygga ett service- och som aldrig behöver ha tråkigt på jobbet. kontor i butiken och därmed fungera som ombud för ett antal statliga, kommunala och lokala aktö- – Vissa dagar känner jag mig som killen i SOS Säll- rer. Kunderna kan få personlig service fyra tim- skapsresan, han som jobbar i hamnen och byter mar varje vardag. Så länge butiken är öppen kan mössa varje gång han byter syssla, säger Rikard och de dessutom nå alla tjänster från kontorets datorer skrattar. Det är väldigt krävande att vara i så många via en internetbaserad plattform. branscher samtidigt, jag måste ju läsa på och lära Foto: Sandra Baqirjazid, Martin Svalander mig en massa nya saker hela tiden, men det är bara – Lösningen sparar tid och skonar miljön efter- roligt. som kunderna slipper åka runt för att uträtta sina ärenden. Det har inneburit ytterligare en chans för Nya lösningar oss boende i Sillerud att leva och verka där vi trivs När Rikard tog över ICA Sillerud för drygt 20 år se- allra bäst, avslutar Rikard. dan var det första han gjorde att flytta hela butiken SB  närmare E18 – den största vägen i närheten. Han 75 såg redan då utmaningarna i att driva en lanthan- del framgångsrikt och förstod att flytten skulle öka På servicekontoret kan kunderna bland annat uträtta bank- chanserna till överlevnad. ärenden, skriva ut blanketter från Försäkringskassan, Skat- teverket, Polisen, Arbetsförmedlingen och Länsstyrelsen, be- – Jag har hela tiden varit öppen för nya lösningar, ställa och skriva ut tåg-, buss- och flygbiljetter samt låna och nya sätt att utveckla verksamheten och att få kun- lämna tillbaka böcker från biblioteket. 46
  • 116 Tillgänglig vård i hela landet med modern informationsteknik har under 2009 tagit fram en metodhandbok om folkhälsoarbete i små kommuner. Metodhandbo- Distansvård med hjälp av olika IT-lösningar är nu ken lanserades på en nationell konferens i novem- en väletablerad form som används i nästan alla ber 2009. landsting. Regeringen har tagit fram en nationell u Syftet med insatserna är att stärka folkhälsan i IT-strategi för vård och omsorg. E-hälsa har också landsbygdsområden. varit en högt prioriterad punkt på agendan under Sveriges EU-ordförandeskap hösten 2009. u Insatser för att främja vård med hjälp av olika Det kommunalekonomiska utjämningssystemet Regeringen kommer att fortsatt verka för likvär- 118 IT-lösningar underlättar samverkan mellan diga förutsättningar för människor i hela landet, vårdenheter och gör det möjligt att erbjuda spe- oavsett var man bor. Detta innebär bland annat att cialiserad och högkvalitativ vård i alla delar av kommuner och landsting ska ges förutsättningar landet. att ge alla medborgare en god och likvärdig skola, vård och omsorg. 117 Utvecklat folkhälsoarbete i landsbygder Människors hälsa är i mindre kommuner och vissa u syfte att värna utjämningssystemet har reger- I ingen beslutat att tillsätta en parlamentarisk landsbygder något sämre än i andra delar av landet. kommitté för att utvärdera och utreda systemet Statens folkhälsoinstitut har bland annat därför (dir. 2008:110). Kommittén ska redovisa sitt upp- initierat ett arbete där institutet, i samarbete med drag senast den 30 april 2011. ett antal små kommuner, söker nya former för att bedriva folkhälsoarbete. Statens folkhälsoinstitut By-macken ger landsbygden växtkraft Hundratals grönsiskor utanför fönstret. Älgar. Stjärn- och agerar i gemensam sak. Genom att samordna himlen en klar natt. Abborre och gädda i sjön. upphandlingar av bränsle blir volymerna tillräck- Mänsklig närhet och extra omtanke. Allt detta anför ligt stora för bolagen att leverera. Går mackarna Owe Nordling som förklaringar till varför han arbetar samman har de dessutom ett bättre förhandlings- så ihärdigt för sin by Högboda och varför han käm- läge vid större investeringar. par för att sprida By-mackens koncept till varje litet – Om varje enskild mackägare ska köpa kortpela- samhälle. re till bensinpumparna så kostar de i runda slängar 100 000 kronor styck. Är det däremot elva mackä- Owe vet vad som kan hända. Han har sett det ske gare som gör en gemensam förfrågan så kommer de på alltför många orter för att inte spjärna emot när kanske ner i 70 procent av det priset, hävdar Owe. det nalkas. – Samhällets mack säljer alltför små volymer Handla lokalt bensin, oljebolagen bedömer att det inte är lönt att Blotta existensen av serviceanrättningar på landsbyg- fortsätta leverera och macken tvingas stänga. För- den är inte lösningen på landsbygdens problem, det svinner macken så försvinner lanthandeln inom gäller förstås att människor utnyttjar dem också. några år och utan butik sjunker huspriserna med 10-20 procent. Alla framtidsmöjligheter skärs av – Vi som bor på landsbygden behöver fundera eftersom inga barnfamiljer etablerar sig i en by kring huruvida vi kan leva med konsekvenserna av utan lokal handlare, konstaterar Owe. att en mack eller en lanthandel försvinner - mer tid på vägarna, högre bensinkostnader, förlorade vär- Tillräckligt stora tillsammans den i fastigheterna och så vidare. Vill vi inte leva på det viset krävs att vi alla ändrar våra konsumtions- Orden låter dystra men Owe låter sig inte nedslås. Foto: Sandra Baqirjazid vanor, att vi handlar så mycket vi kan lokalt och Han letar lösningar i stället. En av lösningarna är bara gör kompletteringar centralt, avslutar Owe. ett koncept som kallas By-macken som har utveck- lats i samarbete med organisationen ”Hela Sverige SB  ska leva”. Konceptet går ut på att många små mackar re- By-macken® är ett registrerat varumärke som innehas av gionalt går samman under varumärket By-macken ”Hela Sverige ska leva”. 47
  • 48 Foto: Maskot
  • 5. Förbättrade kommunikationer och förbättrad infrastruktur Bra infrastruktur och kommunikationer är centrala förutsättningar för att skapa en god tillgänglighet för företag samt hel- eller deltidsboende och besökare i våra landsbygder! de tätortsnära landsbygderna. Där avstånden är rik- tigt långa är dock regionförstoring genom längre resor inte ett alternativ, men då kan bland annat goda elek- troniska kommunikationer kompensera till viss del. Bra infrastruktur och kommunikationer är centrala för- utsättningar för att skapa en god tillgänglighet för före- Företag och boende i landsbygdsområden har ock- tag samt hel- eller deltidsboende och besökare i våra så ett stort och ökande behov av att hantera och över- landsbygder. Detta krävs för att människor ska kunna föra information. Tillgängliga och robusta elektroniska knyta ihop boende och arbete, nå grundläggande ser- kommunikationer med hög överföringskapacitet är i vicefunktioner, driva företag, utöva fritidsaktiviteter etc. dag en grundläggande förutsättning för hållbar tillväxt, Förhållandena i landsbygderna ställer höga krav på sysselsättning och företagande, liksom för att förenkla flexibla kommunikationslösningar och en robust och vardagen för människor, i alla delar av Sverige. tillgänglig infrastruktur med bra kapacitet. IT och goda elektroniska kommunikationer är en En bredbandsstrategi för Sverige 119 grundläggande förutsättning för företagande, syssel- Regeringen beslutade i november 2009 om Bred- sättning och en effektiv förvaltning samt för att för- bandsstrategi för Sverige. Det övergripande målet enkla tillvaron för boende och besökande i alla lands- i bredbandsstrategin är att Sverige ska ha bred- bygder. band i världsklass. I strategin anges att år 2015 bör 40 procent av alla hushåll och företag ha tillgång Förutsättningarna för olika kommunikationsformer till bredband om minst 100 Mbit/s, år 2020 hela är delvis annorlunda i landsbygder än i tätorter och 90 procent. Alla hushåll och företag bör också ha städer. Verksamheter och boende är mer utspridda goda möjligheter att använda sig av elektroniska i landsbygder vilket gör det svårare att finna effek- samhällstjänster och service via bredband. tiva lösningar. I landsbygdsområden finns samtidigt u Tillgång till en väl utbyggd och fungerande in- många företag med stor betydelse för hela Sveri- frastruktur för bredband är en förutsättning för ges ekonomi, inte minst genom stora exportinkom- att konsumenter, företag och offentlig sektor i ster. Vissa av dessa verksamheter ställer krav på ett alla delar av landet ska kunna använda tjänster och service på Internet. Det är också en förut- transportsystem som klarar många och tunga trans- sättning för utvecklingen av nya tjänster som porter av råvaror och bearbetade produkter. Flera förenklar vardagen och skapar tillväxtmöjlighe- andra näringar som turistnäringen och olika former ter för företag. av testverksamhet ställer också speciella krav. Bättre resmöjligheter som gör att fler företag och mer ar- betskraft kan nå varandra inom större områden, så kallad regionförstoring, är också viktiga inte minst för 49
  • 120 Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation vändning av IT och Internet vilket inkluderar goda möjligheter att använda elektroniska samhälls- En säker, snabb och tillgänglig elektronisk kom- tjänster och service via bredband. Den här målsätt- munikation och telefoni förenklar vardagen och ningen omfattar alla, såväl de som bor i städer som förbättrar livskvaliteten för medborgare. Alla delar de som bor i mer glesbebyggda områden. av samhället drabbas om telefoni och annan elek- u Åtgärderna säkerställer tillgången till den sam- tronisk kommunikation faller bort. Post- och tele- hällsomfattande telefonitjänsten, en grundläg- styrelsen (PTS) driver tillsammans med aktörerna gande förutsättning för att kunna bo, leva och inom sektorn ett offentligt-privat samarbete för driva företag i landsbygderna. robusta elektroniska kommunikationer. Kostnader för markarbeten, till exempel grävning, schaktning Utveckling av e-förvaltning och nedläggning av rör svarar för den största ande- len av den totala kostnaden för att bygga bredband. Arbetet med att stärka e-förvaltningen handlar 123 Regeringen har därför infört stöd för samtida kana- inte enbart om effektivitet. Det handlar också om lisation, det vill säga för att lägga ner till exempel att stärka demokratin och skapa goda förutsätt- tomma rör som sedan kan användas för bredband, ningar för att förädla den information som finns samtidigt som man gör andra infrastrukturarbeten. tillgänglig inom den offentliga sektorn. Näringsli- vet ska stödjas genom förenklingar för företagen, Arbetet för driftsäker och tillgänglig elektronisk både när det gäller att lämna uppgifter till myn- kommunikation fortsätter och stärks. Regeringen digheter och att ta del av offentlig information. E- har för 2010 ett anslag om 195 miljoner kronor för förvaltningen ska bidra till att minska företagens åtgärder på området. administrativa kostnader. Det övergripande målet u Insatserna syftar till driftsäkra och tillgäng- är att Sverige ska återta en ledande position inom liga elektroniska kommunikationer även i våra elektronisk förvaltning. För att kraftsamla utveck- landsbygder vilket är en grundförutsättning för lingen av e-förvaltningen och skapa goda möjlig- utveckling och tillväxt i alla delar av landet. heter för myndighetsövergripande samordning tog regeringen i mars 2009 beslut om att bilda en de- legation för e-förvaltning. Delegationen ska leda 121 Satsningar på bredband inom landsbygdsprogrammet och samordna arbetet med att utveckla IT-basera- de tjänster och lösningar i staten. E-delegationen Inom landsbygdsprogrammet har det skapats goda ska dessutom öka samspelet mellan regeringen, möjligheter att genomföra insatser som främjar myndigheter, kommuner, landsting och näringsliv tillgången till infrastruktur. Syftet är att med ut- samt ansvara för att samordna IT-standardisering- gångspunkt i lokala behov öka tillgängligheten på en inom staten. bredband i landets glesbefolkade områden bland u Regeringen anser att det är viktigt att medbor- annat för att stärka företagens konkurrenskraft. gare och företagare i alla delar av landet enklare, Regeringen har beslutat om satsningar på bred- snabbare och billigare ska kunna dra nytta av of- band inom ramen för landsbygdsprogrammet på fentliga e-tjänster. 253 miljoner kronor med beräknad start år 2010 och utbetalningar till och med år 2015. u Betydande medel satsas de närmaste åren på Frigjorda TV-frekvenser Regeringen fattade i december 2007 beslut om 124 elektroniska kommunikationer i Sveriges lands- bygder. Insatsen gynnar företagsutveckling och sändningsutrymme för TV-sändningar. En konse- underlättar tillvaron för de boende. kvens av beslutet är att utrymmet i det så kallade 800 MHz-bandet blir tillgängligt för andra kom- munikationstjänster än TV. Sverige är ett av de Samhällsomfattande telefonitjänst 122 Rätten till samhällsomfattande telefonitjänst om- första länderna i världen som på detta sätt beslu- tar om hur dessa frigjorda TV-frekvenser, den så fattar anslutning till det allmänna telefonnätet. kallade digitala utdelningen, ska användas. Genom Denna anslutning ska göra det möjligt att ringa lo- beslutet skapas nya och alternativa användnings- kala, nationella och internationella samtal, använ- områden för den begränsade naturresurs som frek- da telefax samt datakommunikation som medger vensutrymmet utgör. Likartade beslut har därefter funktionellt tillträde till Internet med i dagsläget fattats av ett tiotal andra länder inom EU. Beslutet minst 20 kbit/s. Det finns områden där det inte är är av stor vikt för kommunikationssektorn efter- kommersiellt lönsamt för marknaden att investera som det rör sig om ett frekvensområde som har i infrastruktur eller erbjuda dessa tjänster. Där kan särskilt goda egenskaper för att erbjuda mobila Post- och telestyrelsen (PTS) utse en operatör som bredbandstjänster med god geografisk täckning. bedöms lämplig, att säkerställa tillgängligheten till Efterfrågan på mobila bredbandstjänster har ökat dessa tjänster till ett överkomligt pris. Regeringen kraftigt under senare år och beslutet är därför också har dessutom under 2010 anslagit 2,5 miljoner kro- av stor betydelse eftersom det ger förutsättningar nor för att se till att de hushåll som haft telefoni- för operatörer att erbjuda tjänster som motsvarar möjligheter, men som riskerar att bli av med dessa, denna efterfrågan. får fortsatt tillgång till telefoni. u Beslutet främjar utvecklingen av mobila bred- De samhällsomfattande tjänsterna utgör även en bandstjänster vilket är särskilt viktigt i många del av en bredare målsättning i Sverige såväl som landsbygdsområden. på ett europeiskt plan, att på sikt tillgodose hög an- 50
  • 125 Kraftig satsning på transportinfrastrukturen i hela Sverige landsbygderna till del. I den nationella planen för transportsystemet 2010–2021, som regeringen fast- Regeringen har den 29 mars 2010 fastställt den na- ställde den 29 mars 2010, är ramen för drift och un- tionella planen för transportsystemet 2010–2021 och derhåll av statliga vägar totalt 136 miljarder kronor fastställt ekonomiska ramar för länsplanerna för re- under hela planperioden. Den tilldelade ramen för gional transportinfrastruktur 2010–2021. Beslutet drift och underhåll bidrar till att standarden på väg- innebär att regeringen satsar 417 miljarder kronor nätet kan upprätthållas även med den prognostise- på infrastrukturen under tolv år. Dessutom tillkom- rade trafikökningen. Jämnare kvalitet uppnås på mer medfinansiering från kommuner, regioner, nä- det lågtrafikerade vägnätet. Trafikverket ska verka ringsliv med flera på 65 miljarder kronor, samt in- för att en utjämning av leveranskvaliteten på väg- täkter från banavgifter på cirka 15 miljarder kronor. nätet över landet genomförs. Hög beredskap sätts Beslutet utgår från att transportsystemet ska under- in för att undvika störningar och stopp i trafiken på lätta vardagen för människor och företag genom att det högtrafikerade vägnätet. erbjuda säkra, effektiva och miljöanpassade resor i u Regeringens insatser leder till förbättrad fram- alla delar av landet. Livskraftiga landsbygder har va- komlighet på vägnätet och ökad kundnytta i rit en av de utgångspunkter som legat till grund för form av minskade restider i alla delar av landet. valet av åtgärder. Resor och transporter bidrar till en önskad samhällsutveckling som bland annat inne- bär en ökad frihet att bo och leva där man vill och Satsningar på det lågtrafikerade järnvägsnätet I den nationella planen för transportsystemet 128 samtidigt ha tillgång till en god arbetsmarknad. 2010–2021 som regeringen fastställde den 29 mars Regionerna har givits ett reellt inflytande över 2010 är ramen för drift och underhåll av hela det prioriteringarna, dels genom sin roll att ansvara statliga järnvägsnätet 64 miljarder kronor under för länsplanerna för regional transportinfrastruk- planperioden. Detta kommer hela landet till del. tur, dels genom att de givits ökade möjligheter att I landsbygdsområden finns det också en större prioritera nationella investeringar. andel lågtrafikerade banor. Delar av det lågtrafike- rade järnvägsnätet kan ha en viktig funktion som u Satsningarna ska säkra framkomlighet och till- matarlinjer till de större stråken. I infrastruktur- gänglighet för näringsliv och medborgare i alla propositionen Framtidens resor och transporter prop. delar av landet. 2008/09:35 fastslogs, att Banverket i samråd med övriga transportmyndigheter och regionala organ 126 Ökade medel till enskilda vägar och färjor Det svenska vägnätet består av 98 300 kilometer skulle analysera vilka av dagens lågtrafikerade ba- nor som utifrån ett samhällsekonomiskt perspek- statliga vägar, 41 000 kilometer kommunala gator tiv bör övervägas att rustas upp till högre standard, och vägar samt cirka 280 000 kilometer enskilda vä- och för vilka banor standardhöjande åtgärder inte gar. Även vägar med lägre trafikflöden, såväl statliga krävs för att upprätthålla funktionen. Ett antal åt- som enskilda spelar en stor roll i vägtransportsys- gärder i den långsiktiga planen avser lågtrafikerade temet genom att vara ”kapillärer” till de stora stat- banor. Trafikverket bör under planeringsperioden liga vägarna. Underhållet av det enskilda vägnätet 2010–2021 löpande, i dialog med regioner och ope- har under många år eftersatts, till stor del beroende ratörer, se över möjligheterna att vidta ytterligare på minskade statliga bidrag. Detta riskerar leda till åtgärder på lågtrafikerade järnvägar. kapitalförstöring och att de transportpolitiska må- u Regeringens insatser för trafiken på det lågtra- len inte uppnås. Regeringen har från och med 2008 fikerade järnvägsnätet främjar såväl företagande höjt anslagsposten Bidrag för drift och byggande av som boende i landsbygderna. enskilda vägar med 100 miljoner kronor. Inom ramen för den så kallade närtidssatsningen har beslutats om ytterligare 150 miljoner kronor till investeringar Ökat regionalt och lokalt inflytande över flygplatser 129 på det enskilda vägnätet som en engångssatsning under 2009. Under 2010 höjdes anslagsposten med Ett antal förändringar har genomförts inom flyg- ytterligare 50 miljoner kronor. Nivån år 2010 är området. Regeringen har utsett ett antal basflyg- 917 miljoner kronor. Den 29 mars 2010 tog reger- platser runt om i landet, som ägs av staten. Regio- ingen beslut om långsiktiga åtgärdsplaner för in- nerna ges möjlighet att ta ett större ansvar för de frastrukturen för perioden 2010–2021, och under flygplatser som inte ingår i detta basutbud. Drift- denna period avsätts 12 miljarder kronor för statlig bidraget till icke statliga flygplatser ges med sam- medfinansiering till drift och underhåll av enskilda ma villkor som i dag till och med 2011. Med början vägar, det vill säga 1 miljard kronor per år. 2012 överförs delar av bidraget till de regionala pla- nerna. Det blir på så sätt upp till regionerna om u Regeringens satsningar på enskilda vägar inne- de vill prioritera dessa medel antingen till drift av bär förbättrade möjligheter att driva företag och flygplatser eller till andra åtgärder inom transport- bo i Sveriges landsbygder. systemet. Det kvarvarande driftbidraget ska kunna ges till de flygplatser där Rikstrafiken upphandlar 127 Satsningar på drift- och underhåll av det statliga vägnätet och för allmänna färjor transportpolitiskt motiverad flygtrafik. Dessa flyg- platser ligger i gles- och landsbygder och spelar en Inom ramen för den så kallade närtidssatsningen mycket viktig roll för att hela landet ska ges en till- gjordes 2009 en extra satsning på 400 miljoner kro- fredsställande transportförsörjning. nor för tjälsäkring och bärighetshöjande åtgärder i u Genom insatserna inom flygområdet ökar re- det statliga vägnätet. Stora delar av detta kom även gionernas inflytande över prioriteringarna inom 51
  • transportsystemet samtidigt som tillgänglighe- ten med flyg i alla delar av landet säkerställs. Avtal om interregional kollektivtrafik Rikstrafiken hanterar för statens räkning trafikav- 132 tal som är till för att förbättra den interregionala tillgängligheten där marknaden inte löser detta. 130 Ny lagstiftning för kollektivtrafiken Det är viktigt att skapa en lagstiftning som förbätt- Som medel har Rikstrafiken ett anslag på drygt 800 miljoner kronor per år för att upphandla inter- rar förutsättningarna för att fler ska välja kollektiv- regional kollektivtrafik. Eftersom det framför allt trafik. Regeringen överlämnade den 8 april 2010 en är i landets mer glesbebyggda delar som behovet proposition till riksdagen om en ny moderniserad av statliga pengar finns för att upprätthålla en till- kollektivtrafiklag. Redan tidigare hade riksdagen fredställande tillgänglighet finns berör de flesta av beslutat att öppna marknaden för persontrafik på Rikstrafikens avtal landsbygdsområden. järnväg från och med 1 oktober 2010. Nu avskaffas även den begränsning som hindrat bussföretag att u Rikstrafikens upphandlingar ökar den interre- bedriva lokal och regional kommersiell kollektiv- gionala tillgängligheten i gles- och landsbygds- trafik. Därigenom ökas dynamiken på kollektiv- områden. trafikmarknaden, vilket kan bidra till större utbud av kollektivtrafik och ökat resande. De regionala kollektivtrafikmyndigheterna, i dag kallade för tra- Säkrare elförsörjning och sänkt elskatt i gles- och landsbygder 133 fikhuvudmän, ska också kunna organisera kollek- Elförsörjningen har en mycket stor betydelse för tivtrafik över länsgränserna utan att först behöva samhällets funktion, både för enskilda, företag och ansöka hos regeringen. Även i landsbygdsområden för samhällsservice. Distributionen av el är särskilt är det viktigt med kollektivtrafik. Här handlar det sårbar i landsbygder. Jordbruksföretag med djur- framför allt om att ge människor ett alternativ till hållning är exempelvis mycket sårbara för elav- personbilen och att skapa resmöjligheter för perso- brott. Regeringen har därför tillsammans med de ner utan bil, inte minst ungdomar och äldre. För statliga myndigheterna inom elsektorn fortsatt att att utnyttja offentliga medel optimalt och skapa arbeta för en ökad leveranssäkerhet för elkunder. en god tillgänglighet i dessa områden behövs dock Omfattande resurser läggs av de statliga myndig- en väl fungerande samordning av olika sorters kol- heterna på att öka beredskapen för hantering av lektivtrafik. Även den nya lagstiftningen möjliggör oförutsedda händelser under såväl normala drifts- att olika former av kollektivtrafik samordnas. situationer som störningssituationer. Eftersom u Den nya kollektivtrafiklagen bidrar till en mer den nordiska elmarknaden är integrerad sker detta dynamisk kollektivtrafikmarknad och till för- i samarbete med de övriga nordiska länderna. bättrade möjligheter för de regionala kollektiv- trafikmyndigheterna i länen att agera effektivt Vidare har riksdagen på förslag av regeringen inom kollektivtrafikområdet. beslutat att från och med 2008 ytterligare sänka elskatten med 3,0 öre/kWh för hushåll i vissa om- råden i norra Sverige. Det gäller för samtliga kom- 131 Nationellt handlingsprogram för kollektivtrafikens långsiktiga utveckling muner i Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län samt för Sollefteå, Ånge, Örnsköldsviks, Ljus- Åren 2007–2008 genomförde Banverket och Väg- dals, Malungs, Mora, Orsa, Älvdalens och Torsby verket, i samråd med kollektivtrafikbranschen, ett kommuner. I dessa områden är skatten på el nume- regeringsuppdrag för att utveckla kollektivtrafi- ra 18,5 öre/kWh jämfört med 28,0 öre/kWh 2010 ken. Ett av delprojekten behandlade kollektivtra- i övriga delar av Sverige. Den så kallade skatteut- fik i landsbygderna. Efter att regeringsuppdraget giften på statsbudgeten för denna åtgärd beräknas avslutats har arbetet fortsatt inom ramen för myn- 2010 uppgå till 880 miljoner kronor (netto). digheternas ordinarie verksamhet. En av åtgärder- u Regeringen verkar för en säker och robust elför- na syftar till utveckling av bytespunkter på lands- sörjning vilket är en grundförutsättning för att bygd. Huvudstrategin är att verka för effektiva människor ska kunna bo och verka även i våra linjestråk med bra anslutningsmöjligheter. Genom landsbygdsområden. Syftet med skattesänk- pendelparkeringar och matningar till stråk med ningen i norra Sverige är att kompensera för mer trafik så gynnas både stråken och perifera om- klimatskillnader i landet. råden. En annan åtgärd är att genomföra utveck- lingsprojekt för att förbättra anropsstyrd trafik i syfte att förbättra tillgänglighet och för att ersätta tidtabellsbunden linjetrafik med liten och oregel- bunden efterfrågan. Uppdraget att verka för kol- lektivtrafikens utveckling förs från och med den 1 april 2010 över till det nybildade Trafikverket. u Genom att utveckla och samordna de lösningar och resurser som redan finns inom den allmänna och särskilda kollektivtrafiken kan man skapa mer kollektivtrafik för alla redan med befintliga resurser. 52
  • Bredband är avgörande för bygdens utveckling! Fiber en fråga om överlevnad – Vi bygger inte teknik, vi bygger livskvalitet, säger hälle finns helt enkelt inte utan ett kvalitativt Sabine Zimmerl-Berg som är ansvarig för IT-infra- bredband, menar Sabine. strukturen i Säffle kommun. Livskvalitet i det här fallet utgörs av 90 mil fiber på landsbygden och en fort- Smarta och effektiva lösningar satt utbyggnad inom tätorterna. Syftet är att ge kom- Sedan beslutet om fiberutbyggnad fattades och nä- munens företag och invånare schysst uppkoppling i tet började läggas på plats har diskussionen i Säffle ända upp till 70 år framåt i tiden. till stor del handlat om vilka möjligheter som öpp- nar sig med en stabil och snabb uppkoppling. Redan 2007 formulerade Säffle kommun en bred- – Det finns en mycket aktiv dialog inom kom- bandsstrategi som sa att alla kommuninvånare och munen om hur vi kan utnyttja den kommunika- företag ska ha möjlighet att ansluta sig till höghas- tionskapacitet vi nu byggt. Tillsammans med bland tighetsnät med en kapacitet av minst 100 Mbit/s år annat äldrevården, skolan, socialtjänsten och den Foto: iStockPhoto, Jakob Fridholm/Johnér, iStockPhoto, Martin Svalander 2011. Det var ett djärvt beslut som visade att politi- lokala räddningstjänsten tittar vi nu på hur vi kan kerna tog bredbandsfrågorna på allvar. utnyttja kommunikationsmöjligheterna för att skapa smarta och effektiva lösningar tillsammans, – Landsbygdsföretagarna här i trakten ropade avslutar Sabine. högt efter bredband, det var en ren överlevnads- fråga för dem, säger Sabine. Ta emot tjänstesamhället De bredbandslösningar som kommunen fram till dess satsat på var oerhört bristfälliga. Långsamma och opålitliga. För entreprenörerna – i synnerhet de som är beroende av sina internationella kontakter – fanns inte tiden att vänta på bättre uppkoppling. – Lyckligtvis var politiker, tjänstemän och lands- bygdens invånare helt överens om att bredband är avgörande för bygdens utveckling; för att vi ska kunna bo kvar och arbeta här. Förutsättningarna för att ta emot dagens och framtidens tjänstesam- SB  53
  • 54 Foto: Eva Sörell/Näringsdepartementet
  • 6 Attraktivare landsbygder och ett ökat lokalt inflytande Sveriges landsbygder är viktiga för hela vårt lands framtid! Genom att ta tillvara det engagemang och den utvecklingskraft som finns på landsbygderna skapas förutsättningar för tillväxt i hela landet. Därför är det viktigt att lyfta fram landsbygdernas värden och möjligheter. fiske, vindbruk eller med att tillhandahålla tjänster och kollektiva nyttigheter. Konsekvenserna för lands- bygdernas företagande och boende måste noga prö- vas innan förändringar sker av regler som påverkar Regeringen vill öka människors makt över sin vardag ägande- och nyttjanderätten för mark och vatten. och deras möjligheter att påverka samhället. Männis- kor på landsbygden har ofta ett stort engagemang för sin bygd. Det är viktigt att landsbygdsbefolkningens En ny politik för det civila samhället 134 Landsbygdernas föreningsliv är starkt och det är en röst hörs och att ungdomars engagemang, intressen viktig sammanhållande social och ekonomisk kraft och kunskaper tas tillvara för att utveckla landsbyg- som bör bevaras och utvecklas. Riksdagen beslu- derna. Föreningslivet är ofta en stark ekonomisk och tade i mars 2010 om propositionen En politik för det social kraft, som genom initiativ och ideellt arbete civila samhället prop. 2009/10:55. Denna politik synliggör landsbygderna och främjar utvecklingen. ersätter den tidigare folkrörelsepolitiken. Målet På små orter har föreningar en viktig roll, inte bara för för politiken är att förbättra villkoren för det civila barns och ungdomars aktiviteter och fritid, utan för samhället som en central del av demokratin. Syftet hela bygdens utveckling. är att i högre grad göra människor delaktiga och bidra till samhällsutveckling och välfärd. Vidare Många upplever landsbygderna som attraktiva mil- ska kunskap om det civila samhället fördjupas och jöer att bo i eller besöka under längre eller kortare spridas. I propositionen visas på den viktiga roll perioder. Attraktiviteten hänger ofta samman med som den sociala ekonomin och det civila samhäl- natur- och kulturmiljön. Möjligheterna att bruka utan lets organisationer kan ha i landsbygderna, bland att förbruka naturresurserna för att skapa tillväxt och annat genom att driva samhällsservice som annars arbetstillfällen i alla delar av Sverige ska utvecklas. skulle riskera att försvinna. Landsbygdernas sociala och ekonomiska utveckling bygger i högre grad än Krav på åtgärder för att säkerställa en hållbar utveck- tätortens på ett samspel mellan privata, offentliga ling, formulerade som miljökvalitetsmål eller skötsel- och ideella insatser. Lösningar kan finnas i alterna- mål för att bevara natur- och kulturvärden, ger också tiva driftsformer och samspel mellan kommunen, nya affärsmöjligheter för landsbygdsföretagare. näringslivet och föreningslivet. Landsbygdernas särskilda förutsättningar och möj- u Regeringen främjar aktivt det civila samhällets ligheter förbises och underskattas många gånger i utveckling. I landsbygderna är det civila samhäl- politik och samhällsplanering. Goda förutsättningar let ofta starkt och det är en viktig sammanhål- för aktörer på den lokala nivån att påverka kommu- lande social och ekonomisk kraft som bör beva- ras och utvecklas. nala, regionala och nationella planerings- och utveck- lingsfrågor kan ytterligare stärka utvecklingskraften i olika landsbygder. Markanvändningen genomgår Det statliga stödet till idrotten 135 hela tiden stora förändringar. Jord- och skogsbruket Regeringen överlämnade i februari 2009 en propo- blir till exempel allt viktigare för produktion av bio- sition Statens stöd till idrotten prop. 2008/09:126 till massa för bland annat energiändamål. Många andra riksdagen med förslag om det framtida stödet till landsbygdsföretag är också markberoende, till exem- idrotten. Riksdagen har i maj 2009 antagit mål för pel de som arbetar med landsbygdsturism, jakt och statens stöd till idrotten. Syftet är att ge möjlighe- 55
  • ter för flickor och pojkar, kvinnor och män att mo- vecklingsarbetet ger goda förutsättningar för tionera och idrotta för att främja en god folkhälsa, ett ökat antal företag och jobb i landsbygderna. att stödja en fri och självständig idrottsrörelse samt att ge flickor och pojkar, kvinnor och män positiva Landsbygdsorganisationernas betydelse upplevelser av idrott som underhållning. för lokal mobilisering 139 u Regeringen främjar idrottsrörelsen. Den har stor betydelse för många landsbygder, bland an- Den kunskap om, och förståelse för, landsbygder- nat kan den bidra till den lokala utvecklingen nas förutsättningar som dess organisationer kan och till en bättre folkhälsa. tillföra i exempelvis olika planerings- och besluts- processer är av stor betydelse för att säkerställa ett heltäckande och fullgott beslutsunderlag. Att full- göra denna roll som landsbygdernas röst innebär 136 De idéburna organisationernas betydelse och den sociala ekonomin samtidigt kostnader vilket gör att det i vissa fall kan vara motiverat med ekonomiska bidrag. Riks- De idéburna organisationerna spelar en stor roll i organisationen Hela Sverige ska leva har beviljats landsbygderna, bland annat vad gäller service och ett kraftig höjt bidrag till totalt 41 miljoner kronor infrastruktur. För att stärka den ideella sektorn under 2008-2010. Bidraget ska bland annat använ- och tydliggöra rollerna mellan denna och staten das till insatser som stimulerar lokal mobilisering, beslöt regeringen år 2007 att inleda en dialog med lokal utveckling och lokala servicelösningar. Reger- idéburna organisationer inom det sociala området. ingen beviljade i april 2009 Skärgårdarnas Riksför- Den 23 oktober 2008 fattade regeringen beslut om bund 1,5 miljoner kronor för förbundets verksam- en överenskommelse mellan regeringen, idéburna het med att stimulera och stödja lokal utveckling organisationer inom detta område samt Sveriges i landets skärgårdsområden under 2009. Ansökan Kommuner och Landsting. Överenskommelsen om medel för 2010 bereds för närvarande. har gemensamma vägledande principer samt åt- u viktig förutsättning för en levande dialog En gärdsplaner för respektive part, och syftar till att mellan offentliga aktörer och landsbygdernas främja framväxten av en större mångfald av utfö- invånare är att det finns aktiva organisationer rare och leverantörer inom hälso- och sjukvården som kan föra landsbygdernas talan. samt omsorgen. Regeringen har också ställt medel till förfogande för att stimulera ungdomar att en- gagera sig i områden med låg organisationsgrad. I Ett utvecklat uppdrag till resurscentra för kvinnor april 2010 avser regeringen att efter ett drygt års Regeringen har vidtagit ett flertal åtgärder för att 140 dialog med organisationer inom integrationsområ- stärka jämställdheten i det regionala tillväxtarbe- det fatta beslut om ännu en överenskommelse. tet. En av dessa åtgärder är ett förlängt och utveck- u idéburna organisationerna har stor betydelse De lat uppdrag till Tillväxtverket att fördela verksam- för utvecklingen i många landsbygdsområden. hetsbidrag till resurscentra för kvinnor, samt att på olika sätt stödja deras verksamhet. Regionala och lokala resurscentra för kvinnor finns i de flesta län 137 Allmänna samlingslokalers betydelse över hela landet. Målet med den statliga finansie- för landsbygdernas utveckling ringen är att bidra till jämställdhet i det regionala För 2009 har cirka 32 miljoner kronor anslagits till tillväxtarbetet genom att synliggöra kvinnors vill- allmänna samlingslokaler för bland annat lands- kor, och att öka deras inflytande. Ett viktigt insats- bygdens förenings- och kulturliv. I propositionen område i uppdraget syftar till att förbättra kvin- En politik för det civila samhället prop.2009/10:55 nors villkor i våra landsbygdsområden. anges att stödet till allmänna samlingslokaler är u Genom det förlängda och utvecklade uppdraget långsiktigt viktigt eftersom de allmänna samlings- till Tillväxtverket kan resurscentrens roll stär- lokalerna utgör en infrastruktur för det civila sam- kas och deras förutsättningar att verka och nå hället, föreningslivet och demokratin. resultat öka. u Tillgången till allmänna samlingslokaler är en viktig förutsättning för landsbygdernas utveck- ling och attraktivitet. Ökat inflytande för ungdomar i landsbygderna Alla ungdomar ska ha tillgång till välfärd och in- 141 flytande. Regeringen arbetar för att främja ungas 138 Leadermetoden stärker den lokala nivån inflytande. Regeringskansliet har gjort en kart- För att nyttja landsbygdsområdenas utvecklingspo- läggning av hur bland annat ungdomars medverkan tential behövs innovativa och sektorsövergripande tillgodoses i arbetet med landsbygdsprogrammet arbetsformer. Ett sextiotal så kallade Leaderområ- på lokal och regional nivå. Den halvtidsutvärde- den har bildats. Det innebär att praktiskt taget alla ring av landsbygdsprogrammet, som ska redovisas landsbygder kommer att omfattas av Leaderarbetet, i november 2010, kan ge ytterligare kunskap om vilket avsevärt stärker det lokala inflytandet över de ungdomars medverkan i genomförandet av pro- offentliga utvecklingsinsatserna för landsbygderna. grammet. Årligen anslås cirka 340 miljoner kronor av offent- u Målsättningen är att öka ungas inflytande i liga medel för Leaderarbetet. landsbygderna. u Leadergrupperna stärker det lokala inflytandet över de offentliga utvecklingsinsatserna för landsbygderna. Den lokala förankringen i ut- 56
  • 142 Ökat lokalt inflytande i samhällsplaneringen Regeringen menar att den lokala nivåns roll i den utveckling i strandnära lägen. Vissa av de nya reg- lerna började dock gälla redan den 1 juli 2009. kommunala översiktplaneringen är viktig. Den 23 u Syftet är att skapa en mer flexibel strandskydds- mars 2010 överlämnades propositionen En enklare lagstiftning som kan anpassas till och gynna lands- plan- och bygglag prop. 2009/10:170. I den föreslås bygdsområden där exploateringstrycket på strand- att kommunens invånare ska lyftas fram tydligare nära områden är lägre än i storstadsområden. i syfte att stärka det demokratiska inslaget i arbe- tet med översiktsplaner. Det planeringsunderlag som redovisas i samrådet ska vara av betydelse från Förbättrad bostadsfinansiering genom garantiorganisationer 144 nationell, regional, mellankommunal eller annan synpunkt. De nuvarande bestämmelserna att be- Bostadskreditnämnden (BKN) har analyserat frå- rörda myndigheter och sammanslutningar som har gan om underlättande av finansiering av bostäder ett väsentligt intresse av översiktsplaneringen ska i landsbygdsområden. Det kan bli svårt att få lån ges möjlighet att delta i samrådet tydliggörs i för- av bankerna i landsbygdsområden då byggkost- slaget till ny plan- och bygglag. Med sammanslut- naderna blir högre än det av bankerna beräknade ningar avses såväl bransch- och intresseorganisatio- belåningsvärdet som är kopplat till det bedömda ner som lokala föreningar och grupper. Sambanden marknadsvärdet för huset. Det innebär krav på mellan översiktsplanen och till exempel regionala mycket höga kontantinsatser och borgensåtagan- tillväxt- och utvecklingsprogram, länsplaner för den. Utifrån BKN:s analys har regeringen uppdra- transportinfrastruktur, de transportpolitiska må- git åt BKN att undersöka förutsättningarna för hur len, miljökvalitetsmålen och regionala klimat- och ett antal pilotprojekt skulle kunna byggas upp runt energistrategier har tydliggjorts i förslaget till den om i landet. Uppdraget ska redovisas senast den 31 nya plan- och bygglagen. De mellankommunala oktober 2010 frågorna har fått ökad betydelse för översiktspla- Syftet med pilotprojekten är att stimulera fram- u neringen, inte minst genom behovet av förnybar växten av kreditgarantiorganisationer inom energiproduktion och en mer transport- och ener- bygg- och bostadssektorn. gieffektiv samhällsstruktur. Vidare har Riksantikvarieämbetet på regering- ens uppdrag lämnat två rapporter med förslag till En stärkt äganderätt 145 nationellt genomförande av den europeiska land- Regeringen har lämnat förslag som innebär höj- skapskonventionen. I december 2009 lämnade re- ningar av den ersättning som betalas vid expropria- geringen en skrivelse till riksdagen med förslaget tion och andra åtgärder där fastigheter tas i anspråk att den europeiska landskapskonventionen bör med tvång. Förändringarna avser ersättningsbe- ratificeras i Sverige utan författningsändringar. I stämmelserna i expropriationslagen (1972:719) och förslaget anges även att en ratificering bör kom- i de andra lagar som hänvisar till dessa bestäm- bineras med ett utvecklingsarbetet avseende land- melser. Det föreslås bland annat att det ska göras skapskonventionens tillämpning i Sverige. ett schablonpåslag på expropriationsersättningen med 25 procent av fastighetens marknadsvärde el- u Den lokala nivåns roll i samhällsplaneringen är ler marknadsvärdeminskning. viktig. Därför ska berörda sammanslutningar, det vill säga bransch- och intresseorganisatio- Förslagen syftar till att stärka äganderätten och u ner, lokala föreningar och grupper med ett vä- har sin bakgrund i att de som exproprierar nu- sentligt intresse av kommunens utveckling, ha mera allt oftare utgörs av enskilda, som driver möjligheter att delta i arbetet med kommunal sin verksamhet i vinstsyfte. planeringen. Vård av natur- och kulturmiljöer som affärsidé 146 143 Ett mer flexibelt strandskydd gynnar Sveriges landsbygder Lokal förvaltning av natur- och kulturmiljöer samt goda förutsättningar för företag inom naturvårdsen- Se även insats 7 Regeringen överlämnade 2009 en proposition treprenad och andra miljörelaterade verksamheter till riksdagen om ett mer flexibelt strandskydd, är grundbultar i regeringens miljöarbete. Under Strandskyddet och utvecklingen av landsbygden prop. perioden 2007–2013 används årligen cirka en mil- 2008/09:119. Regeringens förslag har inriktning- jard kronor inom landsbygdsprogrammet för köp en att utveckla ett ändamålsenligt strandskydd av natur- och kulturmiljötjänster av lantbrukare. som beaktar behovet av utveckling i hela Sve- Totalt anslås cirka tre och en halv miljarder kronor rige, särskilt i många landsbygder, samtidigt som årligen till miljöåtgärder inom landsbygdsprogram- ett långsiktigt skydd av strändernas natur- och met. Programmet har från och med år 2010 för- friluftsvärden inte äventyras. Förslaget innebär stärkts med ungefär 1 miljard kronor. Dessa resurser utökade möjligheter att anlägga strandnära bebyg- används främst för satsningar inom miljörelaterade gelse i glest befolkade delar av landet med riklig områden som klimat, förnybar energi, vattenför- tillgång till obebyggda stränder. Åtgärden syftar till valtning och biologisk mångfald. Regeringen har att möjliggöra utveckling i landsbygdskommuner bland annat via regleringsbrev givit Naturvårdsver- genom att skapa attraktiva miljöer för turism eller ket med flera organisationer i uppdrag att utveckla annan näringsverksamhet, boende eller helgvistel- näringslivets engagemang inom området biologisk se. Från och med den 1 februari 2010 gäller den nya mångfald. Vidare finns ett samverkansprogram för strandskyddslagstiftningen avseende landsbygds- markägare med metoder för skydd av natur. 57
  • Ett resurseffektivt och miljömässigt Genom insatser i landsbygdsprogrammet stimu- u lerar regeringen landsbygdsföretagens utveck- hållbart fiske 149 ling av verksamheter inom naturvårdsentre- Under Sveriges ordförandeskap i EU:s ministerråd prenad och annan miljörelaterad verksamhet. 2009 har förordningar om fiskerikontroll, kvoter Detta ger förutsättningar för tillväxt och jobb och regleringar antagits. Ytterligare åtgärder för på landsbygden samtidigt som möjligheterna att ökad selektivitet och skydd av torskbestånden i så- uppnå miljökvalitetsmålen stärks. väl Västerhavet som Östersjön antogs, liksom EU:s Östersjöstrategi. Nationellt har riktade skrotnings- kampanjer genomförts för att minska överkapaci- 147 Natur- och kulturmiljön som bas för ett diversifierat näringsliv teten i det bottennära fisket, det vill säga fiske ef- ter bland annat torsk. En utredning har tillsatts för Landsbygdernas natur- och kulturresurser ger före- att lämna förslag om förändrad fiskerilagstiftning. tagen unika utvecklingsmöjligheter. Genom insat- Uppdraget ska redovisas senast den 15 juni 2010. ser i landsbygdsprogrammet som främjar utveck- ling och diversifiering av landsbygdernas näringsliv u Genom utveckling och förstärkning av regelver- stimuleras ett hållbart nyttjande av landsbygdens ket för fiskeriförvaltningen främjas en återupp- natur- och kulturresurser. Berörda myndigheter byggnad av fiskbestånd och ett långsiktigt håll- har också fått i uppdrag att utveckla en samver- bart fiske. Detta möjliggör ett bevarande och en kan mellan natur- och kultursektorerna och de utveckling av ett småskaligt kustnära fiske av areella näringarna för en helhetssyn på landsbyg- betydelse för skärgårdarna. dernas natur- och kulturresurser. Insatserna inom landsbygdsprogrammet pågår som planerat under 2007–2013. Fiskevård 150 Regeringen verkar aktivt för att vårda och stärka u att ytterligare uppmuntra och påskynda För fiskbestånden genom bland annat det statliga en diversifiering av landsbygdernas näringsliv fiskevårdanslaget. Anslaget fördelas till stor del stimulerar regeringen genom insatser i lands- regionalt och blir på så vis en viktig komponent bygdsprogrammet utveckling av affärsmöjlig- i landsbygdens utveckling och i ett hållbart nytt- heter med natur- och kulturmiljö som bas. jande av naturresurserna. u Regeringen stödjer en långsiktig fiskevård vilket 148 Viltförvaltningen Regeringen hargivit Naturvårdsverket och Statens är en viktig förutsättning för utvecklingen av yrkesfiske, fritidsfiske, fisketurism och vatten- veterinärmedicinska anstalt i uppdrag att utarbeta bruk i många landsbygdsområden. ett nationellt viltövervakningsprogram som in- tegrerar populations- och sjukdomsövervakning. Regeringen avser att lämna en proposition om en ny älgförvaltning före sommaren 2010. Natur- vårdsverket ska ta fram en nationell förvaltnings- plan för vildsvin. Riksdagen beslutade år 2009 om en regeringsproposition om en ny rovdjursförvalt- ning varvid man inrättade Viltförvaltningsdelega- tioner för att stärka det lokala inflytandet. År 2009 ökade viltskadeanslaget tillfälligt med 20 miljoner kronor samt ökade med 10 miljoner för perioden 2010–2012. u Viltförvaltningen påverkar landsbygdernas att- raktivitet som möjligheten att bedriva företag i landsbygderna. Regeringen har därför vidtagit en rad åtgärder för att förbättra viltförvaltningen. 58
  • 59
  • 60 Foto: Elliot Elliot/Johnér
  • 7. En landsbygdssäkrad organisation I strategin för att stärka utvecklingskraften i Sveriges landsbygder fokuseras på den nationella nivåns roll och verksamhet och bidrag till detta arbete. Att fortsätta att förbättra samordningen av nationella insatser och frågor som har betydelse för tillväxt och utveckling i Sveriges landsbygder är prioriterat. Nya myndigheter för nationell och regional konkurrenskraft 152 Ansvaret för landsbygdsfrågor har under 2009 överförts till två nya myndigheter, Tillväxtverket Ett framtida effektivare arbete för att tillvarata och och Myndigheten för tillväxtpolitiska analyser stärka landsbygdernas utvecklingskraft kräver in- och utvärderingar, Tillväxtanalys. De ansvarar satser av många aktörer på olika samhällsnivåer. bland annat för landsbygdsfrågor inom den regio- Genomförandet av insatser sker i stor utsträckning nala tillväxtpolitiken och näringspolitiken. Den på lokal och regional nivå. I strategin för att stärka kvalificerade samhällsekonomiskt inriktade ana- utvecklingskraften i Sveriges landsbygder fokuseras lysverksamheten inom Jordbruksdepartementets ansvarsområden har också omorganiserats. på den nationella nivåns roll och verksamhet och bi- drag till detta arbete. Att fortsätta att förbättra sam- u Regeringen bedömer att den nya myndighetsor- ordningen av nationella insatser och frågor som har ganisationen leder till positiva effekter genom att gles- och landsbygdsfrågor i större utsträck- betydelse för tillväxt och utveckling i Sveriges lands- ning integreras i en tydligare myndighetsstruk- bygder är prioriterat. På så sätt kan en ökad effekti- tur för nationell och regional konkurrenskraft. vitet och ett bättre resursutnyttjande uppnås. Reger- ingen har därför vidtagit organisatoriska åtgärder och andra aktiviteter för att säkerställa ett fortsatt starkt Utökat nordiskt samarbete kring landsbygdsfrågor 153 engagemang för landsbygdsfrågorna, inte minst inom Regeringskansliet. Ett strategiskt utvecklingsarbete för tillväxt i landsbygder sker i samtliga nordiska länder. Inom ramen för Nordiska ministerrådets samarbetspro- 151 Stärkt samordning av arbetet med landsbygdsfrågor i Regeringskansliet gram för regionalpolitik (2009–2012) bildades en nordisk arbetsgrupp för landsbygdsutveckling år Regeringens inriktning är att, i de frågor där det 2009. Arbetet leds av Regeringskansliet (Närings- är relevant, på ett bättre sätt än hittills införliva departementet). En seminarieserie pågår där semi- landsbygdsperspektivet som en naturlig del i alla narier kring relevanta landsbygdsfrågor, bland an- politiska områden och att skapa mervärden genom nat kommersiell service, har genomförts i Norge, samverkan mellan olika områden. För att lyckas Sverige och Finland. Ytterligare ett seminarium i med detta har regeringen skapat en arbetsgrupp Danmark samt gemensamma projekt och analys- med deltagande från nästan alla departement inom arbeten planeras. Regeringskansliet. u Regeringens anser att det är av stort värde att u Genom en stärkt samordning av arbetet med utveckla formerna för kunskaps- och erfaren- landsbygdsfrågor inom Regeringskansliet stärks hetsutbyte mellan de nordiska länderna när det och tydliggörs landsbygdsperspektivet inom alla gäller hur tillväxtförutsättningarna i landsbyg- politikområden. derna kan främjas. 61
  • 154 Uppföljning av regionalt arbete för olika landsbygder Fortsatta dialoger om landsbygdernas utveckling 156 Tillväxtverket har fått regeringens uppdrag att Regeringen för en aktiv och kontinuerlig dialog följa upp goda exempel i det regionala arbetet för om landsbygdsutveckling med medborgare, nä- olika landsbygders tillväxt och utveckling. Re- ringsliv, ideella organisationer, kommuner och re- dovisning av arbetet sker i maj 2010 i form av en gioner och berörda myndigheter på såväl nationell, spridningskonferens. regional som lokal nivå. u Regeringen anser att det är viktigt att goda erfa- u Dialogerna bidrar till att skapa förutsättningar renheter från det regionala tillväxtarbetet följs för ett effektivare samarbete mellan olika nivå- upp och sprids till berörda aktörer. er och till att vidareutveckla en helhetssyn och en god förankring av det fortsatta arbetet med landsbygdsfrågor inom olika områden. 155 Uppföljning av landsbygdsprogrammet En viktig del av insatserna i regeringens strategi för att stärka utvecklingskraften i Sveriges lands- bygder genomförs inom ramen för landsbygdspro- grammet 2007–2013. Landsbygdsprogrammet följs upp och analyseras årligen. Regeringen har beslu- tat att genomföra en halvtidsutvärdering av lands- bygdsprogrammet under 2010. u Uppföljningen syftar till att säkerställa ett effek- tivt genomförande av Landsbygdsprogrammet. 62
  • Stödområden för vissa regionala företagsstöd Kartan visar stödområden för vissa regi- onala företagsstöd. Förklaring: Stödom- råde A är grönt och stödområde B apri- kos. (Anm. Luleå, Umeå och Sundsvalls tätorter ingår inte i något stödområde.) För mer information besök Tillväxtverkets webbplats: www.tillvaxtverket.se Stödområde A Stödområde B 63
  • www.regeringen.se/naring 64