Your SlideShare is downloading. ×
Rapport barnens luftmiljö
Rapport barnens luftmiljö
Rapport barnens luftmiljö
Rapport barnens luftmiljö
Rapport barnens luftmiljö
Rapport barnens luftmiljö
Rapport barnens luftmiljö
Rapport barnens luftmiljö
Upcoming SlideShare
Loading in...5
×

Thanks for flagging this SlideShare!

Oops! An error has occurred.

×
Saving this for later? Get the SlideShare app to save on your phone or tablet. Read anywhere, anytime – even offline.
Text the download link to your phone
Standard text messaging rates apply

Rapport barnens luftmiljö

475

Published on

Politisk rapport från Centerpartiet. Observera datum på rapporten - politiken är en föränderlig värld.

Politisk rapport från Centerpartiet. Observera datum på rapporten - politiken är en föränderlig värld.

Published in: News & Politics
0 Comments
0 Likes
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

No Downloads
Views
Total Views
475
On Slideshare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
0
Actions
Shares
0
Downloads
2
Comments
0
Likes
0
Embeds 0
No embeds

Report content
Flagged as inappropriate Flag as inappropriate
Flag as inappropriate

Select your reason for flagging this presentation as inappropriate.

Cancel
No notes for slide

Transcript

  • 1. Låt barnen andas frisk luft 6 förslag som räddar liv och värnar barnens hälsa september 2006 www.centerpartiet.se
  • 2. Svenska miljömål får ”sur gubbe” Nyligen kom Miljömålsrådet med sin årsrapport för 2006. I den konstaterar de att miljömålet ”Frisk luft” kan komma att bli mycket svårt att nå inom den utsatta tiden. Därför ändrar Miljömålsrådet sin bedömning för luftmålet från gult till rött, eller till en ”sur gubbe”. Miljömålsrådets årsrapport ”Miljömålen på köpet, de Facto 2006” tecknar en dyster helhetsbild. Av 16 svenska miljömål får 7 ”sura, röda gubbar” och övriga ”gula, rak-munnade gubbar”. Den gula gubben betyder att miljömålet kommer att kunna nås inom tidsramen men att ytterligare förändringar och/eller åtgärder krävs för att man ska lyckas. Den röda gubben betyder att målet är mycket svårt att nå i tillräcklig utsträckning inom den tidsramsom satts upp. När nästan hälften av de svenska miljömålen får röd gubbe är det en nedslående dyster bild som Miljömålsrådet presenterar av regeringens miljöarbete. 5000 svenskar dör i förtid på grund av luftföroreningar Trots att utsläppen minskat är luftföroreningssituationen i många svenska tätorter fortfarande inte tillfredsställande. Särskilt oroande är det att halterna av åtskilliga luftföroreningar inte har fortsatt att minska de senaste åren. Den främsta orsaken till att luftkvaliteten i tätorterna fortfarande är dålig är biltrafiken, som ökar varje år. Bilarnas andel av de totala utsläppen i städerna har stadigt vuxit, och när det gäller kolväten, kolmonoxid och kväveoxider har bilarna blivit den helt dominerande utsläppskällan. En stor andel av luftföroreningarna kommer också från omgivande länder och ju längre söderut i landet man kommer desto större blir den påverkan. Det visar än en gång på behovet av ett starkare miljöarbete inom EU och i andra internationella sammanhang. Svenska Miljöinstitutets (IVL) beräkningar tyder på att varje år drabbas fler än 5000 personer av 1 en för tidig död på grund av luftföroreningar . I hela Europa beräknas cirka 400 000 personer dö i förtid varje år på grund av dålig luft. Det kan jämföras med att varje år dör omkring 500 svenskar i trafiken, enligt Vägverkets statistik. 5000 dödsfall motsvarar en förkortad förväntad livslängd med omkring tio månader för varje svensk. 1 Enligt IVL:s rapport B1667 2
  • 3. Det är inte acceptabelt att storstadsbor ska tvingas betala med sina liv för att luftföroreningarna är så stora. Extra hårt drabbas sjuka och äldre. En studie vid Johns Hopkins-universitetet i Baltimore visar att de som är 65 eller äldre löper 30 procent högre risk för hjärtsvikt om de utsätts för bilavgaser eller partiklar från vägbanan, även om exponeringen sker under kort tid. Genom att minska luftföroreningarna skulle vi kunna rädda 100 liv om året i Göteborg och 230 liv i Stockholm2. Faran med förorenad luft är känd sedan länge, och det är ett av skälen till att exempelvis Världshälsoorganisationen (WHO) upprättat krav för att begränsa mängden partiklar i luften och till att EU antagit ett ramdirektiv för luftkvalitet. Barn är inte ”små vuxna” Eftersom barn är växande individer är de ofta känsligare för miljöföroreningar än vuxna. Barn är inte ”små vuxna”, utan har högre andningsfrekvens och andas in mer luft per kroppsvolym än vad vuxna gör. Därför får barn i sig mer miljöföroreningar än en vuxen under en dag. Dessutom kan barn vara speciellt sårbara för föroreningar p.g.a. sin tillväxt och utveckling. Luftföroreningar påverkar exempelvis barns luftvägar, och hämmar lungornas utveckling. Den som vuxit upp i förorenade områden löper ökad risk för sämre lungfunktion som vuxen. Enligt Miljömålsrådets uppföljning, de Facto 2005, kan svenska innerstadsbarn löpa en fördubblad risk för sänkt lungfunktion, om resultaten från studier i andra länder överfördes till svenska förhållanden. Ansvaret för att övervaka luftkvaliteten och se till så att inte miljökvalitetsnormerna överskrids vilar på kommunerna. Många av de mätningar som görs genomförs i gaturummet, ofta 20 meter upp i luften för att få ett ”urbant bakgrundsvärde”, men den luftkvalitet man mäter på den höjden är något helt annat än den som man andas in någon meter över marken. Ett barn som leker vid sidan av en väg, eller sitter i en vagn, andas i princip direkt in det som kommer ur bilarnas avgasrör eller det som virvlar upp från vägbanan. Dessutom är det värt att påpeka att 2 Enligt den europeiska studien APHEIS 3
  • 4. svenska barn bara tillbringar 10-20 procent av den tid de vistas utomhus på lekplatser. Den övriga tiden leker barnen på gator, parkeringsplatser och liknande. Många städer klarar inte kraven Flera av våra större städer kämpar mot förorenad luft i stadsmiljön och de ekonomiska prioriteringarna för att åtgärda problemen görs sällan vare sig av lokala politiker eller av staten. Många svenska städer klarar inte av att uppfylla de miljökvalitetsnormer som finns för kväveoxid och partiklar. Systemet med miljökvalitetsnormer regleras framförallt i Miljöbalkens 5:e kapitel och är främst till för att i förebyggande syfte och varaktigt skydda människors hälsa eller miljön. Om det behövs för att klara miljökvalitetsnormerna kan ett åtgärdsprogram upprättas. Åtgärdsprogrammet kan inkludera alla typer av verksamheter som påverkar föroreningssituationen, alltså även verksamhet som inte är tillståndspliktig exempelvis för att styra om trafiken från vissa gator där kvävedioxidhalten överstiger normen. För att komma till rätta med de höga halterna av kvävedioxid på vissa orter har beslut fattats om att inrätta sådana åtgärdsprogram för Göteborg, Helsingborg, Malmö, Stockholm, Umeå och Uppsala. Stockholms stad bryter mot lagen Många stockholmare lever i tron att Stockholmsluften är ren och att den luft vi och våra barn andas inte orsakar några större hälsoproblem. Tyvärr är den ”sanningen” felaktig. När det gäller miljökvalitetsnormer för inandningsbara partiklar (PM 10 och PM 2,5) bryter Stockholms stad i själva verket mot lagen. Hornsgatan på Söder i Stockholms innerstad är den gata som har bland de högsta partikelhalterna i hela Europa. Bara ett stenkast därifrån ligger Högalidsparken, som kryllar av liv och rörelse och där många barn leker varje dag. Halterna är allra högst på senvintern, vilket beror på att partiklar bildas och virvlar upp när vägbanan slits av bilarnas dubbdäck i kombination med sandning och saltning. Allra värst är situationen vintertid när vägbanorna samtidigt är torra. 4
  • 5. Klimatarbete och luftmiljöarbete går hand i hand Centerpartiet har tillsammans med Allians för Sverige föreslagit en massiv satsning på klimatforskning och klimatinvesteringar omfattande 1 miljard kronor, utöver anslagen i dagens statsbudget. En stor del av denna satsning kommer att gå till att ställa om till förnybara fordonsbränslen, eftersom biltrafiken har en betydande roll för utsläppen av växthusgaser. Samtidigt har de stor påverkan på den lokala luftmiljön. I arbetet med att hejda det globala miljöhot som växthuseffekten utgör, bland annat genom omställning till förnybara fordonsbränslen, är det viktigt att inte den lokala luftmiljön åsidosätts. För Centerpartiet är det en självklarhet att framtidens bränslen vare sig ska förändra vårt klimat eller riskera vår hälsa. Omställningen till förnybara fordonsbränslen är en möjlighet att också satsa på forskning och teknikutveckling för att minska utsläppen av kväveoxider och partiklar vid motorernas förbränning. Centerpartiets förslag I den här rapporten presenterar Centerpartiet sex förslag som förbättrar luften i våra städer. Syftet är att minska riskerna för människors hälsa och förbättra möjligheterna för att vi ska kunna nå miljökvalitetsmålet ”Frisk luft”. Förslagen ska ses som ett bidrag till den miljöpolitik som Allians för Sverige tänker genomföra efter ett maktskifte, som bör syfta till att vi ska få se fler ”gröna glada gubbar” i Miljömålsrådets framtida granskningar. 1. Inför ett särskilt investeringsbidrag för att förbättra storstadsluften Det behövs en nationell satsning för att förbättra storstadsluften. En ny satsning bör sättas i sjön, liknande den som finns för klimatinvesteringar (KLIMP), men med den skillnaden att investeringsbidrag för att förbättra luftmiljön ska riktas till de kommuner och regioner som gör åtgärder som leder till bättre luft i städerna. Åtgärderna ska följa kraven i EU:s ramdirektiv för luftkvalitet. Investeringar som ska kunna räkna med att få del av investeringsstödet är exempelvis etablering av spårtrafik i stadskärnor, kollektivtrafiksatsningar och satsningar på trafikleder som avlastar trafiksituationen i stadskärnorna. Investeringsbidraget ska kunna ges som ett bidrag på upp till 50 procent av den totala investeringskostnaden. Övriga 50 procent ska bekostas på konventionell väg genom t ex kommunerna och Vägverket. Investeringsbidraget bör delas ut årligen och Naturvårdsverket bör 5
  • 6. ges i uppdrag att upprätta kraven och göra bedömningen av ansökningarna. Till en början bör 300 miljoner kronor per år avsättas till ett investeringsbidrag för bättre luft i storstäderna. 2. Ja till trängselavgifter Centerpartiet tror på ekonomiska styrmedel som parkeringsavgifter och trängselavgifter för att komma till rätta med orimliga trafikproblem i våra storstäder. Ekonomiska styrmedel innebär en marknadsekonomisk, liberal lösning på ett stort miljöproblem, vilket är att föredra framför förbudspolitik. Var och en ska kunna göra sin egen prioritering. Ekonomiska styrmedel innebär att man sätter ett pris på rätten att ta upp plats på stadens gator och rätten att förorena luften där. Samtidigt måste alternativ byggas ut för dem som väljer att inte använda bilen. Centerpartiet är positivt till att använda ekonomiska styrmedel, men besluten om att göra det måste vara en lokal fråga som varje kommun själv får besluta om. Vi vill ge möjlighet för de kommuner och regioner som så önskar att införa miljöavgifter i trafiken. Avgifternas utformning och hur intäkterna skall användas ska bestämmas av respektive kommun eller region. Avgifternas bör differentieras i förhållande till fordonets miljöbelastning. Ekonomiska styrmedel ska kunna vara flexibla, beroende på luftföroreningshalt den aktuella dagen eller beroende på trafikbelastning. Centerpartiet i Stockholms stad säger ja till trängselavgifter. Det finns inte minst demokratiska brister i hur det försök som nyligen genomförts utvecklades och beslutades, men principen om att i ökad omfattning använda ekonomiska styrmedel i stockholmstrafiken är bra. Därför kommer Centerpartiet i Stockholms stad att rekommendera stockholmarna att rösta ja till trängselskatter i höstens folkomröstning. 3. Ge länsstyrelserna/regionerna ansvar för att samordna mätningar av luftkvalitet Idag är det kommunerna själva som bekostar och utformar de mätningar som ska göras av luftmiljön. Dessutom har kommunen ansvar för att finansiera eventuella åtgärder för att förbättra tätortsluften. Tyvärr skapar den ordningen en intressekonflikt hos kommunerna, som inte gagnar en sund luftmiljö. En regional samordning skulle kunna undvika denna intressekonflikt. 6
  • 7. 2004 föreslog Naturvårdsverket ett system där länsstyrelserna skulle ha ansvar för att samordna mätningar av luftkvalitet i tätorterna i det egna länet (förslaget fanns med i den så kallade MIKSA-rapporten). Det är en modell som prövats i andra länder, och i exempelvis Tyskland och Österrike har länen huvudansvaret för att mäta luftkvaliteten. Den modell Naturvårdsverket föreslog visade sig ha starkt stöd både bland Länsstyrelserna och i kommunerna, men regeringen har ännu inte tagit ställning till förslaget. Däremot samarbetar man ändå i många regioner framgångsrikt i så kallade Luftvårdsförbund, där man tar fram emissionsdatabaser och utvecklar spridningsmodeller. En ny regering bör göra verklighet av det förslag utredningen la, så att vi får en mer tillförlitlig utvärdering av städernas luftkvalitet. 4. Höj skrotningspremien för gamla bilar Gamla bilar har en betydligt större negativ påverkan på tätortsluften än nyare bilar. Att föryngra bilparken är alltså ett viktigt miljöpolitiskt mål. Den svenska bilparken är tyvärr en av de äldsta i Europa. För att föryngra bilparken bör skrotningspremien användas mer effektivt, framför allt för att minska andelen äldre bilar utan katalysator. Enligt Bil Sweden står gamla bilar bara för 3–5 procent av trafikarbetet men för nästan 50 procent av utsläppen av vissa hälsofarliga avgaser. Därför är det oerhört viktigt att snabbt förnya bilparken, för att t.ex. minska partikelutsläppen. En ny regering bör snarast införa en tidsbegränsad stimulans för skrotning av gamla bilar, genom att höja skrotningspremien från 1 700 kronor till 4 000 kronor, under en begränsad tid. Den höjda skrotningspremien skall riktas mot bilar som inte är avställda och som inte uppfyller det katalysatorkrav som infördes 1989. För övriga delar av bilparken ska gällande ersättningsnivåer fortsätta gälla. Från och med den 1 januari 2007 finns det förslag om att ersätta systemet med bilskrotningspremier med ett utökat producentansvar, i enlighet med EU-direktivet för uttjänta bilar. Ett förslag om hur ett nytt system ska se ut har varit ute på remiss och regeringen har aviserat att riksdagen ska fatta beslut under hösten 2006. Centerpartiets inställning är att det vore bra med ett enhetligt system som omfattar alla bilar och där det är tydligt vem som har ansvar för att gamla bilar skrotas ut och tas omhand på ett miljöriktigt sätt. Men det är viktigt att 7
  • 8. övergången till ett nytt system inte bromsar skrotningstakten av riktigt gamla bilar (de bilar som inte uppfyller 1989 års katalysatorkrav), utan att ett nytt system istället påskyndar den processen. 5. Stärk barnperspektivet i stadsplaneringen Barnens luftmiljö måste ges större vikt i stadsplaneringen. Många kommuner är noga med bullernivåer när man till exempel planerar förskolors gårdar, men det är sällsynt att luftmiljöns betydelse vägs in i stadsplaneringen. Än mindre tar man hänsyn till var barn i realiteten spenderar sin tid, eller tänker på hur barnens luftmiljö påverkas när man planerar nya gator eller parkeringsplatser. Kommunerna måste ta ett större ansvar för att beakta konsekvenserna för luftmiljön och hur förändringar i stadsmiljön kan förväntas påverka luftmiljösituationen, särskilt vid planering av den fysiska miljö som många barn vistas i. 6. Miljökontrollera alla lekplatser Sedan 1 januari 1999 ska alla lekplatser säkerhetsbesiktigas varje år, enligt den nya svenska standard som då trädde i kraft. Besiktningen ska göras av någon som har kunskap om lekplatsstandarden. Men det finns inga krav på att kontrollera miljön vid våra lekplatser. Därför föreslår vi att säkerhetsbesiktningen ska kompletteras med ett antal miljöparametrar som kan ge en översiktlig bild av lekplatsens miljö, som till exempel halten av kväveoxider och bullernivå. 8

×