Your SlideShare is downloading. ×
Öppenhet för tillväxt
Upcoming SlideShare
Loading in...5
×

Thanks for flagging this SlideShare!

Oops! An error has occurred.

×
Saving this for later? Get the SlideShare app to save on your phone or tablet. Read anywhere, anytime – even offline.
Text the download link to your phone
Standard text messaging rates apply

Öppenhet för tillväxt

1,092

Published on

Politisk rapport från Centerpartiet. Observera datum på rapporten - politiken är en föränderlig värld.

Politisk rapport från Centerpartiet. Observera datum på rapporten - politiken är en föränderlig värld.

Published in: News & Politics
0 Comments
0 Likes
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

No Downloads
Views
Total Views
1,092
On Slideshare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
0
Actions
Shares
0
Downloads
0
Comments
0
Likes
0
Embeds 0
No embeds

Report content
Flagged as inappropriate Flag as inappropriate
Flag as inappropriate

Select your reason for flagging this presentation as inappropriate.

Cancel
No notes for slide

Transcript

  • 1. Öppenhet för tillväxt 20 punkter för ett spännande, attraktivt och företagsamt Sverige Juli 2006 www.centerpartiet.se
  • 2. Inledning Sverige har haft sina största framgångar när vi har varit öppna för omvärlden och dess impulser. I en tid av snabb globalisering av ekonomin ligger vårt lands trygghet i att bejaka förändringen. Vi behöver en tydlig strategi som bygger på ekonomisk och värdemässig öppenhet och som gör Sverige till ett attraktivt land både för investeringskapital, arbetare och kreatörer. Vår vision är att Sverige ska vara attraktivt av tre skäl: Ett välkomnande land, där alla som vill bidra genom arbete och investeringar tas emot med öppna armar oavsett varifrån de kommer. Ett företagsamt land, där det går att bli rik på sitt arbete och sitt entreprenörskap. Ett roligt och kreativt land, där människor vill bo och där det är lätt att få och utveckla idéer samt bedriva forskning. Vi svenskar behöver bli fler om vi ska klara en bra välfärd och ekonomisk utveckling. Liksom andra ekonomiskt utvecklade samhällen har vi låga födelsetal och en snabbt åldrande befolkning. En betydande invandring krävs för att hålla en bra proportion mellan personer i förvärvsaktiv ålder och personer i behov av vård, omsorg och pensioner. Inom några decennier kommer konkurrensen om arbetskraft sannolikt att bli betydande mellan europeiska länder, USA och övriga OECD-länder, Kina och Japan. Från år 2050 beräknas världens samlade befolkning minska. Ökad invandring kan tyckas vara ett paradoxalt recept i ett läge när Sverige har problem med växande utanförskap. Men antalet arbeten är inte begränsat utan bestäms av de förutsättningar som ges av bl.a. den ekonomiska politiken. Sverige behöver både minska det växande utanförskapet och öka tillgången på personer som kan och vill arbeta genom invandring. När EU utvidgades till 25 länder den 1 maj 2004 var det bara tre av de gamla EU-länderna som inte införde övergångsregler för att begränsa invandring av nya EU-medborgare. Sverige hörde – trots regeringens motstånd – till dessa. Men anstormningen av invandrare från öst uteblev. Den ökade inflyttningen kan knappt uppfattas i statistiken och består av högst 5.000 personer, huvudsakligen från Baltikum och Polen. Sverige visade sig inte vara särskilt attraktivt att flytta 2
  • 3. till. Istället flyttade 345.000 personer till Storbritannien och 83.000 till lilla Irland (vilket motsvarade en ökning av den förvärvsaktiva befolkningen med 4 procent). Centerpartiet anser att det här är en varningssignal för att Sverige håller på att hamna på efterkälken i internationaliseringen. Sverige hör inte till de länder som utbildade personer helst flyttar till för att bygga sin framtid. Och de som kommer hit tas inte tillvara. Sverige hör inte till de länder där investerare helst satsar sina pengar i nytt företagande. Och Sverige blir allt mindre attraktivt för forskare och företag att bedriva sin forskning och utveckling i. Sverige måste vända denna allvarliga utveckling. Det är nödvändigt om det ska finnas vårdare åt de allt fler äldre och för att vi ska ha råd att betala äldreomsorgen. Det är också en förutsättning för att vi ska klara den skarpa internationella konkurrensen på ett bra sätt. Sverige måste med andra ord få en större invandring och en bättre fungerande integration för att på ett bra sätt klara globaliseringen. Centerpartiet har hämtat inspiration från bl.a. Kanada, ett land som valt att tydligt bejaka invandring och öppenhet som patriotiska värderingar. Detta p.g.a. en politisk samsyn om att dessa faktorer både främjar landets ekonomiska utveckling i en globaliserad ekonomi, och bidrar till ett sunt och humanistiskt samhällsklimat. Kanada visar vägen till hur man kan skapa ett hållbart och vänligt liberalt samhälle genom att förena frihet, socialt ansvar och en stark gemensam värdegrund. I denna rapport fokuserar vi på de delar av en modern tillväxtpolitik som har att göra med migration och innovation. Vi gör utblickar i Kanada och USA för att hämta inspiration. Därefter presenterar vi 20 reformförslag. Andra delar av politiken som också behöver reformeras för att denna öppenhetsstrategi ska bli lyckosam lämnas därhän i denna rapport eftersom vi fört fram dem i andra sammanhang. 3
  • 4. Den kanadensiska modellen Den kanadensiska samhällsmodellen utmärker sig för att kombinera fem policyelement som vi i svensk politisk debatt ofta sett som oförenliga : - En stark och kontinuerlig invandring - Ett öppen och liberal ekonomisk politik - En välfardsstat av västeuropeiskt snitt som kompletteras och stärks av - Ett starkt och levande civilsamhälle med stort volontärsengagemang. - En relativt stark värdegrund och nationell identitet som bygger på öppenhet, tolerans OCH ett aktivt medborgerligt ansvarstagande för sitt samhälle och sina medmänniskor. Det starka civilsamhället och samlingen kring en gemensam värdegrund skapar ett inkluderande samhälle där man på samma gång minskar social utslagning, håller tillbaka kränkande och begränsande fördomar och uppmuntrar såväl nya som gamla medborgare att utveckla sin potential i både sin egen och sitt samhälles tjänst. Att värdegrunden är bredare än att bara omfatta en positiv inställning till invandring visas av att Kanada införde homoäktenskap redan 2004. Kanadas migrationspolitik har tilldragit sig uppmärksamhet under det senaste decenniet, bl a därför att den medfört uppkomsten av nya ekonomiska mönster i stilla havsområdet när bl a ett stort antal hongkong-kineser flyttade till Kanadas västkust inför det kinesiska maktövertagandet. Kanada är välkomnade mot invandring i ordets fulla mening. Kanada har en befolkning på drygt 30 miljoner invånare. Varje år tar landet emot omkring 225.000 invandrare. Kanada har en mycket medveten strategi när det gäller invandringen. Det handlar om en kombination av egenintresse, humanitära skäl och landets historiska identitet. Politiken utformas i det uttalade syftet “att utvinna de maximala fördelarna från invandring” och att “berika och stärka det Kanadensiska samhället”. Men också att återförena familjer, rädda liv och skydda personer som förföljs eller fördrivits från sina länder. Från dessa målsättningar har man fastställt en strategi som innebär att landet ska ha en hög och relativt jämn invandring på upp till en procent av befolkningen. Man eftersträvar en blandning av tre invandrarkategorier: Den största gruppen är ekonomisk invandring eller arbetsinvandring och uppgår till cirka 60 procent. Till den gruppen hör personer som flyttar till Kanada för att 4
  • 5. arbeta eller driva företag. Ungefär 20 procent av invandringen består av familjeåterföreningar och ytterligare 20 procent består av flyktingar enligt Geneve-konventionen. Arbetsinvandringen sker via ansökningar som görs från hemlandet. De sökande bedöms enligt kriterier som är mätbara, relevanta och därigenom – enligt regeringen – rättvisa. Det handlar om ålder, utbildning, yrkeserfarenheter, språkkunskaper och eventuell anknytning till Kanada. Det dubbla syftet med urvalsprocessen är att säkerställa nyttan för Kanada och invandrarens möjligheter att hävda sig i sitt nya land. Integration i Kanada Integrationen i Kanada fungerar av allt att döma betydligt bättre än i Sverige. Arbetslösheten bland de invandrade är inte högre än bland övriga befolkningen. Vissa grupper av flykting- invandrare behöver något fler åtgärder. I huvudsak sköts dock integrationen av arbetsmarknaden och det civila samhället som är mycket välkomnande och snabbt drar in invandrarna i olika volontärsaktiviteter. Ett intressant exempel på Kanadas sätt att mobilisera civilsamhället är att man kan bilda medborgargrupper som tar ansvar för en viss flykting och arbetar med dennes introduktion i samhället. En positiv effekt av arbetskraftsinvandringen är att kanadensarna är vana vid att betrakta nya kanadensare som resurspersoner samtidigt som majoriteten av de invandrade har ett tydligt fokus på att genom sitt arbete skapa sig en bättre framtid i det nya landet. Andelen traumatiserade är lägre. Inställningen från myndigheter och föredömet från andra minskar säkerligen risken för fördjupade trauman samt passivisering. Integrationen underlättas sannolikt av det nya landets positiva och välkomnande attityd. Ett talande exempel är att tjänstemännen som tar emot nyanlända vid flygplatserna skakar ihand och säger: Välkommen hem! Medborgarskap beviljas efter tre års vistelse efter genomgånget prov om grundläggande kunskaper om Kanadas historia, geografi, samhälle och språk. Därefter är man inte längre invandrare utan kanadensare. 5
  • 6. Alltsedan sjuttiotalet har lagar om likabehandling varit i kraft och myndigheterna arbetar medvetet såväl med bemötandefrågor som för att förhindra diskriminering. Undersökningar tyder också på att det är relativt ovanligt att invånare i Kanada upplever diskriminering på grund av sitt etniska ursprung (Etnic Diversity Report 2002). Andra faktorer som underlättar integrationen är förstås den stora efterfrågan på arbetskraft. Sysselsättningen i Kanada har stigit med 40 procent under de senaste 20 åren och med 10 procent de senaste fem åren. Det är en takt som till och med är högre än den snabba befolkningstillväxten varför Kanada har en växande brist på arbetskraft (OECD). Kanadas invandring bidrar till tillväxt, samtidigt som tillväxten och den dynamiska ekonomin i en positiv spiral bidrar till att göra Kanadas invandring relativt oproblematisk. Integration i Minnesota Ett kompletterande perspektiv på framgångsrik integration kan hämtas i Benny Carlssons jämförelse av somaliska invandrare i Sverige och i den amerikanska delstaten Minnesota. Antalet “somalier” i huvudstaden Minneapolis är ungefär lika stor som i Sverige. I Minneapolis är sysselsättningsgraden omkring 60 procent medan den för motsvarande grupp i Sverige är omkring 23 procent. I Minnesota finns 800 företag som drivs av somalier. I Sverige är samma siffra 38. I Minnesota har somalierna fått namn om sig att vara “hard-working” medan gruppen i Sverige ofta får bli själva symbolen för integrationspolitikens misslyckande. Minnesota är en delstat som på många sätt liknar Kanada. Välfärden är bättre utbyggd och de sociala attityderna mer liberala än i många andra amerikanska delstater. Men samtidigt är förstås skillnaden mot Sverige stor när det gäller företagsklimat, skattenivåer och det offentliga stödet. Både Kanada och USA har en stor fördel av att majoritetsspråket är engelska som många invandrargrupper – t. ex. somalier – ofta har vissa förkunskaper i. Somaliernas sociala organisering i Minnesota följer mönstret för många invandrargrupper genom den amerikanska historien. De har bosatt sig, samarbetat och företagat i kluster. Detta har enligt forskarna både för- och nackdelar. Till nackdelarna hör att tillägnandet av språket och 6
  • 7. andra kunskaper i det nya landet kan försenas. Men det finns också fördelar genom att man kan tillhöra ett starkt nätverk. Information om jobb sprider sig snabbt och man hjälper varandra att hitta jobb. För företagen finns det ofta en naturlig kundkrets. Nätverket ger också socialt och ekonomiskt stöd och innebär ett skydd mot diskriminering. En följd av den positiva utvecklingen har möjligen också blivit att somalierna i Minnesota fått större självförtroende och blivit mindre defensiva genom sina framgångar. Det bäddar för att de kulturella konflikterna blir mindre och att invandrarna får lättare att förhålla sig till och känna sig hemma i sitt nya land. Vad kan vi lära av Kanada och Minnesota? Självklart har Kanada och Minnesota speciella sociala och historiska förutsättningar som underlättar invandring och integration. I ett land som byggts upp av invandrare från olika länder blir inte uppdelningen i “vi och dom” lika tydlig och synlig. Man är stolt över att vara en nybyggarkultur och väl införstådd med invandringens fördelar. Det är mindre naturligt för befolkningens majoritet att känna att landet är deras exklusiva tillhörighet som måste skyddas mot främlingar. Engelskan och franskan är också språk som många invandrare har vissa grundkunskaper i. Men det finns också likheter. Både Sverige och Kanada är glest bebodda länder med stora naturtillgångar, sviktande födelsetal och åldrande befolkning. I båda länderna finns en social kultur som historiskt bygger på samarbete och ett starkt civilsamhälle, även om den svenska folkrörelsetraditionen i mycket högre grad har övertagits av staten. Tanken att alla människor är lika mycket värda har en ovanligt stark förankring i båda länderna. Därför är det troligt att Sverige har större förutsättningar än många andra europeiska länder att ta lärdom av det kanadensiska exemplet. Men eftersom Sverige under lång tid minskat dynamiken i ekonomin och det sociala livet kräver detta betydande förändringar. För det första behöver Sverige öka den ekonomiska dynamiken så att fler företag och fler arbetstillfällen kan växa fram. Men om det görs kan också Sverige satsa på en kraftigt ökad 7
  • 8. invandring av personer som vill arbeta och driva företag i vårt land. Kombinationen av en dynamisk ekonomi och större invandring kan bli självförstärkande och öka potentialen till tillväxt och internationell konkurrenskraft. Antalet arbetstillfällen är inte begränsat. Ju fler personer som anställs och ju fler företag som startas, desto större blir efterfrågan på varor och tjänster. Samtidigt växer skatteunderlaget för en bibehållen social trygghet. Sverige har också speciella förutsättningar genom vårt medlemskap i EU som innebär fri arbetskraftsinvandring från alla EU-länder. Det selektiva inslaget i Kanadas invandringspolitik ter sig lite för slutet för Sveriges syn på rättvisa och solidaritet. Därför måste en “öppen” arbetskraftsinvandring vara huvudingången vid invandring. Men det utesluter inte att man också tillämpar ett system med ansökningar av “green cards” som kan genomföras från hemländerna och som ger ett garanterat uppehållstillstånd. En stor skillnad mellan Sverige och Kanada torde vara att Kanada i dagsläget är mycket mer attraktivt som mål för invandrare. Den låga inflyttningen av personer från de nya medlemsländerna i EU tyder på att Sverige ingalunda är så attraktivt som vi kanske vill tro. En svag och ofta diskriminerande arbetsmarknad och negativa signaler från politiker och myndigheter är inte lockande. Att Sverige ter sig attraktivt för asylsökande har sannolikt mer att göra med att andra länder stramat åt villkoren. Våra förutsättningar i framtiden är dock inte sämre än Kanadas vars bistra klimat och glesa befolkning vi delar. Är Sverige välkomnande, efterfrågas arbetskraft, bekämpas diskriminering och utstrålar vi dynamik, öppenhet och modernitet så kan Sverige bli ett verkligt attraktivt invandrarland. Men då måste vi satsa helhjärtat. Detta är också ett skäl till att vi i Sverige bör vara försiktiga med inslag som signalerar hård selektion och misstroende mot invandrare. Vi måste erbjuda ett helhjärtat välkomnande. Invandringen bör liksom i Kanada både bestå av humanitär invandring av flyktingar och anhöriga som av personer som flyttar hit av det huvudsakliga skälet att Sverige är ett bra land att arbeta, företaga, forska och bygga sig en framtid i. En invandring som helt domineras av flyktingar/anhöriga riskerar att stämpla gruppen som offer. Ett starkt element av 8
  • 9. arbetsinvandrare är bra eftersom det är personer som omedelbart kan komma i jobb och göra en positiv insats. De bryter offerstigmatiseringen i myndigheters, arbetsgivares och allmänhetens ögon. Partierna i Alliansen har kommit överens om ett bra regelverk för arbetsinvandring som bygger på att personer ska kunna komma till Sverige och söka jobb. De som lyckas får fast uppehållstillstånd. Centerpartiet anser att detta förfarande bör kompletteras med en kvot personer som ges uppehållstillstånd efter kanadensisk modell – dvs. utifrån en bedömning av deras förmåga att snabbt hitta sysselsättning och finna sig till rätta i Sverige, även om de inte redan har hittat ett arbete. Dessa två inkörsportar för arbetsinvandrare kompletterar varandra och kan troligen locka olika kategorier. Enligt OECD är det alltmer vanligt att EU-länder använder sig av högre utbildning som ett sätt att locka till sig personer med hög kapacitet. Sverige är här ett paradoxalt undantag. Å ena sidan erbjuder vi utbildning på mer generösa grunder och upplåter en större andel av våra studieplatser än de flesta andra EU-länder. Å andra sidan är det ofta mycket svårt för de färdigutbildade studenterna som så önskar att få stanna kvar i Sverige efter avslutadfe studier. Detta behöver självklart ändras. Det kan tyckas paradoxalt att Centerpartiet samtidigt vill öka invandringen och minska arbetslösheten och utanförskapet bland de som redan bor i Sverige. I praktiken är det dock två sidor av samma mynt. Med rätt politik kan arbetsmarknaden i Sverige expandera snabbt. Och oavsett vad vi vill så kommer återflödet av förtidspensionerade, långtidssjukskrivna, långtidsarbetslösa och socialbidragstagare inte att ske över en natt. Nya jobb som kan besättas av motiverad och kompetenta personer kommer att generera ytterligare flera jobb. Samtidigt kan en kulturförändring påbörjas som ökar arbetsglädjen och viljan att vara med. Det är en kraft som kan bidra till att fler personer som slagits ut från arbetsmarknaden på nytt ser chansen. För de människor av utländsk härkomst som på grund av diskriminering och passivisering har slagits ut från arbetsmarknaden eller aldrig kommit in på den, kommer inspirationen från framgångsrika landsmän att verka eggande och hoppingivande. 9
  • 10. Inriktningen på den svenska migrationen bör förändras på följande sätt: 1. Det bör övervägas om Sverige inte bör införa ett invandringsmål på samma sätt som vi har mål för andra strategiska politikområden. Över tid skulle ett tillskott på omkring en procent av befolkningen år vara en lagom genomsnittsnivå. 2. Inkörsport 1: Ett regelverk för arbetsinvandring där personer kan komma till Sverige för att söka arbete under en begränsad tid och beviljas uppehållstillstånd om de lyckas. 3. Inkörsport 2: Ett green-card-system som kan sökas från hemlandet efter kanadensisk modell. Skapa en kvot på minst 20.000 uppehållstillstånd per år för denna väg till arbetskraftsinvandring. Green-cards fördelas efter kriterier som ålder, utbildning, yrkeserfarenhet och språkkunskaper. 4. Inkörsport 3: En generös flyktingpolitik. Det bör bl. a bli möjligt att söka asyl direkt från ursprungslandet. Personer som ansöker om asyl ska ha möjlighet att “växla över” i något av spåren för arbetsinvandring. Anhöriginvandring bör fortgå enligt dagens regelverk. 5. Utländska studenter som studerar eller forskar i Sverige skall få rätt att stanna kvar efter sina studier för att arbeta eller forska. 6. Gör medborgarskap tillgängligt efter tre år med permanent uppehållstillstånd. Integrationspolitiska slutsatser Människor som kommer till Sverige från andra länder innebär ett enormt tillskott till vårt samhälles sociala, ekonomiska och kulturella dynamik. En förutsättning för att tillvarata det tillskott som människor från andra länder bär med sig är en fungerande integration i det svenska samhället. Här spelar skillnaden mellan ett öppet eller slutet samhälle en avgörande roll. Det öppna samhället skall avspeglas i såväl attityder som regleringar för företagande och arbetsrätt. Det öppna samhällets metod kan göra skillnaden mellan huruvida en människa som kommer till Sverige från annat land blir företagare eller bidragstagare. Centerpartiet vill ha ett bättre klimat för arbete och företagande så att alla människor, oavsett från vilket land man kommer, lättare kan starta företag och leva på frukterna av sitt eget arbete. Med ett eget arbete växer människors egenmakt och engagemanget i samhället ökar. Vi tror att integration skapas bäst underifrån, av människors eget samarbete i vardagen, inte genom specialinsatser av bekymrat välvilliga politiker och byråkrater. Vi tror att integrationspolitiken handlar mer om att riva hinder än om att utforma och genomföra 10
  • 11. byråkratiska åtgärder. En politik som präglas av öppenhet ger goda förutsättningar för människor att påverka sitt eget liv, oavsett från vilket land man kommer. I invandrartäta områden finns ofta en kreativitet och ett stort företagande, även om den bild som speglas i media är ofta mörk och negativ. Många människor med utländsk bakgrund har svårt att få arbete men tvekar inte att starta eget. Både i Kanada, USA och Europa har invandrarägda företag bidragit till den ekonomiska tillväxten. I många fall har de lyft nedgångna områden och genom sina kontaktnät internationaliserat de lokala ekonomierna. Det välstånd företagen skapar sprider sig till andra människor med invandrarbakgrund och stärker medlemmarnas ställning i samhället. Närvaron av invandrarföretagare har dessutom bidragit till att den lokala ekonomin har blivit än mer internationaliserad i en rad länder och på en rad orter. Konsumenter på orten har fått möjlighet att köpa utländska varor, företag på orten kan sälja sina produkter utomlands och dessutom har investeringar från utlandet stimulerat den ekonomiska tillväxten och internationella nätverk etablerat sig där det tidigare inte har funnits några. Erfarenheterna från Kanada och USA tyder på att den i svensk debatt ofta förekommande ambitionen att ”sprida ut” de nya svenskarna är en återvändsgränd. Integrationspolitiken måste bygga på de invandrades egna drivkrafter och att ge goda förutsättningar. ”Invandrartäta” områden är inget entydigt problem om de har en fungerande ekonomi och arbetsmarknad. Visst kan språkinlärningen försenas något, men det torde mer än väl uppvägas av att individerna kan dra nytta av ett levande kontaktnät och anknytningen till områdets ekonomi. Det måste bli enklare för asylsökande att arbeta under tiden de väntar på besked om uppehålls- tillstånd. Det kräver bättre information till asylsökande om var det finns lediga jobb, men också ett bättre samarbete mellan migrationsmyndigheter, kommuner, organisationer och företag. Det kan bidra till att fler asylsökande får ett arbete. Idag måste en person åka till sitt hemland och söka svenskt arbetstillstånd om personen fått ett jobb under en Sverigevistelse. Centerpartiet vill istället att man ska kunna ansöka om arbetstillstånd på plats i Sverige. 11
  • 12. Ett problem vid introduktionen på arbetsmarknaden är att det tar tid att skaffa sig de kunskaper som krävs för att fungera väl på en ny arbetsmarknad. Det kan också vara mer komplicerat för arbetsgivare att bedöma arbetsförmågan hos någon som nyss anlänt till Sverige. Båda dessa faktorer gör att det kan vara svårt att hitta ett jobb. Centerpartiet vill därför att de s.k. nystartsjobben ska gälla under de tre första åren i Sverige för dem som beviljats uppehållstillstånd. Arbetsförmedlare upplevs av många invandrare som inkompetenta och ovilliga att bistå den sökande till arbete. Centerpartiet vill öppna för privata alternativa arbetsförmedlingar som kan fungera parallellt med de offentliga. Detta kan särskilt gynna människor med invandrarbakgrund eftersom förmedlingar med rätt kompetens och kunskap då kan bistå den arbetssökande. Naturligtvis ska inte människor med invandrarbakgrund gå till en specifik ”invandrararbetsförmedling”, men det vore önskvärt med fler förmedlingar som förstår vilka dörrar som måste öppnas för att få in invandrare på arbetsmarknaden. Vi tror att en ökad konkurrens bland arbetsförmedlingarna kan bidra till att arbetssökande behandlas utifrån de behov man har som individ. Vi vill också pröva möjligheterna att införa någon form av jobb- och utvecklingsgaranti där samhällsnyttigt arbete och utvecklande aktiviteter ska garanteras alla som under viss tid sökt socialbidrag. Detta gäller naturligtvis oavsett bakgrund. Inga människor ska behöva leva på bidrag en längre tid. Garantin ska upphandlas av bemannings- och uthyrningsföretag som startar bemanningspooler, men även frivilligorganisationer ska kunna delta i detta förfarande. Jobb- och utvecklingsgarantin ska bestå av två delar, samhällsnyttigt arbete och en utvecklingsdel, bestående av exempelvis språkinlärning, informationsförmedling och yrkesorienterade kurser. Jobb- och utvecklingsgarantin är en form av övergångssysselsättning, som så snart som möjligt ska slussa den arbetslöse till den öppna arbetsmarknaden. Ersättningen, för dem som deltar, ska ligga något högre än socialbidraget. Liksom i Kanada bör det civila samhället – privatpersoner, föreningsliv, religiösa samfund - ges ett utrymme i integrationsarbetet. Vi vill undersöka möjligheten att införa någon form av integrationspeng och ge den nyanlände möjlighet att välja vem som ska organisera och utföra hans eller hennes introduktionsprogram, språkutbildning mm. Pengen bör ej kunna gå till en 12
  • 13. privatperson, men föreningar och företag skulle ha bättre förutsättningar än statliga myndigheter att involvera privatpersoner i introduktionsarbetet. Vart femte företag som startas i landet drivs av en person med invandrarbakgrund. Det innebär att företagsamheten bland nya svenskar är något högre än för dem som är födda och uppvuxna här. Företagande kan också vara en nyckel till integration och ett sätt att bli en del i det svenska samhället. De allmänna bristerna i det svenska företagarklimatet – höga skatter och en omfattande regelbörda – ger invandrarföretagare särskilda svårigheter och minskar deras rättsäkerhet. Regelförenklingar och en ökad servicemedvetenhet från myndigheternas sida är av särskilt stor vikt för invandrares företagande. Många nya svenskar arbetar i den offentliga välfärdsservicen, framför allt äldreomsorgen och vården. Att på allvar bryta upp de offentliga monopolen och öppna för företagande inom vård, äldreomsorg, LSS och barnomsorg genom införande av peng- och fritt-valsystem skulle öppna upp en stor och dynamisk sektor för nysvenskarnas företagande. Centerpartiet vill ha en bättre validering av utländska examina. Flera av dem som har examina från annat land har svårt att få ett arbete i Sverige som motsvarar deras kunskap och kompetens. Det bör införas allmänna tester på de faktiska kunskaper som en person har. Testerna ska erbjudas ofta och vid regelbundet återkommande tillfällen på de flesta av landets högskolor och universitet. Valideringsprocessen ska få ta maximalt tre månader. Också bedömningen av praktiska yrkeskunskaper måste förbättras. En modell som genomförts i Finland där alla har rätt att visa upp sina kunskaper i ett fristående yrkesprov är värd att pröva. Provet ska vara oberoende av hur individen skaffat sig yrkeskunskaperna och erfarenheterna. Liksom i Kanada behöver alla svenska myndigheter och verksamheter ha ett tydligt positivt förhållningssätt till invandring och principen om alla människors lika rätt och värde. Dessa värderingar ska prägla bemötande och myndighetsutövning. Därför bör en öppenhetskod införas. 13
  • 14. Inriktningen på den svenska integrationspolitiken bör förändras på följande sätt: 7. Arbete och aktivitet ska uppmuntras under asylprövningstiden. Den som får arbete ska ha möjlighet att växla spår som beskrivs i punkt 3. Möjligheten för sådana personer att få tillgång till psykolog och annat särskilt stöd måste dock säkras utifrån det individuella behovet. 8. Inför en integrationspeng som gör det möjligt för medborgargrupper, föreningar/samfund och privata arbetsförmedlingar att ta över delar av integrationsarbetet för nyanlända som önskar det. 9. Öppna prov för att validera akademiska eller yrkesmässiga kunskaper ska införas på många platser i landet. Valideringen ska inte behöva ta mer än tre månader. 10. Regelverket för företagare måste förändras och myndigheterna bli mer serviceinriktade. 11. Öppna den offentliga välfärdssektorn för företagande. 12. En jobb- och utvecklingsgaranti bör införas som innebär att alla personer som försörjts genom socialbidrag i mer än två månader ska erbjudas sysselsättning och utbildning. 13. Fler privata arbetsförmedlingar bör startas med möjlighet att bygga upp särskilda kunskaper och nätverk som bättre möter olika gruppers behov och problem. 14. En öppenhetskod ska införas för alla myndigheter. Koden som ska tillämpas aktivt innebär att alla människor har lika värde, utgör en resurs för samhället och ska behandlas med respekt oavsett ursprung, kön, sexuell läggning, handikapp eller ålder. 15. Den offentliga sektorn bör, som man gör i Kanada, i sin upphandling ställa krav på att entreprenörerna arbetar aktivt med mångfaldsfrågorna. Satsning på forskning och innovationer Att stå stark i forskning och kunskap är en nödvändighet för ett land som inte kan konkurrera med låga löner. Att erbjuda attraktiva forskarmiljöer innebär också att man lockar de skarpaste hjärnorna att bosätta sig i landet. Alltfler länder i Europa och världen lägger nu upp ambitiösa forskningspolitiska strategier. Sverige har en lång tradition som något av en vetenskaplig stormakt med forskningsmiljöer och forskare i världsklass inom bl. a. medicin, fysik och bioteknik. Under de senaste åren har dock forskningen gått tillbaka , med urholkade anslag, ökat fokus på anslagsansökningar och dalande siffror på antalet citat i internationella forskningstidskrifter. Det finns många vittnesmål om att etablerade forskningsmiljöer tappar mark och att nettoutflyttningen av unga forskare är ett växande problem. Det behövs en betydligt starkare satsning på forskning än den som vänstermajoriteten föreslagit om vi ska vända trenden och på nytt göra Sverige till det mest attraktiva landet att forska och studera i. Förmögenhetsskatten innebär att många företag och privatpersoner placerar sina resurser i andra länder. Det medför också att Sverige förlorar forskningsintensiva investeringar. Ett avskaffande av förmögenhetsskatten och ett generellt bättre företagsklimat är därför av största betydelse för att stärka Sverige som forskningsnation. 14
  • 15. 16. Ge avdragsrätt för privata donationer till forskningsändamål. 17. Öka den årliga anslagsnivån till den statligt finansierade forskningen med 4 miljarder kronor under perioden 2006-10, exempelvis genom försäljningsintäkterna från statliga bolag och verk. Uppnå målet 1 procent av BNP i statliga forskningssatsningar till år 2014. 18. Inför särskilda tjänster för klinisk forskning där lönen betalas av högskolan men forskaren är stationerad på ett sjukhus. 19. Ge universitet och högskolor som lyckas väl med kommersialisering av forskningsresultat ökade anslag. 20. Inför ett svenskt nobelpris (med annat namn) – en årlig utnämning av de främsta forskarna eller utövarna som är verksamma i Sverige inom medicin, fysik, kemi, ekonomi/samhällsvetenskap och litteratur/konst. Prissumman ska vara på minst fem miljoner kronor per klass. 15

×