Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 2-2013

865
-1

Published on

Centerpartiets medlemstidning - Tidningen C.Nummer 1 år 2013
TEMA: Grön omställning – miljö & klimat

Published in: News & Politics
0 Comments
0 Likes
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

No Downloads
Views
Total Views
865
On Slideshare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
2
Actions
Shares
0
Downloads
1
Comments
0
Likes
0
Embeds 0
No embeds

No notes for slide

Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 2-2013

  1. 1. Hon driver dengröna teknik­revolutionen”Vi ska hittaframtidenstillväxtsaga”Tobias är ung,grön & gruppledareSå får vifler att nappa!tidningen c från centerpartiet • NUMMER 2-2013Grön omställning– miljö & klimatTema:’’13raka:
  2. 2. Möjligheterna är många. Kontakta oss såfår du goda råd för en klok investering.Ola Strivall Johan Hammarqvist010 199 88 53 010 199 88 10ola.strivall@eolusvind.com johan.hammarqvist@eolusvind.comvindkraft sedan 1990Träffa oss påBorgeby Fältdagar26-27 juni!Investera i vindkraft!En investering i vindkraft ger möjlighet attkombinera miljönytta med ekonomisk avkastning.Låt oss berätta mer om hur vindkraft är en lönsaminvestering för din kommun, ditt företag eller digsom privatperson.Eolus Vind AB är Sveriges första kommersiella vindkraftprojektör.Sedan starten har Eolus medverkat vid etableringen av över 400vindkraftverk. Kunder till våra nyckelfärdiga anläggningar ärmarkägare och närboende, lokala företag, ekonomiska föreningaroch vindkraftskooperativ, energibolag, fastighetsbolag, kommuneroch landsting samt institutionella investerare.Listat på First North www.eolusvind.com Tel. 010 199 88 00130507 Tidningen C helsida.indd 1 2013-05-07 10:35:04Möjligheterna är många. Kontakta oss såfår du goda råd för en klok investering.Ola Strivall Johan Hammarqvist010 199 88 53 010 199 88 10ola.strivall@eolusvind.com johan.hammarqvist@eolusvind.comvindkraft sedan 1990Träffa oss påBorgeby Fältdagar26-27 juni!Investera i vindkraft!En investering i vindkraft ger möjlighet attkombinera miljönytta med ekonomisk avkastning.Låt oss berätta mer om hur vindkraft är en lönsaminvestering för din kommun, ditt företag eller digsom privatperson.Eolus Vind AB är Sveriges första kommersiella vindkraftprojektör.Sedan starten har Eolus medverkat vid etableringen av över 400vindkraftverk. Kunder till våra nyckelfärdiga anläggningar ärmarkägare och närboende, lokala företag, ekonomiska föreningaroch vindkraftskooperativ, energibolag, fastighetsbolag, kommuneroch landsting samt institutionella investerare.Listat på First North www.eolusvind.com Tel. 010 199 88 00130507 Tidningen C helsida.indd 1 2013-05-07 10:35:04
  3. 3. No 2-2013en tidning fråncenterpartietredaktionenRedaktionsledarePernilla MelanderAnsvarig utgivareJenny PerssonannonserAlexander WestessonAdviseralexander@adviser.seTel: 040-97 04 38LLarm. Larm. Larm! Två grader. Tre grader. El­ler fyra grader? Prognoserna blir allt dystrare föruppvärmningen av jordens klimat och för vilkaofattbara konsekvenser detta kan föra med sig.Det är bara att inse. Det är på riktigt. Det hjälper inteatt stoppa huvudet i sanden. Men mitt i allt detta mör­ka finns en riktig ljuspunkt. Den ohållbara växthusef­fekt som mänskligheten skapat – den kan mänsklighetenockså sätta stopp för. Och vi kan alla göra vår del.Centerpartiet är det parti som under decennium efterdecennium tagit miljöförstöringen på fullaste allvar. Vianvänder hela registret: hållbara visioner, internationellaöverenskommelser, grön skatteväxling, ny forskning ochfungerande återvinning.Vi har drivit miljöansvaret och den gröna omställ­ningen i valrörelse efter valrörelse. Och vi kommer attgöra det igen år 2014. Inte för att det alltid är den mestpopulära frågan. Inte för att det alltid ger de snabbasteröstvinsterna. Utan för att det helt enkelt är nödvändigt.Etanolen är ett fiasko, ropar någon. Vindkraftverkenär fula, hojtar någon annan. Solvärmen är otillräcklig,mumlar en tredje. Mer skattepengar till mina reaktorer,kräver en fjärde.Men vi lyssnar inte på det örat. Vi lyssnar på någothelt annat. På vattenflödena från de smältande glaciärer­na. På saltvattnet som utplånar öar och tränger in i vat­tenreservoarer. På de ännu ofödda generationernas väd­jan om handlingskraft.Det är ett grönt jobb som kräverså mycket. Djupgående kunskaper.Omsorgsfull pedagogik. Stenhårtförhandlande. Ständig idérikedom.Och ett oändligt tålamod.Någon måste göra jobbet. Så en­kelt och så svårt är det.Ett parti måste göra vad ett partimåste göra.Det evigt gröna jobbetMichael Arthursson10.postadressCenterpartiets riksorganisationTidningen CBox 2200, 103 15 StockholmTel: 08-617 38 00tidningenc@centerpartiet.seprenumerationTel: 08-617 38 00E-post: prenumerationsservice@centerpartiet.seadressändringKontakta ditt distrikt eller ring.Tel: 08-617 38 00TS-Kontrollerad upplaga42 700Tryck: V-TAB, VästeråsMiljöcertifierade enligt ISO141001,certnr. 1410718omslagsbildMatilda Lindeblad (Johnér)14.06.TEMA: Grön omställning– MILJÖ Klimat08. ”Det finns pengar atttjäna på hållbarhet”10. ”Människor måste fåchansen att hänga medi klimatomställningen”12. ”Vi ska hitta framtidenstillväxtsaga” Idéprogrammet i praktiken18. Politikens närvaro säkrardemokratin i kyrkan22. EP-valet 201424. 13 raka medTobias Bernhardsson28. Duellen: Hållbar miljö36. Annies Krönikatidningen C • 3
  4. 4. Ny ordförandei CenterstudenterI samband med denårliga stämman valdeCenterstudenter Han-nes Hervieu till ny för-bundsordförande. Hanefterträder Anna Sand-ström.– Jag är stolt över attha fått detta förtroendefrån stämman ochhedrad att få leda den-na växande del avCenter­rörelsen. Min målsättning är att Centerstudenterska fortsätta att prioritera bättre kvalité i den högreutbildningen och leverera ideologiska svar på de storasamhällsfrågorna, säger Hannes Hervieu.Hannes Hervieu är 24 år och kommer från Stock-holm. Han studerar statsvetenskap och ekonomi vidStockholms universitet.Grattis 100-åringar!Under 2013 firar flera av Centerpartiets lokala ochregionala avdelningar sitt hundrade år. I detta nummergratulerar vi Bräkne-Hoby, Kyrkhult i Blekinge, SorundaCentern och Skaraborg. Känner du till fler jubilarer?Skicka en e-post till tidningenc@centerpartiet.se såfirar vi dem i kommande nummer.Rolf vet mest!Rolf Kvarndal i Skara vann tävlingen om det nya idépro-grammet i extra numret av Tidningen C. Han lyckadespricka in en fullträff. Grattis! Rolf får ett presentkort på500 kronor till profilshopen. Stort tack till alla som bidrogi tävlingen!Enligt sajten Nyheter 24 är Centerpartiets riksdagsleda-möter näst bäst på att twittra i riksdagen. Av Centerpar-tiets 23 riksdagsledamöter är det 16 som twittrar regel-bundet. Totalt landar riksdagsgruppen på 69,6 procent.Twittrar mest gör Kerstin Lundgren och twittrar bäst görFrederick Federley.Kyrkhult i Blekinge är en av partiets 100-åringar som firademed sång, musik och dans. En av många gratulanter var dentidigare riksdagsledamoten Claes Elmstedt.Viktiga framtidsfrågor lyftsfram i lättlästa debattartiklar.Nya ämnen produceras löpande.Hämta Reflektion Dialog fritt påwww.kentjohansson.euNu kan du enkeltbjuda in tilltemamöten ochstudiecirklar!Nya ämnen produceras löpande.I Reflektion Dialogpresenterar Europaparlamen-tarikern Kent Johansson (c)underlag för dialog ochdiskussion.Center­-partisternasom twittrarmest och bäst4 • tidningen C
  5. 5. Jag ringer IngalillHolmberg­, professorvid Handelshögskolani Stockholm, för attfråga om kommunikativtledarskap­.– Kommunikation har alltid­varit viktigt. Däremot ställer varje­tid nya krav på ledarskapet, och idagfinns ett informationsbrus man måste­tränga igenom, både internt ochexternt­.Det kräver tydlighet, och gör detviktigt att kunna uttrycka sig klartoch enkelt. Inte heller Jenny Made­stam, docent i statsvetenskap, ser ettkommunikativt ledarskap som varesig nytt eller specifikt. Däremot be­traktar hon det som typiskt för detpolitiska ledarskapet.– En politisk ledare ska sälja envision, nå många och vinna sinaväljares förtroende. Då måste manbåde verka och synas.Även hon talar om att vår tidbjuder på särskilda utmaningarför en ledare. Förutom önskan omtydlighet finns också en förväntanom öppenhet, man vill kunna chattamed sin partiledare. Tillsammansmed ett stort medialt tryck och allthögre beslutstempo blir det nödvän­digt med enskilda personer som kanrepresentera partiet. Samtidigt finnsockså en önskan om delaktighet, ochatt få vara medoch påverkabeslut. I Center­partiets folk­rörelsetradition kandet bli en svår nöt attknäcka. Eller, om man vill,en dynamisk och spännande miljö.– Diskussionen kring idéprogram­met gjorde många betraktare förvir­rade, men för en organisation som hargrunden i folkrörelsen är det självklartatt alla ska vara med och tycka.Att vara ledare i den typen av or­ganisation kräver både kunskap ochvägledning. Jenny Madestam talar­om vikten av att få skolas in i ettledarskap­, att få befinna sig nära enledare.Men självklart kan man lära sigpå annat sätt också. Sommaren 2011gjorde Centerpartiet en översyn avsin kompetensutvecklingoch kom fram till att detbehövdes ett basprogramför lokala föreningar. Stu­dieförbundet Vuxenskolanfick i uppdrag att ta fram ett ma­terial, och idag finns ett utbild­ningsprogram med sju olika kurser,varav en handlar om ledarskap.Karin Örjes är avdelningschefför Studieförbundet Vuxenskolani Dalarna och en av dem som tagitfram materialet. Ledarskap rymmermånga dimensioner, och det här äri första hand en grundutbildning,men hon menar ändå att det finnsen viktig startpunkt.– Grunden är att förstå sig självoch att kunna ta emot andras re­aktioner på det jag gör och använ­da det.Det är något alla kan lära sig,varje dag möter vi människor somkan ge feedback om vi är öppna fördet. Men för att kunna analysera ochsystematisera våra intryck behövskunskap, inte minst om gruppdyna­mik och konfliktlösning. Och till vissdel modet att våga se sig själv. Men,som sagt, utmaningar belönar.– Blir vi bra på att ge och ta emotkritik finns det ingen gräns för hurmycket vi kan utvecklas. Både somindivider och som parti, avslutarKarin Örjes.Det ska fan vara teaterdirektör, skrev August Blanche i ”Ett resande teatersällskap”,och de flesta ledare instämmer nog ibland. Men utmaningar ger belöningar, ledarskapkan vara båda utvecklande och berikande. Med rätt verktyg kan de flesta nå dit.Text: Annika Eriksson Bild: Hasse Eriksson (Karin Örjes), Orasis foto (Jenny Madestad), iStockNya tider krävernytt ledarskapATT TÄNKA PÅ• Lär känna dig själv och dina drivkrafter• Hitta och respektera andras drivkrafter• Ta emot kritik och gör något konstruktivt av den• Var tydlig med vad du vill• Håll fast vid målet, gör inte ledarskapet personligtKarin ÖrjesJenny MadestamKommunikativt ledarskaptidningen C • 5
  6. 6. TE MA Grön omställning – MILJÖ Klimat– Grön omställning är inte tagel­skjorta och stränga regelverk, det ärinnovation, fler jobb och nya möjlig­heter, säger Lena Ek, och tar en stortugga av äpplet hon har i handen.Vi träffas i hennes ämbetsrum påMiljödepartementet, där ekpanelenär tung men fönstren höga och vida.Lena Ek är sen från en intensiv frå­gestund i riksdagen, men så snart in­tervjun börjar är äpplet glömt.Grön omställning är ett samlings­begrepp för den teknikrevolution vistår inför, men Lena Eks intresse förmiljöfrågor startade inte där.– För mig börjar det med rättvisa.Det är de mest utsatta människor­na som drabbas av dålig miljö, sägerLena Ek.Redan som ung juridikstuderan­de var hon intresserad av mänskli­ga rättigheter och villkoren för utsat­ta människor, och hennes arbete medmiljöfrågor har gjort den drivkraftenstarkare. Hon berättar om hur miljö­gifter drabbar barn, hur svårt det ärför en fattig människa att hitta alter­nativ till en miljöfarlig bostad, hur tu­sentals kvinnor tillbringar sina dagari orenad rök från koleldade ugnar.Men hon berättar också om denglädje ämnet ger henne. Naturen haralltid varit en självklar del av hennesliv, hon är uppvuxen på en gård ochidag äger hon en gård med sin man.Men ju mer hon sätter sig in denkunskap som finns om arter, växt­miljöer, desto mer fascineras hon avdet känsliga men samtidigt livskraf­tiga samspelet mellan allt levande.– Det är något som förenas ossCenterpartister, vi har ett stort rätts­patos och en genuin kärlek till na­turen.Under de tio år Lena Ek arbe­tat med miljöfrågor har hon settområdet förändras. Från att ha haftfokus på att hitta enskilda gifteroch förbjuda dem har man lyftblicken och börjat se de komplice­rade sambanden. Lena Ek talar omhur Olof Johansson introduceradearbetet med kretslopp och på så visla grunden för det systemtänkandesom präglar dagens miljöpolitik,där hållbarhet är nyckelordet. Intebara ekologisk hållbarhet utan ocksåekonomisk och social.Hon driver den grönateknikrevolutionenOljan sinar, arter dör, utsläppen ökar, det finns mycket om kan göra enminister dyster. Men miljöminister Lena Ek är beslutsam och hoppfull.Hon vet vad kreativitet och god vilja kan åstadkomma, och hon tror påmänniskors förmåga att välja rätt i en hållbar riktning.Text: Annika Eriksson Bild: Patrick Trädgårdh (Lena Ek), iStock6 • tidningen C
  7. 7. – När fattiga kvinnor går från des­perat fattigdom till en bättre livssitu­ation skaffar de färre barn vilket i sintur leder till mindre miljöpåverkan.Allt hänger ihop.En viktig del av Lena Eks arbete äratt integrera det här tänkandet i alladepartement. Hon berättar om hurStatskontoret fått i uppdrag att tit­ta på hur myndigheter arbetar medmiljömål och att Riksrevisionengranskar myndigheternas tillämp­ning inom klimatområdet.Hon beskriver ett pussel av insat­ser, forskningsanslag, bidrag, upp­handlingsstöd och utbildningar.– Det finns många styrmedel attvälja bland, det gäller att välja rätt.Jag vill inte förbjuda och begränsa,jag vill knuffa på där det finns godaidéer och öppna för fler alternativ.Som Centerpartist tror jag på män­niskans vilja att handla rätt.Satsningar på den nya teknikenhandlar inte bara om att spara ensargad planets resurser, det handlarockså om att effektivisera och skapakonkurrensfördelar, vilket ytterst gerfler människor arbete. Och företagenhar en nyckelroll. Lena Ek berät­tar om den stolthet hon känner närhon möter företag som förstår ochagerar, och nämner Erikssons arbetemed att räkna in klimateffekt i sinatjänster.Samtidigt blir hon orolig för de fö­retag som inte ser hur utveckling­en brinner i väg. Hon berättar omdet svenska företaget Facit som sål­de räknemaskiner, men inte klaradeteknikanpassningen till datorer, ochbeskriver sitt och många andra öst­götars Facit-trauma.Men även konsumenten är viktigför utvecklingen, och Lena Ek strä­var efter att det ska bli enklast, bil­ligast och roligast att handla miljö­vänligt. Enkelhet uppnår man närföretag och myndigheter gör sitt ar­bete med standardiseringar och ut­veckling av regelverk, samt förmed­ling av konsumentinformation. Närdet krävs kan priser hållas på enmåttlig nivå tack vare bidrag ochsubventioner, och roligt blir det närsnygg design och spännande teknikmöts i nya lösningar.– När den ensamstående heltids­arbetande föräldern kan göra demiljövänliga valen utan att tveka, dåhar vi nått dit vi vill.Lena Ek är medveten om att honarbetar med ett ämne som berörmänniskor inte bara i deraspraktiska val, utan ocksåi deras innersta funde­ringar om livet ochframtiden. De flestamänniskor tänker imiljöperspektiv minstett par, tre gånger perdag. Hon tycker detär viktigt att ifråga­sätta den ödesbe­stämda och tungsintainställning som oftapräglat de här frågorna.– Det är inte förutbe­stämt, vi kan göra något åtsaker. Vi Centerpartister ärinte rädda för framtiden, det ärvårt ansvar att förmedla den vet­skapen och känslan till andra.För även om det handlar om frå­gor som är så avgörande, och är enså stor del av människors vardag, ärLena Ek förvånad över hur lite detpräglar andra partiers arbete. Hontalar om hur viktigt Centerpartietsuppdrag är, att vara den gröna rös­ten som hela tiden påminner om dehär frågorna och vågar se samban­den. Men också att vara det grönaalternativ som söker lösningar därmiljö och tillväxt går hand i hand,och som påminner om de möjlighe­ter utmaningarna för med sig.Det betyder naturligtvis inte atthon inte fördjupar sig i enskilda mil­jöfrågor, och hon berättar om ar­betet med specifika områden somkemikalier, rening av vatten och be­varing av arter. Miljöarbetet är ettträd med många grenar. Men stam­men måste vara stark, om det ska bliett långsiktigt arbete gäller det atthitta livskraftiga processer. Och honåtervänder till Olof Johanssonsarbete med kretsloppstankar, somfungerar än idag och som ger gotthopp om framtiden. En framtid därförsiktighetsprincipen är självklar,där vi har en fossilfri fordonsflotta,där de farliga kemikalierna blir alltfärre, algblomningen slutat och Öst­ersjön börjar kvickna till.Och när jag frågar vad som är typ­iskt för Centerpartistiskt miljöarbetetvekar hon inte.– Praktiskt arbete. I det stora ochdet lilla. Det finns inget bättre sättatt möta framtiden.Miljöminister Lena Ek villatt Centerpartiet ska varadet gröna alternativ somsöker hållbara lösningardär miljö och tillväxt gårhand i hand.tidningen C • 7
  8. 8. TE MA”Det finns pengar att– Vi arbetar med vedfiber, vihar alltid varit medvetna om attskogen måste må bra. Och att manmåste tänka i långa processer. Påsätt och vis har vi alltid haft det härsättet att tänka, säger Marita Sander,ansvarig för hållbarhetskommuni­kation på SCA när vi pratas vid itelefon.Samtidigt kan hon se att företa­get har utvecklats. Hon var inte självmed på 70-talet, men hon har för­stått att SCA, liksom resten av in­dustrin, var väldig produktionsin­riktad. Ett exempel är de intensivaprotester som till sist ledde till att vifick klorfritt papper. I dagskulle det klorfria papperet hafunnits i butik innan någonhann säga kaffefilter.Ett viktigt led i den förändringenär att man börjat arbeta mer syste­matiskt. Det började med miljö, tillexempel i den första miljöredovis­ningen som kom 1998, men med ti­den har man övergått till att prataom hållbarhet. Där ingår miljöfrågoroch kretsloppstankar, men också so­ciala frågor och ekonomi. De senastefem åren har samma förändring bli­vit tydlig även bland kunderna.Men den stora förändringen komnär man på allvar förstod att detfinns pengar att tjäna på hållbarhet,och att det går hand i hand med detutvecklingsarbete som alltid pågåri företag. Alla tillverkande företagvill använda mindre energi för attspara kostnader, vilket leder till etteffektivare utnyttjande av resursermen också en strävan efter förnybarenergi.Det handlar även om ökad kon­kurrenskraft. SCA säljer visserligenFrånmiljöbovtillmiljöhjälteNär elräkningen kommer harnog många önskat ett eget el-kraftverk i trädgården, att varabonde har därför sina fördelar.Hans-Peter Eriksson är mjölk-bonde med egen värme och el.Dessutom har han en plan förhur fördelarna ska nå utanförgårdsgränsen.Text: Annika Eriksson Bild: Monica Eriksson– Vi såg en möjlighet att an­vända vår egen råvara. Sedan är jagväldigt intresserad av teknik, ochdet är nog en förutsättning, sägerHans-Peter Eriksson och skrattar.Han driver ett lantbruk med 70mjölkkor, och det var när han gickpå ett föredrag med en person sombyggt sin egen biogasanläggningsom tankarna på en egen anlägg­ning väcktes.Anläggningen tog ungefär etthalvår att bygga, och rymmer 300kubikmeter. Varje dag pumpar hanin dagsproduktionen om fem ku­bikmeter flytgödsel. I och med detpressas fem kubikmeter färdigpro­cessad gödsel ut.– Den kemiska reaktionen görden mycket effektivare, det är renadynamiten.Gasen leds över till en värme­panna, som står för hela gårdensvärmebehov. I oktober koppladehan dessutom in en sterlingmotor,Marita Sander,ansvarig för håll-barhetskommuni-kation på SCA,ser att mångaarbetssökandeställer krav på ettseriöst och var-aktigt hållbar-hetsarbete.De säljer toalettpapper till Antarktis, blöjor i Boliviaoch hushållspapper i Sverige. För SCA är förändringen självklar del av verksamheten. Och arbetet medden gröna omställningen och hållbarhet har gett vinst,både bildligt och bokstavligt. Text: Annika Eriksson Bild: Olle Holdar8 • tidningen C
  9. 9. tjäna på hållbarhet”som ger två tredjedelar av elbeho­vet. Han har börjat se över resten avgården för att hitta andra energikäl­lor. Målet är att bli självförsörjande,och med tanke på resultaten hittillskommer det även att bli ett överskotttill försäljning.Hans Peter Eriksson berättar omstudieresor till Tyskland och Italien,där anläggningarna är många fler.Men han berättar också om det sto­ra intresse som vaknat i Sverige, ochalla besök han får. Idéerna inspireraräven andra typer av företag och till­sammans med ett par av dessa drivergården provförsök som kan leda rik­tigt långt.Hans Peter Eriksson startadeinte av miljöskäl eller för att skapaarbetstillfällen, och han är glattöverraskad av hur mycket det här ar­betet kan ge. Däremot är han oroligför att samhället i stort inte förstårhur avgörande lantbruket är. För attskapa biogas krävs gödsel av någotslag, från kor, grisar eller höns. Varjeår slutar många bönder, om dethär ska finnas som en möjlighet tillalternativ energi måste den utveck­lingen brytas.– Bönderna har gått från miljöbo­var till miljöhjältar, vi har knappt för­stått det själva. Frågan är hur vi ska fåomgivningen att fatta det också.Mjölkbonden Hans Peter Eriksson hushål-lar med egen värme och el.inte direkt till kunden utan till olikaåterförsäljare och distributörer, mende vill i sin tur kunna garantera attprodukterna tillverkats på ett håll­bart och miljövänligt sätt.– Det här är val kunden gör pånågra sekunder. Då gäller det att ökachansen att det blir just våra pro­dukter som hamnar i kundkorgen.Marita Sander berättar att det påsenare år även blivit tydligt att ar­betssökande ställer den här typenav krav på sin arbetsplats. De före­tag som kan redovisa ett seriöst ochvaraktigt hållbarhetsarbete får heltenkelt större chans att rekrytera demedarbetare man behöver.Men i grunden handlar det alltsåom ett träget och noggrant arbetemed målsättningar, uppföljning ochsjälvkritik. Om man vill kunna ga­rantera att hela verksamheten, frånunderleverantör till transport, följerden leverantörskod man satt uppfinns inga genvägar. Marita Sanderdelar in det i fyra avgörande fakto­rer: lyhördhet, dialog, transparensoch mätbarhet.Lyhördheten gäller naturligtviskonsumenterna, ett intresse av ettläsa av och förstå deras behov. Mendet handlar också om en lyhördhetgentemot omvärlden, med trenderoch förändringar.– Det handlar om att ta in intryckoch omvandla det till en framgångs­rik strategi. Att söka möjligheterna.Dialog hänger tätt ihop med sam­arbete, och gäller kanske i förstahand SCA:s kunder och leverantö­rer. Genom att vara tydlig i sina måloch ställa konkreta krav visar mansin egen riktning, men det gällerockså att respektera och anpassa sigtill andra parters krav.– Transparens är helt avgörande.Varje led måste vara synligt för att viska kunna garantera att det går rätttill.Och här lägger hon till den fjärdestödpelaren, mätbarhet. Varje måloch varje krav måste översättas tillmätbara och tydliga kriterier för attalla ska veta vad som gäller. De sys­tematiska uppföljningarna har dess­utom fört med sig en ökad säkerhet,där man kan upptäcka sådant somslarv, korruption och slöseri. Allastörre SCA-anläggningar rapporte­rar sina resultat till en databas därkunder och andra kan hämta infor­mation.När jag frågar om hon tycker attdet är tungt att arbeta med de härfrågorna tvekar hon lite.– Jag kan inte blunda för fakta, detär klart att jag blir orolig. Det hand­lar om problem vi måste lösa. Menär det något mitt arbete här lär mig,så är det att människan är bra på atthitta lösningar.tidningen C • 9
  10. 10. Vilka är Centerpartiets största framgångari regeringen ur ditt perspektiv som energi­minister?Att Sverige idag, mycket tack vare oss iCenterpartiet, har en långsiktig energipoli­tik som leder till att den förnybara energinbyggs ut väldigt snabbt. Det är inte bara enallmän inriktning utan en energipolitik somfaktiskt levererar. Sedan vi i Alliansen komtill makten har den förnybara energin vuxitmycket kraftigt. Jämfört med 2006 har viidag 700 procent mer vindkraft, 50 pro­cent mer el från biobränslen och dubbelt såmycket förnybara drivmedel.Vad är våra största utmaningar och frågorframöver?Att fortsätta omställningen till ett hållbartenergisystem och minskade koldioxidutsläpp– inte minst på transportområdet. Tack varemålmedvetet arbete har vi i Sverige lyck­ats fasa ut oljan och kolet ur nästan all vårelproduktion och uppvärmning, men våratransporter är fortfarande till nittio procent”Människor måste få chansenatt hänga med i klimatomställningen”TE MAEnergieffektiviseringen är en av vår tids största utmaningar.Här berättar Anna-Karin Hatt, it- och energiminister sedan2011, hur Centerpartiet arbetar för ett hållbart energisystemoch minskade koldioxidutsläpp.Text: Jonas Johansson BILD: Patrick TrägårdhText: Jonas Johansson Bild: Patrick Trädgårdh, iStockEn av våra störreutmaningar är attfortsätta omställ-ningen till ett håll-bart energisystemoch minskade kol-dioxidutsläpp - inteminst inom trans-portområdet.10 • tidningen C
  11. 11. beroende av olja. Det är dåligt förmiljön, klimatet, vår säkerhet, vårförsörjningstrygghet och för våraplånböcker.För Europa och världen handlardet om att vi måste klara av att slåfast nya ambitiösa klimat och ener­gimål. De mål vi nu har för klimat,förnybar energi och energieffektivi­sering sträcker sig fram till 2020 ochvi behöver ha minst lika ambitiö­sa mål för perioden därefter. Därfördriver jag, i de pågående diskussio­nerna i EU, på för att det ska bli så.Det är stora perspektiv. Vad spelardet för roll för mig? Vad kan vi göralokalt?Det som gör verklig skillnad ärnär alla de här stora besluten ochvisionerna blir till konkret handling.De nya lösningarna och den nyaenergin måste tillverkas någonstans.Och vi som medborgare måste frågaefter den. Att vi som individer ärmed och driver på är en förutsätt­ning för att Sverige skall nå någramål och ambitioner.Den politiska nivå som är när­mast oss som medborgare är kom­munen. Idag går många kommunerföre i att sätta ambitioner och stäl­la tuffa krav. Det behövs! På sam­ma sätt som det är bra att kommu­ner och lokalt näringsliv samarbetari olika klimatprojekt och att allt flerav oss sopsorterar och väljer miljö­bil. Alla steg, stora som små, är nöd­vändiga för att vi ska komma framåtoch nå våra mål.Samtidigt är det viktigt att de stegsom tas görs på ett bra sätt och i rätttakt. För den som är beroende av bi­len är inte en snabb chockhöjning avkoldioxidskatten bra, vare sig manska till jobbet eller är en liten före­tagare. Människor måste få chansenatt hänga med i klimatomställning­en. Det förutsätter långsiktighet ochtydliga spelregler. Gör vi det, då kanvi också åstadkomma mycket i sakför miljön. Detta är centerpolitik, attfrämja de förnybara alternativen ochställa om till dem, steg för steg.Finns egentligen gröna jobb?Absolut. Dels finns det ”direkta”gröna jobb som till exempel omfat­tar de som jobbar i de gröna näring­arna eller med miljöteknik. Sedanfinns det alla ”vanliga” företag somkan välja att agera grönare och merhållbart. Ett företag som ABB tillexempel, som är världsledande påkraftöverföring över stora avstånd,är en given del av en grön ekonomi.Likaså Volvo och Scanias miljölast­bilar, eller skogsbruket som levere­rar den förnybara energin.Sverige har mycket att vinna påden gröna omställningen, när intebara vi, utan även resten av värl­den ska ställa om till en mer hållbarframtid. När andra länder ska hittahållbara lösningar ska vi se till så attSverige har många sådana att erbju­da. Så traditionella gröna jobb, mil­jöteknik och nya lösningar kommeratt bli en allt viktigare del av Sveri­ges ekonomi i framöver.Vad skiljer egentligen centerpartietoch miljöpartiet i klimat- och ener­gipolitiken?Det allra viktigaste, nämligenresultaten. När Centerpartiet ochAlliansen kom till makten 2006hade Sverige inget klimatmål. Nuhar vi väldigt ambitiösa klimat- ochenergimål och håller dessutom påatt nå dem.Tittar man på insatserna så har vii Centerpartiet gjort en hel rad medsaker som givit, och ger, konkretaresultat och som bland annat liggerbakom den snabba utbyggnaden avdet förnybara vi nu ser. De gröna el­certifikaten som vi var med om ochskapade redan 2003, och har vårdatsedan dess, ger Sverige stora voly­mer ny förnybar el, till en låg kost­nad för hushållen. Sedan 2006 harelen från bioenergi ökat med femtioprocent och elen från vindkraftensjudubblats. Tack vare andra styr­medel som vi varit med om att tafram minskar nu utsläppen från bi­larna, samtidigt som de blir snåla­re och andelen förnybara drivmedelmer än fördubblats.Vad spelar det nya idéprogrammetför roll?Det spelar stor roll! Det pekar utatt vi måste ställa om till en håll­bar och i slutändan helt förnybarenergiförsörjning, och att det ärbråttom att göra det. Idéprogram­met lyfter också fram omställningenav transportsektorn som en av vårastora frågor här och nu. Nu behövervi centerpartister, på alla politiskanivåer, hjälpas åt att se till så att idé­erna också omsätts i praktiken.– Sedan Alliansen tillträdde 2006 har viväldigt ambitiösa klimat- och energimåloch håller dessutom på att nå dem, sägerAnna-Karin Hatt, it- och energiminister.tidningen C • 11
  12. 12. TE MAHur ser ert uppdrag ut?Vi är en organisation för unga före­tag inom tillväxtorienterad miljötek­nik med ett femtiotal medlemsföre­tag spridda i hela landet. Vi hjälpertill att plocka fram uppfinningeni byrålådan och ger den förutsätt­ningar för global spridning. Vårverksamhet finansieras främst avTillväxtverket förstärkt med regio­nala medel. Vi finns i Skåne, VästraGötaland och Norrland.Vad är ett cleantechföretag?Ett cleantechföretag är ett företagsom erbjuder produkter och tjänstersom bidrar till omställningen till etthållbart samhälle. Våra medlemmarär främst verksamma inom kemi,industriteknik, jordbruk, IT ochbeteendevetenskap.Vad krävs för att bli medlem hos er?Vi gör en bedömning av förmåganatt bidra till ett hållbart samhällesamt den affärsmässiga förmågan.Av 150 sökande har vi antagit ett 50-tal medlemmar.Hur stora är era medlemsföretag?Åren 2009 -2011 växte antalet an­ställda från 100 till 300. Vår prog­nos är att inom fem år vara mellan2 000- 3 000 anställda i Sverige meden tillväxttakt på cirka 20 procentper år.Varför är det viktigt att stödjacleantechföretag?Den gröna omställningen är ennaturlig utveckling för att uppnåett hållbart och kretsloppsoriente­rat samhälle som kräver ett agerandepå flera olika plan. En viktig del äratt fånga upp smarta innovativa lös­ningar och se till att de kommer utpå en global marknad. En entrepre­nör är ofta en idéspruta, men kanskesaknar den affärsmässiga erfarenhe­ten för att lyckas på längre sikt.Vad bidrar ni med?Medlemmarna får tillgång till af­färsrådgivning, konsulting i tillväxt­frågor och kontakter med möjligakunder. Vi öppnar dörrar för nätverkinom gruppen men också externt.Hur ser viktiga framgångfaktorer ut?En unik lösning i en marknadsmäs­sig paketering plus en stark vilja ochdrivkraft att företaget ska växa. Det ärockså viktigt att bolagen får rätt typav finansiering under olika tillväxt­faser, för mycket pengar i ett initialtskede kan vara direkt skadligt.Vilket behov har ni av politiskt stöd?De politiska drivkrafterna gör störstnytta inom energieffektiviserings­området. Det gäller att tänka tillinnan politiska beslut tas, exempel­vis etanol som inte blev så bra. I dagär vindkraft en etablerad energikälla,men vi tittar mycket på vågkraft somär en enorm energitillgång som säl­lan nämns.Stora barn måste förstå regler, småbarn måste få chansen att utfors­ka – sätt inte krokben på den somtar sina första staplande steg. Mångasom behöver stöd i början kvävs avstor administrativ börda. Vi skul­le också vilja se en kultur som upp­muntrar fler att anställa folk.Vilka trender ser du just nu?Det finns en optimistisk känsla inomvår grupp och att många medlem­mar växer mycket. Flera har haftlyckade emissioner med tillskott avkapital. Det bådar gott för framti­den.”Viskahittaframtidenstillväxtsaga”Innovativ miljöteknik är grunden för branschorgani-sationen Cleantech Inn Swedens medlemsföretag sombidrar till grön omställning och ett hållbart samhälle.Richard Englund, direktör för verksamheten, berättarom hur de arbetar för att stödja unga framtidsföretag.Text: Pernilla Melander Bild: Vigor Wave EnergyVigor Wave Energyär ett av medlems­företagen i Clean­tech Inn Swedensom utvecklarinnovativa­systemför vågenergi.12 • tidningen C
  13. 13. Jordbruksverket har låtit kartlägga landsbygdsfrågani det sociala nätverket Twitter under oktober 2012-februari2013. Analysen visar både vad det talas om och vilka somtalar. Den fråga som diskuterades mest är infrastruktur,nära 700 inlägg, och service, cirka 670 inlägg. Det ärframförallt politiskt engagerade personer som påverkarbilden av landsbygden på Twitter. Bland organisationer ärdet kretsen kring Centerpartiet som oftast omnämns.Vem twittrar omlandsbygden?Attraktionskraft i hela landetRegeringen har beslutat att alla län ska ta fram regionalaserviceprogram för kommersiell service i gles- och lands-bygder för att öka tillgängligheten. Programmen ska genom-föras 2014–2018.– Landsbygden har en fantastisk potential, men för att helalandet ska växa krävs rätt förutsättningar. Tillgänglighet tillkommersiell service är en viktig del i detta arbete, sägernäringsminister Annie Lööf.Inom ramen för Attraktionskraft Sverige arbetar regeringenmed att tydliggöra och utveckla de frågor som är viktiga förlokal och regional utveckling.Tre vägar tillbättre mobilnät– Mobiloperatörerna har ettväldigt stort ansvar för att se tillså att hela Sverige får bra mobil-täckning. Nu måste de leva upptill det och se till att åtgärda deproblem många konsumentermöter i sin vardag, säger it- ochenergimi­nister Anna-Karin Hatt.Post- och telestyrelsen har fåtti uppdrag att göra stickprovs­mätningar, arrangera regionaladialogmöten och att kartläggamobilnäts­utbyggnaden.Satsningpå nationelltskogsprogramCenterpartiet och regeringen har beslutat attge Skogsstyrelsen i uppdrag att göra en förstudieom ett nationellt skogsprogram. Tanken är att dettaleder till fler jobb och utveckling i hela landet.– Vi måste ha fler jobb på landsbygden och enhållbar­utveckling i hela landet. Skogen och job-ben spelar där en avgörande roll. Jag ser ettnationellt skogsprogram som ett verktyg föratt få en hållbar­landsbygd med fler jobboch mer tillväxt­i skogen, sägerlandsbygds­minister EskilErlandsson.tidningen C • 13
  14. 14. Idéprogrammet i praktikenCenterpartiets framtidsstämma föregicks av en högljudd debatt men ocksåav ett gediget fotarbete i hela Centerpartiet, där tusentals medlemmardiskuterade stora som små idéer. Nu är det nya idéprogrammet ”En håll-bar framtid” klubbat och debatten har klingat av. Inom kort kommer dentryckta versionen att finnas i profilshopen. Tidningen C lät några förtro-endevalda centerpartister berätta om deras syn på idéprogrammet och hurdet bör leva vidare.Text: Karin CarlestenMattiasLarsson,gruppledarei Umeå,distrikts­ordförande i VästerbottenVad tycker du om det nyaidéprogrammet?I det stora hela är det väldigt bra, menjag tycker att debatten i början av åretledde till att programmet blev aningenför konkret och lite fegt. Jag hade nogvelat ha ett program som är aningenmer visionärt och modigt.Vilken roll kommer idéprogrammetatt spela för dig i din politiska vardag­?Jag kommer framför allt att användaidéprogrammet i arbetet med valplatt­formerna för Centerpartiet i Umeåoch i Västerbotten som drar igång ihöst.Har du några konkreta exempel påhur idéprogrammet kan omsättas tillpraktisk politik?Skrivningarna om att inom en genera­tion avveckla den fossila energin gårutmärkt att använda i ett resonemangom uppvärmning av kommunens fast­igheter eller inköp av nya bilar.Henrik Oretorp,kommunalråd, HalmstadVad tycker du om det nya idé­programmet?Det pekar ut en klar färd­riktning för partiet ochvilka värderingar vi står för.Det klargör vilken posi­tion vi anser oss ha i svenskpolitik.Har du några konkreta ex­empel på hur idéprogram­met kan omsättas till prak­tisk politik?Det kan handla om satsningaravseende tillväxtorienterade klimat-och miljöåtgärder, konkurrensut­sättning av välfärden, och ökadandel svenskproducerad mat.Vad tycker du bör göras föratt idéprogrammet inteska bli en hyllvärmare?Partiet måste åter­komma till program­met och exempelvisuppdatera eller aktua­litetsförklara det engång per mandat­period.14 • tidningen C
  15. 15. Solveig Zander,riksdagsledamot, Uppsala länVad tycker du om det nya idépro­grammet?Det är ett bra dokument som harsammanfört våra värderingar i enbra kompromiss. Formuleringarom hållbara skatter och företag,små företag och entreprenörer ärklockrena. Jag hade dock önskat attvi på välfärdsavsnittet hade haft kvar formuleringen omvikten av ett jämställt uttag av föräldraförsäkringen.Vilken roll kommer idéprogrammetatt spela för dig i din politiska vardag?Jag kommer att luta mig mot det när jag ska förklaravåra värderingar och framtidsutsikter. Programmet skavara utgångspunkten för allt arbete vi gör i våra poli­tiska församlingar på lokal, regional och riksnivå.Vad tycker du bör göras för att idéprogrammetinte ska bli en hyllvärmare?Jag tänker som distriktsordförande ta upp programmetvid utbildningstillfällen i höst. Alla nya medlemmarborde få ett exemplar och gå i genom texten tillsam­mans med äldre och andra nya medlemmar.Muharrem Demirok,kommunalråd, LinköpingVad tycker du om det nyaidéprogrammet?Jag tycker att vi har hittat en bra av­vägning i programmet mellan nyaidéer och klassiska centerfrågor.Vilken roll kommer idéprogram­met att spela för dig i din politiska vardag?Oavsett dagsaktuella frågor har jag programmet somen politisk kompass att förhålla mig till. Genom ettgemensamt idéprogram kan jag känna att de frågorjag driver i Linköping hänger samman med dem somdrivs i andra kommuner eller på riksnivå.Har du några konkreta exempel på huridéprogrammet kan omsättas till praktisk politik?Linköping satsar på att bli koldioxidneutrala till år2025, något som vi centerpartister initierat. Genomstarka skrivelser i idéprogrammet känner vi att vi haruppbackning av hela centerrörelsen.Hanna Wagenius,ordförande, CenterpartietsungdomsförbundVad tycker du om det nyaidéprogrammet?Jag gillar det skarpt. Det är tydligt,vasst och har möjligheten att geoss en ideologisk position i svenskpolitik.Har du några konkreta exempel på hur idéprogrammetkan omsättas till praktisk politik?Skrivningarna kring arbetsmarknaden är ett tydligtexempel på där de ideologiska skrivningarna, såsom ”enmer flexibel och inkluderande arbetsmarknad”, kan om­sättas i praktisk politik, exempelvis med krav på föränd­ringar i LAS.Hur vill du att partiet använder sig av idéprogrammet?Jag vill att man använder det som utgångspunkten för allpolitik - det ska vara den ideologiska grunden utifrån vilkenvi fattar nya praktiska beslut.Nova-JeanetteNilsson,ordförande i MalmöVad tycker du om det nya idépro­grammet?Jag tycker att det landade i ettväldigt bra slutdokument. För migvar det otroligt viktigt att Centerpartiet idémässigt visadeatt vi är ett grönt parti och det tycker jag att programmetvisade. Även om jag naturligtvis kunde ha sett något vas­sare klimatskrivningar är jag väldigt nöjd.Hur vill du att partiet använder sig av idéprogrammet?Jag vill att det ska utgöra ett ideologiskt fundament till allvår politik och att det känns levande även om två, fyra el­ler sex år. Inte minst kan partiet använda det för att lockanya och yngre medlemmar som kanske söker sig till enideologi snarare än till ett traditionellt partiprogram.Vad tycker du bör göras för att idéprogrammet inte skabli en hyllvärmare?Vi måste debattera, komplettera och göra det relevantäven för nya frågeställningar och samhällsutmaningarsom dyker upp. Ideologin ska vara stommen i politiken,inte en frikopplad apparat.tidningen C • 15
  16. 16. 3stegmotpersonligasamtalI jobbet som medlemsrekryterare på riksorganisationen fickEmma Petersson uppdraget att ta fram en modell för det per-sonliga samtalet, ett av delmålen i Framtidsagendan 2020.Text: Mattias Borrelid Bild: Patrick Trädgårdh, Calle Jonsson– När jag pratar med centerpar­tister om medlemsvärvning sägeren del att de tyckte det var lättare attvärva medlemmar till valet 2006. Dåvärvade man till något som var nyttoch häftigt. När opinionen är lägrehar vi svårt att veta vad vi värvar till.Många tycker att man tvingas foku­sera på att försvara Centerpartiet.Då vill man inte fråga om någon skabli medlem i partiet.Centerrörelsen har straxöver 44 000 medlemmar. Bara So­cialdemokraterna och Moderaternahar fler.Personliga samtal är en ny vär­varmetod som utvecklats av Emmaoch hennes projektgrupp med CalleJonsson och Mattias Danielsson frånregionenheten och Maria Mauritzonfrån verksamhetsutveckling.– Vi fick idén till personliga sam­tal från centerpartisten Dan Grön­stedt och hans företag GronstedtGroup. Han har tidigare jobbat medmedlemsvärvning på bland annatKommunal.Grönstedts metod är att värv­ningen i första hand inte har medpolitiska argument att göra.– Vi ska först fråga oss själva ”var­för är jag med i Centerpartiet? Vadär mitt engagemang och vad brinnerjag för?”Personliga samtal handlar om attsälja in medlemskapet till personeri ens egna nätverk. Undersökningarvisar att det är 25-30 procent chansatt en person svarar ja på frågan ommedlemskap om han eller hon delarfrågeställarens värderingar.– Man måste bara våga ställa frå­gan, understryker Emma.Projektgruppen har testatkonceptet i Malmö, Eskilstuna,Färjelanda och Haparanda. Testernahar gjorts genom workshops.– Flera som deltagit på worksho­pen har fått en aha-upplevelse ochde är glada över att det här inte är enutbildning med talepunkter. De skasjälva komma underfund med sakeroch ting.Vilka verktyg finns i den nyamodellen?– Varje deltagare får ett personligtkort som får plats i byxfickan. Därskriver man in varför man är med­lem och vad man personligen får utav sitt medlemskap. Ditt ställnings­tagande kan ingen ta ifrån dig.Deltagarna får även tips på hurman inleder ett samtal och hur manbemöter tveksamheter. Emma ser detpersonliga samtal som en trestegs­raket. Först lägger man grunden isig själv. Sedan pratar man med näraoch kära. Sist går man ut och frå­gar okända människor om de vill blimedlemmar i Centerpartiet.– Har du gjort personliga samtalmed bekanta är det mycket lättareatt i nästa steg prata med främman­de människor när du kampanjar.Under året rullar en medlemsvär­vartävling där förstapriset är en resatill New York. Nu har medlemsser­vice registrerat nära 800 nya beta­lande medlemmar under årets förstafyra månader.– Tävlingen är populär och tren­den ser stabil ut. Det är ungefär likamånga som kommer in som försvin­ner, säger Emma.Under hösten 2013 och våren2014 kommer det att finnas utbil­dade processledare som kan ledaworkshops runt om i landet. Allasom är intresserade av att genom­föra en workshop kan skicka en in­tresseanmälan till medlemsservice@centerpartiet.seEmma Petersson säger att personligasamtal är en trestegsraket. Först läggerman grunden i sig själv. Sedan pratar manmed nära och kära. Sist går man ut ochfrågar om okända människor vill bli med-lem i Centerpartiet.Sven Tornberg, vice kretsordförande iHaparanda och Maria Mauritzon, verksam-hetsutvecklare, på en workshop i Hapar-anda.16 • tidningen C
  17. 17. Kroka nyamedlemmarFrån 45 medlemmar till 108 på bara någramånader. Det är precis vad CUF i Jämtland­och Härjedalen gjorde förra året. Meddistrikts­ordförande Patrik Andersson ochCharlott­Nordling Schill i spetsen har distriktetjobbat stenhårt för att växa till ett av de störrei Sverige. Här berättar de hur det gick till.Text: Hanna ÖstbergHur har ni lyckats med att fördubbla antalet medlemmar?Ökningen kommer från att styrelsen har riktat fokus påmedlemsvärvning och att vi har en stark vilja att växa.Vi satte tydliga mål med att genomföra till exempel skol­besök och en rad andra aktiviteter. Vi har sedan peppatvarandra i hela organisationen – i förbundsstyrelsen,inom ordförandekåren och partidistriktets styrelse. Vihar också haft stor hjälp av den ”flygande ombudsman­nen” Robert Aspegren.Det känns som vi haft brett stöd inom rörelsen attkunna hålla i och hålla ut. Vi tror också på att lyfta framstarka och drivande personer som kan locka ungdomaratt ta första steget in i förbundet och engagera sig i de­mokrati och sociala frågor.Hur har ni jobbat med medlemmarna?Vi har främst haft kontakt med blivande medlemmar viatelefon och facebook. Jämtland har vidsträckta ytor ochidag har vi bara ett distrikt där styrelsen har Östersundsom bas. Nu har vi lyckats värvat många medlemmar pålandsbygden och därför vill vi få igång verksamheten utei länet med avdelningar inom distriktet under 2013.Vad betyder mer än dubbelt så många medlemmar fördistriktet?Det betyder att vi fått en medlemsstock att bearbeta.Nästa steg är att under det här året hitta verktyg för attaktivera de nya medlemmarna på ett bra sätt. Vi måsteidentifiera vad de nya medlemmar är intresserade avinom partiet. Ökningen betyder att vi har en bas attstå på för att hitta nya unga företrädare inför 2014 ochframtiden.Hur märks det på aktiviteten i distriktet?När det kommer till aktiviteter är det fortfarande sty­relsen som givetvis drar det största oket. Men styrelsentänker jobba efter en ”fyrklöver” varje månad för atthålla i aktiviteten. Det innebär ett skolbesök, en de­battartikel, ett styrelsemöte och en medlemsaktivitet imånaden.Hur har ni tagit hand om medlemmarna?Det är klart att det aldrig är bra att växa för snabbt. Ris­ken är att några av de nya medlemmarna kanske inseratt CUF inte var deras grej, men om har man en störrestock att jobba med är det ju lättare att bearbeta de nyamedlemmarna och sprida engagemang som i förläng­ningen smittar av sig.Vilket är ert främsta mål under 2013?Vi kommer att anställa en ombudsman så att vi på bästasätt kan ha kontakt med våra nya medlemmar ute ilänet. Vi kommer att arbeta efter ”fyrklövermodellen”enligt ovan och fortsätta växa. Vi har också ett mycketgott samarbete med Centerpartiet och övriga avdelning­ar och det avser vi att fortsätta med.Vi vill inte bara bli landets största CUF-distrikt och fåett större inflytande i partiets arbete, vi vill även vara detdistrikt som jobbar mest för att knyta ihop att landsbygdoch stad går hand i hand.tidningen C • 17
  18. 18. Hon lyfter kyrkovalet i sociala medierKyrkan har djupa rötter och sociala medier har nyss börjatgro, men inför kyrkovalet finns all anledning att låta demmötas. Nina Wahlin, som kandiderar i hösten val, berättarvarför och hur.Text: Annika Eriksson Bild: Södertälje stiftPolitikensnärvarosäkrardemokratinikyrkanRamadan-erbjudanden på ICA, affischkampanjer för ateism, kurser iyoga och andlighet, uttrycken för tro blir allt fler i vårt land och Sverige ärinte längre den sekulära ö vi har varit. Frågan är vilken väg folkkyrkan skata i ett nytt sammanhang. Och vad Centerpartiet har med det att göra.Text: Annika Eriksson Bild: Västerbottens Läns Landsting (Robin Holmgren), Krister Hellman (Karin Perers)– Vår lutherska folkkyrka har somtradition att rucka på traditioner. Vi lever ien tid som utmanar och utvecklar kyrkan,det är spännande att vara en del av det, sä­ger Karin Perers, kyrkopolitisk talespersonför Centerpartiet och deltagare i kyrkomötetsedan tio år tillbaka.För henne är det självklart att Centerpar­tiet ska delta i kyrkovalet, inte minst för attgrundvärderingen om alla människors likavärde alltid behöver försvaras.– Vi ser människors värde bortom tillhö­righeter, och i kyrkan finns stora möjlighe­ter att förverkliga den tanken.Som exempel nämner hon de språkca­féer som startats på olika håll i landet. Därkan människor från många kulturer samlaskring en aktivitet, konsthantverk, slöjd ellerliknande, och på så sätt mötas i något annatän ett gemensamt talat språk.– Vår svenska folkkyrka välkomnar alla,även om deras tro har en annan religiös form.Eller kanske ingen tro över huvud taget.– Nyfikenhet är grunden förkommunikation i sociala medier,säger Nina Wahlin.Hon kandiderar för första gång­en till kyrkovalet, men hon har störreerfarenhet av politiskt arbete, och ärbland annat vice ordförande i kretseni Södertälje. Dessutom arbetar honmed sociala medier i sitt företag.Hon beskriver sociala medier somett faktiskt rum, och tycker att vi skabete oss som vi gör i andra rum. Iverkliga livet står ingen med megafonoch skriker vad man gör med jämnamellanrum, vill man få kontakt ställerman frågor och lyssnar på svar. Socialamedier fungerar precis på samma sätt.– Det är viktigt att ge kommen­tarerna lika stor uppmärksamhetsom det du själv skriver. Det minstaman kan göra är att tacka för någonskommentar.Hon rekommenderar tvåkanaler, Facebook och Twitter, ochtycker på sätt och vis att Twitter ärviktigare.– Facebook når människor du re­dan känner, men Twitterrummet haringa väggar alls.Genom att använda ämnesmärk­ning når man alla som delar ett in­tresse. Det gör man genom att sättaen så kallad hashtag framför en sam­manfattande rubrik: #kyrkovalet.Hon förespråkar också färre ka­naler som används mer koncentre­rat, och tycker gärna man kan börjamed att använda redan upparbetadekanaler. Egna om man har, annars18 • tidningen C
  19. 19. kan man interagera under etable­rade konton som ”kyrkovalet” eller”Centerpartiet i svenska kyrkan”.Om man ändå väljer att starta etteget konto ska man först tänkaigenom och formulera sitt budskap.Därefter ska man fundera på hurman ska säkra att kontot får regel­bundna uppdateringar, minst tvåi veckan.– En Facebook-sida där ing­et händer är sämre än ingen sidaalls.Ett sätt kan vara att använda sigav den information som finns påCentralen. Bilder är en annan möj­lighet, en bild från ett möte med enförskola säger som bekant mer äntusen ord. Men Nina Wahlin be­tonar också att det är ett lagarbete.Om man startar en Facebookgrupptillsammans är det självklart, mengäller även enskilda konton.– Alla kan och ska dela varandrasuppdateringar, först då utnyttjar manden resurs sociala medier kan vara.För den ovana kan det verkakrångligt och kanske till och medobehagligt att ta steget ut i denvirtuella världen, i synnerhet medtanke på vårens debatt om näthat.Nina Wahlin tycker det är felbegrepp.– Nätet speglar mänskligt be­teende, där finns våra dåliga si­dor också. Men det är inte värreän någon annanstans.Skillnaden är att man når fler. Ochdär finns också möjligheterna.– I sociala media möter jag nya ar­gument och tankar, som hjälper migatt reflektera över mina egna idéer ochhitta nya sätt att formulera dem på.Nina Wahlin från Södertälje använder gär-na sociala medier för att diskutera kyrko-politik.Även när det gäller Centerpartiets star­ka värderingar kring miljö och hållbarhetger kyrkan stora möjligheter. Kyrkans ge­digna och levande diskussion kring skapel­sen som en helhet, där människan på sam­ma gång är beroende och ansvarig, kan bådespeglas och ifrågasättas av Centerpartietsidétradition. Men här finns också möjlighetatt visa i handling vad det betyder. Redanidag har kyrkan en tradition av miljöfokus isitt skogsägande och vintageförsäljning därvinsten går till socialt arbete. Här har Cen­terpartiet många förslag på hur hållbarhets­tänkandet kan utvecklas, med solpaneler påkyrktaken som ett exempel.Robin Holmgren, som kandiderar tillHolmsunds församling i Luleå Stift, betonaräven han kärnan i evangeliet, kärleken till allamänniskor oavsett bakgrund eller tillhörighe­ter. Han talar med stolthet om det beslut omvigsel för samkönade äktenskap som Center­partiet varit med om att driva igenom.Som han ser det har de politiska parti­erna har ett särskilt ansvar för att delta i kyr­kovalet. Kyrkan äger och sköter stora delarav det gemensamma kulturarvet, förvaltarskattemedel och möter dessutom ofta männ­iskor vid avgörande händelser i livet. Detkan handla om bröllop, dop och begravning,men människor söker sig också till kyrkanvid katastrofer som Estonias förlisning ellertsunamin.– Om vi inte är närvarande i kyrkopoliti­ken lämnar vi utrymme åt andra, ickedemo­kratiska åsikter.Han tar upp exempel på inomkyrkliga no­mineringsgrupper med namn som Posk,Framtidens kyrka, ofta med både otydligaoch grumliga idéer. Oklarheter som i mångafall gör det svårt att veta vad de egentligen ar­betar för. Men han talar också om Sverigede­mokraterna, som aktivt arbetar för att görakyrkopolitiken till en plattform för sitt arbete.– Många tror att det inte händer såmycket i kyrkopolitiken, men här blir vär­deringar och konflikter starkare än på an­nat håll. Det är både en möjlighet och skyl­dighet för Centerpartiet att möta det ochvisa var vi står.Kyrkovalet äger rum den 15 september2013.Robin Holmgren kandi-derar för Centerpartiettill Holmsunds försam-ling i Luleå stift.Karin Perers är kyrko-politisk talesperson förCenterpartiet.tidningen C • 19
  20. 20. Karin Jonsson, nyvalddistriktsordförandeni ÖstergötlandHej Karin! Hur känns det att bli distrikts­ordförande för Östergötland?Det känns bra och roligt att ha ett stortförtroende bland våra medlemmar. Jaghar varit i distriktsledningen i många år såsteget känns kanske inte jättestort.Vilken är den viktigaste frågan i ditt distrikt fram till valet?Just nu handlar det mest om att förbereda och rigga för valrö­relsen. Våra medlemmar måste vara peppade så de har en viljaoch lust att möta väljarna och prata centerpolitik.När det gäller politiken så kommer säkert de rikspolitiskafrågorna att slå igenom även i den lokala debatten. Jobbfrågankommer säkert att bli stor även i Östergötland. Vårdfrågornakommer förhoppningsvis att diskuteras mer och där behöver vibli vassare och återta den stora roll som vi haft där tidigare ge­nom åren.Mattias Larsson, nyvalD distrikts­ord­föranden i VästerbottenHej Mattias! Hur kännsdet att bli distriktsord­förande för Västerbotten?Roligt, spännande ochutmanande. Det är ju jät­temånga utmaningar somligger framför oss samti­digt som möjligheterna är enorma!Vilken är den viktigaste frågan i ditt distriktfram till valet?Att få upp delaktigheten och engagemanget utei alla kretsar. Västerbotten finns 15 kommunerutspridda i landets näst största län. Ska vi varaen politisk kraft att räkna med så måste vi haett engagemang i alla kommuner, och får vi detengagemanget så kommer vi verkligen att göraett superval.MaktdagarförflerkvinnormedmaktSverige behöver tatill vara på resurser ochkompetens, oavsett kön,för att klara framtidensutmaningar vad gällerekonomi, tillväxt och enhållbar välfärd. Därförpresenterar Annie Lööfprojektet ”Gyllene reglerför kvinnors ledarskap”.Och Centerkvinnorna in­för nu Maktdagar som ettnytt återkommande event.Målet med Maktdagarär att fler kvinnor ska taledar- och maktpositio­ner i Sverige. Att kvinnorska ha samma tillgång tillmakt som män är inte en­bart en demokratisk frå­ga, utan en förutsättningför ett långsiktigt hållbartSverige. Maktdagarna ärtill för att stärka kvinnorinom Centerrörelsen somhar, eller vill ha, ledarpo­sitioner och vill företrädaCenterpartiet.– Är det rimligt att Sve­rige har nästan hälften såfå kvinnor som företaga­re än OECD-snittet? Bud­getpropositionen 2010fastställde att ett Sverigedär kvinnor skulle arbe­ta i samma grad som män,skulle innebära en tillväxt­potential på 21 procent.Intressant att fundera över,om vi vill trygga välfärden,säger Gunilla Hjelm ord­förande i Centerkvinnor.Ordet makt tolkas oftasom någonting negativt.Det vill Centerkvinnorändra på. Att ha makt isamhället ger en platt­form att verka för godakrafter. Makt är bra ochåtråvärt.Annie Lööf och MaudOlofsson lanserar nu”Gyllene Regler för kvin­nors ledarskap” - Hilla­ry Clintons initiativ tillett globalt nätverk. Dethandlar om att bjuda inkvinnliga talanger tillnätverk, erbjuda ledar­skapsträning och mentor­skap. Skriv på de ”Gyllene­reglerna­för kvinnorsledarskap­” du också:www.goldenrules.se.Maud Olofsson inviger Centerkvinnornas Maktdagar tillsammansmed ordförande Gunilla Hjelm.Våra nya distriktsordföranden20 • tidningen C
  21. 21. Smakprov på motionerNu har över 500 motioner inför höstens partistämma i Karlstad landat på riksorganisatio-nen. Med facit i hand är intresset stort kring miljö- och jordbruksfrågor, ett annat områdesom toppar motionsfloden är bostadspolitik. Här kommer ett par smakprov som Tidningen Ckommer att följa upp under och efter stämman.Tim Svanbergi RonnebyMotion: Miljö-ROT som ska tahänsyn till energieffektiviseringarvid renoveringarVarför har du skrivit den härmotionen­?Jag harskrivitmotionenför att taROT ettsteg längreoch för attstyra ominvesteringar mot energief­fektiva lösningar. Jag tror detfinns många som skulle väljadessa lösningar om morotenvar större än idag.Hur har du förankrat den iorganisationen?Både kretsstämman och di­striktsstämman har behandlatmotionen och detta i positivaordalag. Man har med bifallskickat den vidare till parti­stämman.Hur tror du diskussionenkommer att gå på stämman?Det blir nog en spännandediskussion om hur vi kananvända morötter i störreutsträckning än i dag. Senhoppas jag naturligtvis på ettbifall från stämman.Ingrid Hermansson,KungsbackaMotion: Pensions-systemet förpolitikerVarför har duskrivit den härmotionen?Det är stora skill­nader i löntagares och heltidspolitikerspensionssystem. Arbetslinjen måstegälla även för den som är politiker, ef­ter avslutade uppdrag. Tycker även attdet är en förlust för samhället om intemänniskor med politisk kompetensåtergår till arbetslivet.Hur har du förankrat den iorganisationen­?På riksdagsnivå diskuteras redanfrågan och i några kommuner ändrasnu reglerna. Sveriges kommuner ochlandsting måste ta sitt ansvar snarastoch ta fram rekommendationer så attdet blir mer rättvist. Jag har fått bifallpå motionen i avdelningen och i kret­sen samt på distriktsstämma.Hur tror du diskussionen kommer attgå på stämman?Det kan bli mycket diskussion kringmotionen eftersom det inte är heltenkelt att förändra ett system som harfunnits i många år. Tror ändå att dettill slut blir ett bifall till motionen, dåCenterpartiet arbetar för ett rättvise­tänk i samhället och att arbetslinjenska gälla för alla.Karin Green,KungsbackaMotion: Förändring av vuxen­­studerandes ekonomiska villkorVarför har duskrivit den härmotionen?Ungdomar görju fortfarandetraditionellayrkesval, somkanske inteblir rätt för hela livet. Sedan har jagsett i min omgivning hur människorpensionerat sig i väldigt olika åldrarberoende på arbets- och livssitua­tion. ”Change is as good as a rest”säger man i England. Det bordekunna gälla den senare delen i ar­betslivet också.Hur har du förankrat den iorganisationen­?Vi har diskuterat motionen i cen­terkvinnorna. Den var från börjaninskickad till centerkvinnornasstämma. Den fick positivt gensvarbåde lokalt och på stämman.Hur tror du diskussionen kommeratt gå på stämman?Det här ligger i tiden. Om vi skaorka med de förändringar som är pågång vad gäller pensionsåldern, såmåste det ges mer utrymme för attäven lite äldre ska kunna byta banaoch göra annat de senare åren avarbetslivet.tidningen C • 21
  22. 22. EP-valet 2014Vadbehövervigörapåhemmaplan?Uppladdningen inför EP-valet 2014 började medEuropadagarna i Halmstad.Våra europaparlamentsre-presentanter fick chansenatt lyfta fram och tydliggöraCenterpartiets Europapolitik.Samtidigt fick alla deltagareny kunskap, kickar och inspi-ration inför valet.Text: Hanna ÖstbergUnder två dagar diskuteradesutmaningarna i Europa. Den nyaarbetsgruppen som ska arbeta framvalplattformen fick också tillfälle attdiskutera och ta emot åsikter. En avföreläsningarna hölls av europapar­lamentariker Kent Johansson ochPer Gustafsson, politisk sakkunnighos Kent. De berättade sin syn påvad vi behöver göra på hemmaplaninför Europaparlamentvalet 2014.– Man kan säga att 2014 är ett su­pervalår, det är första gången somEP-valet är samma år som riksdags­valet. Kan vi se ett samband mellande olika valen? Självklart finns detdär ett samband och det är därförviktigt att vi börjar valarbetet i tid.Per och Kent betonade viktenav att vi kan se supervalåret 2014som en enad valrörelse, men i tvåakter. Första akten startar i april-maj2014 med arbetet inför EP-valet den25 maj. Den första akten följs av akttvå i september med val till kom­mun, landsting/region och riksdag.Det är viktigt att Centerpartiet ärmed i akt ett för att på riktigt med­verka med våra frågeställningar iden viktiga andra akten.Hur gör vi då detta, frågar sigPer Gustafsson retoriskt. Hanmenar­att vår framgång i detkommande­valet beroende mycketpå vår interna mobilisering. Center­partister måste lyfta Europafrågor­na brett överallt där vi är. Det gälleratt bryta ner EU-frågorna till lo­kal, regional och nationell nivå. Detsom beslutas i EU påverkar även ossi Sverige.– Metoderna för att mobiliseraoch lyfta Europafrågorna kan varie­ra. Bland annat genom att bjuda intill nätverksträffar, träffa och disku­tera inom partiet, men även utanför,säger Per och pekar på Kents turné­er runt om i Sverige för att diskuteraEuropafrågorna.Det är också vikigt att samordnabudskap som fungerar lokalt, regio­nalt och nationellt. Den nya arbets­gruppen som ska ta fram valplattfor­men har ett ansvar för det. Gruppenska också beakta vikten av att ha ettsamordnat budskap i valrörelsen in­för EP-valet och de allmänna valen iseptember.Partisekreterare Michael Arthurs­son ser att vi behöver samla vårtpolitiska­budskap i valplattformen:– Vi behöver göra klart både vadEU behöver bli vassare på, somgränsöverskridande miljöpolitik­,och vad vi inte vill att EU skabestämma­över, som den svenskavalutan.EP-valet har en positiv möjlighet­jämfört med riksdagsvalet förCenterpartiets­del, eftersom vi gårtill val på eget program. Här harvi möjlighet­att profilera våra egnafrågor­. Vi kan tydligt visa upp vårprofil och vilka frågor vi värnar omi det politiska landskapet, vilket isin tur kan stärka bilden av Center­partiet.– Nu är arbetet för att få fram godakandidater i full gång. I höst blir detmedlemsomröstning och i slutet av2013 kommer EP-valsedeln att spi­kas, avslutar Michael Arthursson.Kent Johansson betonar vikten av en enad valrörelse inför 2014, där EP-valet är först utden 25 maj.22 • tidningen C
  23. 23. Madeleine Jakobsson,NordmalingFör att driva på miljöfrå-gorna och för att bestäm-ma vad EU faktiskt skabestämma över. Det härmed rovdjursfrågan ärstor hemma hos mig i Västerbotten och viborde här få bestämma över den. EU kanjaga utsläpp och vi kan jaga varg.Kent Johansson,BrysselCenterpartiet behövs för attslå vakt om öppenhet ochtolerans, för att gå i täten förmiljö och klimat, och för attarbeta för ett hållbart och grönt Europa.Hanna Wagenius, UppsalaCenterpartiet är ju den kraftfrån Sverige som kan varamed och reformera Europapå ett hållbart sätt. Det är juinte hållbart som vi ser nuatt makten ökar i Bryssel,att demokratin försvagas och att vi får min-dre att säga till om.VarförbehövsCenter­partiet i Europa?Isak Engqvist,MarkarydFör att det måste finnasnågra som säkerställer attEU-maskineriet gör rättsaker, fokuserar på klimat-politik istället för smaker på snus.Harald Lagerstedt, VarbergDet behövs för att drivamiljö och klimat­frågornaoch även om man bara harett mandat i parlamentetså gör det skillnad.frågar5De ska forma EU-politikenUnder Europadagarna iHalmstad presenterade AnnieLööf den arbetsgrupp som skata fram valplattformen införEU-valet 2014.Ledamöterna i arbetsgrup­pen är valda av partistyrelsenmed utgångspunkt från derasförmåga att tillsammans sät­ta europafrågorna i ett inter­nationellt, regionalt och lokaltperspektiv.De representerar olika delarur Centerrörelsen och tillsam­mans kommer de att ta framen valplattform som både ärrelevant­och viktig ur etthela-landet-perspektiv.Arbetsgruppens ledamöterKent Johansson, gruppensordförande, är CenterpartietsEuropaparlamentariker och ärledamot i Centerpartiets inter-nationella kommittéJohan Linander är riksdags-ledamot och partistyrelseleda-mot. Johan är också ledamot iCenterpartiets internationellakommitté, ersättare i Nordiskarådet och EU-nämnden.Eva Hellstrand har varitaktiv i EU-debatten i många år,varit kommunalråd i Åre och ärordförande i SKL:s beredningför kultur- och fritidsfrågor.Daniel Bäckström ärkommun­styrelsens ordförandei Säffle och ordförande förCenterpartiet­i Värmland.Abir Al-Sahlani är riksdags-ledamot och partistyrelseleda-mot. Hon är också vice presi-dent i Liberal International, ord-förande för Liberal Internationalskommitté för mänskliga rättighe-ter och var toppkandidat i Euro-pavalet 2009.Hanna Wagenius är för-bundsordförande för CUF ochGunilla Hjelm är förbunds-ordförande för Centerkvinnorna.Båda sitter med i Center­partietspartistyrelse.Tidsplanen fram till EP-valet30 april:Förnominering30 maj:Kandidat­försäkran/presentationNovember/december 2013:Förtroenderådetfast­ställer valsedelnoch valplatt­formenNovem-ber 2013:ALDE fastställersin gemensammavalplattform25 maj 2014:EU-valetäger rum10–11 maj: ALDEParty Council träffasoch arbetar fram engemensamvalplattform15 augusti–15 september:Medlems-omröstning19–22september:Under Partistämman iKarlstad­bollas frågor intill valplattformenNomineringskommiténsammanställer­omröst-ningen och arbetarfram förslagtill valsedeltidningen C • 23
  24. 24. 1. Varför föll valet av ny grupple­dare i Färgelanda på dig?I Färgelanda är man öppna ochframhåller gärna nya personer ochidéer. Jag har visat engagemang ochtagit plats, det har man stöttat ochuppskattat.2. Vilka utmaningar ser du?Att kommunicera de bra aktivitetersom vi genomför och ansvara föratt vi når resultat genom att varatydliga, synas och visa att vi är ettrelevant och hållbart val för ännufler i Färgelanda inför valet 2014.3.I valet 2010 lyckades du, som18-åring, bli invald i kommunfull­mäktige. Hur gick det till?Stödet från centerpartisterna i minkommun har alltid varit starkt. Dehar varit öppna och välkomnandeför mitt engagemang och minaidéer. Därför såg man inte det somett problem att jag skulle få vara påvalbar plats för våra mandat. Jaggjorde en personvalskampanj ochframhöll att jag är grön (i dubbelbemärkelse), liberal och företagsam.Jag fick tredje flest kryss i kom­munvalet och blev personvald sompartiets andranamn på listan.4. Har du ett annat perspektiv änäldre politiker?Man kommer ju med en hel del nyaidéer och har andra nätverk, kunska­per och erfarenheter. Det märks närjag som utbildningspolitiker nyligenhar gått igenom en grund- och gym­nasial skola som skiljer sig från densom andra politiker refererar till.5.Finns det några nackdelar medatt vara yngst i gänget?Det händer att man blir tillrättavi­sad på tämligen nedlåtande vis, menman får stå på sig.6. Se du några fördelar?Man får lov att göra missar ochkunna dra lärdomar längs resan,kanske mer än en äldre politiker får.7. Hur hamnade du i politiken?Jag värvades till CUF av några äldrevänner, var med och fixade aktivi­teter för ungdomar i Färgelanda.I valet 2006 var jag mest med ochslickade kuvert. År 2007 fick jag tamitt första ordförandeuppdrag som15-åring. Mitt engagemang växtesedan ihop med partiet och innanvalet 2010 insåg jag att Centerpartietstod mig allra närmast politiskt.8.Vilka frågor har du påverkati Färgelanda?Hur kommunens mål skall utfor­mas och vad de ska innehålla. Somskolpolitiker har jag kunnat påverkadet området. Jag har motionerat ominnovation och företagsamhet, LOV,resursanvändning och en hållbarkommunal organisation.9. Vilka frågor är viktiga för digframöver?Först ska vi ta fram ett nytt val­program och bestämma vad vi villmed kommunen. Framtidsbyggetska lyftas ner på en lokal nivå. Jagvill se förutsättningar för att bo,leva och verka här, mitt mellanGöteborg­och Oslo med en fan­tastisk natur. Färgelanda har allamöjligheter att växa.10. Vad står högst upp på din önske­lista inför val 2014?Att vi förtydligar vårt varumärke,då kan Centerpartiet stärkas på allanivåer.11.Har du några tips till yngresom vill ge sig in i politiken?Stå på dig och driv dina idéer, tahjälp av en mentor eller ett boll­plank och nätverka med andrayngre förtroendevalda.12. Har du några politiskaförebilder­?Jag vill framhålla Annie Lööf, MaudOlofsson, Fredrick Federley ochMagnus Demervall.13. Vad vill du göra i framtiden?På sikt vill jag plugga för att jobbasom PR-konsult eller liknande. Detär viktigt att utbilda sig och skaffaerfarenheter från verkligheten vidsidan av politiken.Text: Robert Östholm Bild: Joakim JosefssonmedTobias BernhardssonRaka1324 • tidningen C
  25. 25. TobiasBernhardsson,21 årFamilj: Mamma, pappa,syster­Sofia 18 årPolitiskt uppdrag:Kommunal­fullmäktige leda-mot i Färgelanda kommun,gruppledare för Center­partiet i FärgelandaJobb: Organisations­utvecklare för Centerpartieti Västra GötalandBor: Färgelanda och pådeltid i GöteborgGillar: Musik, mat, och eventGillar inte: Regn, oärlighetoch negativism
  26. 26. u Svar FRÅN Ulrika Carlsson, utbildningspolitisk talepersonJag delar din åsikt att kreativa lärprocesser och entrepre-nöriellt synsätt påverkar utbildningen på ett positivt sätt.Under 2013 genomför jag en skolresa i Sverige, som ären viktig del i att samla in material till det utbildningspoli-tiska program, som partistämman i Karlstad ska fattabeslut om. Den frågeställning jag söker svar på underSkolresan är ”Hur skapar vi en skola för kunskap och kre-ativitet med hjälp av modern teknik och med avstamp iaktuell forskning på hjärna och lärande?” Min förhopp-ning är att stämman i höst kan fatta beslut om ett utbild-ningspolitiskt program som lyfter fram kombinationen avkunskap och kreativitet i den svenska skolan.DEBATTFrån mångfald till enfaldPå scenen står mina fyra lyckligaelever som vunnit priset Bästa företagi Ung företagsamhet och just gått tillSM-final. Så länge entreprenörut-bildningen funnits har den vunnitpriser och de äldsta eleverna görnu succé på flera högskolor. Dehar studerat det naturvetenskapkombinerat med företagsekonomioch har under tre år ständigtmatats med frågor från sina lärare inaturvetenskap: Vad kan den häregenskapen användas till?Det är inte förvånande att elevernavinner. Det som förvånar är att utbild-ningsministern och Skolverkat nutvingat Åva gymnasium i Täby att läg-ga ner utbildningen samtidigt somentreprenörskap beskrivs som ensatsning i det nya gymnasiet.Programvarianten läggs ner för attdet varit ett specialutformat program. IBjörklunds hjärna är det liktydigt medslapphet och låga krav och undermåli-ga lokala kurser. Att många sådanaprogram innehöll värdefull utbildningorkade vare sig han eller Skolverketundersöka. I Björklunds värld gälleruniformitet. Elever ska ha en inriktningatt hålla sig till. Naturvetare ska läsanaturvetenskap. En ekonom å andrasidan får inte läsa naturvetenskap.Är det något kreativitets- ochentreprenörsforskningen är entydigtöverens om är det att nya idéer oftauppstår när olikheter och skilda värl-dar möter varandra.Björklund har gjort en del bra medatt strama upp (S) flumskola. Tyvärrhar grava misstag sänkt värdet avreformen. Värst är sveket mot kreati-viteten. Björklunds har gjort en sko-la där en enda sak hälls över elev-erna. Mångfald blir till enfald ochvi kommer att få ännu fler eleverskoltrötta som kan mycket om litet,men inte kan se olika perspektivoch söka översikt.Centern bör kämpa för att alla gym-nasier fritt ska kunna plocka de 200poäng man förfogar över per elevbland alla de godkända nationella kur-ser som existerar. Det gör det lättareatt anpassa sig till ortens näringsliv.Det ger mer kreativitet och entrepre-nörskap som kan möta ungdomarmed skilda intressen. Man kan varajättebra i matematik och samtidigt viljaspela trummor. Efter SM i UF lämnarmina elever gymnasiet. Jag har ocksågjort det, för jag skäms över att arbetai Björklunds ”enfaldsskola”.Bosse NilssonBosse NilssonRättelse från nr 1, 2013: Niels Paarup-Petersen är talesperson för skola och sociala frågor.26 • tidningen C
  27. 27. DEBATTDelta i debatten! Mejla in ditt debattinlägg till: tidningenc@centerpartiet.seInsända bidrag kan bli redigerade, rekommenderad textlängd är maximalt 1 500 teckenper bidrag.u Svar från Magnus Kindbom,statssekreterare, LandsbygdsdepartementetSkogen är en mycket viktigt näring, en av Sveriges basin-dustrier som sysselsätter hundratusentals människor ochhar ett exportnetto på 127 miljarder kronor. Självklart ärskogen viktig, inte minst för landsbygden - men även förhela Sveriges tillväxt. Skogen är också viktig med alla denaturvärden som finns och möjligheter till rekreation ochupplevelser.Skogen engagerar, skogspolitiken engagerar. Och att tamiljöhänsyn när man som skogsägare brukar sin skog ärsjälvklart och en del av den svenska modellen. För Center-partiet är det viktigt att utveckla nya metoder för att skyddaskog. Regeringen har initierat KOMET-projektet där skogs-ägaren och dennes engagemang är grunden. Skogsägar-na tar genom frivilliga avsättningar ett mycket stort ansvaroch avsätter redan 1,2 miljon hektar produktiv skogsmark,utan någon ekonomisk ersättning.I skogsvårdslagen är målen om produktion och miljöhän-syn jämställda. Som jag ser det är en stark äganderätt värdatt värna och devisen frihet under ansvar har en verkliginnebörd för mig. Det innebär att du får bruka din skog pådet sätt som du finner bäst och mest lämpligt, givet att duhåller dig inom skogsvårdslagens ramar. Det finns flera oli-ka metoder att välja bland och enligt min uppfattning ärden rätta vägen att skogsägaren ska ha ansvaret att väljametod själv. Det finns idag inga hinder för hyggesfrittskogsbruk, givet att du håller dig inom skogsvårdslagensramar och garanterar föryngring av skogen.Det är skogsägarens ansträngningar, kapital, tid, slit ochsvett som investerats i skogen, i generationer. Därför är detrimligt att äganderätten är fortsatt stark och att vi från poli-tiskt håll inte lägger oss i och försöker styra val av metod.Information och utbildning är bättre verktyg att använda.SåkancenternreformeraskogsskyddetCenterpartiet behöver höja sinprofil i både glesbygds- och miljöpoli-tiken. Och glesbygdssverige behöverett reformförslag som inger hopp tillde allt färre invånarna. Ett friare ochmera liberalt skogsskydd skulle kunnavara ett värdefullt bidrag till båda.I dag är enligt Naturvårdsverketssiffror mindre än 5 procent av all pro-duktiv skogsmark i Sverige formelltskyddad. Och mycket mer behöverskyddas om de långsiktiga politiskamiljömålen ska nås.Men dagens skogsskyddspolitikhar en baksida. Den skyddar nästanenbart skog genom tvång, och gerdärför inte skogsägarna någon morotatt ta större miljöhänsyn. De som skö-ter skogen varsamt löper risken att”belönas” genom att få skog omvand-lad till reservat. Tvärtom så ökar rådan-de skogsskyddsregim trycket på pro-duktionsskogarna.Med ett skogsskydd som gör mark-ägarna delaktiga och inte fråntar demäganderätten skulle vi sannolikt kunnaskydda större arealer än idag, och isnabbare takt.Hur skulle ett sådant skogs-skydd se ut? Det finns redanidag och det kallas ”hyggesfrittskogsbruk”. Det bedrivs här ochdär av privata och institutionellaskogsägare. En orörd skog har förståshögre naturvärden än en plockhuggenskog. Men en plockhuggen skog harmycket högre naturvärden än ett hyg-ge. En plockhuggen skog erbjuderbåde stor miljöhänsyn och en möjlig-het för skogsägaren att fortfarandebruka sin skog. Hyggesfritt skogsbruksom ny skyddsform vore ett reformför-slag som rimmar väl med centerpar-tiets gröna och liberala grundfilosofi.Pierre Kjellin,skogs- och lantbruksjournalistoch fd ledarskribent (lib),pierre.kjellin@gmail.comtidningen C • 27
  28. 28. Duellen:HållbarmiljöRoger Tiefensee, (C), miljöpolitisk talesperson1.Rovdjurspolitiken ska vara utformad inära kontakt med dem som berörs. Rovdjurs-trycket är alldeles för högt på vissa håll i landetoch det är en självklarhet för Centerpartiet attalla ska kunna känna sig trygga var de än bor,arbetar och lever. Därför vill också Center­partiet att den regionala rovdjursförvaltningenska ha makt över besluten.2.Centerpartiet vill teckna fler naturvårds-avtal och engagera markägare i högreutsträckning för att då har vi bättre förutsätt-ningar att säkra den biologiska mångfaldenoch andra naturvärden. Vi vet att de som ägermarken också har bäst kunskap om hur denkan brukas utan att förbrukas.3.Sverige ska vara ett samhälle medhundra procent förnybar energi, helt fritt frånfossil energi och från kärnkraft. Vägen ditgår via tydliga ekonomiska styrmedel ochlångsiktiga satsningar på forskning och inno-vation så att vi får fram klimatsmart ochresurssnål teknik. Det kommer att kräva nyadrivmedel och en infrastruktur för effektivaretransporter liksom ett strategiskt arbete medenergieffektivisering. 2006 tog vi överEuropas mest bensinslukande fordonsflotta,sedan dess har vi infört supermiljöbilspre­mien, infört och förlängt investeringsstödetför dem som vill bygga biogasanläggningar,aviserat om ett kvotpliktssystem och skatte-befriat miljöbra biobränslen.Matilda Ernkrans, (S),ord­förande i miljö- och jordbruksut­skottet1.I nära samråd med lokala intressen och i syfteatt klara både biologisk mångfald och landsbygds-utveckling.2.Vi behöver nya metoder att klara skyddet avbiologisk mångfald, naturvårdsavtal är en del i det.3.Vi behöver en kraftfull satsning påförnybar energi i Sverige med målet attall energi i Sverige ska komma från för-nybara källor.Fråga 1:Hur skulle ni viljaatt rovdjurspoli­tiken utformades?Fråga 2: Hur serni på användandetav naturvårdsavtalför privata markä-gare när det gällerskydd av biologiskmångfald?Fråga 3: Vad harni för mål ochmetoder för förny-bar energi inomen generation?Matilda ErnkransRoger Tiefensee28 • tidningen C
  29. 29. Under våren har Ola Johansson lyssnatoch pratat med centerpartister, kommu-nala bostadsbolag och byggföretagare frånnorr till söder. Alla har de haft sammabudskap: ”Det är för krångligt att byggabostäder i Sverige”. Nu arbetar han intensivtmed att samla sina intryck och snickrar på par-tiets bostadspolitik inför partistämman i Karlstad.Text: Pernilla MelanderOla Johansson, bostadspolitisk talesper­son och riksdagsledamot, har ett tydligt målmed sin halvårslånga bostadsturné:– Jag ser att centerpartister har stort in­tresse för bostadsfrågor och nu vill jag att viska forma ett ordentligt paket med svar påalla bostadspolitiska motioner. Inför stäm­man i Karlstad ska vi tillsammans formu­lera en bostadspolitik som centerpartister ihela landet känner igen sig i.Ett tydligt intryck från turnén är att denbostadspolitiska debatten i hög grad utgårfrån storstadens perspektiv, vilket slår motbostadssituationen på landsbygden och imindre tätorter. Problemen hopar sig närungdomar inte kan flytta hemifrån, när fö­retag vill växa men inte får tag på arbets­kraft, när äldre människor vill flytta mendet blir för dyrt – detta skapar inlåsningoch hämmar tillväxten. Ola strävar efter enrättvisare grund:– Jag vill påverka förutsättningarna förbostadsbygge i resten av landet. Höga pri­ser i Stockholm gör att det blir svårare att tabostadslån ute i landet. Då blir det fel.Han menar också att landsbygdskom­munerna måste satsa offensivt, även om detfinns tomma hus, det är uppenbart att nyafräscha bostäder ökar ortens attraktions­kraft. En del kommuner frågar efter statligasubventioner för att bygga nytt, men i förstahand ser Ola behov av lokala drivkrafter.Samtidigt driver han en sparandelinje därett skattegynnat bospar är en del. Han fun­derar också på det skulle finnas möjlighetför ett system där man kunde välja mellanbolånetak och amortering.En annan återkommande iakttagelseär klagomålen på Länsstyrelserna. Mångasäger att de är petiga, tar för lång tid på sigoch bromsar byggprojekten. Strandskydds­frågan återkommer och Länsstyrelsenbromsar.– Människor har bott längs stränder­na i tusentals år, men de sista femtio får viinte göra det längre. Det kommunala själv­bestämmandet måste utökas med möjlig­het att ta lokala beslut för varje område, sä­ger Ola.Nu funderar han på att upprätta enlänsstyrelsernas värstinglista, och gärna isamarbete med de kommuner som drab­bats av byggbromsen. Vid mötet i Leksandbeslutade lokala centerpartister att skapa ettnätverk och driva bostadsfrågan lokalt. Ochpå Öland är rösterna höga om både strand­skydd och riksintressen.Viktigasteområdena iCenterpartietsbostadspolitik:1. Bryt upp planmo-nopolen och förenklaplanförfarandet ikommuner2. Öka konkurrenseni byggsektorn ochlätta på skatterna ialla led3. Propagera för spa-randelinjen ochägandet som ettkomplement tillhyresrätten4. Öka rörlighetenoch tillgången påbostäder för unga,studenter och arbets-kraftVill du veta mer omOlas arbete med attutveckla Center­partiets bostads­politik? Följ honompå: olajohansson.blogspot.se/”Bortmedbyggbromsen”Ola Johansson (längst till höger) besöker ett nybyggtflerfamiljhus i trä tillsammans med Mats Dahlström,Johan Svensson och Charlotte Edberger-Jangdin icentrala Örebro.tidningen C • 29
  30. 30. HyperlokalstrategiförvaletI Malmö har Centerpartiet varit utanför fullmäktige sedan 1998. Men tillvalet 2014 kommer det att bli ändring på det. I alla fall om man ska troNiels Paarup-Petersen som har varit ansvarig för att ta fram valstrategin.Vad var bakgrundentill att ni satte igångmed att ta fram envalstrategi?När jag blev ordförande2011 var min grund­läggandeanalys avMalmö­centernsproblemrätt klar:Vi hadeingentydligpolitik,ingentydligstrategioch ingatydligakandidater.Då kan man inteförvänta sig attfå genomslag.Därför var förstaprioritet att fåfram en tyd­lig strategi attbygga restenpå.Hur har nijobbat framstrategin­?År 2011 priorite­rade vi att arbetamed kultureninternt för attskapa en mer positiv stämning.Vi började med att se vilka politik­områden som var viktigast förmedlemmarna. Alla medlemmarhar varit inbjudna på möten omexempelvis skolan eller näringslivs­politiken. Sen kopplade vi i styrelsenihop medlemmarnas synpunktermed ett tydligt strategiskt tänk.Har ni tagit in lärdomar fråntidigare­ val?Vi har självklart tittat på natio­nella valanalysen. Men 2010 valdeMalmöcenterns ordförande mycketöverraskande att sluta bara niomånader innan valet vilket förstördehela upptakten och lämnade väldigtlite lokalt analysunderlag. Person­ligen tog jag dock med hur mycketjobb ett val är och hur bra vi trotsallt lyckades genom vilja och hårtarbete.Vad kan du ge för tips till andra somska ta fram en strategi?Bygg på den politiken som de aktivavill ha och välj det som kan mark­nadsföras. Kan ni inte få någon attmarknadsföra det ni vill, då kom­mer ingen att veta om vad ni vill.Och kan ni inte förklara vad ni vill,då kommer ingen att bry sig.Fokusera på konkreta målgrupperoch hur man når dem. Vi har valtnågra geografiska områden där vikommer att vara aktiva och anpassamarknadsföringen till det vi kallarhyperlokala frågor.Var positiva. Ingen vill vara medom man inte bemöts med respektoch får möjlighet att påverka.Hur har ni valt ut vilka målgrupperni ska satsa på?Vi har tittat på statistiken. Varförröstar folk på partier som liknarCenterpartiet? Var röster man påoss i riksdagsvalet men inte kom­munalt? Vilka gillar Centerpartietenligt nationella undersökningar?Hur avgörande är en bra strategi?Handling är det riktigt avgörande.Men är strategin tydlig så alla kanförstå den vet man vad som skagöras. Vad man vill uppnå, varföroch hur. En bra strategi ska vara enkonsekvens av en berättelse. Berät­telsen om den stad man vill ha, denskola man vill bygga eller liknande.Och den berättelsen ska varendakotte som hör den bli berörd av.Hur kommer ni att jobba vidare nu?Vi har en fantastisk ny ordförandei Nova-Jeanette Nilsson somredan har satt igång kontinuerligakampanjer­baserat på strategin ochvi har utsett ett flertal talespersonerför att Malmöborna ska sefler namn kopplat till Malmö­centern. Vi kommer att fort­sätta med ett tydligt marknads­föringstänk och framföralltkommer vi att utveckla och berättaom det riktigt viktiga: Vår hållbarapolitik för Malmö.30 • tidningen C
  31. 31. Viktiga framtidsfrågor lyftsfram i lättlästa debattartiklar.Nya ämnen produceras löpande.Hämta Reflektion Dialog fritt påwww.kentjohansson.euNu kan du enkeltbjuda in tilltemamöten ochstudiecirklar!Nya ämnen produceras löpande.I Reflektion Dialogpresenterar Europaparlamen-tarikern Kent Johansson (c)underlag för dialog ochdiskussion.Se helalandeti sommarTEXT: Ingrid Hedenvind-Brask Bild: Jenny AxelssonKampanjen ”Vi ser hela landet” rullar påför fullt. Det pratas om hållbar tillväxt, jobb ochföretagande runt om i Sverige. Det delas ut foldraroch fröpåsar som aldrig förr! Men kom ihåg attkampanjen inte tar slut bara för att sommaren tarvid. Varför inte kampanja nu när alla snart är le­diga och då det myllrar av auktioner, sommarfester,marknader och stadsfester? Vad är det som händerpå din ort i sommar? Har du och centervännernaplanerat något för marknaden eller stadsfesten?Kampanjtips i sommar:• Det passar alltid bra att dela ut plantor, fröpåsar (gratis iprofilshopen) eller kanske ett knippe morötter tillsammansmed foldern från vårkampanjen.• Tipstävling! Gör fyra, fem frågor som handlar om just erort. Låt människor fylla i på plats. Vinnaren dras i slutetav dagen. Vinsten kan vara till exempel en planta avtomat, björnbär eller kanske en vinranka.• På stadsfesten eller marknaden! Varför inte ordna enplantskola för barn – plantera din egen växt. Låt barnenplantera en blomma eller grönsak och ta med hem.• Ordna ”Landsbygdens dag” på torget, gör en heldagmed en mängd utställare, allt från bönder och mat tillkonst, litteratur, ponnyridning, turism, skogsråvara. Ta till-vara just det som ni har tillgång till på er ort.• Ordna en plantauktion i Centerpartiets regi kanske till-sammans med någon företagare inom området.• Tips om bästa outnyttjad potential. Låt besökare tipsa omvad som kan förbättras just i ert område. Ta fram det mestspännande förslagen som ni lokalt kan driva. Vinnaren fåren lunch, middag tillsammans med en av våra politiker.FAKTARUTA:• Mer om vårkampanjen ”Vi ser hela landet” hittar ni påCentralen.• Kolla också in sajten etthållbartval.se – Centerpartietskampanjsida• Passa på att beställa kampanjmaterial på profilshopen– allt kampanjmaterial är gratis!Varför inte ta hjälp av fyrfota vänner? Borderterriern Ludde iHalmstad gillar att kampanja för Centerpartiet.tidningen C • 31
  32. 32. Lokalt arbete i CenterpartietHär finns redskapen för planering av det konkreta arbetet lokalt i CenterpartietBasutbildningarna består av sex olika studiematerial och koncept somalla är framtagna av Studieförbundet Vuxenskolan utifrån Centerpartietsbehov. Utbildningarna består av; Strategisk planering, Påverka genomsamtal, Nyfiken på politik, Bilda opinion via media, Organisation ochledarskap och Ett hållbart val – en introduktion till Centerpartiet.Läs mer på www.sv.se/centerpartietMed vassare politikkommer vi längre. Vi skahitta de bästa idéerna, förståbehovet på landsbygdenoch skapa en hållbar framtidi samarbete med likasinnade.Dialog 2013 är projektet som skauppmuntra centerpartister att sökaupp andra organisationer som arbetar medliknande frågor, exempelvis LRF och Hushållningssäll­skapen.– Det är egentligen ganska enkelt. Vi lyssnar på an­dra organisationer som verkar på landsbygden för attfå fler idéer och utveckla vår politik för att se hela lan­det. En politik som vi kan driva lokalt i kommun- ochlandstingsfullmäktige och idéer till Centerpartiet na­tionellt, säger Maria Mauritzon på riksorganisationen.För att stärka viljan att ta initiativ till diskussio­ner och personliga möten har Maria Mauritzon tagitfram ett stödjande mate­rial som ligger på Centra­len och kan laddas ned avalla medlemmar. Det hand­lar om en dialogfolder sombeskriver hur ett samtal kan seut, bakgrundsinformation om vadCenterpartiet och landsbygdsdepar­tementet har gjort för landsbygden underregeringsperioden.– Vårt mål är 250 dialoger under vårkampanjen somstartade i början av april och löper under sommaren.Men det viktigaste är att alla bidrar och gör dialogen uti­från sina möjligheter och förutsättningar, avslutar Maria.Du som vill ha stöd eller tips är välkommen att kontaktmaria.maritzon@centerpartiet.se eller lands­bygds­nätverkets samordnare linda.zetterstrom@centerpartiet.se.Sök på ”Dialog 2013” på Centralen så hittar du merinformation.Dialog 2013 Nuvässarvilandsbygdspolitik32 • tidningen C
  33. 33. ”JagvillhakvarbönderiSverige–EU-stödenavgöromvilyckas”EU-medlemsländernas ledare har slutligen presenterat en enad ståndpunkt kringbudgeten för den gemensamma jordbrukspolitiken, Common Agricultural Policy(CAP). Centerpartiet har drivit på hårt för att stödet till landsbygdsprogrammet skabevaras på nuvarande nivå. Resultatet blev en minskning, men en mindre sådan jäm-fört med utgångsläget. Landsbygdsminister Eskil Erlandsson berättar om arbetet.Text: Karin Carlesten Foto: Anna-Karin NymanÄr du nöjd med förhandlingarna?– Jag är glad att vi fick en extra sum­ma pengar i landsbygdsprogrammet,men jag hade såklart velat ha ännumer. Fredrik Reinfeldt förhandladeoch jag får utgå från att han gjordesitt bästa. CAP består i stora drag avgårdsstödet och framför allt lands­bygdsprogrammet som är oerhörtviktigt för utvecklingen av densvenska landsbygden.Vad innebär landsbygdsprogram­met?– Landsbygdsprogrammet har somövergripande mål att stödja en håll­bar ekonomisk, ekologisk och socialutveckling av landsbygden i Sverige.Det handlar bland annat om sats­ningar på minskad övergödning,lösningar för att minska jordbruketsklimatpåverkan och stöd till ekolo­giskt jordbruk.Vi har tagit fram fyra vägledandeprinciper för hur stöden i EU:s jord­brukspolitik fördelas:• Stöd ska gå till aktiva jordbrukare• Stöd ska gå till bönder med djur– de har bland annat tuffare regleroch krav att leva upp till medtanke på de svenska djurskydds­reglerna• Så mycket pengar som möjligt skahamna i bondens ficka, inte hoskonsulter eller för administration• Systemet ska vara så enkelt sommöjligt för bonden för att undvikakrångel och besvärligheterVarför är CAP och landsbygdspro­grammet så viktigt för de svenskabönderna?– Jag vill ha fler bönder och ökadmatproduktion i Sverige. Sverigehar fantastiska förutsättningar – vihar friska djur, duktiga och välut­bildade bönder, och ett klimat somgör att grödorna växer långsamt ochdärmed smakar mer. Allt detta göratt Sverige har stora förutsättningaratt vara ett Matland. Samtidigt fårvi inte blunda för att det också finnsutmaningar. Avstånden är långa, detär kallt, och stallarna till våra djur ärdyra i drift. Jag vill ha kvar bönderi Sverige och EU-stöden är i dagavgörande för att lyckas med det.Nästa budgetperiod kommer kost­naderna att minska ungefär 10 pro­cent och landar på cirka 363 mil­jarder euro. Detta innebär att ävenjordbruksstödet till Sverige kommeratt minska. Samtidigt minskar troli­gen Sveriges medlemsavgift till EUnågot.Vore det inte bättre med en svenskajordbrukspolitik, istället för en EU-gemensam?– Utan en gemensam jordbruks­politik skulle andra länder utformanationella system med stödnivåersom vi inte skulle kunna påverka,och därmed skulle de svenska bön­derna riskera att bli utkonkurrerade.Den gemensamma jordbrukspoli­tiken innebär att vi kan ha mer likavillkor bland EU:s bönder. Jag ochmina ministerkollegor i EU arbetarför att hitta en balansgång där vi harett jordbruk på marknadens villkor.Jag har alltid de svenska böndernasbästa för ögonen i mitt arbete, ochdet kommer jag att fortsätta med.Landsbygdsminister Eskil Erlandssonmenar att den gemensamma jordbruks-politiken innebär mer lika villkor för EU:sbönder.tidningen C • 33

×