SlideShare a Scribd company logo
1 of 54
Download to read offline
Omr 3




                                 Motioner område 3

                    Klimatpolitik som tillväxtkraft


Motion nr 301
Införande av handelssystem för kolsänkor
Undertecknad som initiativtagare till ”Kolsänkegruppen i Norrbotten”, har under årens lopp
kunnat följa det arbete som gjorts i länet för att visa skogens roll i klimatarbetet. Man har
kunnat visa att det i Sverige finns en tydlig potential att binda lika mycket koldioxid i våra
skogar som trafiken totalt släpper ut idag. Dessa sk. Kolsänkor kan på initiativ av regeringen
omvandlas till handelsbara utsläppskrediter. Genom att inkludera skogen i ett frivilligt system så
skulle vi i Sverige vinna följande fördelar: Ökad råvaruproduktion, minskade mängder
koldioxid till atmosfären, ökat antal arbetstillfällen i skogen, större tillgänglig volym bienergi
och en ökad kapitalförsörjning till ”skogslandet”. Undertecknad kunde på plats i Poznan (FN:s
Klimatkonferens) konstatera att det finns ett mycket stort intresse hos många nationer för denna
fråga.

Jag/vi yrkar:
att regeringen gör allt i sin makt att inkludera skogen i ett handelssystem för växthusgaser
     enligt de principer som den Norrbottniska Kolsänkegruppen föreslagit.

Nils-Olov Lindfors, Sunderbyn
Norrbottens läns distrikt



Motion nr 302
Naturresursavgift
Undertecknad föreslår att regeringen utreder möjligheterna att införa sk. Naturresursavgifter i
Sverige. Vid nästan all exploatering av naturresurser i Sverige tas stora värden ut från land- och
glesbygd medan kapitaliseringen sker i centralorter och Stockholm. Genom att man inför en
naturresursavgift kommer de orter som drabbas av exploatering också rättmätigt få ut delar av
de värden som kapitaliseras. Naturresursavgift skulle var tillämpligt för ex.vis vattenkraft,
skogsråvara, mineraler , vindkraft etc.

Jag/vi yrkar:
att regeringen tillsätter en utredning för att fastställa möjligheterna till att införa
     naturresursavgifter inom tillämpliga områden, samt där det låter sig göras också
              verka för att skyndsamt införa sådana i Sverige
Nils-Olov Lindfors, Sunderbyn
Norrbottens läns distrikt


                                                 1
Omr 3



Motion nr 303
Centerpartiet bör välkomna alla sorters klimatsmart energiproduktion
Energipolitiken är oerhört viktig. Vi har vant oss vid att hushåll i vårt land har tillgång till säker,
miljövänlig och prisvärd el och vi tar det för självklart. Näringslivet är beroende av
kostnadseffektiv energiproduktion, för att tillväxten och jobben inte ska äventyras.
Det finns också säkerhetspolitiska överväganden att ta hänsyn till. Oljekrisen 1973 kom som en
kalldusch och har följts av en lång rad exempel på hur känsliga våra moderna samhällen är när
det gäller energiförsörjningen. Senast exemplifierat nu med gaskrisen mellan Ryssland och
Ukraina, som fick implikationer i flera Europeiska länder.
Samtidigt som hushållen och företagen behöver energi måste vi säkerställa att energin framställs
på ett sådant sätt att miljön inte påverkas mer än nödvändigt.
Genom kunskap och uppfinningsrikedom skapar skickliga svenska företagare ständigt nya
metoder, produkter och tjänster för att spara eller generera energi. Olika system för att utnyttja
solstrålarnas värme för hushållsvarmvatten syns numera på vart och vartannat hus, nya
hushållsapparater kan förbruka hälften så mycket ström som gamla och nu i dagarna lanserar ett
uppsalaföretag sina första serietillverkade vågkraftverk.
Strävan efter en högre andel förnyelsebar energi är mycket positiv och är i hög grad en effekt av
vårt partis ansträngningar över åren. Men även förnyelsebara energiframställningsmetoder är
miljöbelastande. Det får man aldrig glömma.
Planerade vindkraftparker blir ofta föremål för långa prövningsprocesser där invändningar och
överklaganden handlar om just olika miljöhänsyn.
Odling av grödor för energiproduktion på våra åkermarker är också miljöbelastande. Koldioxid
från marklevande organismer lösgörs vid markbearbetning och maskinerna släpper ut koldioxid
och andra skadliga ämnen som bildas vid förbränning av dieselbränsle. För skogsråvara gäller i
stort samma sak. Det går också åt en hel del energi för att tillgängliggöra den energi som finns
lagrad i biomassan.
Kärnkraft har varit en het potatis i vårt parti, men faktum är att kärnkraften, som står för nästan
hälften av den svenska elförsörjningen, orsakar nästintill inga utsläpp av växthusgaser,
kväveoxider, svaveldioxid eller stoftpartiklar. Till och med i en jämförelse med vind- och
biokraft finns det mycket som tyder på att kärnkraften är bättre ur miljösynpunkt.
Därför är det olyckligt och potentiellt skadligt för miljön att kärnkraften som sådan ifrågasätts
på politiska grunder.
Kärnkraftsanläggningar, liksom alla andra anläggningar för energiproduktion, måste självklart
genomgå en stenhård miljöprövning för att få finnas, men en gång för alla borde vi klargöra för
såväl väljare som för industrin att vi i Centerpartiet inte har för avsikt att motsätta oss
miljövänlig, kostnadseffektiv och säker energiproduktion av något slag, även om det skulle råka
vara kärnkraft.

Jag/vi yrkar:
att Centerpartiet formulerar en energipolitik som ställer hårda krav på hög säkerhet och låg
     miljöpåverkan, men som inte i förhand pekar ut något enskilt energislag som bättre eller
     sämre.
att Centerpartiet inte längre politiskt ska verka för en utfasning av kärnkraften.
att Centerpartiet verkar för ökade forskningsinsatser på energiområdet med fokus på minskad
     miljöpåverkan.
att motionen sänds vidare till partiets riksstämma.



                                                  2
Omr 3


Johan Hedin, Stockholm
Stockholms distrikt



Motion nr 304
Energi - till vad och hur mycket
Alliansregeringen presenterade i början av februari ett sammanhållet energi- och klimatpaket,
innehållande ett flertal ingredienser, däribland en fortsatt användning av kärnkraft. I detta
sammanhang vill jag påminna om, att i folkomröstningen om kärnkraft (1980) röstade ca 80% av
Svenska folket på linje 2 (avveckla med förnuft) och linje 3 (nej till kärnkraft). Således ett
kraftfullt och massivt ställningstagande ”mot kärnkraft”, varför den också borde bli en parentes i
den framtida energiförsörjningen.
Vi kommer också ihåg att energidebatten under många år (andra halvan av 70-talet) var mycket
intensiv och folkomröstningen föregicks av en bred och omfattande folkbildningskampanj. Man
kan med fog påstå att folket (medborgarna) var hyggligt upplysta och pålästa.
Nu har 30 år gått sedan omröstningen och det är hög tid att lösa utmaningarna på energi- och
klimatområdet, både nationellt och globalt. FNs stora klimatkonferens i Köpenhamn (december
2009) markerar frågans vikt och sätter press på att en global klimatöverenskommelse skall
uppnås. Här måste också flera (stora) länder göra åtaganden, och Europa med Sverige som
ordförandeland, har en nyckelroll för att lotsa ett nytt klimatavtal på plats.
Sveriges energibalans 2007 (källa: Energimyndigheten)
Energitillförseln totalt, dvs användningen/konsumtionen av el, värme och drivmedel uppgår till,
netto, ca 400 terawattimmar (TWH). I grova drag använder "bostäder och lokaler" 35-40%
"industrin" 35-40% och "transporterna" står för 25%.
Tittar vi särskilt på elen (elbalansen), så uppgår den till ca 133 TWH, varav hälften kommer från
vattenkraften (66 TWH) och hälften från kärnkraften (67 TWH).
Utmaningar och möjligheter
Vi står inför en dubbel utmaning:
a) klimatutmaningen, dvs en kraftig minskning av växthusgaserna
b) fasa ut användningen av fossil energi, så att vi blir oberoende av olja (och kärnkraft!)
Är detta möjligt? Tidsmässigt måste det ske inom en 15 till 20 års period, dvs under 20-talet.
Två områden står i fokus och måste hanteras med full kraft.
Energieffektivisering
Här finns mycket stora potentialer! Studier visar att det går att spara i storleksordningen 50%,
eller mer än 200 TWH, om vi nyttjar "bästa teknik" på ovan beskrivna områden. Låt mig
exemplifiera med "bostäder och lokaler" och begreppet passivhus. Här finns genomförda projekt,
med fantastiskt fina resultat. Men spridningen och ett större genomslag saknas i Sverige. Varför
är det så? Skärpning! .... incitament, krav och verktyg måste snarast komma på plats.
Förnybar energi
En helt ny bransch håller på att ta form - miljöteknikbranschen, den gröna sektorn - och är
dessutom i stark tillväxt. Grön omställning och ny grön teknik är strategiskt intressant både för
vår miljö och för vår framtida konkurrenskraft. Denna delen, dvs "förnybar energi" är också bra
hanterad i alliansens energiuppgörelse.
Här finns en kraftfull satsning på vindkraft (20-30 TWH), men också satsningar på kraftvärme,
sol, bio och vågkraft. Uppgörelsen borde också tagit upp "vattenkraften", som idag producerar ca
70 TWH. Utan att gå in på orörda älvar, kan man säkert, inom ramen för ett "vattenprogram"


                                                3
Omr 3


(modernisering, effektivisering, ta vara på fallhöjder i redan utbyggda vattendrag mm) få ut
ytterligare ca 10% eller 7-10 TWH från vattenkraften.
Förnybar energi ger sammantaget stora energimängder och vi kan tala om ett helt nytt ben i den
Svenska energiförsörjningen.
Sysselsättning och samhällsekonomi.
En satsning på energieffektivisering och de förnybara energikällorna – den gröna ekonomin - är
intressant på flera sätt:
-              stor sysselsättningseffekt
-              jobb i hela landet
-              gör oss oberoende av fossil energi,olja och kärnkraft
-              smart teknik och ny teknik utvecklas
-              nya exportprodukter kan lanseras
-              gynnsamt för landets ekonomi
Vidare är timingen mycket god! Det intressanta med ”effektiviserings- och det förnybara spåret”
är att det kan genomföras NU! Och det är bråttom. Jorden har feber.
För att ställa om ”fossilsamhället” till det ”hållbara/resurssnåla samhället” krävs både
konstruktivitet, kreativitet och offensiv. Vi bör därför komplettera med ytterligare en strategisk
byggsten, nämligen folkbildning/kunskapslyft. Vi bör få till stånd en ”folklig och entreprenöriell
mobilisering” av sällan skådat slag. Genom att engagera studieförbunden, skolor, universitet,
media, forskningen m fl kan omfattningen, verkningsgraden och effekterna bli mycket, mycket
större. På detta sätt skapas ett efterfrågetryck, som gör att förflyttningen från ”utredning/prat”
till”action/handling” kan gå fortare.
Detta rimmar också väl med god centerpolitik:
-              låt tusen blommor blomma
-              efterfråga medborgarnas vilja till engagemang och ansvarstagande
-              skapa fler jobb i den gröna sektorn
På detta sätt tror jag att den sämre delen i alliansens energiuppgörelse – ny kärnkraft – inte
behöver realiseras. Kärnkraften bygger på en ändlig (fossil) resurs, uranet. Tekniken är
storskalig, dyr, sårbar och förknippad med stora risker, varför kärnkraftsepoken bör avslutas när
de nuvarande verken tas ur drift.

Jag/vi yrkar:
att Centerpartiet tar initiativ till en seriös och storskalig folkbildnings- och företagskampanj, så
     att energi- och klimatutmaningen kan hanteras smartare och snabbare.
Med detta kan också goda bieffekter påräknas. Den gröna sektorn kan bli en "motor" för at

Lennart Wassenius, Lerum
Norra Älvsborgs distrikt

Kretsstämman beslutade:
att ställa sig bakom motionen.




                                                 4
Omr 3



Motion nr 305
Positiv kamp för förnyelsebar energi
På samma sätt som flera med mig påbörjade jag mitt medlemskap i Centerpartiet i och med
Bolidens förfrågan att bryta uran runt om i Närke för bränsle till kärnkraftverk. Marviken på
60-talet var den första väckarklockan. Min ståndpunkt är, nu som då på 1970/80-talet, att det inte
behövs mer kärnkraft och den successivt bör utgå som energikälla.
Jag håller med om argumenten att för att nyttja kärnkraft ska man ta ansvar för hela processen,
även uranbrytning. Risken för terrorhot är större än tidigare. Förnyelsebara energislag kan täcka
behovet och förvaringen av kärnavfall är ännu inte löst.
Dock ser jag energiöverenskommelsen som en ny möjlighet att som centerpartist ta upp en
positiv kamp för förnyelsebar energi, energieffektivisering och utvecklingen av nya miljö/energi
entreprenörer. När den kampen lyckas, sker ingen nybyggnation av kärnkraft – Centerpartiet
kan vara Ja-sägare till förnyelsebar energi i stället för bara vara mot kärnkraft och Nej-sägare.
Min förhoppning är att de som kämpat i Nej till kärnkraft, ser energiuppgörelsen som en
öppning till ett fossilfritt samhälle med förnyelsebar energi och allt mindre behov av kärnenergi.
Satsa engagemanget på förnyelsebar energi och effektivisering så kärnkraft inte behövs.

Jag/vi yrkar:
att att de som kämpat i Nej till kärnkraft, ser energiuppgörelsen som en öppning till ett
     fossilfritt samhälle med förnyelsebar energi och allt mindre behov av kärnenergi
att att de som kämpat i Nej till kärnkraft med kraft satsar sitt engagemang på förnyelsebar
     energi och effektivisering så kärnkraft inte behövs.


Rose-Marie Stenman, Kungälv
Bohusläns distrikt

Kretsstämman beslutade:
tillstyrka motionen



Motion nr 306
Norrland ett utvecklingsområde för förnyelsebar energi
Norrland levererar redan idag en betydande del av energin från vattenkraften.

I framtiden bör de kvarvarande älvarna bevaras orörda.
Däremot bör Norrland bli ett utvecklingsområde för sol-, vind- och andra förnyelsebara
energikällor.

Jag/vi yrkar:
att ansökan görs till EU om stöd till Norrland för att utveckla sol-, vind- och andra
     förnyelsebara energikällor.
att forskningsutbildningen förläggs till Umeå.
att motionen sänds till Centerpartiets riksdagsgrupp.


                                                5
Omr 3


Maj-Britt Burlin, Bergviken
Västerbottens läns distrikt



Motion nr 307
En ny energipolitik och folkomröstning om kärnkraft
Bakgrund
En hörnsten i ett lands välstånd är tillgången på billig och miljövänlig energi. Av miljöskäl men
också av ekonomiska anledningar skall vi orientera oss bort från Fossila bränslen. Den största
utmaningen står transportsektorn inför. Hitta ett billigt och miljövänligt bränsle som kan
användas istället för olja i bilar båtar och flygplan mm.
Mina överväganden och förslag
Jag anser att marknadsekonomin är den bästa formen att distribuera varor och tjänster. Men det
som har hänt med elförsörjningen visar att den avreglerade marknad lett till felprioriteringar
från kraftbolagen.
Det är upprörande när kraftbolagen använder sina pengar till att köpa upp nya kraftbolag
utomlands och dessutom köper kolkraft och annat som är bannlyst i vårt land. (Vattenfall köpte
mer koldioxidutsläpp i Tyskland än vad hela Sverige släpper ut!!!!!)
Energifrågan är stor och viktig varför vi med facit i hand efter prisbildning och underhåll av
elens infrastruktur efter bla Gudrun och Pär måste ta oss en funderare på om prissättningen på
el är rätt. En översyn av prisstrukturen med skatter och andra pålagor bör göras.
Energiförsörjningen i vårt land måste stå på fyra kraftfulla ben det är bioenergi, vattenkraft,
kärnkraft samt sol och vind.
Även om det sker en kraftig utbyggnad av dessa energislag måste det till kraftfulla åtgärder i
bebyggelse och infrastruktur för att spara energi. Trots ett ringa antal soltimmar i Sverige
kommer denna energiform betyda mycket genom att värma bostäder med passiv energi.
Kommersiella fastigheter och bostadssektorn med flera måste underkastas strikta villkor där
energiförbrukning och minskade utsläpp av fossilgaser är högprioriterat.
Folkpartiet lade nyligen fram en rapport som visar att vi behöver bygga fyra ytterligare reaktorer
i Sverige. Jag delar den synen. Troligen behövs ytterligare två reaktorer. De gamla reaktorerna
måste moderniseras och på sikt ersättas.
De statliga myndigheterna bör inleda en förstudie av hur en utbyggnad av kärnkraften med nya
reaktorer vid Ringhals Forsmark och Oskarshamn skall gestaltas. I ett första skede bör fyra nya
reaktorer byggas och ev. fler i framtiden.
Kärnkraftteknologin är idag en miljövänligaste och säker energikällan. Avfallet kommer vi med
ny kunskap att kunna hantera genom att vi med ny teknik bringar ned halveringstiderna för
avfallet.
När välutbildade civilingenjörer vågar gå in och köra verken är det ett kvitto på teknikens
möjligheter och höga säkerhet. (Det är inga hembränningsapparater).
Kärnkraften kommer att bli en viktig komponent i det globala samhällets kamp för att
nedbringa koldioxidhalten i vår atmosfär och den miljöförstöring som detta åstadkommer.
Det är på tiden att vi inom Centern nu sliter oss från kärnkraftsfrågan genom en ny
folkomröstning. Vi måste lägga låsningen i kärnkraftsfrågan bakom oss.
För tillfället är den folkliga opinionen för kärnkraft och landet står i behov av billig energi. Visst
skulle en folkomröstning som opinionsläget nu ser ut leda till att folket beslöt om mer kärnkraft.



                                                  6
Omr 3


Självklart vill inte kärnkraftsmotståndarna lägga beslutet i folkets händer. De vet själva bäst.
Den attityden tycker jag är feg och hör inte hemma i vårt parti.

Jag/vi yrkar:
att Centerpartiet tar initiativ till en ny folkomröstning i kärnkraftsfrågan


Lars Håkan Halldin, Brännelund-Höreda
Jönköpings läns distrikt


Kretsstyrelsens yttrande:
Motionären framhåller behovet av att bryta beroendet av fossila bränslen och satsa på
miljövänliga och förnyelsebara energi källor i stället. Motionären anser att det behövs en ökning
av elproduktionen från kärnkraften för att sänka elpriserna och att Centern bör ta initiativ till en
ny folkomröstning om kärnkraften
Kärnkraften är tillsammans med vattenkraften basen för landet elproduktion. Styrelsen
instämmer inte i motionärens uppfattning att alla problem/frågor är lösta idag. Brytning av uran
skapar stora miljöskador, som inte drabbar Sverige direkt. Det finns fortfarande risker med
driften, upparbetningen och förvaringen av avfallet. Många centerpartister har länge och på
goda grunder varit tveksamma till kärnkraften. Därför vore det ansvarslöst av ett land med
Sveriges möjligheter att satsa på mer kärnkraft, en ny folkomröstning är därmed onödig.
Inom alliansregeringen finns olika uppfattningar om behovet av mera kärnkraft.
Statsministern har formulerat en kompromiss då han förklarade att regeringen inte avser att
stänga av några reaktorer, men inte heller bygga några nya. Effektivisering av befintliga
anläggningar har gjorts, vilket medfört ökad elproduktion.
Vi har stora möjligheter att utveckla mer förnyelsebar energi. Med hjälp av avancerade tekniska
kunskaper kan vi förbättra användningen av el och utveckla nya källor. Detta var ett av
Centerns Stora vallöften, att nuvarande läge satsa mer på kärnkraft innebär ett steg tillbaka och
att vi minskar trycket på industrin att ta fram innovationer som kan bidra till en hållbarare
utveckling.
Det är utan tvekan så, att höga elpriser innebär en påfrestning, både för elintensiva basindustrier
och för hushållen. Genom EU-samarbetet har vi förbundit oss att arbeta inom en gemensam
marknad även på energiområdet, långsiktiga och stabila spelregler skall prägla energipolitiken.
Vi ska i EU verka med stor kraft för att kolkraften ersätts av förnyelsebara energislag för att
minska utsläppen av växthusgaser.

Kretsstyrelsen föreslår stämman besluta:
att motionen översänds med avstyrkan och med ovanstående kommentarer
till centerns riksstämma

Kretsstämman beslutade:
motionen översänds med avstyrkan och ovanstående kommentar till Centerns riksstämma




                                                 7
Omr 3



Motion nr 308
Marknadsanpassad kärnkraft
Vid en olycka i ett svenskt kärnkraftverk behöver ägaren inte ta något försäkringsansvar.
Det är skattebetalarna som får betala notan.
Det är dags att den subventionerade kärnkraften marknadsanpassas. Om det byggs ny kärnkraft
i Sverige skall ägarna ta det fulla försäkringsansvaret redan från början. Dessutom bör det
undersökas om det är möjligt att införa försäkringsansvar för befintliga
kärnkraftverk.

Jag/vi yrkar:
att Centerpartiet kräver att om det byggs nya kärnkraftverk i Sverige, så ska ägarna till ny
     kärnkraft redan från början ta det fulla försäkringsansvaret.
att Centerpartiet undersöker möjligheterna att införa försäkringsansvar för befintlig kärnkraft.

Anders Persson, Köla
Värmlands läns distrikt


Kretsstyrelsens yttrande:
Kreststyrelsen föreslår att motionen bifalls.

Kretsstyrelsen föreslår stämman besluta:
att bifalla motionen.

Kretsstämman beslutade:
bifalla och sända vidare motionen till läns- och riksstämman.



Motion nr 309
Kärnkraft
Kärnkraften i Sverige måste bli en parantes!
Kärnkraftsforskningen har ännu inte löst avfallsfrågan!
Brytning av uran skadar fortfarande människor som hanterar brytningen!
Radioaktiviteten läcker ut vid brytningen!
Östersjön är världens radioaktivaste hav!
Nya kärnkraftverk är inte ekonomiskt bärkraftiga!
nya reaktorer har för många brister redan år 1!

Jag/vi yrkar:
att centerpartiet fortfarande säger nej till nya kärnkraftverk
att nuvarande verk används tills den ekonomiska livslängden är slut

Lars Nihlén, Höör, Höör
Skåne läns distrikt


                                                8
Omr 3



Motion nr 310
Kärnkraft
I en tid då man bibringas uppfattningen att elkraften är en resurs som till varje pris ska kunna
förbrukas utan begränsningar även årets kallaste dagar måste man börja fundera på hur man ska
kunna styra användningen från de områden där elkraften inte är helt nödvändig. Elen beskattas
i dag olika beroende på hur viktig den anses vara för användaren.
Om en motorväg korkas igen när trafiken tätnar så händer inte så mycket utan det börjar att
röra sig så sakta efter ett tag. Om en elledning överbelastas en kall vinterdag så kollapsar en del
av elsystemet och det tar tid att koppla in de områden där elen fallit bort. Vi har också sett att
huvudledningar blåst omkull i de stormar som drabbat vårt land under senare år.
För att minska sårbarheten måste man styra förbrukningen så att överbelastningarna minimeras.
Ett sätt att minska elförbrukning till uppvärmning, i varje fall i privata bostäder, är att tilldela
varje familj en viss mängd el till en viss skattesats. Förbrukar man mer el så får man betala en
högre skattesats och möjligen skulle man ha en tredje, ännu högre skattesats.
Det förefaller inte rimligt att ransonera el men genom att den enskilde får betala ett högre pris
när man förbrukar mycket el så kommer alternativa uppvärmningssystem att blir intressanta.
Som alternativ kan man tänka sig att elvärme endast får vara inkopplad delar av dygnet när
industrier inte är igång.

Jag/vi yrkar:
att stämman uttalar sin positiva inställning till ett elskattessystem, i enlighet med motionens
     inriktning, för att minska elförbrukningen till uppvärmning.


Rolf Larsson, Lidköping
Skaraborgs distrikt



Motion nr 311
Kärnkraftsfrågan
När jag för 40 år sedan valde att arbeta inom Centerpartiet, var det det enda partiet, som hade en
klar och tydlig miljöprofil. Vi behöver energi, men den ska vara förnyelsebar.
I dag finns det fler goda argument för att inte bli mer kärnkraftsberoende.
1. Miljön tar ”stryk” från brytning till avveckling. Vi bör därför överväga att bryta uran i
Sverige, om vi ska ha kärnkraft. Det är ur min synvinkel helt oacceptabelt att andra länder ska
fördärva sin miljö, för att vi ska ha kärnbränsle till våra verk.
2. Säkerhetsläget i världen har ju inte förbättrats med terrorism och oroshärdar lite var stans.

3. Energibehovet kan täckas på andra sätt med förnyelsebar energi, med ny energisnål teknik
och att öka energisparandet ytterligare.
4. Avveckling och slutförvaring av avfallet är ju fortfarande frågor, som sysselsätter
kärnkraftsindustrin och kostar miljontals kronor.
Jag ser med stigande oro att Centerpartiet inte tillräckligt tar avstånd från kärnkraften i
debatten. Många väljare kommer att bli besvikna om vi sviker i energifrågan. Troligtvis tappar


                                                 9
Omr 3


centern en hel del väljare till vänsterblocket. För att behålla det initiativet borde man, som jag ser
det, förhandla om att uppgradera och göra de gamla kärnkraftverken säkrare samtidigt som
man avvecklar ett av de allra äldsta. Detta tror jag att de flesta väljarna kan acceptera.
Folkpartiet har redan deklarerat sin ståndpunkt. Det är dags att Centerpartiet också gör det.
Min övertygelse i denna fråga gör att jag svårligen kan vara Centerpartist om partiet går med på
att bygga fler kärnkraftverk.

Jag/vi yrkar:
att Centerpartiet inte tillräckligt tar avstånd från kärnkraften
att att många väljare kommer att bli besvikna om vi sviker i energifrågan
att förhandla om att uppgradera och göra kärnkraftverken säkrare
att samtidigt avveckla de allra äldsta kärnkraftverken


Hans Torwald, Kungälv
Bohusläns distrikt

Kretsstämman beslutade:
sända som enskild motion



Motion nr 312
Kärnkraft hör inte hemma i en miljömedveten värld!
Många lovordar kärnkraften som en ren energikälla. Man undrar om alla dessa personer är lika
positiva till att vi bryter uranet i Sverige? Vårt land har de största urantillgångarna i hela
Europa. Lokalt kämpas det emot uranbrytning runt om i landet för ingen vill se sin livsmiljö
förstörd. Vad som än påstås, så är uranbrytningen verkligen inte ren.
Det bröts uran i Ranstad under ett par år på 60-talet. Följden blev att radioaktivt avfall ligger nu
nergrävt under ett 23 ha stort område. Marken här är förgiftad för all framtid och dess
skyddsskikt måste ständigt hållas under kontroll. Ändå bröts det bara 215 ton uran, vilket
knappt skulle räcka i mer än två månader till att driva de kärnkraftverk vi har idag.
Nu köper vi uran från andra länder, från gruvor som ligger bekvämt långt bort, t.ex. i
Australiens och Kanadas vildmarker. De människor som drabbas av uranbrytningens
radioaktiva avfall är oftast ursprungsbefolkningar. Tycker vi inte att en god livsmiljö är lika
viktig för dem? Eller finns problemen så långt bort att vi har rätt att blunda? Det förvånar mig
att problemen runt uranbrytningen har fått så litet utrymme i debatten.
I processen att utvinna uranet ur malmen krävs det oerhörda mängder vatten och kemikalier.
Det radioaktiva avfallet samlas upp i enorma dammar. Ingen av dessa dammar är helt täta och
det finns ständigt problem med läckage och utsläpp. Forskning har visat att de människor som
arbetar i urangruvor eller vistas i deras närområde har högre dödlighet i cancer, högre
barnadödlighet, fler missbildade spädbarn och lägre livslängd.
Utöver uranbrytningen finns det fler problem med kärnkraften. Vi har ännu inte löst
avfallsfrågan, säkerheten är inte hundraprocentig, radioaktivt avfall kan komma i orätta händer
m.m.
Jag ser en stor risk att problemen med växthuseffekten gör oss blinda för andra stora problem.
Jag förstår att vi inte kan stänga av kärnkraften i morgon men vi måste i alla fall knuffa oss i rätt


                                                 10
Omr 3


riktning. Det innebär för mig att vi absolut inte ska bygga fler kärnkraftverk. Istället ska vi
kraftsamla för effektivisering och för att utveckla de hållbara energikällorna. Kärnkraften måste
på sikt avvecklas. Ingen vill ha uranbrytning i Sverige och då kan vi heller inte kräva att andra
ska ha det.

Jag/vi yrkar:
att Centerpartiet tar en tydligare ställning mot utbyggnad av kärnkraft i Sverige och en
     tydligare ställning mot uranbrytning i Sverige.
att motionen vidarebefordras till Centerpartiets riksstämma.


Lisbeth Frohm, Örebro
Örebro läns distrikt

Kretsstämman beslutade:
att med yrkan om bifall vidarebeforda motionen till riksstämman.



Motion nr 313
Katastroffond vid kärnkraftsolycka
Efter regeringens historiska energiuppgörelse är det återigen möjligt att satsa på nya
kärnkraftverk. Samtidigt ingår i uppgörelsen att det ska ske en kraftfull satsning på alternativ
energiproduktion som; vindkraft, solenergi och bioenergi. Det framgår också klart från
överenskommelsen att samhället inte i något led skall bidra ekonomiskt vid elproduktion med
kärnkraft.
Det innebär att alla led ifrån uranbrytning till slutförvaring och nedmontering av begagnade
anläggningar enbart skall ske på kommersiella grunder. Hur löses då konsekvenserna av en
kärnkraftsolycka? Som vi förstår ska det lösas genom försäkringar på marknaden. Är det
överhuvudtaget möjligt att ta sådana försäkringar?
Som vi ser det kommer konsekvenserna vid en större olycka under alla förhållanden bli en
uppgift för samhället att lösa.

Jag/vi yrkar:
att ge partistyrelsen och riksdagsgruppen i uppdrag att utreda möjligheterna att bygga upp en
     katastroffond exempelvis genom att avsätta X öre per kWh för den kärnkraftsproducerade
     elen.
att ta fram lösningar angående försäkringar och skadeståndsbelopp kring
     kärnkraftsproduktion i Sverige


Annica Johansson, Götene
Skaraborgs distrikt

Kretsstyrelsen föreslår stämman besluta:
att bifalla motionen



                                                11
Omr 3



Motion nr 314
Ingen prospektering eller brytning av uran i Sverige
Från 1940 talet till mitten av 1980 talet pågick undersökningar efter uran i stora delar av Sverige.
Uranet skulle användas till kärnkraft, men planer fanns inledningsvis även för tillverkning av
kärnvapen. Viss brytning av uran förekom i Kvarntorp och Ranstad. Omfattande
undersökningar genomfördes i exempelvis Pleutajokk i Arjeplog och Lilljuthatten i Krokom.
Verksamheterna upphörde, eftersom miljöeffekterna ansågs vara oacceptabla och brytningen
olönsam.
I takt med stigande oljepris har även uranpriset stigit kraftigt. Därmed har intresset för
uranbrytning i Sverige återkommit. Till skillnad mot den tidigare perioden är intressenterna nu
till stor del internationella företag som siktar mot en världsmarknad. Intresset har karaktären av
spekulation i ökad kärnkraftsutbyggnad. Miljöeffekterna av uranbrytning skulle fortfarande bli
mycket stora. Uran förekommer i låga halter, vilket gör att brytningen kan få närmast
oöverskådliga konsekvenser. EU:s ramdirektiv för vatten 2000/60/EG, som också blir svensk lag
i Vattenförordningen, kommer att bli svår att uppfylla.
Kommunerna kan i dag förbjuda uranbrytning, dock ej prospektering.
Under de senaste åren har antalet prospekteringstillstånd ökat drastiskt, för närvarande finns
mer än 200 tillstånd som avser uran eller alunskiffer. Provborrningar är redan igång på flera
platser i Sverige. Enligt nuvarande minerallagen beviljas generella undersökningstillstånd för 60
olika mineraler inklusive uran, oavsett vad som anges i ansökan. Uran bör likställas med olja, gas
och diamant och undantas från de generella undersökningstillstånden.
Uranbrytning i Sverige kan inte motiveras med hänsyn till försörjning av den svenska
kärnkraften, eftersom denna ska avvecklas. Miljöfarlig uranbrytning kan inte heller rimligen
motiveras med hänsyn till avsättning på världsmarknaden. Risk finns då att svensk uran används
i kärnvapen. Uranbrytningen är naturligtvis inte önskvärd i övriga världen heller och vi i
Centerpartiet bör även göra vår röst hörd i dessa sammanhang.

Jag/vi yrkar:
att ändra minerallagen så att uran undantas från generellt undersökningstillstånd.
att minerallagen ändras så att miljöhänsyn ska tas vid beviljande av undersökningstillstånd.
att kommuner får vetorätt redan i frågan om undersökningstillstånd.

Gunilla Munters, Dala-Järna
Dalarnas läns distrikt



Motion nr 315
Kommunalt veto mot prospektering efter uran
I dag har kommunerna ett oinskränkt veto mot brytning av uran skulle aktualiseras. Det är
utmärkt att man lokalt i en kommun har denna rättighet.
För närvarande bedriver emellertid en rad bolag, företrädesvis australiska och kanadensiska, en
formlig uranjakt runt om i vårt land. Främst är det Jämtland och Västergötland som drabbas av




                                                12
Omr 3


deras framfart – och följden blir oro runt om i bygderna att det trots vetot kan bli brytning av
den radioaktiva metallen med stora miljömässiga skador som följd.
Enligt gällande minerallag har en kommun alltså rätt att säga nej till brytning av uran.
Lagstiftningen ger däremot inte kommunen rätt att sätta stopp redan på prospekteringsstadiet.
Vad gäller prospektering och undersökningstillstånd gäller samma regler för uran som för järn
och koppar.
Vi kan konstatera att det inte råder minsta tvekan om att det är uran som exempelvis
Continental Precious Minerals, som provborrar kring södra Storsjöbygden, och Mawson
Resources, som håller till i Hotagen, är ute efter. Bolagen bedriver ett cyniskt spel där de
spekulerar i lagändringar som ska undanröja det kommunala vetot. Annars skulle de inte lägga
ned miljonbelopp på att leta uran.
För att stärka det lokala inflytandet föreslår vi att en kommun får rätt att inlägga sitt veto och
därmed sätta stopp för uranjakten redan på prospekteringsstadiet. Det finns ingen anledning att
tillåta prospektering efter uran när en kommun – som Krokom – entydigt har slagit fast att man
kommer att använda sig av sitt veto om uranbrytning inom kommunens gränser skulle
aktualiseras. En sådan lagändring skulle minska oron för att uranbrytning trots allt kan bli
aktuell.

Jag/vi yrkar:
att centerstämman beslutar att uttala sig för en förstärkning av minerallagen som ger
     kommunerna möjlighet att även inlägga veto mot prospektering (undersökningstillstånd)
     efter uran
att motionen överlämnas till Centerpartiets riksdagsgrupp

Evert Jonsson/för Krokoms krets av Centerpartiet, Krokom
Jämtlands läns distrikt


Kretsstyrelsens yttrande:
Kretsstyrelsen står bakom motionen

Kretsstyrelsen föreslår stämman besluta:
att att ställa sig bakom motionen

Kretsstämman beslutade:
enhälligt att ställa sig bakom motionen



Motion nr 316
Provborrning och uranbrytning
Vi medlemmar i Valstads Centeravdelning är rädda om våra berg och vårt grundvatten. Som en
konsekvens av detta måste Centerpartiet hålla fast vid tidigare stämmobeslut, att kärnkraften
skall avvecklas!
Centerpartiet är på väg att tappa medlemmar därför att vår parti-ordförande framför åsikter
som om vi Centerpartister skulle ha frångått stämmobeslutet.


                                                13
Omr 3


Men stämmobeslutet ligger fast, och då måste alla Centerpartister, i ord och handling arbeta för
att beslutet verkställs. Att Centerpartiet samarbetar med övriga borgerliga partier får inte
innebära att Centerpartiet frångår vår ideologi.
Argumenten för en avveckling är lätta att försvara:
Tag med alla kostnaderna både byggande, avveckling och slutförvaring, uranet är på väg att taga
slut och vi överför problemen till barn och barnbarn.

Jag/vi yrkar:
att Centerpartiet arbetar för att inte tillåta någon form av tillstånd för provborrning och
     därefter uranbrytning.

Stig Lundberg, ordf.Valstads Centeravd., Hångsdala
Skaraborgs distrikt



Motion nr 317
Uranbrytning
Enligt nuvarande lagstiftning kan kommunerna utnyttja sin vetorätt mot brytning av uran, detta
har skett vid ett tillfälle.
1977 besltuade kommunerna Falköping och Skövde att säga nej till ansökan om brytning av
uran vid Ranstadsverket i Västergötland.
Därefter har sedan början av 1990-talet pågått ett efterbehandlingsarbete för att om möjligt
säkerställa miljön efter den brytning av uran som skett.
Minerallagen ger idag möjlighet att ansöka om undersökningstillstånd. Detta har inneburit att
innevånarna kring samtliga platåberg i Västergötland kan se sin hembygd förvandlad till
gruvområden. I en dom från kammarrätten i Sundsvall (oktober 2008) har kammarrätten
medgivit tillstånd att bedriva undersökning då minerallagen inte tar hänsyn till miljö eller
landskapspåverkan. Regeringsrätten har inte tagit upp ärenden till prövning varför
kammarrättens beslut står fast.
Detta gör att minerallagen inte ger det skydd osm behövs. Miljöbalken kan i andra hand
användas för att skydda områden för denna typ av intrång.
Därför är det viktigt att redan vid prövning enligt minerallagen ta in hänsyn som bedöms av
miljöbalken, såsom påverkan på landskapet, miljön i området och kulturhistoria som påverkas
av en brytning.

Jag/vi yrkar:
att Centerpartiet säger nej till uranbrytning
att Centerpartiet tar initiativ till att se över minerallagen så att miljö, natur och kulturvärden
     vägs in i bedömningen
att Centerpartiet kräver att medel anslås för att slutföra efterbehandlingen vid Ranstadsverket.

Inez Kindbom, Häggums Centerkvinnor, Sven-Erik Lun, Häggum
Skaraborgs distrikt




                                                14
Omr 3



Motion nr 318
Gör en livscykelanalys av kärnkraften
Centerpartiet har stämmobeslut på att kärnkraften skall fasas ut och den hör därför inte
framtiden till.
Fortfarande finns det många olösta problem kring kärnkraft, såsom avfallsfrågan och
slutförvaring. Ett annat är att vi gräver i jordskorpan för att få upp uran som behövs för att driva
kärnkraftverk. De som är drabbade har fått djupa sår i sin miljö som aldrig går att återställa.
Vi vet att vi har haft en mängd ansökningar för att få tillstånd att bryta uran i våra västgötska
platåberg. Hur skulle landskapet förändras och hur påverkar det vårt grundvatten?
Det sägs ofta i debatten att vi måste satsa på kärnkraft för den är koldioxidfri. Men det är en
sanning med modifikation. När vi bryter uran och anrikar den så släpps det ut koldioxid. Även
kärnkraftens avfallshantering kräver en hel del energi. Gör man en livscykelanalys påstås det att
så mycket som en tiondel av Sveriges koldioxidutsläpp kan kopplas samman med kärnkrafts-
produktion.
Ytterligare tillkommer att kärnkraftsverken varje år vräker ut 130 miljarder kilowattimmar
värme som går ut i haven, som bidrar till klimatets uppvärmning.
Just nu byggs det ett nytt kärnkraftverk i Finland. Bygget är försenat och det blir enligt senaste
rapporten tre gånger så dyrt än vad man har kalkylerat med från början.
Vi måste få in mer företagstänkande och tänka långsiktigt vad hör framtiden till, samtidigt inte
känna panik.
Vad händer den dagen då kärnkraften ska stå för sina egna försäkringskostnader, vilket är på
gång enligt uppgift.

Jag/vi yrkar:
att livscykelanalys ska tas fram för de befintliga kärnkraftverken och hur det skulle kunna se
     ut vid nybyggnation.
att totalekonomin kring kärnkraftsdrift belyses och redovisas konkret för svenska folket.
att tas fram saklig information som dels beskriver historien om kärnkraft, och dels vilka
     konsekvenser kärnkraftsdrift har, samt
att motionen skall skickas vidare till Centerpartiets riksstämma 2009.

Gunilla Druve Jansson, Skara
Skaraborgs distrikt



Motion nr 319
Centerpartiets hållning i kärnkraftsfrågan
Med anledning av energiuppgörelsen inom regeringen vill vi framföra följande.
I en tid då larmrapporter om klimatförändringar och stora koldioxidutsläpp är det lätt att svänga
om mot en satsning på kärnkraft.
Vi anser att det är ett kortsiktigt sätt att se på energifrågan.
Sverige som land borde ha alla förutsättningar att klara sig utan kärnkraft och istället vara
världsledande på förnyelsebar energi.


                                                15
Omr 3


Stöd för utveckling av förnyelsebar energi och energibesparingar är en bättre investering inför
framtiden än en utbyggnad/ombyggnad av en ur säkerhetssynpunkt oviss energikälla som
kärnkraft

Jag/vi yrkar:
att Centerpartiet fortsätter arbetet med att långsiktigt avveckla kärnkraften, enligt tidigare
     stämmobeslut.
att Centerpartiet står för utveckling av förnyelsebar energi och energisnåla alternativ i hela
     samhället.

Åke Eriksson, Karlsborg
Skaraborgs distrikt



Motion nr 320
Monopoliserad elmarknad
Den svenska elproduktionsmarknaden domineras totalt av tre stora företag, det statliga
Vattenfall samt EON och Fortum. Monopoliseringen har skett rakt framför ögonen på oss alla
inklusive alla myndigheter. Resultatet är uppenbart. Elpriserna har stigit raskt och de tre stora
har gått med mångmiljardvinster. De höjda elpriserna hotar elkraftintensiv industri. En ny
företeelse i den sk utvecklingen av elenergiprissättningen är tydligen att konsumenterna i
Sverige ska betala som för kolproducerad elkraft trots att kolkraften spelar en mycket marginell
roll i Sveriges elförsörjning.
Det är självklart att om ett högt marginalpris ska utgöra grund för prissättning av hela
elkraftproduktionen så skär elbolagen guld med täljknivar på konsumenternas bekostnad. Även
om detta torde gynna statskassan så är det inte rätt. Jag anser att den monopolisering och
snedvridning av prissättningen på el som följde på elmarknadsreformen blev ett misslyckande.

Jag/vi yrkar:
att att Centerpartiet beslutar verka för att åtgärder sätts in för att rätta till prissättningen på el
     och avmonopolisera elmarknaden samt att skärpa övervakningen mot monopolbildning.

Ulf Sondell, Umeå
Västerbottens läns distrikt

Kretsstyrelsens yttrande:
Motionären har liksom många andra el- konsumenter konstaterat att el-priset ständigt stiger och
att kraftföretagen haft varierande motiv.
Den första januari 1996 avreglerades elmarknaden. Beslutet föregicks av en proposition från
regeringen där målen med avregleringen presenterades. Enligt denna skulle konsumenterna
bland annat få ökade valmöjligheter och prisbildningen skulle effektiviseras.
Idag äger som motionären skriver EON, Vattenfall och Fortum 90% av den Svenska
kraftproduktionen. Sedan 1996 har elpriserna stigit mellan 59%-74%. Vid avregleringen var




                                                  16
Omr 3


Konkurrensverket positiva till reformen, idag pekar samma verk på otillbörlig samverkan
mellan bolagen.
Centerpartiet har alltid haft en hållning att offentliga såväl som privata monopol är lika skadligt
för en sund konkurrens.

Kretsstyrelsen föreslår stämman besluta:
att bifalla motionen och sända den vidare till Centerpartiets distrikts- och riksstämma.

Kretsstämman beslutade:
bifalla motionen.



Motion nr 321
Energibesparingar genom avreglerad elmätarmarknad
Idag kontrollerar nätbolaget insamling och användning av information om enskilda villors
elanvändning via elmätaren. Det omöjliggör utveckling av nya produktioner och tjänster på
området. En avreglering skulle innebära bättre information till husägare om deras elförbrukning
och bidra till att sänka energianvändningen.
Med elmätare som läser av husets elförbrukning i realtid kan nya informationstjänster skapas
som påverkar hushållens beteende. Genom att koppla den nya elmätaren till en webbsida kan
husägaren i varje ögonblick se husets elanvändning i tillgängliga diagram. Det går även att se
historisk förbrukning och räkna ut vad olika apparater och vanor kostar i förbrukning. Genom
en modern elmätare kan man exempelvis optimera värmepumpen och därmed spara energi.
Tjänsterna kan också kopplas till SMS eller e-post. Denna utveckling riskerar att gå om intet på
grund av den reglerade marknaden.
Ett elhandelsbolag har låtit testfamiljer prova den här sortens elmätare, och resultatet har blivit
lägre elräkningar. Hushållens beteende avseende elanvändning har förändrats och i flera fall har
även dolda el-tjuvar hittats, såsom onödiga fläktar eller pumpar.
En avreglerad marknad för elmätare skulle göra den här sortens produkter tillgängliga för alla
och på så sätt bidra till energieffektivisering av landets villor och flerfamiljshus.

Jag/vi yrkar:
att marknaden för elmätare avregleras i enlighet med ovanstående.
att motionen vidarebefordras till Centerpartiets riksstämma.

Per Ankersjö, Stockholm
Stockholms distrikt




                                                17
Omr 3



Motion nr 322
Miljonprogram för vindkraften
För såväl näringslivet som enskilda är tillgången till elenergi av avgörande betydelse. En av de
stora utmaningarna för framtiden är att producera tillräckligt med el utan att förstöra milön.
Samtidigt befinner sig landet och världen i ekonomisk kris.
I just en sådan svacka är det läge att ta initiativ till och sjösätta stora projekt.
Vindkraften har potential att bli en mycket betydande energikälla för Sverige och världen. Idag
hindras utvecklingen av legala hinder, såsom bygglovs- och andra tillståndsprövningar, men
även av bristen på visioner.
För 120 år sedan, när bilen kom, kunde nog ingen föreställa sig hur den skulle revolutionera
samhället, knappast heller att idag snart sagt varje människa i den industrialiserade världen har
tillgång till en bil. Massbilismen har bland annat lett till att produktionen har kunnat
effektiviseras och att bilarnas effektivitet har kunnat förbättras.
En liknande utveckling är möjlig även för vindkraften. När volymen för
vindkraftverksmarknaden närmar sig volymen på bilmarknaden kan vindkraftverken
produceras lika effektivt och med motsvarande kvalitetsförbättring. Visionen skulle kunna vara
att alla hushåll ska ha sitt eget vindkraftverk.

Jag/vi yrkar:
att Centerpartiet tar initiativ till ett miljonprogram för vindkraften med visionen att alla
     hushåll ska bidra till sin egen elkonsumtion med ett eget vindkraftverk.

Eddie Juhlin, I luften ovanför Hamburg
Skåne läns distrikt



Motion nr 323
Bygga om fjärrvärme till kraftvärme
En stor del av dagens elproduktion kommer fortfarande från fossila bränslen som olja o kol.
Detta är bränslen, som vi vet, bidrar med ett nettoutsläpp av koldioxid till atmosfären vilket i sin
tur påskyndar den globala uppvärmningen (växthuseffekten). Många arbetar nu för att hitta
alternativ för att minska utsläppen av koldioxid och öka elproduktionen från förnyelsebara
energikällor såsom vattenkraft, vindkraft och biobränslen.
Bland annat har flera olika sorters teknik nu utvecklats där befintliga fjärrvärmeanläggningar
byggs om till att även omfatta produktion av el. Goda exempel på detta är en så kallad
”flashbox” utvecklad av Fortum Värme AB, med anläggningar bland annat i Arvika och Eksjö
samt en så kallad ”oilbox” där den första
anläggningen byggs i Vetlanda kommun.
Just detta koncept har S.E.P Scandinavian Energi Projekt AB i Göteborg tagit fram. Det
möjliggör att småskaligt och miljöanpassat producera både värme och el i an-
läggningar med ett mindre värmeuttag 2- 20 MW med god ekonomi. Man använder en vanlig
hetvattenpanna där ånga eller olja används i ett slutet system. På så sätt åstadkommes överhettad
ånga, som därefter används för att göra el via en ångturbinanläggning.


                                                18
Omr 3


Med de här teknikerna, flashbox eller oilbox, kan man med rimliga kostnader producera både el
och värme i anläggningar med litet värmeuttag. Ekonomiskt har detta inte varit möjligt tidigare.
Det finns väldigt många fjärrvärmeverk i landet med en storlek av 2- 20 MW. Att ta vara på
möjligheterna att även producera el i dessa mindre anläggningar borde
vara ett bra bidrag till elförsörjningen och medverka till att minska utsläppen av fossila bränslen.

Jag/vi yrkar:
att Centerpartiet verkar för att ett omställningsbidrag lämnas till kommuner som vill bygga om
     fjärrvärmeverk till kraftvärmeverk. Det borde vara helt i linje med
     energiöverenskommelsen och generera många nya arbetstillfällen och en bättre och
     långsiktigt hål


Sven Vernersson m.fl., Moheda
Kronobergs läns distrikt




Motion nr 324
Komplettera stödsystemet för utbyggnad av förnybar energi
Sverige har ett unikt system för stöd till förnybar elproduktion – Elcertifikatsystemet. Om detta
som ensamt alternativ skulle användas för att få fram planerade 25/30 TWh ny förnybar
elproduktion skulle det dels bli orimligt dyrt för landets elanvändare (den elintensiva industrin
undantagen). Samtidigt är systemet mycket osäkert för investerare eftersom priset på
elcertifikaten kan kollapsa och regelverket kan ändras i ogynnsam riktning av sittande regering.
Ett sätt att undanröja en del av en investerares osäkerhet inför ett investeringsbeslut vore att
parallellt med nuvarande certifikatsystem i likhet med Spanien erbjuda investeraren att välja ett
garanterat minimipris på elproduktionen under ett antal år. Föregångsland för
minimiprissystem har varit Tyskland och det har nu införts i en rad andra länder.
Genom att producenterna garanteras få en ersättning relaterad till produktionskostnaden för
olika energiformer minimeras samhällskostnaden samtidigt som staten via beslut om nivån på
minimipriset kan indirekt styra vilka energiformer man särskilt vill främja, t. ex. solceller eller
vissa volymer havsbaserad vindkraft.
För att öka trovärdigheten i att regeringens utbyggnadsmål blir realistiska behöver nuvarande
stödsystem kompletteras.
Samtidigt kan man passa på att undanröja en annan osäkerhet, ett eventuellt gemensamt
certifikatsystem med Norge som har helt andra förutsättningar att producera förnybar el än
svenska producenter. Mycket goda vindlägen längs kusterna och höga fallhöjder som ger låga
investeringskostnader per kWh skulle i ett ev. gemensamt certifikatsystem styra nyinvesteringar
till Norge under flera år och kraftigt bromsa investeringar i Sverige. Energimyndigheten har
utrett frågan då ärendet var aktuellt för några år sedan men då lades det på is av dåvarande
energiministern Mona Sahlin som alltför omöjligt att genomföra. Situationen har inte förändrats
i dag varför idén antingen bör fortsätta ligga på is eller definitivt avföras för att inte tillföra ökad
osäkerhet för både befintliga och ev. kommande investerare. Studier av Energimyndighetens
utredningar i ärendet rekommenderas.




                                                  19
Omr 3


Jag/vi yrkar:
att det införs ett nytt stödsystem i form av garanterade minimipriser för investeringar i ny
     förnybar elproduktion som en parallell till nuvarande certifikatsystem så att investeraren får
     välja.
att planerna på att införa ett gemensamt certifikatsystem med andra länder avskrivs.

Olof Karlsson, Köping
Västmanlands läns distrikt

Kretsstyrelsens yttrande:
Det är frivilligt för kretsårsmötet att avge ett yttrande över en motion till partistämman,
motionen har inkommit så sent att kretsstyrelsen inte har haft möjlighet att ta fram förslag till
yttrande, och motionen har inte skickats ut med årsmöteshandlingarna till kretsens medlemmar.

Kretsstyrelsen föreslår stämman besluta:
att notera motionen ”Komplettera stödsystemet för utbyggnad av förnybar energi” som anmäld
     vid kretsårsmötet och lämna den vidare till partistämman utan att avge yttrande.

Kretsstämman beslutade:
att notera motionen ”Komplettera stödsystemet för utbyggnad av förnybar energi” som anmäld
vid kretsårsmötet och lämna den vidare till partistämman utan att avge yttrande.



Motion nr 325
Elcertifikatsystemet och en inmatningslag enligt tysk modell
Sedan den 1 maj 2003 har vi i Sverige ett elcertifikatsystem med syftet att stödja elproduktion
från förnyelsebar energikällor. Det fungerar på så sätt att producenter av förnyelsebar energi får
elcertifikat av staten medan elleverantörerna är skyldiga att köpa dessa certifikat och lämna in
dem i förhållande till sin elförsäljning. Elleverantörernas kostnad för certifikaten ingår sedan
som en del av det elpris som de tar ut från sina kunder. Systemet innebär således att
konsumenterna får en ökad kostnad för sin elkonsumtion – men i gengäld en bättre miljö.
Genom försäljningen av elcertifikaten får producenterna en extra intäkt som kan användas till
att utöka produktionen av förnyelsebar energi.
Elcertifikatsystemet är ett marknadsbaserat stödsystem, men då det tagits fram har man inte
tagit tillräckligt stor hänsyn till vikten av teknik utveckling då det kommer till förnyelsebara
energikällor. Genom att skapa en fiktiv marknad för dessa certifikat stimuleras endast den mest
kostnadseffektiva tekniken för tillfället. Detta kan man tydligt se om man granskar vart
elkonsumenternas pengar går. Under 2007 gick 72 procent till biobränslen, 17 procent till
vattenkraft och 11 procent till vindkraft – det vill säga framförallt de energislag som redan
kommersiellt gångbara. Detta beror dels på att elproducenterna försöker att maximera sina
intäkter och att stora biobränsleanläggningar och vattenkraftsanläggningar är det bästa sättet att
göra detta, men också på att priserna för elcertifikaten är svåra att förutsäga under lång tid,
vilket gör det extra attraktivt att satsa på lösningar som kan ge vinst även utan certifikaten
istället för att investera i mer riskabla projekt.


                                                20
Omr 3


Centerpartiets Ungdomsförbund tar redan nu ställning för att vi ska ha en inmatningslag enligt
den tyska modellen, men för att detta ska kunna genomföras måste vi först avbryta
elcertifikatsystemet, börja om från början och välja ett stödsystem som ger elproducenter stabila
priser och spelregler för en lång tid framöver. På så sätt ger man incitament för att satsa på
tekniker som ännu inte är kommersiellt gångbara då inmatningslagar ofta är teknikspecifika.
Exempel på sådana tekniker är till exempel solenergi. Om vi har en marknad med stabila
spelregler öppnar vi upp för både privatpersoner och företag som vågar satsa på de energislag
som kan bli framtidens kol eller kärnkraft. Vi skapar nischmarknader där dessa tekniker kan
utvecklas och mogna för att så småningom bli kommersiella. Teknisk utveckling sker inte över
en natt och den sker inte automatiskt. Om man tittar på en produkt som mobiltelefonen så
producerades den i väldigt liten skala på en omogen marknad under 25 år innan marknaden
blev mogen och masskonsumtion följde. Vi måste ge företag incitament att utveckla nya
tekniker som ännu inte är redo för kommersiellt bruk – inte incitament att använda tekniker
som redan är klara.
Den tyska solcellsindustrin har vuxit lavinartat de senaste åren, mycket tack vare
inmatningslagen som garanterar producenter ett fast pris per kWh. Detta gör att man kan göra
investeringar som man vet betalar tillbaka sig om fem till tio år. Det extra priset per kWh
fördelas över konsumenterna precis som i fallet för elcertifikatsystemet. Nu pågår dock
diskussioner i EU om att införa ett gemensamt stödsystem, och där går bland annat Sverige och
England i frontlinjen för att detta system ska vara ett elcertifikatsystem. Om så blir fallet
kommer det att få förödande konsekvenser. För det första kommer den tyska solcellsindustrin
troligen att kollapsa eftersom den ännu inte nått det stadium där den är kommersiellt gångbar
utan inmatningslagen. Dessutom kommer elproducenter bara att ges incitament för att investera
i biobränslen och vindkraft – detta kanske är nog fram till 2020, på kort sikt, men om vi tittar
fram mot 2050 så kommer vi att behöva ett kluster av nya tekniker, däribland solceller, för att
kunna bekämpa den globala uppvärmningen. Om vi i EU inför ett elcertifikatsystem så kommer
vi att ligga decennier efter då det kommer till att uppnå klimatmål på lång sikt och vi kommer
att tvingas vara beroende av att importera högteknologiska lösningar från till exempel Kina och
Japan istället för att själva ha möjlighet att producera dem – vill vi verkligen stå bredvid och titta
på under nästa industriella revolution?
Jag anser således att Sverige snarast möjligt bör avbryta elcertifikatsystemet då det inte
stimulerar de producenter som driver teknikutvecklingen, utan de som följer efter. Systemet
stimulerar huvudsakligen de mest kostnadseffektiva lösningarna på marknaden, vilket i
dagsläget är bioenergi, vattenkraft och vindkraft. Detta är bra energikällor som alla är
förnyelsebara men för att möta de stora utmaningar som vi står inför med den globala
uppvärmningen så behöver vi satsa på fler tekniker som ännu inte är kommersiellt gångbara.
För att ge incitament till de producenter som vill satsa på tekniker som ännu inte är
kostnadseffektiva behövs stabila priser och spelregler för en lång tid framöver, endast så skapar
man en marknad där man kan investera i framtidens energilösningar. Jag anser att detta görs
bäst genom att ersätta elcertifikatsystemet med en inmatningslag enligt tysk modell där man får
ett garanterat pris för varje producerad kWh. På så sätt kan småskalig produktion i
konsumentledet främjas, men även teknikutveckling hos de stora elproducenterna.
Jag anser också att det är av största vikt att man inför ett harmoniserat stödsystem inom EU som
bygger på en inmatningslag likande den i Tyskland eller i Spanien. En konsekvens av detta blir
att Sverige aktivt ska verka inom EU för att ett gemensamt elcertifikatsystem inte ska upprättas
då detta skulle leda till att Europa hamnar i utkanten av produktionen av framtidens
energiteknik.




                                                 21
Omr 3


Jag/vi yrkar:
att Centerpartiet ska verka för att det svenska elcertifikatsystemet ska avvecklas så snart som
     möjligt och ersätts med en inmatningslag.
att Centerpartiet ska verka för att den gemensamma lösningen i EU inte blir ett
     elcertifikatsystem utan en inmatningslag liknande de man har i Tyskland och Spanien.

Ida Karlsson, Göteborg
Göteborgs distrikt

Kretsstämman beslutade:
bifalla motionen samt skicka den vidare till partistämman.



Motion nr 326
Motverka utslagning av anläggningar för förnybar elproduktion
I dag utgår stöd till förnybar elproduktion via elcertifikatsystemet. För vind- och
vattenkraftverk byggda före 2002 upphör stödet med utgången av 2012 och för senare byggda
anläggningar efter 15 års drift.
För att få en ny tilldelningsperiod om 15 år krävs att anläggningen renoveras så att den når
nybyggnadsstatus, dvs att all utrustning byts ut även om den skulle ha klarat flera års fortsatt
drift. Detta administrativa krav på nybyggnadsstatus leder till onödig kapitalförstöring eller att
driften läggs ner eftersom reparationen inte skulle bli lönsam.
För att göra större reparationer utan att gå till helrenovering lönsamma bör man komplettera
nuvarande certifikatsystem med möjligheten att bli tilldelad certifikat i proportion till
reparationskostnaden jämfört med kostnaden för helrenovering. En större reparation, t. ex. byte
av turbin i ett vattenkraftverk motsvarande 50% av vad utbyte av all utrustning skulle kosta,
skulle då ge rätt till 50% certifikat under en 15 års period.
Genom att införa ett system med delade certifikat skulle följande fördelar uppnås:
1. Man kan undvika onödig nedläggning av anläggningar som ekonomiskt inte skulle kunna
bära en helrenovering.
2. Elanvändarnas stöd för att få förnybar elproduktion skulle reduceras. För att få fram 1 MWh
förnybar el med stöd från certifikatsystemet skull kostnaden minska till i vårt exempel 50%.
3. Statskassan gör en vinst på varje elcertifikat som delas ut genom att ta ut moms på certifikaten
då de köps av elanvändare, inkomstskatt då producenter säljer tilldelade certifikat osv.
4. Produktionen av förnybar el planeras öka. Det är då lika viktigt att nya anläggningar byggs
som att förhindra att redan befintliga anläggningar slås ut i onödan.

Jag/vi yrkar:
att Nuvarande certifikatsystem utökas genom ändring i lagen om elcertifikat så att nuvarande
     producenter kan tilldelas delade certifikat i relation till genomförd renovering under en
     femtonårsperiod.

Olof Karlsson, Köping
Västmanlands läns distrikt



                                                22
Omr 3


Kretsstyrelsens yttrande:
Det är frivilligt för kretsårsmötet att avge ett yttrande över en motion till partistämman,
motionen har inkommit så sent att kretsstyrelsen inte har haft möjlighet att ta fram förslag till
yttrande, och motionen har inte skickats ut med årsmöteshandlingarna till kretsens medlemmar.

Kretsstyrelsen föreslår stämman besluta:
att notera motionen ”Motverka utslagning av anläggningar för förnybar elproduktion” som
     anmäld vid kretsårsmötet och lämna den vidare till partistämman utan att avge yttrande.

Kretsstämman beslutade:
att notera motionen ”Motverka utslagning av anläggningar för förnybar elproduktion” som
anmäld vid kretsårsmötet och lämna den vidare till partistämman utan att avge yttrande.



Motion nr 327
Skattereduktion för miljövänlig el
Som konsument av el har man i dag möjlighet att ändra till andra miljövänliga alternativ, t ex
vindkraft.
Där finns i dag företag som kan erbjuda detta till lägre kostnad per kilowatt/ tim. än de
traditionella bolagen.
Vid byte av energibolag så har man visa avgifter kvar, nätavgiften är en, men man har också
energiskatten kvar vilket man kan tycka är helt fel om man vill satsa på ett miljövänligt
alternativ.
De allra flesta tänker väldigt miljömedvetet i dag och då vore det en extra morot om
energiskatten sänks eller tas helt bort om man som konsument väljer ett miljövänligt alternativ.
Detta skulle vara ett ytterligare steg mot ett bättre klimat och ett ökat miljötänk.

Jag/vi yrkar:
att Centerpartiet verkar för att energiskatten sänks eller tas bort helt på el som framställts på
     förnybart och miljövänligt sätt,
att motionen vidarebefordras till Centerpartiets riksstämma.

Ulrika Mellkvist, Hjulsjö
Örebro läns distrikt

Kretsstyrelsen föreslår stämman besluta:
att med yrkan om bifall vidarebefordra motionen till Centerpartiets riksstämma.

Kretsstämman beslutade:
med yrkan om bifall vidarebefordra motionen till Centerpartiets riksstämma.




                                                23
Omr 3



Motion nr 328
Främja framställning av biogas även från kreaturslösa gårdar
Regeringen har fattat beslut om att ge 30% i bidrag till investeringar i biogasanläggningar på
gårdar där minst 50% av det material som skall rötas består av kreatursgödsel. Tidigare
diskuterat anslag till bidrag på nivån 600 miljoner kronor på 5 år sänktes samtidigt till 200
miljoner kr.
Restriktionen för bidrag, minst 50% kreatursgödsel är olycklig med tanke på att det i praktiken
utestänger majoriteten av svenska gårdar – de kreaturslösa från att starta produktionen av biogas
av ekonomiska skäl. Motivet för att ta bort ”gödselkravet” är följande:
· Biogas anses vara det ekologskt bästa drivmedlet jämfört med etanol och rapsolja genom att
den växtnäring som grödan tagit upp cirkulerar hemma på gården via rötresten.
· Med begränsningen enbart biogas från kreatursgårdar kommer bara relativt små volymer att
produceras i Sverige. Om omställningen från fossila drivmedel skall bli framgångsrik behöver vi
producera stora mängder biogas i landet som komplettering till andra alternativ. Målet att göra
svenskt jord- och skogsbruk självförsörjande med förnybar energi skulle också vara lättare att
uppnå.
· Installation av biogasmackar går trögt av det enkla skälet att det saknas biogas att sälja. Det är
bra att stödet till att installera biogasmackar förlängts.
· Volvo planerar/har redan återupptagit produktionen av biogasbilar. Självfallet skulle det vara
ett stort stöd för svensk bilindustri om staten medverkade till att tänkbara köpare också hade
tillgång till biogasmackar i sitt närområde.
· Produktion av biogas skulle öppna en ny, ekologiskt förmånlig produktionslinje för lantbruket.
· Kravet på att under flera år kunna mata sin anläggning med minst 50% gödsel avskräcker
investerare som inte heller kan välja en optimal storlek på sin anläggning med hänsyn till
tillgången på råvara producerad även på granngårdar.

Jag/vi yrkar:
att kravet på gödselinblandning tas bort som krav för investeringsbidrag på 30% för
     investeringar i gårdsbaserade biogasanläggningar.
att anslaget för bidrag till biogasinvesteringar höjs till 600 miljoner kr på 5 år.

Olof Karlsson och Gunvor Stenman, Köping resp Munktorp
Västmanlands läns distrikt

Kretsstyrelsens yttrande:
Det är frivilligt för kretsårsmötet att avge ett yttrande över en motion till partistämman,
motionen har inkommit så sent att kretsstyrelsen inte har haft möjlighet att ta fram förslag till
yttrande, och motionen har inte skickats ut med årsmöteshandlingarna till kretsens medlemmar.

Kretsstyrelsen föreslår stämman besluta:
att notera motionen ”Främja framställning av biogas även från kreaturslösa gårdar” som
     anmäld vid kretsårsmötet och lämna den vidare till partistämman utan att avge yttrande.

Kretsstämman beslutade:
att notera motionen ”Främja framställning av biogas även från kreaturslösa gårdar” som anmäld
vid kretsårsmötet och lämna den vidare till partistämman utan att avge yttrande.


                                                24
Omr 3



Motion nr 329
Upprustning
Bra bostäder för alla till en rimlig kostnad borde vara en självklarhet. Men fakta är att vi i
Sverige har ett stort bestånd av bostadsområden där underhållet blivit eftersatt, vilket i sin tur
lett till att de blivit mindre populära och med ett segregerat boende.
Runt omkring vårt land byggdes under åren 1965-1975 ca en miljon nya bostäder, framförallt i
storstadsområdena i det s.k. miljonprogrammet. Dessa områden är nu generellt i behov av
renovering. Både husen och gårdarna behöver en rejäl ansiktslyftning för att göra dem mer
attraktiva och därmed även bidra till en mer blandad invånarstruktur. Vi tycker att det är
rimligt att dels bostadsbolagen tar sitt ansvar för upprustning, men också att staten går in med
pengar att användas i det syftet.
Byggnader och lokaler står för ca 30 % av energiförbrukningen i Sverige. Äldre bostäder har ofta
en högre energiförbrukning per kvadratmeter än nybyggda. För nybyggda hus är normen 110
kWh/kvadratmeter och år, medan energiförbrukningen för äldre hus kan ligga på ca 200 kWh.
Det finns m.a.o. en rejäl besparingspotential för energi, som även innebär en lägre driftskostnad.
Många investeringar på energiområdet har en relativt kort återbetalningstid. De
energideklarationer som nu tas fram, är en bra grund för att vidta åtgärder och sänka
energiförbrukningen.
Vi vill se miljonprogramsområden och annan äldre bebyggelse där invånarna trivs och där det
finns grönskande utomhusmiljöer, odlingsmöjligheter, möteslokaler och möjlighet till
föreningsverksamhet och idrott. Vi vill också sänka driftskostnaderna i husen genom satsningar
på energieffektiva lösningar som bättre isolering, effektiva värme- och ventilationssystem,
energifönster och lågenergilampor. Genom att satsa på dessa områden finns det möjlighet att få
in alternativ teknik som solenergi och värmepumpar, men även att testa ny teknik för
framtidens energilösningar.
Att satsa på upprustning av miljonprogramsområden ger mervärden för de boende, en bättre
boendemiljö, lägre energikostnader och samtidigt sysselsättning och minskad klimatpåverkan!

Jag/vi yrkar:
att medel avsätts för renovering och energieffektivisering av befintliga hus med särskilt fokus
     på miljonprogramsområdena för att gynna sysselsättningen, miljön och integrationen.
att medel avsätts för att utvärdera och sprida goda exempel där den sociala strukturen
     förändrats med hjälp av energi och upprustningsinsatser.

Berit Goldstein, Stefan Bergström, Tage Gripenstam, Aphram Melki
Stockholms läns distrikt

Kretsstyrelsens yttrande:
Styrelsen ställer sig bakom motionen. En upprustning av dessa områden med syfte att skapa
ökad trivsel och framför allt minska energiförbrukningen genom satsning på alternativa
energilösningar ligger helt i linje med Centerpartiet arbete.

Kretsstyrelsen föreslår stämman besluta:
att tillstyrka motionen samt
att motionen sänds vidare till riksstämman



                                               25
Omr 3


Kretsstämman beslutade:
tillstyrka motionen och att sända den vidare till riksstämman.



Motion nr 330
Behov av ROT-avdrag i hyreskollektivet
Allmännyttans program för energideklarationer på hyreshus genomförs på bred front.
Deklarationen syftar till att redovisa byggnadens ”energisystem” och lämpliga åtgärder för att
minska energislukande delar, t.ex. behov av bättre fönster, mer isolering, effektivare ventilation,
mm. Deklarationen innehåller ingen tidsplan för ev. åtgärder.
Liknande deklarationer får/skall genomföras av egnahemsboende och även boende med
bostadsrätt o.dyl. under vissa villkor.
Det allmänna ROT-systemet omsluter alla åtgärder, som vidtas i en villa eller bostadsrätt, t.ex.
rena kosmetiska investeringar. Däremot kan ROT-systemet inte användas, i dagens system, till
någon del för hyreskollektivet!
Detta förhållande skapar inte den neutralitet, som bör råda mellan upplåtelseformerna!
Men för att skapa ett incitament för hyreskollektivets ägare, att snabbare åtgärda husets
”energislukare” förslås att ROT-systemet kompletteras med direktiv/bestämmelser, som är
anpassade för hyresrätten och direkt kopplat till energideklarationen, vilket därmed på ett
mätbart sätt skulle minska energiuttaget.
Hyresvärden står för ROT-åtgärden och hyresgästen, får per automatik lägre
försörjningsmediakostnad vilket kan jämföras med en egnahemsägare, som gör en liknande
investering och får minskad driftkostnad.

Jag/vi yrkar:
att ROT-systemet kompletteras med direktiv/bestämmelser, som är anpassade för hyresrätten
     och direkt kopplat till energideklarationen, vilket därmed på ett mätbart sätt skulle minska
     energiuttaget.

Hagart Valtersson, Moheda
Kronobergs läns distrikt



Motion nr 331
Ändring av plan- och bygglagen
Så visar sig att det finns en bist i plan och bygglagen som är värd att åtgärdas. Den uppenbarades
härförleden i samband med att politikerna i Värmdös Byggnadsnämnd fattade ett beslut om att
avslå ett bygglov innan området blivit detaljplanelagt.
I sin motivering skriver nämnden att man i samband med detaljplanearbetet skulle pröva
bevarandet av byggnads- och och naturmiljön Fastighetsägaren tyckte inte att det krävdes
detaljplan. Politiker och bygglovssökande hade olika uppfattning. Inte märkligt i och för sig.
Det märkliga är fastighetsägarens agerande. Han får reda på att delar av den lokala
opinionsgruppen har låtit sig fotograferas med det numera tidigare pensionatet som bakgrund.


                                                26
Omr 3


Bilden skulle användas i ett reportage om att opinionen vunnit framgång. Fastighetsägaren blir
arg. Han beslutar att byggnaden därför ska rivas, för att "få slut på tjafset om bevarande".
Å ena sidan finns ett myndighetsbeslut som är fattat av i en politiskt tillsatt nämnd. Å andra
sidan finns en fastighetsägare som faktiskt kan göra som han vill. Om fastighetsägaren följt
beslutet respekterar han demokratin och genom att inte göra det visar fastighetsägaren bristande
respekt för samma demokrati.
I detta fall behöver han bara meddela att han rivit. I myndighetens beslut finns det klart utsagt
att bevarandefrågorna ska behandlas i samband med att området planläggs, om fastighetsägaren
önskar exploatera det.
Genom att riva byggnaden blir byggnadsnämndsbeslutet ett slag i luften, bokstavligt och bildligt
talat. Här borde det finnas en möjlighet att hindra rivning innan bevarandet är utrett. Därför
krävs en ändring av plan- och bygglagen.
Hade byggnaden legat inom detaljplanelagt område hade fastigheten inte kunnat rivas. Nu
gjorde den inte det så det är fritt fram för fastighetsägaren att välja att följa myndighetens beslut
eller ej. Genom denna brist i plan- och bygglagen kan skyddsvärda byggnader rivas innan de
skyddats genom lagakraftvunna detaljplaner.

Jag/vi yrkar:
att Centerpartiet aktivt verkar för att ändra plan- och bygglagen så att det inte blir möjligt att
     riva byggnader på icke detaljplanelagt område så som skett i exemplet ovan.

Stefan Mårtensson, Värmdö
Stockholms läns distrikt



Motion nr 332
Kommuner och regioner ska inte vara medfinansiärer till statlig infrastruktur
Kommunal och regional medfinansiering av statlig infrastruktur är något som ofta har kommit
på tal den senaste tiden. Staten har under århundraden haft huvudansvaret för investeringarna i
vägar och järnvägar. Staten har därigenom också tagit beslut om var investeringar i vägar och
järnvägar ska ske. Ändring på denna princip innebär i praktiken en övervältring av kostnader
från staten till lokala och regionala aktörer.
Enligt min mening ska det inte finnas denna möjlighet. I sådana fall borde staten också släppa
beslut om var investeringar i vägar och järnvägar ska byggas och därigenom fråntas beslut i
ovanstående frågor.
Centerpartiet har alltid arbetat för att hela landet ska leva och förordat statliga satsningar i hela
landet. Fortsätter Centerpartiet på den inslagna vägen där kommuner/regioner ges möjlighet att
vara medfinansiärer till infrastrukturutbyggnad, kommer ”fattiga” regioner och kommuner att
missgynnas.
Enligt min åsikt är kommunal och regional medfinansiering av statlig infrastruktur utifrån
dagens ansvarsfördelning tveksam och ska ske endast i undantagsfall. För att medfinansiera
statlig infrastruktur måste kommuner, landsting och regioner ta pengar från sina huvudsakliga
ansvarsuppgifter. Staten ska ta ansvaret för att hela landet får likvärdiga
infrastrukturförutsättningar. Statens helhetssyn ska garantera detta. Det är behoven som ska
avgör, inte vem som skriker högst eller har ekonomiska möjligheter att vara medfinansiär.



                                                 27
Omr 3


Med statens rekordstora överskott på 136 miljarder kronor finns stora möjligheter att göra
satsningar på bl.a. järnvägsutbyggnaden i Sverige och en rättvis fördelning av investeringar i
infrastruktur i vårt avlånga land.
Idag går 19 procent av Sveriges godstransporter på räls. Förbättrade möjligheter att transportera
gods på järnväg är därför nödvändigt för att minska koldioxidutsläppen. Undertecknad föreslår
därför bland annat en harmonisering av det europeiska järnvägsnätet, utbyggnad av dubbelspår
och nya strategiska banor för höghastighetståg prioriteras och finansieras av staten.
Att nationella och internationella projekt ska finansieras av staten delas av
infrastrukturansvariga i EU. Det är statens ansvar att bygga ut och underhålla infrastrukturen.
Detta gäller såväl vägar som järnvägar, hamnar och flygplatser.

Jag/vi yrkar:
att Centerpartiet arbetar för en harmonisering av det europeiska
järnvägsnätet, utbyggnad av dubbelspår och nya strategiska banor för höghastighetståg.
att infrastruktursatsningar, både nationella och internationella projekt, ska finansieras av staten
att infrastruktursatsningar sker i hela landet.

Eva Andersson, Nyköping
Södermanlands läns distrikt



Motion nr 333
Bredband åt alla - Digital allemansrätt
Centerpartiet måste ta ett större grepp på frågan om hur vi säkerställer att alla hushåll och
företag i hela Sverige får en säker, öppen, hållbar och framtidssäkrad bredbandskapacitet.
Idag är fiber den enda säkra och kapacitetsoberoende teknik som finns. Sverige ligger långt
framme jämfört med många länder, men det finns också delar i världen som kommer starkt
med att få ut tekniken på bred front.
För att Sverige ska kunna behålla sin position inom bredbandsområdet behövs dels en långsiktig
målsättning för tillgången till bredband, dels en kraftig höjning av miniminihastigheten för
tillträde till internet.
Flera länder har redan utarbetat förslag på konkreta mål för hur investeringar i bredband ska
bidra till den ekonomiska utvecklingen i termer av nya jobb och nya företag. Den ekonomiska
krisen gör det ännu viktigare att höja ambitionerna om vi ska klara internationell
konkurrenskraft
”Fiber to the home ”eller ”fiber to the farm” är idag fullt möjligt om man förstår att det handlar
om en infrastruktur precis som elledningar, vägar o.s.v.
Att alla hushåll och företag idag inte har fiber men har elledning eller väg beror just på att
många inte såg den nya teknikens enorma utvecklingskraft från första början. Att marknaden
ensamt ska fixa detta är naivt. Idag har vi mångdubbelt med fiber till de stora städerna medan
landsbygden och många mindre orter helt saknar bredband eller är beroende av teknik med
mycket låg kapacitet eller en aktör som arbetar med ett slutet system d.vs. bara en operatör
erbjuder sina tjänster.
Fibertekniken är precis lika revolutionerande som när elektriciteten kom till byn. Många förstod
säkert inte från början vad vi idag kan använda elen till.



                                                28
Omr 3


Fibertekniken kommer inom alla områden. De handlar inte bara om TV, telefoni, film etc utan
här kommer andra nyttigheter som hemsjukvård, distansutbildning och inte minst alla
affärsmöjligheter för alla över hela världen. Den kan också förnya demokratin och människors
valmöjligheter
Det offentliga kan här inte abdikera. Stat, regioner och kommuner måste här vara med och spela
en roll med resurser och säkerställa att alla medborgare får tillgång till en öppen och hög
kapacitet.
Centerpartiet var tidigt ute med sin hållning om ”digital allemansrätt” vilket var helt rätt. Det
offentliga ska säkerställa att infrastrukturen når alla och att trafiken på näten är fri och öppen
för alla. Den fria marknaden ska erbjuda tjänster och annat utbud. Den kan också vara med och
bygga och driva nät men då på de allmännas uppdrag.
Nu har Centerpartiet en unik chans som en del av regeringen och dessutom med ansvar för dessa
frågor inom näringsdepartementet att göra något utvecklande och bestående som gör att Sverige
blir världens ledande IT- nation.

Jag/vi yrkar:
att en långsiktig plan för bredband till alla hushåll och företag i hela Sverige
att kraftigt höja minimihastigheten till internet
att säkerställa att näten är öppna dvs opeeratörsoberoende
att tydliggöra statens, regionernas och kommunernas roll i bredbandsutbyggnaden
att verka för att resurser avsätts för att göra Sverige till världens ledande IT-nation

Lars Kallsäby, Västerås
Västmanlands läns distrikt



Motion nr 334
Inför nytt statligt stöd för fortsatt utbyggnad av bredband
Staten har sedan början av 1900-talet på ett framsynt sätt skapat långsiktiga system för en
fungerande infrastruktur i hela Sverige, genom exempelvis järnvägar, vägar och telefoni. Nu är
det hög tid att ta samma ansvar för den elektroniska kommunikationen.
Våren 2008 presenterades den statliga utredningen SOU 2008:40 Bredband till hela landet.
Under sommaren 2008 presenterades den statliga utredningen SOU 2008:72 Effektivare signaler.
Båda utredningarna pekade på att det är nödvändigt med statligt stöd för att uppnå fortsatt
utbyggnad av bredband i de delar av landet där detta ej kan förväntas genomföras av
marknaden. Ett statsbidrag som lämnas till en nätoperatör vilket bygger ut bredband i det
överenskomna området med hjälp av egna pengar och det statliga stödet. I statsbudgeten för
2009 under kommunikationer, stycke 9:8 politikens inriktning, kan man bland annat läsa
”Tillgången till robust elektronisk kommunikation är viktig för landsbygdens tillväxt och
följaktligen en viktig del av regeringens strategiska arbete för att stärka landsbygdens
utvecklingskraft”. Litet längre ner kan man läsa ”Tillväxt och utvecklingskraft i alla delar av
Sverige bör främjas och olika samarbetsformer med marknadsaktörerna bör utvecklas”. Trots
att det finns goda skäl att genomföra förslaget om nytt statligt stöd för fortsatt utbyggnad av
bredbandsnät i områden som annars inte blir utbygda, fanns det ej med i statsbudgeten för 2009.
Delvis kan detta förklaras med att man ville samordna arbetet med de två utredningarna. I



                                                29
Omr 3


utredningen ”Effektivare signaler har man emellertid konstaterat att trådlöst bredband inte är
något bra alternativ. Det är tveksamt om trådlöst bredband kan uppfylla behoven på ett bra sätt
mer än i undantagsfall. Sveriges geografi med höjder, berg och skog är direkt olämplig för
snabbt trådlöst bredband. Trådlöst bredband gör sig bäst på slättbygd och skärgård.
I samband med presentationen av utredningen och förslaget om ytterligare statligt stöd till
bredbandsutbyggnad redovisade Statskontoret en utredning som visade att en sådan utbyggnad
var samhällsekonomiskt lönsam för Sverige.
I dagsläget har huvuddelen av Sveriges befolkning tillgång till bredband, de flesta i form av
XDSL eller trådlöst bredband. Den möjliga överföringshastigheten varierar dock mellan olika
områden. Det finns fortfarande många som endast kan få mycket begränsas
överföringshastighet. Dessa finns nästan uteslutande på landsbygd och småorter.
Behovet av fortsatt bredbandsutbyggnad blir ännu större då man betänker att användarnas
behov av snabbt Internet kommer att öka kraftigt under den närmaste åren. Anledningen är att
TV, video och telefoni kommer att bli mycket vanliga tjänster i bredbandsnäten. Det kommer
till exempel att bli vanligt att erbjuda kunderna TV, Internet och telefoni i ett paket, så kallad
”Triple play”.
De delar av landet som inte kan erbjuda snabbt bredband med tillhörande tjänster hamnar i
strykklass. Redan idag uppger mäklare att den vanligaste frågan husspekulanter ställer först är
”Finns det bredband?”. Många finner både nytta och nöje av att surfa på Internet, barnen kan till
exempel spela spel med andra via Internet. Allt mer av företagens kommunikation med
omvärlden sker via Internet. Ett kundföretag kan till exempel kräva att få tillgång
leverantörföretagets lagersaldon via bredbandsuppkoppling, för att direkt kunna se om vissa
artiklar finns hos leverantören, och direkt kunna beställa dessa via Internet. Ett annat exempel
är att det på senare år blivit vanligt att lantbrukare handlar maskiner via Internet.
Bra bredband ger bättre förutsättningar för familjer att bosätta sig på landsbygden, då de enkelt
kan klara sin privata kommunikation via Internet, och i många fall även kan utföra sitt arbete
helt eller delvis därifrån. Bra bredband innebär att personer som bor på landet på samma sätt får
större möjligheter att bo kvar. Företagare som har sin verksamhet på landsbygden är en annan
viktig katergori som kan dra nytta av tillgång på bredband. Billiga lokaler och bra bredband kan
ge landsbygden konkurrensfördelar för såväl befintliga som nya företag, vilka i sin tur kan
tillföra nya kompetenser till en trakt. Nya invånare eller invånare som bor kvar i trakten ökar
möjligheten till att skolan eller affären kan vara kvar.
Sedan utredningen presenterats och budgeten för 2009 beslutats har Sverige drabbats av en
kraftig lågkonjunktur. En fortsatt utbyggnad av bredband med statligt stöd ger generellt bättre
förutsättningar för företag och privatpersoner som bor i dessa områden. Vidare innebär dessa
utbyggnader en bra stimulans av ekonomin i rådande lågkonjunktur. En bredbandsutbyggnad
har fördelen att den kan genomföras på något år från beslut tills den är klar, stimulansen av
ekonomin sker när den behövs. Det är angeläget att få fart på Sveriges ekonomi.
Sammanfattningsvis kan man säga att bra bredband är en viktig faktor för utvecklingen i
samtliga delar av Sverige. Det är idag en del av den infrastruktur som både företag och
privatpersoner är beroende av. Det är även en rättvisefråga att bra bredband byggs ut även i
småorter och landsbygd. Oavsett vilken form av lokalt bredbandsnät som anläggs för att nå
slutkunderna i ett område (trådbundet eller trådlöst) är det nödvändigt att anlägga ett fibernät
fram till anslutningspunkten (mast eller knutpunkt) för det lokala nätet. I områden som inte
kommer att byggas ut på marknadsmässig grund är det nödvändigt med statlig medfinansiering.
Om Sverige skall behålla sin konkurrenskraft är denna satsning en nödvändighet.
Staten måste vara lika framsynt nu, och ta ett klokt grepp om bredbandsinfrastrukturen, som
man var i infrastrukturfrågor för 100 år sedan!


                                               30
Omr 3


Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, Sverige stöder genom sin infrastrukturansvarige Björn
Galant denna motion.

Jag/vi yrkar:
att Centerpartiet arbetar för att Alliansregeringen beslutar genomföra den av den statliga
     utredningen SOU 2008:40 Bredband i hela landet föreslagna utbyggnaden av bredband
     med statsbidrag.

Kjell Gustavsson, Pålsboda
Örebro läns distrikt



Motion nr 335
Inför lika taxesystem för alla taxibolag
Idag fungerar taximarknaden så att det är ett antal större bolag som har gått ihop och har en
gemensam beställningsväxel. Dessa bolag kan i princip bestämma vilka priser de vill, vilket
medför att det i stort sett bara är färdtjänst, stora företag och andra som anser att de har råd att
åka, som nyttjar de stora taxibolagen. Andra som behöver åka kan frestas att ta en sk. Svarttaxi,
vilket medför en påtaglig risk att råka illa ut. Det kan bli dyrt för samhället att ta hand om
personer som utsatts för brott.
Utöver de stora taxibolagen och de som kör svarttaxi finns de sk. friåkarna. Dessa försöker
överleva på sitt sätt och det kanske inte alltid innebär att alla regler följs. Det kan även
förekomma att friåkare lånar ut sina bilar till vissa veckodagar till oseriösa förare som får betala
några tusen till ägaren som tack för lånet. De flesta friåkare kör endast på helgerna. Det hela
fortsätter till myndigheterna gör tillslag och kontroll. Avslöjas de så går de i konkurs och
fordringsägare och staten förlorar pengar.
Ett sätt skapa mer lika förutsättningar för alla i taxibranschen vore att införa ett gemensamt
betalningssätt för alla taxibolag som innebär samma framkörningsavgift och samma
kilometerpris. En skatt bör införas lika för alla bilar som innebär tex. 100.000 kronor/år. Då
skulle de oserisösa taxibolagen försvinna. Kunden vet att det kostar lika mycket oavsett vilket
taxibolag han/hon anlitar. Idag kan det vara så att man beställer en bil från ett bolag som får
köra fram bilen från någon plats långt bort, medan ett annat bolag som man inte vill åka med
har en bil bredvid. Det är slöseri med resurser och bränsle går åt i onödan.

Jag/vi yrkar:
att Centerpartiet på nationell nivå driver frågan om införande av lika taxesystem för alla
     taxibolag.

Ingmar Sahlgren, Nacka
Stockholms läns distrikt




                                                 31
Omr 3



Motion nr 336
Införande av alkolås i nyregistrerade fordon
Trafikolyckor är ett stort problem där många bilförare visar på bristande omdöme i olika
trafiksituationer. Jag upplever att fokus läggs på själva hastigheten medan omdöme och
koncentration inte bötfälls lika ofta som fortkörning. Bristande omdöme är många gånger ett
större problem och farligare än själva hastigheten i sig.
En annan viktig orsak till att många olyckor äger rum är konsumtionen av alkohol tillsammans
med bilkörning vilket definitivt inte hör ihop. Många av dödsolyckorna eller olyckor med svårt
skadade trafikanter sker ofta då någon av de inblandade förarna har tagit någon form av
berusning.
Inom många branscher där yrkesförare ingår och inom den offentliga verksamheten så har
många ställt krav på att alkolås ska vara installerat i samband med kvalitetssäkringsprojekt och
upphandlingar. Däremot så finns det inget krav på att de privata trafikanterna måste installera
alkolås i sina fordon. Jag är övertygad om att många olyckor och mycket lidande tillsammans
med stora kostnader för samhället, skulle undvikas med ett krav på alkolås i alla nya person- och
lastbilar samt bussar.

Jag/vi yrkar:
att samtliga nyregistrerade person- och lastbilar, samt bussar ska utrustas med alkolås, samt
att Sverige ska arbeta för att dessa krav ska införas i hela EU.

Magnus Danlid, Vimmerby
Kalmar läns distrikt



Motion nr 337
Alkohollås i bilar och fordon för yrkestrafik från 2012.
Mina övervägande och förslag:
Att framföra ett fordon med mer än 0,2 promille alkohol i blodet är i vårt land förbjudit.
Forskning har visat att ca 16.000 fordon kör dagligen på våra vägar som framföres av berusade
personer. En stor del av singelolyckorna hänger samman med alkoholintag i samband med
bilkörning.
Alkohollås i bilar har visat sig vara ett effektivt sätt att stoppa berusade att köra bil. Berusade
förare kan vara alkoholister men också nonchalanta normalkonsumenter av alkohol som frestas
att ta bilen i påverkat tillstånd.
Vid de försök som gjorts vid olika åkerier och taxiföretag har man kunnat visa att risken är
obefintlig att förare kan framföra fordon som försetts med ”Lås” i berusat tillstånd. Den stora
bonuseffekten är att personalens medicinska allmäntillstånd förbättras radikalt i och med att
fordonen får alkohollås. Man kan inte dricka mycket på sin fritid därför att då går det inte att
köra bil eller annat fordonet dagen efter.
Låsens förebyggande effekter är så stora att de förhindrar alkoholism och räddar även de som är
inne i sjukdomstillståndet. Det finns troligen ingen förebyggande åtgärd som är så effektiv som
dessa lås.



                                                32
Omr 3


Den stora vinsten är att 16.000 fordon som dagligen framförs av berusade personer på våra vägar
försvinner. Det innebär 5, 9 miljoner potentiella risker tas bort årligen och att konsumtionen
mätt i starksprit minskar med 2 miljoner liter på årsbasis. Våra barn, fotgängare medtrafikanter
kommer att vistas i en säker och alkoholfri trafikmiljö

Jag/vi yrkar:
att alla fordon som säljs i Sverige skall vara försedda med alkohollås från 2012 och att detta
     regleras i lag.

Lars Håkan Halldin, Brännelund
Jönköpings läns distrikt

Kretsstyrelsens yttrande:
Motionären argumenterar för ett införande av alkolås på ett mycket övertygande sätt.

Kretsstyrelsen föreslår stämman besluta:
att alla fordon som säljs i Sverige skall vara försedda med alkolås från och med 2012 och att
     detta regleras i lag.
att samt att motionen översänds till Centerns Riksstämma.

Kretsstämman beslutade:
enligt kretsstyrelsens förslag och att motionen sänds till Centerns riksstämman.



Motion nr 338
Spårbilen kommer
Det går inte en dag utan att vi får nya varningar om klimathoten. Översvämningar, stormar,
nedsmälta isar och glaciärer är en skrämmande verklighet. Naturresurser som olja tar slut.
Miljöförstöringen ökar i jord, vatten och luft.
Sverige skall vara världsledande inom miljöområdet. Politik, näringsliv, miljö- och
naturorganisationer ska tillsammans ta fram den mest miljövänliga tekniken och byta till de
mest miljövänliga processerna. Så står det i regeringsförklaringen. I höst skall Sverige som
ordförandeland i EU driva på miljökraven i hela Europa för ett nytt klimatavtal som avlöser
Kyotoprotokollet.
Transporter står för den enskilt största delen av utsläppen av koldioxid. Miljövänliga transporter
är därför ett måste. Moderna, miljövänliga och energisnåla spårbilar kan bidra till att skapa en
hållbar framtid. järnvägar, bilar och motorvägar kommer att kompletteras med något nytt.
Spårbilar är ett nytt trafiksystem som kombinerar det bästa från bilen och kollektivtrafiken
tillsammans med modern datateknik. Ett mobilitetens internet.
Spårbilar går några meter upp i luften på räls eller hängande i balkar. Fordonet väntar på dig vid
stationen. Du bestämmer vart du ska genom en knapptryckning. Du kan ändra destination
under resans gång. Spåbilar kräver ingen exploatering av mark utan byggs intill befintliga vägar.
Vagnarna är utan förare och tar 4-5 passagerare.




                                                33
Motioner Omr 03
Motioner Omr 03
Motioner Omr 03
Motioner Omr 03
Motioner Omr 03
Motioner Omr 03
Motioner Omr 03
Motioner Omr 03
Motioner Omr 03
Motioner Omr 03
Motioner Omr 03
Motioner Omr 03
Motioner Omr 03
Motioner Omr 03
Motioner Omr 03
Motioner Omr 03
Motioner Omr 03
Motioner Omr 03
Motioner Omr 03
Motioner Omr 03
Motioner Omr 03

More Related Content

What's hot

Konsumera smartare neutral 11 nov 08
Konsumera smartare neutral 11  nov 08Konsumera smartare neutral 11  nov 08
Konsumera smartare neutral 11 nov 08Martin Saar
 
Vastagotlandregion
VastagotlandregionVastagotlandregion
VastagotlandregionAhmad Eid
 
Energiseminarium 20100112
Energiseminarium 20100112Energiseminarium 20100112
Energiseminarium 20100112Stephen Hinton
 
Hur gå från lineär ekonomi till cirkular ekonomi
Hur gå från lineär ekonomi till cirkular ekonomi Hur gå från lineär ekonomi till cirkular ekonomi
Hur gå från lineär ekonomi till cirkular ekonomi Stephen Hinton
 
Bioenergins indirekta effekter
Bioenergins indirekta effekterBioenergins indirekta effekter
Bioenergins indirekta effekterGustav Krantz
 
FGF16 - Svenska projekt - Alina Hagelqvist och Sierk de Jong
FGF16 - Svenska projekt - Alina Hagelqvist och Sierk de JongFGF16 - Svenska projekt - Alina Hagelqvist och Sierk de Jong
FGF16 - Svenska projekt - Alina Hagelqvist och Sierk de JongJoacim Lundin
 
Så växer Stockholm hållbart – exemplet Norra Djurgårdsstaden - Maria Lennartsson
Så växer Stockholm hållbart – exemplet Norra Djurgårdsstaden - Maria LennartssonSå växer Stockholm hållbart – exemplet Norra Djurgårdsstaden - Maria Lennartsson
Så växer Stockholm hållbart – exemplet Norra Djurgårdsstaden - Maria LennartssonSvenska Betongföreningen
 
Energi i våra_lokaler_2010_08
Energi i våra_lokaler_2010_08Energi i våra_lokaler_2010_08
Energi i våra_lokaler_2010_08Fox Belysning AB
 
Cirkulär ekonomi maj 2017
Cirkulär ekonomi maj 2017Cirkulär ekonomi maj 2017
Cirkulär ekonomi maj 2017Buzzter
 
Bjorn Sanden, På tröskeln till en ny industriell revolution
Bjorn Sanden, På tröskeln till en ny industriell revolutionBjorn Sanden, På tröskeln till en ny industriell revolution
Bjorn Sanden, På tröskeln till en ny industriell revolutionNaturskyddsföreningen
 
Klimatbluffen! rödgröna klimatlöften utan täckning!
Klimatbluffen! rödgröna klimatlöften utan täckning!Klimatbluffen! rödgröna klimatlöften utan täckning!
Klimatbluffen! rödgröna klimatlöften utan täckning!Mattias Larsson
 
Fjarrvarme Almedalen
Fjarrvarme AlmedalenFjarrvarme Almedalen
Fjarrvarme AlmedalenFortumSweden
 
Materialutveckling, forskning och design som ger energieffektiva lösningar
Materialutveckling, forskning och design som ger energieffektiva lösningarMaterialutveckling, forskning och design som ger energieffektiva lösningar
Materialutveckling, forskning och design som ger energieffektiva lösningarRuukki
 
Klimatrapport stora brännbo_2013
Klimatrapport stora brännbo_2013Klimatrapport stora brännbo_2013
Klimatrapport stora brännbo_2013StoraBrannbo
 

What's hot (20)

Konsumera smartare neutral 11 nov 08
Konsumera smartare neutral 11  nov 08Konsumera smartare neutral 11  nov 08
Konsumera smartare neutral 11 nov 08
 
Vastagotlandregion
VastagotlandregionVastagotlandregion
Vastagotlandregion
 
Energiseminarium 20100112
Energiseminarium 20100112Energiseminarium 20100112
Energiseminarium 20100112
 
Hur gå från lineär ekonomi till cirkular ekonomi
Hur gå från lineär ekonomi till cirkular ekonomi Hur gå från lineär ekonomi till cirkular ekonomi
Hur gå från lineär ekonomi till cirkular ekonomi
 
Hållbara Uppsala
Hållbara UppsalaHållbara Uppsala
Hållbara Uppsala
 
Bioenergins indirekta effekter
Bioenergins indirekta effekterBioenergins indirekta effekter
Bioenergins indirekta effekter
 
Tänk om energi
Tänk om energiTänk om energi
Tänk om energi
 
FGF16 - Svenska projekt - Alina Hagelqvist och Sierk de Jong
FGF16 - Svenska projekt - Alina Hagelqvist och Sierk de JongFGF16 - Svenska projekt - Alina Hagelqvist och Sierk de Jong
FGF16 - Svenska projekt - Alina Hagelqvist och Sierk de Jong
 
Bo frank, Växjö kommun
Bo frank, Växjö kommunBo frank, Växjö kommun
Bo frank, Växjö kommun
 
Inbjudan
InbjudanInbjudan
Inbjudan
 
Så växer Stockholm hållbart – exemplet Norra Djurgårdsstaden - Maria Lennartsson
Så växer Stockholm hållbart – exemplet Norra Djurgårdsstaden - Maria LennartssonSå växer Stockholm hållbart – exemplet Norra Djurgårdsstaden - Maria Lennartsson
Så växer Stockholm hållbart – exemplet Norra Djurgårdsstaden - Maria Lennartsson
 
Ellärans grunder
Ellärans grunderEllärans grunder
Ellärans grunder
 
Energi i våra_lokaler_2010_08
Energi i våra_lokaler_2010_08Energi i våra_lokaler_2010_08
Energi i våra_lokaler_2010_08
 
Cirkulär ekonomi maj 2017
Cirkulär ekonomi maj 2017Cirkulär ekonomi maj 2017
Cirkulär ekonomi maj 2017
 
Bjorn Sanden, På tröskeln till en ny industriell revolution
Bjorn Sanden, På tröskeln till en ny industriell revolutionBjorn Sanden, På tröskeln till en ny industriell revolution
Bjorn Sanden, På tröskeln till en ny industriell revolution
 
Session 29 Maria Grahn
Session 29 Maria GrahnSession 29 Maria Grahn
Session 29 Maria Grahn
 
Klimatbluffen! rödgröna klimatlöften utan täckning!
Klimatbluffen! rödgröna klimatlöften utan täckning!Klimatbluffen! rödgröna klimatlöften utan täckning!
Klimatbluffen! rödgröna klimatlöften utan täckning!
 
Fjarrvarme Almedalen
Fjarrvarme AlmedalenFjarrvarme Almedalen
Fjarrvarme Almedalen
 
Materialutveckling, forskning och design som ger energieffektiva lösningar
Materialutveckling, forskning och design som ger energieffektiva lösningarMaterialutveckling, forskning och design som ger energieffektiva lösningar
Materialutveckling, forskning och design som ger energieffektiva lösningar
 
Klimatrapport stora brännbo_2013
Klimatrapport stora brännbo_2013Klimatrapport stora brännbo_2013
Klimatrapport stora brännbo_2013
 

Viewers also liked

Snabbprotokoll område7 partistämman 2009
Snabbprotokoll område7 partistämman 2009Snabbprotokoll område7 partistämman 2009
Snabbprotokoll område7 partistämman 2009Centerpartiet
 
Maud Olofsson Almedalstal 2009
Maud Olofsson Almedalstal 2009Maud Olofsson Almedalstal 2009
Maud Olofsson Almedalstal 2009Centerpartiet
 
Stämmobeslut område1 partistämman 2009
Stämmobeslut område1 partistämman 2009Stämmobeslut område1 partistämman 2009
Stämmobeslut område1 partistämman 2009Centerpartiet
 
Nya Skattebaser För Norrland
Nya Skattebaser För NorrlandNya Skattebaser För Norrland
Nya Skattebaser För NorrlandCenterpartiet
 
Omr 6 - Utbildning och kunskap för tillväxt
Omr 6 - Utbildning och kunskap för tillväxtOmr 6 - Utbildning och kunskap för tillväxt
Omr 6 - Utbildning och kunskap för tillväxtCenterpartiet
 
Valmanifest kotvers kurdish_sorani
Valmanifest kotvers kurdish_soraniValmanifest kotvers kurdish_sorani
Valmanifest kotvers kurdish_soraniCenterpartiet
 

Viewers also liked (9)

Snabbprotokoll område7 partistämman 2009
Snabbprotokoll område7 partistämman 2009Snabbprotokoll område7 partistämman 2009
Snabbprotokoll område7 partistämman 2009
 
C 1932v
C 1932vC 1932v
C 1932v
 
C 1982v
C 1982vC 1982v
C 1982v
 
Maud Olofsson Almedalstal 2009
Maud Olofsson Almedalstal 2009Maud Olofsson Almedalstal 2009
Maud Olofsson Almedalstal 2009
 
Stämmobeslut område1 partistämman 2009
Stämmobeslut område1 partistämman 2009Stämmobeslut område1 partistämman 2009
Stämmobeslut område1 partistämman 2009
 
C 1998v
C 1998vC 1998v
C 1998v
 
Nya Skattebaser För Norrland
Nya Skattebaser För NorrlandNya Skattebaser För Norrland
Nya Skattebaser För Norrland
 
Omr 6 - Utbildning och kunskap för tillväxt
Omr 6 - Utbildning och kunskap för tillväxtOmr 6 - Utbildning och kunskap för tillväxt
Omr 6 - Utbildning och kunskap för tillväxt
 
Valmanifest kotvers kurdish_sorani
Valmanifest kotvers kurdish_soraniValmanifest kotvers kurdish_sorani
Valmanifest kotvers kurdish_sorani
 

Similar to Motioner Omr 03

Tengvard och Palm Egen el för en hållbar utveckling
Tengvard och Palm Egen el för en hållbar utvecklingTengvard och Palm Egen el för en hållbar utveckling
Tengvard och Palm Egen el för en hållbar utvecklingMaria Tengvard
 
Maud Olofsson Tal Fortroenderadet 25 November 2009
Maud Olofsson Tal Fortroenderadet 25 November 2009Maud Olofsson Tal Fortroenderadet 25 November 2009
Maud Olofsson Tal Fortroenderadet 25 November 2009Centerpartiet
 
Presentation för Värmdö Kommun 2010-01-28
Presentation för Värmdö  Kommun 2010-01-28Presentation för Värmdö  Kommun 2010-01-28
Presentation för Värmdö Kommun 2010-01-28Christofer Friberg
 
Riktlinjer Klimatpolitik FråN Hot Till MöJligheter
Riktlinjer Klimatpolitik FråN Hot Till MöJligheterRiktlinjer Klimatpolitik FråN Hot Till MöJligheter
Riktlinjer Klimatpolitik FråN Hot Till MöJligheterSocialdemokraterna
 
Färdplan 2050 - Emma Lindberg
Färdplan 2050 - Emma LindbergFärdplan 2050 - Emma Lindberg
Färdplan 2050 - Emma LindbergGlobal Utmaning
 
Klimatanpassning december 2016
Klimatanpassning december 2016Klimatanpassning december 2016
Klimatanpassning december 2016Buzzter
 
E.ON bygger för ett mer hållbart samhälle
E.ON bygger för ett mer hållbart samhälleE.ON bygger för ett mer hållbart samhälle
E.ON bygger för ett mer hållbart samhälleeon_nordic
 
Att främja, bygga och bo energisnålt_Tengvard & Palm
Att främja, bygga och bo energisnålt_Tengvard & PalmAtt främja, bygga och bo energisnålt_Tengvard & Palm
Att främja, bygga och bo energisnålt_Tengvard & PalmMaria Tengvard
 
Gröna visioner - program för en miljödriven tillväxt
Gröna visioner - program för en miljödriven tillväxtGröna visioner - program för en miljödriven tillväxt
Gröna visioner - program för en miljödriven tillväxtCenterpartiet
 
Miljöresultat i Alliansregeringen 2006-2011
Miljöresultat i Alliansregeringen 2006-2011Miljöresultat i Alliansregeringen 2006-2011
Miljöresultat i Alliansregeringen 2006-2011acval2010
 
Extern fin klimatkommuner_vers3
Extern fin klimatkommuner_vers3Extern fin klimatkommuner_vers3
Extern fin klimatkommuner_vers3Klimatkommunerna
 
Vindkraft i mälardalen minnesanteckningar
Vindkraft i mälardalen minnesanteckningarVindkraft i mälardalen minnesanteckningar
Vindkraft i mälardalen minnesanteckningarLars Johansson
 
Kraften i förnyelsebar energi, om bioenergipotentialen i Norrbottens län
Kraften i förnyelsebar energi, om bioenergipotentialen i Norrbottens länKraften i förnyelsebar energi, om bioenergipotentialen i Norrbottens län
Kraften i förnyelsebar energi, om bioenergipotentialen i Norrbottens länAndreas Sidkvist
 

Similar to Motioner Omr 03 (20)

Tengvard och Palm Egen el för en hållbar utveckling
Tengvard och Palm Egen el för en hållbar utvecklingTengvard och Palm Egen el för en hållbar utveckling
Tengvard och Palm Egen el för en hållbar utveckling
 
Klimatstrategimall
KlimatstrategimallKlimatstrategimall
Klimatstrategimall
 
Maud Olofsson Tal Fortroenderadet 25 November 2009
Maud Olofsson Tal Fortroenderadet 25 November 2009Maud Olofsson Tal Fortroenderadet 25 November 2009
Maud Olofsson Tal Fortroenderadet 25 November 2009
 
Presentation för Värmdö Kommun 2010-01-28
Presentation för Värmdö  Kommun 2010-01-28Presentation för Värmdö  Kommun 2010-01-28
Presentation för Värmdö Kommun 2010-01-28
 
Grön ekonomi 4
Grön ekonomi 4Grön ekonomi 4
Grön ekonomi 4
 
C 1991v
C 1991vC 1991v
C 1991v
 
Energiboken 2012
Energiboken 2012Energiboken 2012
Energiboken 2012
 
Riktlinjer Klimatpolitik FråN Hot Till MöJligheter
Riktlinjer Klimatpolitik FråN Hot Till MöJligheterRiktlinjer Klimatpolitik FråN Hot Till MöJligheter
Riktlinjer Klimatpolitik FråN Hot Till MöJligheter
 
Färdplan 2050 - Emma Lindberg
Färdplan 2050 - Emma LindbergFärdplan 2050 - Emma Lindberg
Färdplan 2050 - Emma Lindberg
 
TC Launch - 140317
TC Launch - 140317TC Launch - 140317
TC Launch - 140317
 
Klimatanpassning december 2016
Klimatanpassning december 2016Klimatanpassning december 2016
Klimatanpassning december 2016
 
E.ON bygger för ett mer hållbart samhälle
E.ON bygger för ett mer hållbart samhälleE.ON bygger för ett mer hållbart samhälle
E.ON bygger för ett mer hållbart samhälle
 
Miljöteknikjobb
MiljöteknikjobbMiljöteknikjobb
Miljöteknikjobb
 
Att främja, bygga och bo energisnålt_Tengvard & Palm
Att främja, bygga och bo energisnålt_Tengvard & PalmAtt främja, bygga och bo energisnålt_Tengvard & Palm
Att främja, bygga och bo energisnålt_Tengvard & Palm
 
Gröna visioner - program för en miljödriven tillväxt
Gröna visioner - program för en miljödriven tillväxtGröna visioner - program för en miljödriven tillväxt
Gröna visioner - program för en miljödriven tillväxt
 
Miljöresultat i Alliansregeringen 2006-2011
Miljöresultat i Alliansregeringen 2006-2011Miljöresultat i Alliansregeringen 2006-2011
Miljöresultat i Alliansregeringen 2006-2011
 
Extern fin klimatkommuner_vers3
Extern fin klimatkommuner_vers3Extern fin klimatkommuner_vers3
Extern fin klimatkommuner_vers3
 
Vindkraft i mälardalen minnesanteckningar
Vindkraft i mälardalen minnesanteckningarVindkraft i mälardalen minnesanteckningar
Vindkraft i mälardalen minnesanteckningar
 
Komprotokoll omr 3
Komprotokoll omr 3Komprotokoll omr 3
Komprotokoll omr 3
 
Kraften i förnyelsebar energi, om bioenergipotentialen i Norrbottens län
Kraften i förnyelsebar energi, om bioenergipotentialen i Norrbottens länKraften i förnyelsebar energi, om bioenergipotentialen i Norrbottens län
Kraften i förnyelsebar energi, om bioenergipotentialen i Norrbottens län
 

More from Centerpartiet

Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 2-2013
Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 2-2013Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 2-2013
Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 2-2013Centerpartiet
 
Tidningen C. Extranummer - Idéprogrammet
Tidningen C. Extranummer - IdéprogrammetTidningen C. Extranummer - Idéprogrammet
Tidningen C. Extranummer - IdéprogrammetCenterpartiet
 
Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 1-2013
Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 1-2013Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 1-2013
Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 1-2013Centerpartiet
 
Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 4-2012
Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 4-2012Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 4-2012
Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 4-2012Centerpartiet
 
Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 3-2012
Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 3-2012Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 3-2012
Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 3-2012Centerpartiet
 
Tidningen C. Nr2-2012
Tidningen C. Nr2-2012Tidningen C. Nr2-2012
Tidningen C. Nr2-2012Centerpartiet
 
Tidningen C. nr1 -2012
Tidningen C. nr1 -2012Tidningen C. nr1 -2012
Tidningen C. nr1 -2012Centerpartiet
 
Tidningen C. - Nr4 -2011
Tidningen C. - Nr4 -2011Tidningen C. - Nr4 -2011
Tidningen C. - Nr4 -2011Centerpartiet
 
Tidningen C. - Nr3 -2011
Tidningen C. - Nr3 -2011Tidningen C. - Nr3 -2011
Tidningen C. - Nr3 -2011Centerpartiet
 
Tidningen C. - Nr2 -2011
Tidningen C. - Nr2 -2011Tidningen C. - Nr2 -2011
Tidningen C. - Nr2 -2011Centerpartiet
 
Tidningen C. - Nr1 -2011
Tidningen C. - Nr1 -2011Tidningen C. - Nr1 -2011
Tidningen C. - Nr1 -2011Centerpartiet
 
Tidningen C. - Nr5 2010
Tidningen C. - Nr5 2010Tidningen C. - Nr5 2010
Tidningen C. - Nr5 2010Centerpartiet
 
Tidningen c nr 4 2010
Tidningen c nr 4 2010Tidningen c nr 4 2010
Tidningen c nr 4 2010Centerpartiet
 
Valmanifest kotvers spanish
Valmanifest kotvers spanishValmanifest kotvers spanish
Valmanifest kotvers spanishCenterpartiet
 
Valmanifest kotvers serbian
Valmanifest kotvers serbianValmanifest kotvers serbian
Valmanifest kotvers serbianCenterpartiet
 
Valmanifest kotvers meankieli
Valmanifest kotvers meankieliValmanifest kotvers meankieli
Valmanifest kotvers meankieliCenterpartiet
 
Valmanifest kotvers kurmanji
Valmanifest kotvers kurmanjiValmanifest kotvers kurmanji
Valmanifest kotvers kurmanjiCenterpartiet
 
Valmanifest kotvers frensch
Valmanifest kotvers frenschValmanifest kotvers frensch
Valmanifest kotvers frenschCenterpartiet
 
Valmanifest kotvers finish
Valmanifest kotvers finishValmanifest kotvers finish
Valmanifest kotvers finishCenterpartiet
 
Valmanifest kotvers farsi
Valmanifest kotvers farsiValmanifest kotvers farsi
Valmanifest kotvers farsiCenterpartiet
 

More from Centerpartiet (20)

Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 2-2013
Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 2-2013Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 2-2013
Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 2-2013
 
Tidningen C. Extranummer - Idéprogrammet
Tidningen C. Extranummer - IdéprogrammetTidningen C. Extranummer - Idéprogrammet
Tidningen C. Extranummer - Idéprogrammet
 
Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 1-2013
Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 1-2013Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 1-2013
Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 1-2013
 
Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 4-2012
Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 4-2012Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 4-2012
Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 4-2012
 
Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 3-2012
Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 3-2012Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 3-2012
Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 3-2012
 
Tidningen C. Nr2-2012
Tidningen C. Nr2-2012Tidningen C. Nr2-2012
Tidningen C. Nr2-2012
 
Tidningen C. nr1 -2012
Tidningen C. nr1 -2012Tidningen C. nr1 -2012
Tidningen C. nr1 -2012
 
Tidningen C. - Nr4 -2011
Tidningen C. - Nr4 -2011Tidningen C. - Nr4 -2011
Tidningen C. - Nr4 -2011
 
Tidningen C. - Nr3 -2011
Tidningen C. - Nr3 -2011Tidningen C. - Nr3 -2011
Tidningen C. - Nr3 -2011
 
Tidningen C. - Nr2 -2011
Tidningen C. - Nr2 -2011Tidningen C. - Nr2 -2011
Tidningen C. - Nr2 -2011
 
Tidningen C. - Nr1 -2011
Tidningen C. - Nr1 -2011Tidningen C. - Nr1 -2011
Tidningen C. - Nr1 -2011
 
Tidningen C. - Nr5 2010
Tidningen C. - Nr5 2010Tidningen C. - Nr5 2010
Tidningen C. - Nr5 2010
 
Tidningen c nr 4 2010
Tidningen c nr 4 2010Tidningen c nr 4 2010
Tidningen c nr 4 2010
 
Valmanifest kotvers spanish
Valmanifest kotvers spanishValmanifest kotvers spanish
Valmanifest kotvers spanish
 
Valmanifest kotvers serbian
Valmanifest kotvers serbianValmanifest kotvers serbian
Valmanifest kotvers serbian
 
Valmanifest kotvers meankieli
Valmanifest kotvers meankieliValmanifest kotvers meankieli
Valmanifest kotvers meankieli
 
Valmanifest kotvers kurmanji
Valmanifest kotvers kurmanjiValmanifest kotvers kurmanji
Valmanifest kotvers kurmanji
 
Valmanifest kotvers frensch
Valmanifest kotvers frenschValmanifest kotvers frensch
Valmanifest kotvers frensch
 
Valmanifest kotvers finish
Valmanifest kotvers finishValmanifest kotvers finish
Valmanifest kotvers finish
 
Valmanifest kotvers farsi
Valmanifest kotvers farsiValmanifest kotvers farsi
Valmanifest kotvers farsi
 

Motioner Omr 03

  • 1. Omr 3 Motioner område 3 Klimatpolitik som tillväxtkraft Motion nr 301 Införande av handelssystem för kolsänkor Undertecknad som initiativtagare till ”Kolsänkegruppen i Norrbotten”, har under årens lopp kunnat följa det arbete som gjorts i länet för att visa skogens roll i klimatarbetet. Man har kunnat visa att det i Sverige finns en tydlig potential att binda lika mycket koldioxid i våra skogar som trafiken totalt släpper ut idag. Dessa sk. Kolsänkor kan på initiativ av regeringen omvandlas till handelsbara utsläppskrediter. Genom att inkludera skogen i ett frivilligt system så skulle vi i Sverige vinna följande fördelar: Ökad råvaruproduktion, minskade mängder koldioxid till atmosfären, ökat antal arbetstillfällen i skogen, större tillgänglig volym bienergi och en ökad kapitalförsörjning till ”skogslandet”. Undertecknad kunde på plats i Poznan (FN:s Klimatkonferens) konstatera att det finns ett mycket stort intresse hos många nationer för denna fråga. Jag/vi yrkar: att regeringen gör allt i sin makt att inkludera skogen i ett handelssystem för växthusgaser enligt de principer som den Norrbottniska Kolsänkegruppen föreslagit. Nils-Olov Lindfors, Sunderbyn Norrbottens läns distrikt Motion nr 302 Naturresursavgift Undertecknad föreslår att regeringen utreder möjligheterna att införa sk. Naturresursavgifter i Sverige. Vid nästan all exploatering av naturresurser i Sverige tas stora värden ut från land- och glesbygd medan kapitaliseringen sker i centralorter och Stockholm. Genom att man inför en naturresursavgift kommer de orter som drabbas av exploatering också rättmätigt få ut delar av de värden som kapitaliseras. Naturresursavgift skulle var tillämpligt för ex.vis vattenkraft, skogsråvara, mineraler , vindkraft etc. Jag/vi yrkar: att regeringen tillsätter en utredning för att fastställa möjligheterna till att införa naturresursavgifter inom tillämpliga områden, samt där det låter sig göras också verka för att skyndsamt införa sådana i Sverige Nils-Olov Lindfors, Sunderbyn Norrbottens läns distrikt 1
  • 2. Omr 3 Motion nr 303 Centerpartiet bör välkomna alla sorters klimatsmart energiproduktion Energipolitiken är oerhört viktig. Vi har vant oss vid att hushåll i vårt land har tillgång till säker, miljövänlig och prisvärd el och vi tar det för självklart. Näringslivet är beroende av kostnadseffektiv energiproduktion, för att tillväxten och jobben inte ska äventyras. Det finns också säkerhetspolitiska överväganden att ta hänsyn till. Oljekrisen 1973 kom som en kalldusch och har följts av en lång rad exempel på hur känsliga våra moderna samhällen är när det gäller energiförsörjningen. Senast exemplifierat nu med gaskrisen mellan Ryssland och Ukraina, som fick implikationer i flera Europeiska länder. Samtidigt som hushållen och företagen behöver energi måste vi säkerställa att energin framställs på ett sådant sätt att miljön inte påverkas mer än nödvändigt. Genom kunskap och uppfinningsrikedom skapar skickliga svenska företagare ständigt nya metoder, produkter och tjänster för att spara eller generera energi. Olika system för att utnyttja solstrålarnas värme för hushållsvarmvatten syns numera på vart och vartannat hus, nya hushållsapparater kan förbruka hälften så mycket ström som gamla och nu i dagarna lanserar ett uppsalaföretag sina första serietillverkade vågkraftverk. Strävan efter en högre andel förnyelsebar energi är mycket positiv och är i hög grad en effekt av vårt partis ansträngningar över åren. Men även förnyelsebara energiframställningsmetoder är miljöbelastande. Det får man aldrig glömma. Planerade vindkraftparker blir ofta föremål för långa prövningsprocesser där invändningar och överklaganden handlar om just olika miljöhänsyn. Odling av grödor för energiproduktion på våra åkermarker är också miljöbelastande. Koldioxid från marklevande organismer lösgörs vid markbearbetning och maskinerna släpper ut koldioxid och andra skadliga ämnen som bildas vid förbränning av dieselbränsle. För skogsråvara gäller i stort samma sak. Det går också åt en hel del energi för att tillgängliggöra den energi som finns lagrad i biomassan. Kärnkraft har varit en het potatis i vårt parti, men faktum är att kärnkraften, som står för nästan hälften av den svenska elförsörjningen, orsakar nästintill inga utsläpp av växthusgaser, kväveoxider, svaveldioxid eller stoftpartiklar. Till och med i en jämförelse med vind- och biokraft finns det mycket som tyder på att kärnkraften är bättre ur miljösynpunkt. Därför är det olyckligt och potentiellt skadligt för miljön att kärnkraften som sådan ifrågasätts på politiska grunder. Kärnkraftsanläggningar, liksom alla andra anläggningar för energiproduktion, måste självklart genomgå en stenhård miljöprövning för att få finnas, men en gång för alla borde vi klargöra för såväl väljare som för industrin att vi i Centerpartiet inte har för avsikt att motsätta oss miljövänlig, kostnadseffektiv och säker energiproduktion av något slag, även om det skulle råka vara kärnkraft. Jag/vi yrkar: att Centerpartiet formulerar en energipolitik som ställer hårda krav på hög säkerhet och låg miljöpåverkan, men som inte i förhand pekar ut något enskilt energislag som bättre eller sämre. att Centerpartiet inte längre politiskt ska verka för en utfasning av kärnkraften. att Centerpartiet verkar för ökade forskningsinsatser på energiområdet med fokus på minskad miljöpåverkan. att motionen sänds vidare till partiets riksstämma. 2
  • 3. Omr 3 Johan Hedin, Stockholm Stockholms distrikt Motion nr 304 Energi - till vad och hur mycket Alliansregeringen presenterade i början av februari ett sammanhållet energi- och klimatpaket, innehållande ett flertal ingredienser, däribland en fortsatt användning av kärnkraft. I detta sammanhang vill jag påminna om, att i folkomröstningen om kärnkraft (1980) röstade ca 80% av Svenska folket på linje 2 (avveckla med förnuft) och linje 3 (nej till kärnkraft). Således ett kraftfullt och massivt ställningstagande ”mot kärnkraft”, varför den också borde bli en parentes i den framtida energiförsörjningen. Vi kommer också ihåg att energidebatten under många år (andra halvan av 70-talet) var mycket intensiv och folkomröstningen föregicks av en bred och omfattande folkbildningskampanj. Man kan med fog påstå att folket (medborgarna) var hyggligt upplysta och pålästa. Nu har 30 år gått sedan omröstningen och det är hög tid att lösa utmaningarna på energi- och klimatområdet, både nationellt och globalt. FNs stora klimatkonferens i Köpenhamn (december 2009) markerar frågans vikt och sätter press på att en global klimatöverenskommelse skall uppnås. Här måste också flera (stora) länder göra åtaganden, och Europa med Sverige som ordförandeland, har en nyckelroll för att lotsa ett nytt klimatavtal på plats. Sveriges energibalans 2007 (källa: Energimyndigheten) Energitillförseln totalt, dvs användningen/konsumtionen av el, värme och drivmedel uppgår till, netto, ca 400 terawattimmar (TWH). I grova drag använder "bostäder och lokaler" 35-40% "industrin" 35-40% och "transporterna" står för 25%. Tittar vi särskilt på elen (elbalansen), så uppgår den till ca 133 TWH, varav hälften kommer från vattenkraften (66 TWH) och hälften från kärnkraften (67 TWH). Utmaningar och möjligheter Vi står inför en dubbel utmaning: a) klimatutmaningen, dvs en kraftig minskning av växthusgaserna b) fasa ut användningen av fossil energi, så att vi blir oberoende av olja (och kärnkraft!) Är detta möjligt? Tidsmässigt måste det ske inom en 15 till 20 års period, dvs under 20-talet. Två områden står i fokus och måste hanteras med full kraft. Energieffektivisering Här finns mycket stora potentialer! Studier visar att det går att spara i storleksordningen 50%, eller mer än 200 TWH, om vi nyttjar "bästa teknik" på ovan beskrivna områden. Låt mig exemplifiera med "bostäder och lokaler" och begreppet passivhus. Här finns genomförda projekt, med fantastiskt fina resultat. Men spridningen och ett större genomslag saknas i Sverige. Varför är det så? Skärpning! .... incitament, krav och verktyg måste snarast komma på plats. Förnybar energi En helt ny bransch håller på att ta form - miljöteknikbranschen, den gröna sektorn - och är dessutom i stark tillväxt. Grön omställning och ny grön teknik är strategiskt intressant både för vår miljö och för vår framtida konkurrenskraft. Denna delen, dvs "förnybar energi" är också bra hanterad i alliansens energiuppgörelse. Här finns en kraftfull satsning på vindkraft (20-30 TWH), men också satsningar på kraftvärme, sol, bio och vågkraft. Uppgörelsen borde också tagit upp "vattenkraften", som idag producerar ca 70 TWH. Utan att gå in på orörda älvar, kan man säkert, inom ramen för ett "vattenprogram" 3
  • 4. Omr 3 (modernisering, effektivisering, ta vara på fallhöjder i redan utbyggda vattendrag mm) få ut ytterligare ca 10% eller 7-10 TWH från vattenkraften. Förnybar energi ger sammantaget stora energimängder och vi kan tala om ett helt nytt ben i den Svenska energiförsörjningen. Sysselsättning och samhällsekonomi. En satsning på energieffektivisering och de förnybara energikällorna – den gröna ekonomin - är intressant på flera sätt: - stor sysselsättningseffekt - jobb i hela landet - gör oss oberoende av fossil energi,olja och kärnkraft - smart teknik och ny teknik utvecklas - nya exportprodukter kan lanseras - gynnsamt för landets ekonomi Vidare är timingen mycket god! Det intressanta med ”effektiviserings- och det förnybara spåret” är att det kan genomföras NU! Och det är bråttom. Jorden har feber. För att ställa om ”fossilsamhället” till det ”hållbara/resurssnåla samhället” krävs både konstruktivitet, kreativitet och offensiv. Vi bör därför komplettera med ytterligare en strategisk byggsten, nämligen folkbildning/kunskapslyft. Vi bör få till stånd en ”folklig och entreprenöriell mobilisering” av sällan skådat slag. Genom att engagera studieförbunden, skolor, universitet, media, forskningen m fl kan omfattningen, verkningsgraden och effekterna bli mycket, mycket större. På detta sätt skapas ett efterfrågetryck, som gör att förflyttningen från ”utredning/prat” till”action/handling” kan gå fortare. Detta rimmar också väl med god centerpolitik: - låt tusen blommor blomma - efterfråga medborgarnas vilja till engagemang och ansvarstagande - skapa fler jobb i den gröna sektorn På detta sätt tror jag att den sämre delen i alliansens energiuppgörelse – ny kärnkraft – inte behöver realiseras. Kärnkraften bygger på en ändlig (fossil) resurs, uranet. Tekniken är storskalig, dyr, sårbar och förknippad med stora risker, varför kärnkraftsepoken bör avslutas när de nuvarande verken tas ur drift. Jag/vi yrkar: att Centerpartiet tar initiativ till en seriös och storskalig folkbildnings- och företagskampanj, så att energi- och klimatutmaningen kan hanteras smartare och snabbare. Med detta kan också goda bieffekter påräknas. Den gröna sektorn kan bli en "motor" för at Lennart Wassenius, Lerum Norra Älvsborgs distrikt Kretsstämman beslutade: att ställa sig bakom motionen. 4
  • 5. Omr 3 Motion nr 305 Positiv kamp för förnyelsebar energi På samma sätt som flera med mig påbörjade jag mitt medlemskap i Centerpartiet i och med Bolidens förfrågan att bryta uran runt om i Närke för bränsle till kärnkraftverk. Marviken på 60-talet var den första väckarklockan. Min ståndpunkt är, nu som då på 1970/80-talet, att det inte behövs mer kärnkraft och den successivt bör utgå som energikälla. Jag håller med om argumenten att för att nyttja kärnkraft ska man ta ansvar för hela processen, även uranbrytning. Risken för terrorhot är större än tidigare. Förnyelsebara energislag kan täcka behovet och förvaringen av kärnavfall är ännu inte löst. Dock ser jag energiöverenskommelsen som en ny möjlighet att som centerpartist ta upp en positiv kamp för förnyelsebar energi, energieffektivisering och utvecklingen av nya miljö/energi entreprenörer. När den kampen lyckas, sker ingen nybyggnation av kärnkraft – Centerpartiet kan vara Ja-sägare till förnyelsebar energi i stället för bara vara mot kärnkraft och Nej-sägare. Min förhoppning är att de som kämpat i Nej till kärnkraft, ser energiuppgörelsen som en öppning till ett fossilfritt samhälle med förnyelsebar energi och allt mindre behov av kärnenergi. Satsa engagemanget på förnyelsebar energi och effektivisering så kärnkraft inte behövs. Jag/vi yrkar: att att de som kämpat i Nej till kärnkraft, ser energiuppgörelsen som en öppning till ett fossilfritt samhälle med förnyelsebar energi och allt mindre behov av kärnenergi att att de som kämpat i Nej till kärnkraft med kraft satsar sitt engagemang på förnyelsebar energi och effektivisering så kärnkraft inte behövs. Rose-Marie Stenman, Kungälv Bohusläns distrikt Kretsstämman beslutade: tillstyrka motionen Motion nr 306 Norrland ett utvecklingsområde för förnyelsebar energi Norrland levererar redan idag en betydande del av energin från vattenkraften. I framtiden bör de kvarvarande älvarna bevaras orörda. Däremot bör Norrland bli ett utvecklingsområde för sol-, vind- och andra förnyelsebara energikällor. Jag/vi yrkar: att ansökan görs till EU om stöd till Norrland för att utveckla sol-, vind- och andra förnyelsebara energikällor. att forskningsutbildningen förläggs till Umeå. att motionen sänds till Centerpartiets riksdagsgrupp. 5
  • 6. Omr 3 Maj-Britt Burlin, Bergviken Västerbottens läns distrikt Motion nr 307 En ny energipolitik och folkomröstning om kärnkraft Bakgrund En hörnsten i ett lands välstånd är tillgången på billig och miljövänlig energi. Av miljöskäl men också av ekonomiska anledningar skall vi orientera oss bort från Fossila bränslen. Den största utmaningen står transportsektorn inför. Hitta ett billigt och miljövänligt bränsle som kan användas istället för olja i bilar båtar och flygplan mm. Mina överväganden och förslag Jag anser att marknadsekonomin är den bästa formen att distribuera varor och tjänster. Men det som har hänt med elförsörjningen visar att den avreglerade marknad lett till felprioriteringar från kraftbolagen. Det är upprörande när kraftbolagen använder sina pengar till att köpa upp nya kraftbolag utomlands och dessutom köper kolkraft och annat som är bannlyst i vårt land. (Vattenfall köpte mer koldioxidutsläpp i Tyskland än vad hela Sverige släpper ut!!!!!) Energifrågan är stor och viktig varför vi med facit i hand efter prisbildning och underhåll av elens infrastruktur efter bla Gudrun och Pär måste ta oss en funderare på om prissättningen på el är rätt. En översyn av prisstrukturen med skatter och andra pålagor bör göras. Energiförsörjningen i vårt land måste stå på fyra kraftfulla ben det är bioenergi, vattenkraft, kärnkraft samt sol och vind. Även om det sker en kraftig utbyggnad av dessa energislag måste det till kraftfulla åtgärder i bebyggelse och infrastruktur för att spara energi. Trots ett ringa antal soltimmar i Sverige kommer denna energiform betyda mycket genom att värma bostäder med passiv energi. Kommersiella fastigheter och bostadssektorn med flera måste underkastas strikta villkor där energiförbrukning och minskade utsläpp av fossilgaser är högprioriterat. Folkpartiet lade nyligen fram en rapport som visar att vi behöver bygga fyra ytterligare reaktorer i Sverige. Jag delar den synen. Troligen behövs ytterligare två reaktorer. De gamla reaktorerna måste moderniseras och på sikt ersättas. De statliga myndigheterna bör inleda en förstudie av hur en utbyggnad av kärnkraften med nya reaktorer vid Ringhals Forsmark och Oskarshamn skall gestaltas. I ett första skede bör fyra nya reaktorer byggas och ev. fler i framtiden. Kärnkraftteknologin är idag en miljövänligaste och säker energikällan. Avfallet kommer vi med ny kunskap att kunna hantera genom att vi med ny teknik bringar ned halveringstiderna för avfallet. När välutbildade civilingenjörer vågar gå in och köra verken är det ett kvitto på teknikens möjligheter och höga säkerhet. (Det är inga hembränningsapparater). Kärnkraften kommer att bli en viktig komponent i det globala samhällets kamp för att nedbringa koldioxidhalten i vår atmosfär och den miljöförstöring som detta åstadkommer. Det är på tiden att vi inom Centern nu sliter oss från kärnkraftsfrågan genom en ny folkomröstning. Vi måste lägga låsningen i kärnkraftsfrågan bakom oss. För tillfället är den folkliga opinionen för kärnkraft och landet står i behov av billig energi. Visst skulle en folkomröstning som opinionsläget nu ser ut leda till att folket beslöt om mer kärnkraft. 6
  • 7. Omr 3 Självklart vill inte kärnkraftsmotståndarna lägga beslutet i folkets händer. De vet själva bäst. Den attityden tycker jag är feg och hör inte hemma i vårt parti. Jag/vi yrkar: att Centerpartiet tar initiativ till en ny folkomröstning i kärnkraftsfrågan Lars Håkan Halldin, Brännelund-Höreda Jönköpings läns distrikt Kretsstyrelsens yttrande: Motionären framhåller behovet av att bryta beroendet av fossila bränslen och satsa på miljövänliga och förnyelsebara energi källor i stället. Motionären anser att det behövs en ökning av elproduktionen från kärnkraften för att sänka elpriserna och att Centern bör ta initiativ till en ny folkomröstning om kärnkraften Kärnkraften är tillsammans med vattenkraften basen för landet elproduktion. Styrelsen instämmer inte i motionärens uppfattning att alla problem/frågor är lösta idag. Brytning av uran skapar stora miljöskador, som inte drabbar Sverige direkt. Det finns fortfarande risker med driften, upparbetningen och förvaringen av avfallet. Många centerpartister har länge och på goda grunder varit tveksamma till kärnkraften. Därför vore det ansvarslöst av ett land med Sveriges möjligheter att satsa på mer kärnkraft, en ny folkomröstning är därmed onödig. Inom alliansregeringen finns olika uppfattningar om behovet av mera kärnkraft. Statsministern har formulerat en kompromiss då han förklarade att regeringen inte avser att stänga av några reaktorer, men inte heller bygga några nya. Effektivisering av befintliga anläggningar har gjorts, vilket medfört ökad elproduktion. Vi har stora möjligheter att utveckla mer förnyelsebar energi. Med hjälp av avancerade tekniska kunskaper kan vi förbättra användningen av el och utveckla nya källor. Detta var ett av Centerns Stora vallöften, att nuvarande läge satsa mer på kärnkraft innebär ett steg tillbaka och att vi minskar trycket på industrin att ta fram innovationer som kan bidra till en hållbarare utveckling. Det är utan tvekan så, att höga elpriser innebär en påfrestning, både för elintensiva basindustrier och för hushållen. Genom EU-samarbetet har vi förbundit oss att arbeta inom en gemensam marknad även på energiområdet, långsiktiga och stabila spelregler skall prägla energipolitiken. Vi ska i EU verka med stor kraft för att kolkraften ersätts av förnyelsebara energislag för att minska utsläppen av växthusgaser. Kretsstyrelsen föreslår stämman besluta: att motionen översänds med avstyrkan och med ovanstående kommentarer till centerns riksstämma Kretsstämman beslutade: motionen översänds med avstyrkan och ovanstående kommentar till Centerns riksstämma 7
  • 8. Omr 3 Motion nr 308 Marknadsanpassad kärnkraft Vid en olycka i ett svenskt kärnkraftverk behöver ägaren inte ta något försäkringsansvar. Det är skattebetalarna som får betala notan. Det är dags att den subventionerade kärnkraften marknadsanpassas. Om det byggs ny kärnkraft i Sverige skall ägarna ta det fulla försäkringsansvaret redan från början. Dessutom bör det undersökas om det är möjligt att införa försäkringsansvar för befintliga kärnkraftverk. Jag/vi yrkar: att Centerpartiet kräver att om det byggs nya kärnkraftverk i Sverige, så ska ägarna till ny kärnkraft redan från början ta det fulla försäkringsansvaret. att Centerpartiet undersöker möjligheterna att införa försäkringsansvar för befintlig kärnkraft. Anders Persson, Köla Värmlands läns distrikt Kretsstyrelsens yttrande: Kreststyrelsen föreslår att motionen bifalls. Kretsstyrelsen föreslår stämman besluta: att bifalla motionen. Kretsstämman beslutade: bifalla och sända vidare motionen till läns- och riksstämman. Motion nr 309 Kärnkraft Kärnkraften i Sverige måste bli en parantes! Kärnkraftsforskningen har ännu inte löst avfallsfrågan! Brytning av uran skadar fortfarande människor som hanterar brytningen! Radioaktiviteten läcker ut vid brytningen! Östersjön är världens radioaktivaste hav! Nya kärnkraftverk är inte ekonomiskt bärkraftiga! nya reaktorer har för många brister redan år 1! Jag/vi yrkar: att centerpartiet fortfarande säger nej till nya kärnkraftverk att nuvarande verk används tills den ekonomiska livslängden är slut Lars Nihlén, Höör, Höör Skåne läns distrikt 8
  • 9. Omr 3 Motion nr 310 Kärnkraft I en tid då man bibringas uppfattningen att elkraften är en resurs som till varje pris ska kunna förbrukas utan begränsningar även årets kallaste dagar måste man börja fundera på hur man ska kunna styra användningen från de områden där elkraften inte är helt nödvändig. Elen beskattas i dag olika beroende på hur viktig den anses vara för användaren. Om en motorväg korkas igen när trafiken tätnar så händer inte så mycket utan det börjar att röra sig så sakta efter ett tag. Om en elledning överbelastas en kall vinterdag så kollapsar en del av elsystemet och det tar tid att koppla in de områden där elen fallit bort. Vi har också sett att huvudledningar blåst omkull i de stormar som drabbat vårt land under senare år. För att minska sårbarheten måste man styra förbrukningen så att överbelastningarna minimeras. Ett sätt att minska elförbrukning till uppvärmning, i varje fall i privata bostäder, är att tilldela varje familj en viss mängd el till en viss skattesats. Förbrukar man mer el så får man betala en högre skattesats och möjligen skulle man ha en tredje, ännu högre skattesats. Det förefaller inte rimligt att ransonera el men genom att den enskilde får betala ett högre pris när man förbrukar mycket el så kommer alternativa uppvärmningssystem att blir intressanta. Som alternativ kan man tänka sig att elvärme endast får vara inkopplad delar av dygnet när industrier inte är igång. Jag/vi yrkar: att stämman uttalar sin positiva inställning till ett elskattessystem, i enlighet med motionens inriktning, för att minska elförbrukningen till uppvärmning. Rolf Larsson, Lidköping Skaraborgs distrikt Motion nr 311 Kärnkraftsfrågan När jag för 40 år sedan valde att arbeta inom Centerpartiet, var det det enda partiet, som hade en klar och tydlig miljöprofil. Vi behöver energi, men den ska vara förnyelsebar. I dag finns det fler goda argument för att inte bli mer kärnkraftsberoende. 1. Miljön tar ”stryk” från brytning till avveckling. Vi bör därför överväga att bryta uran i Sverige, om vi ska ha kärnkraft. Det är ur min synvinkel helt oacceptabelt att andra länder ska fördärva sin miljö, för att vi ska ha kärnbränsle till våra verk. 2. Säkerhetsläget i världen har ju inte förbättrats med terrorism och oroshärdar lite var stans. 3. Energibehovet kan täckas på andra sätt med förnyelsebar energi, med ny energisnål teknik och att öka energisparandet ytterligare. 4. Avveckling och slutförvaring av avfallet är ju fortfarande frågor, som sysselsätter kärnkraftsindustrin och kostar miljontals kronor. Jag ser med stigande oro att Centerpartiet inte tillräckligt tar avstånd från kärnkraften i debatten. Många väljare kommer att bli besvikna om vi sviker i energifrågan. Troligtvis tappar 9
  • 10. Omr 3 centern en hel del väljare till vänsterblocket. För att behålla det initiativet borde man, som jag ser det, förhandla om att uppgradera och göra de gamla kärnkraftverken säkrare samtidigt som man avvecklar ett av de allra äldsta. Detta tror jag att de flesta väljarna kan acceptera. Folkpartiet har redan deklarerat sin ståndpunkt. Det är dags att Centerpartiet också gör det. Min övertygelse i denna fråga gör att jag svårligen kan vara Centerpartist om partiet går med på att bygga fler kärnkraftverk. Jag/vi yrkar: att Centerpartiet inte tillräckligt tar avstånd från kärnkraften att att många väljare kommer att bli besvikna om vi sviker i energifrågan att förhandla om att uppgradera och göra kärnkraftverken säkrare att samtidigt avveckla de allra äldsta kärnkraftverken Hans Torwald, Kungälv Bohusläns distrikt Kretsstämman beslutade: sända som enskild motion Motion nr 312 Kärnkraft hör inte hemma i en miljömedveten värld! Många lovordar kärnkraften som en ren energikälla. Man undrar om alla dessa personer är lika positiva till att vi bryter uranet i Sverige? Vårt land har de största urantillgångarna i hela Europa. Lokalt kämpas det emot uranbrytning runt om i landet för ingen vill se sin livsmiljö förstörd. Vad som än påstås, så är uranbrytningen verkligen inte ren. Det bröts uran i Ranstad under ett par år på 60-talet. Följden blev att radioaktivt avfall ligger nu nergrävt under ett 23 ha stort område. Marken här är förgiftad för all framtid och dess skyddsskikt måste ständigt hållas under kontroll. Ändå bröts det bara 215 ton uran, vilket knappt skulle räcka i mer än två månader till att driva de kärnkraftverk vi har idag. Nu köper vi uran från andra länder, från gruvor som ligger bekvämt långt bort, t.ex. i Australiens och Kanadas vildmarker. De människor som drabbas av uranbrytningens radioaktiva avfall är oftast ursprungsbefolkningar. Tycker vi inte att en god livsmiljö är lika viktig för dem? Eller finns problemen så långt bort att vi har rätt att blunda? Det förvånar mig att problemen runt uranbrytningen har fått så litet utrymme i debatten. I processen att utvinna uranet ur malmen krävs det oerhörda mängder vatten och kemikalier. Det radioaktiva avfallet samlas upp i enorma dammar. Ingen av dessa dammar är helt täta och det finns ständigt problem med läckage och utsläpp. Forskning har visat att de människor som arbetar i urangruvor eller vistas i deras närområde har högre dödlighet i cancer, högre barnadödlighet, fler missbildade spädbarn och lägre livslängd. Utöver uranbrytningen finns det fler problem med kärnkraften. Vi har ännu inte löst avfallsfrågan, säkerheten är inte hundraprocentig, radioaktivt avfall kan komma i orätta händer m.m. Jag ser en stor risk att problemen med växthuseffekten gör oss blinda för andra stora problem. Jag förstår att vi inte kan stänga av kärnkraften i morgon men vi måste i alla fall knuffa oss i rätt 10
  • 11. Omr 3 riktning. Det innebär för mig att vi absolut inte ska bygga fler kärnkraftverk. Istället ska vi kraftsamla för effektivisering och för att utveckla de hållbara energikällorna. Kärnkraften måste på sikt avvecklas. Ingen vill ha uranbrytning i Sverige och då kan vi heller inte kräva att andra ska ha det. Jag/vi yrkar: att Centerpartiet tar en tydligare ställning mot utbyggnad av kärnkraft i Sverige och en tydligare ställning mot uranbrytning i Sverige. att motionen vidarebefordras till Centerpartiets riksstämma. Lisbeth Frohm, Örebro Örebro läns distrikt Kretsstämman beslutade: att med yrkan om bifall vidarebeforda motionen till riksstämman. Motion nr 313 Katastroffond vid kärnkraftsolycka Efter regeringens historiska energiuppgörelse är det återigen möjligt att satsa på nya kärnkraftverk. Samtidigt ingår i uppgörelsen att det ska ske en kraftfull satsning på alternativ energiproduktion som; vindkraft, solenergi och bioenergi. Det framgår också klart från överenskommelsen att samhället inte i något led skall bidra ekonomiskt vid elproduktion med kärnkraft. Det innebär att alla led ifrån uranbrytning till slutförvaring och nedmontering av begagnade anläggningar enbart skall ske på kommersiella grunder. Hur löses då konsekvenserna av en kärnkraftsolycka? Som vi förstår ska det lösas genom försäkringar på marknaden. Är det överhuvudtaget möjligt att ta sådana försäkringar? Som vi ser det kommer konsekvenserna vid en större olycka under alla förhållanden bli en uppgift för samhället att lösa. Jag/vi yrkar: att ge partistyrelsen och riksdagsgruppen i uppdrag att utreda möjligheterna att bygga upp en katastroffond exempelvis genom att avsätta X öre per kWh för den kärnkraftsproducerade elen. att ta fram lösningar angående försäkringar och skadeståndsbelopp kring kärnkraftsproduktion i Sverige Annica Johansson, Götene Skaraborgs distrikt Kretsstyrelsen föreslår stämman besluta: att bifalla motionen 11
  • 12. Omr 3 Motion nr 314 Ingen prospektering eller brytning av uran i Sverige Från 1940 talet till mitten av 1980 talet pågick undersökningar efter uran i stora delar av Sverige. Uranet skulle användas till kärnkraft, men planer fanns inledningsvis även för tillverkning av kärnvapen. Viss brytning av uran förekom i Kvarntorp och Ranstad. Omfattande undersökningar genomfördes i exempelvis Pleutajokk i Arjeplog och Lilljuthatten i Krokom. Verksamheterna upphörde, eftersom miljöeffekterna ansågs vara oacceptabla och brytningen olönsam. I takt med stigande oljepris har även uranpriset stigit kraftigt. Därmed har intresset för uranbrytning i Sverige återkommit. Till skillnad mot den tidigare perioden är intressenterna nu till stor del internationella företag som siktar mot en världsmarknad. Intresset har karaktären av spekulation i ökad kärnkraftsutbyggnad. Miljöeffekterna av uranbrytning skulle fortfarande bli mycket stora. Uran förekommer i låga halter, vilket gör att brytningen kan få närmast oöverskådliga konsekvenser. EU:s ramdirektiv för vatten 2000/60/EG, som också blir svensk lag i Vattenförordningen, kommer att bli svår att uppfylla. Kommunerna kan i dag förbjuda uranbrytning, dock ej prospektering. Under de senaste åren har antalet prospekteringstillstånd ökat drastiskt, för närvarande finns mer än 200 tillstånd som avser uran eller alunskiffer. Provborrningar är redan igång på flera platser i Sverige. Enligt nuvarande minerallagen beviljas generella undersökningstillstånd för 60 olika mineraler inklusive uran, oavsett vad som anges i ansökan. Uran bör likställas med olja, gas och diamant och undantas från de generella undersökningstillstånden. Uranbrytning i Sverige kan inte motiveras med hänsyn till försörjning av den svenska kärnkraften, eftersom denna ska avvecklas. Miljöfarlig uranbrytning kan inte heller rimligen motiveras med hänsyn till avsättning på världsmarknaden. Risk finns då att svensk uran används i kärnvapen. Uranbrytningen är naturligtvis inte önskvärd i övriga världen heller och vi i Centerpartiet bör även göra vår röst hörd i dessa sammanhang. Jag/vi yrkar: att ändra minerallagen så att uran undantas från generellt undersökningstillstånd. att minerallagen ändras så att miljöhänsyn ska tas vid beviljande av undersökningstillstånd. att kommuner får vetorätt redan i frågan om undersökningstillstånd. Gunilla Munters, Dala-Järna Dalarnas läns distrikt Motion nr 315 Kommunalt veto mot prospektering efter uran I dag har kommunerna ett oinskränkt veto mot brytning av uran skulle aktualiseras. Det är utmärkt att man lokalt i en kommun har denna rättighet. För närvarande bedriver emellertid en rad bolag, företrädesvis australiska och kanadensiska, en formlig uranjakt runt om i vårt land. Främst är det Jämtland och Västergötland som drabbas av 12
  • 13. Omr 3 deras framfart – och följden blir oro runt om i bygderna att det trots vetot kan bli brytning av den radioaktiva metallen med stora miljömässiga skador som följd. Enligt gällande minerallag har en kommun alltså rätt att säga nej till brytning av uran. Lagstiftningen ger däremot inte kommunen rätt att sätta stopp redan på prospekteringsstadiet. Vad gäller prospektering och undersökningstillstånd gäller samma regler för uran som för järn och koppar. Vi kan konstatera att det inte råder minsta tvekan om att det är uran som exempelvis Continental Precious Minerals, som provborrar kring södra Storsjöbygden, och Mawson Resources, som håller till i Hotagen, är ute efter. Bolagen bedriver ett cyniskt spel där de spekulerar i lagändringar som ska undanröja det kommunala vetot. Annars skulle de inte lägga ned miljonbelopp på att leta uran. För att stärka det lokala inflytandet föreslår vi att en kommun får rätt att inlägga sitt veto och därmed sätta stopp för uranjakten redan på prospekteringsstadiet. Det finns ingen anledning att tillåta prospektering efter uran när en kommun – som Krokom – entydigt har slagit fast att man kommer att använda sig av sitt veto om uranbrytning inom kommunens gränser skulle aktualiseras. En sådan lagändring skulle minska oron för att uranbrytning trots allt kan bli aktuell. Jag/vi yrkar: att centerstämman beslutar att uttala sig för en förstärkning av minerallagen som ger kommunerna möjlighet att även inlägga veto mot prospektering (undersökningstillstånd) efter uran att motionen överlämnas till Centerpartiets riksdagsgrupp Evert Jonsson/för Krokoms krets av Centerpartiet, Krokom Jämtlands läns distrikt Kretsstyrelsens yttrande: Kretsstyrelsen står bakom motionen Kretsstyrelsen föreslår stämman besluta: att att ställa sig bakom motionen Kretsstämman beslutade: enhälligt att ställa sig bakom motionen Motion nr 316 Provborrning och uranbrytning Vi medlemmar i Valstads Centeravdelning är rädda om våra berg och vårt grundvatten. Som en konsekvens av detta måste Centerpartiet hålla fast vid tidigare stämmobeslut, att kärnkraften skall avvecklas! Centerpartiet är på väg att tappa medlemmar därför att vår parti-ordförande framför åsikter som om vi Centerpartister skulle ha frångått stämmobeslutet. 13
  • 14. Omr 3 Men stämmobeslutet ligger fast, och då måste alla Centerpartister, i ord och handling arbeta för att beslutet verkställs. Att Centerpartiet samarbetar med övriga borgerliga partier får inte innebära att Centerpartiet frångår vår ideologi. Argumenten för en avveckling är lätta att försvara: Tag med alla kostnaderna både byggande, avveckling och slutförvaring, uranet är på väg att taga slut och vi överför problemen till barn och barnbarn. Jag/vi yrkar: att Centerpartiet arbetar för att inte tillåta någon form av tillstånd för provborrning och därefter uranbrytning. Stig Lundberg, ordf.Valstads Centeravd., Hångsdala Skaraborgs distrikt Motion nr 317 Uranbrytning Enligt nuvarande lagstiftning kan kommunerna utnyttja sin vetorätt mot brytning av uran, detta har skett vid ett tillfälle. 1977 besltuade kommunerna Falköping och Skövde att säga nej till ansökan om brytning av uran vid Ranstadsverket i Västergötland. Därefter har sedan början av 1990-talet pågått ett efterbehandlingsarbete för att om möjligt säkerställa miljön efter den brytning av uran som skett. Minerallagen ger idag möjlighet att ansöka om undersökningstillstånd. Detta har inneburit att innevånarna kring samtliga platåberg i Västergötland kan se sin hembygd förvandlad till gruvområden. I en dom från kammarrätten i Sundsvall (oktober 2008) har kammarrätten medgivit tillstånd att bedriva undersökning då minerallagen inte tar hänsyn till miljö eller landskapspåverkan. Regeringsrätten har inte tagit upp ärenden till prövning varför kammarrättens beslut står fast. Detta gör att minerallagen inte ger det skydd osm behövs. Miljöbalken kan i andra hand användas för att skydda områden för denna typ av intrång. Därför är det viktigt att redan vid prövning enligt minerallagen ta in hänsyn som bedöms av miljöbalken, såsom påverkan på landskapet, miljön i området och kulturhistoria som påverkas av en brytning. Jag/vi yrkar: att Centerpartiet säger nej till uranbrytning att Centerpartiet tar initiativ till att se över minerallagen så att miljö, natur och kulturvärden vägs in i bedömningen att Centerpartiet kräver att medel anslås för att slutföra efterbehandlingen vid Ranstadsverket. Inez Kindbom, Häggums Centerkvinnor, Sven-Erik Lun, Häggum Skaraborgs distrikt 14
  • 15. Omr 3 Motion nr 318 Gör en livscykelanalys av kärnkraften Centerpartiet har stämmobeslut på att kärnkraften skall fasas ut och den hör därför inte framtiden till. Fortfarande finns det många olösta problem kring kärnkraft, såsom avfallsfrågan och slutförvaring. Ett annat är att vi gräver i jordskorpan för att få upp uran som behövs för att driva kärnkraftverk. De som är drabbade har fått djupa sår i sin miljö som aldrig går att återställa. Vi vet att vi har haft en mängd ansökningar för att få tillstånd att bryta uran i våra västgötska platåberg. Hur skulle landskapet förändras och hur påverkar det vårt grundvatten? Det sägs ofta i debatten att vi måste satsa på kärnkraft för den är koldioxidfri. Men det är en sanning med modifikation. När vi bryter uran och anrikar den så släpps det ut koldioxid. Även kärnkraftens avfallshantering kräver en hel del energi. Gör man en livscykelanalys påstås det att så mycket som en tiondel av Sveriges koldioxidutsläpp kan kopplas samman med kärnkrafts- produktion. Ytterligare tillkommer att kärnkraftsverken varje år vräker ut 130 miljarder kilowattimmar värme som går ut i haven, som bidrar till klimatets uppvärmning. Just nu byggs det ett nytt kärnkraftverk i Finland. Bygget är försenat och det blir enligt senaste rapporten tre gånger så dyrt än vad man har kalkylerat med från början. Vi måste få in mer företagstänkande och tänka långsiktigt vad hör framtiden till, samtidigt inte känna panik. Vad händer den dagen då kärnkraften ska stå för sina egna försäkringskostnader, vilket är på gång enligt uppgift. Jag/vi yrkar: att livscykelanalys ska tas fram för de befintliga kärnkraftverken och hur det skulle kunna se ut vid nybyggnation. att totalekonomin kring kärnkraftsdrift belyses och redovisas konkret för svenska folket. att tas fram saklig information som dels beskriver historien om kärnkraft, och dels vilka konsekvenser kärnkraftsdrift har, samt att motionen skall skickas vidare till Centerpartiets riksstämma 2009. Gunilla Druve Jansson, Skara Skaraborgs distrikt Motion nr 319 Centerpartiets hållning i kärnkraftsfrågan Med anledning av energiuppgörelsen inom regeringen vill vi framföra följande. I en tid då larmrapporter om klimatförändringar och stora koldioxidutsläpp är det lätt att svänga om mot en satsning på kärnkraft. Vi anser att det är ett kortsiktigt sätt att se på energifrågan. Sverige som land borde ha alla förutsättningar att klara sig utan kärnkraft och istället vara världsledande på förnyelsebar energi. 15
  • 16. Omr 3 Stöd för utveckling av förnyelsebar energi och energibesparingar är en bättre investering inför framtiden än en utbyggnad/ombyggnad av en ur säkerhetssynpunkt oviss energikälla som kärnkraft Jag/vi yrkar: att Centerpartiet fortsätter arbetet med att långsiktigt avveckla kärnkraften, enligt tidigare stämmobeslut. att Centerpartiet står för utveckling av förnyelsebar energi och energisnåla alternativ i hela samhället. Åke Eriksson, Karlsborg Skaraborgs distrikt Motion nr 320 Monopoliserad elmarknad Den svenska elproduktionsmarknaden domineras totalt av tre stora företag, det statliga Vattenfall samt EON och Fortum. Monopoliseringen har skett rakt framför ögonen på oss alla inklusive alla myndigheter. Resultatet är uppenbart. Elpriserna har stigit raskt och de tre stora har gått med mångmiljardvinster. De höjda elpriserna hotar elkraftintensiv industri. En ny företeelse i den sk utvecklingen av elenergiprissättningen är tydligen att konsumenterna i Sverige ska betala som för kolproducerad elkraft trots att kolkraften spelar en mycket marginell roll i Sveriges elförsörjning. Det är självklart att om ett högt marginalpris ska utgöra grund för prissättning av hela elkraftproduktionen så skär elbolagen guld med täljknivar på konsumenternas bekostnad. Även om detta torde gynna statskassan så är det inte rätt. Jag anser att den monopolisering och snedvridning av prissättningen på el som följde på elmarknadsreformen blev ett misslyckande. Jag/vi yrkar: att att Centerpartiet beslutar verka för att åtgärder sätts in för att rätta till prissättningen på el och avmonopolisera elmarknaden samt att skärpa övervakningen mot monopolbildning. Ulf Sondell, Umeå Västerbottens läns distrikt Kretsstyrelsens yttrande: Motionären har liksom många andra el- konsumenter konstaterat att el-priset ständigt stiger och att kraftföretagen haft varierande motiv. Den första januari 1996 avreglerades elmarknaden. Beslutet föregicks av en proposition från regeringen där målen med avregleringen presenterades. Enligt denna skulle konsumenterna bland annat få ökade valmöjligheter och prisbildningen skulle effektiviseras. Idag äger som motionären skriver EON, Vattenfall och Fortum 90% av den Svenska kraftproduktionen. Sedan 1996 har elpriserna stigit mellan 59%-74%. Vid avregleringen var 16
  • 17. Omr 3 Konkurrensverket positiva till reformen, idag pekar samma verk på otillbörlig samverkan mellan bolagen. Centerpartiet har alltid haft en hållning att offentliga såväl som privata monopol är lika skadligt för en sund konkurrens. Kretsstyrelsen föreslår stämman besluta: att bifalla motionen och sända den vidare till Centerpartiets distrikts- och riksstämma. Kretsstämman beslutade: bifalla motionen. Motion nr 321 Energibesparingar genom avreglerad elmätarmarknad Idag kontrollerar nätbolaget insamling och användning av information om enskilda villors elanvändning via elmätaren. Det omöjliggör utveckling av nya produktioner och tjänster på området. En avreglering skulle innebära bättre information till husägare om deras elförbrukning och bidra till att sänka energianvändningen. Med elmätare som läser av husets elförbrukning i realtid kan nya informationstjänster skapas som påverkar hushållens beteende. Genom att koppla den nya elmätaren till en webbsida kan husägaren i varje ögonblick se husets elanvändning i tillgängliga diagram. Det går även att se historisk förbrukning och räkna ut vad olika apparater och vanor kostar i förbrukning. Genom en modern elmätare kan man exempelvis optimera värmepumpen och därmed spara energi. Tjänsterna kan också kopplas till SMS eller e-post. Denna utveckling riskerar att gå om intet på grund av den reglerade marknaden. Ett elhandelsbolag har låtit testfamiljer prova den här sortens elmätare, och resultatet har blivit lägre elräkningar. Hushållens beteende avseende elanvändning har förändrats och i flera fall har även dolda el-tjuvar hittats, såsom onödiga fläktar eller pumpar. En avreglerad marknad för elmätare skulle göra den här sortens produkter tillgängliga för alla och på så sätt bidra till energieffektivisering av landets villor och flerfamiljshus. Jag/vi yrkar: att marknaden för elmätare avregleras i enlighet med ovanstående. att motionen vidarebefordras till Centerpartiets riksstämma. Per Ankersjö, Stockholm Stockholms distrikt 17
  • 18. Omr 3 Motion nr 322 Miljonprogram för vindkraften För såväl näringslivet som enskilda är tillgången till elenergi av avgörande betydelse. En av de stora utmaningarna för framtiden är att producera tillräckligt med el utan att förstöra milön. Samtidigt befinner sig landet och världen i ekonomisk kris. I just en sådan svacka är det läge att ta initiativ till och sjösätta stora projekt. Vindkraften har potential att bli en mycket betydande energikälla för Sverige och världen. Idag hindras utvecklingen av legala hinder, såsom bygglovs- och andra tillståndsprövningar, men även av bristen på visioner. För 120 år sedan, när bilen kom, kunde nog ingen föreställa sig hur den skulle revolutionera samhället, knappast heller att idag snart sagt varje människa i den industrialiserade världen har tillgång till en bil. Massbilismen har bland annat lett till att produktionen har kunnat effektiviseras och att bilarnas effektivitet har kunnat förbättras. En liknande utveckling är möjlig även för vindkraften. När volymen för vindkraftverksmarknaden närmar sig volymen på bilmarknaden kan vindkraftverken produceras lika effektivt och med motsvarande kvalitetsförbättring. Visionen skulle kunna vara att alla hushåll ska ha sitt eget vindkraftverk. Jag/vi yrkar: att Centerpartiet tar initiativ till ett miljonprogram för vindkraften med visionen att alla hushåll ska bidra till sin egen elkonsumtion med ett eget vindkraftverk. Eddie Juhlin, I luften ovanför Hamburg Skåne läns distrikt Motion nr 323 Bygga om fjärrvärme till kraftvärme En stor del av dagens elproduktion kommer fortfarande från fossila bränslen som olja o kol. Detta är bränslen, som vi vet, bidrar med ett nettoutsläpp av koldioxid till atmosfären vilket i sin tur påskyndar den globala uppvärmningen (växthuseffekten). Många arbetar nu för att hitta alternativ för att minska utsläppen av koldioxid och öka elproduktionen från förnyelsebara energikällor såsom vattenkraft, vindkraft och biobränslen. Bland annat har flera olika sorters teknik nu utvecklats där befintliga fjärrvärmeanläggningar byggs om till att även omfatta produktion av el. Goda exempel på detta är en så kallad ”flashbox” utvecklad av Fortum Värme AB, med anläggningar bland annat i Arvika och Eksjö samt en så kallad ”oilbox” där den första anläggningen byggs i Vetlanda kommun. Just detta koncept har S.E.P Scandinavian Energi Projekt AB i Göteborg tagit fram. Det möjliggör att småskaligt och miljöanpassat producera både värme och el i an- läggningar med ett mindre värmeuttag 2- 20 MW med god ekonomi. Man använder en vanlig hetvattenpanna där ånga eller olja används i ett slutet system. På så sätt åstadkommes överhettad ånga, som därefter används för att göra el via en ångturbinanläggning. 18
  • 19. Omr 3 Med de här teknikerna, flashbox eller oilbox, kan man med rimliga kostnader producera både el och värme i anläggningar med litet värmeuttag. Ekonomiskt har detta inte varit möjligt tidigare. Det finns väldigt många fjärrvärmeverk i landet med en storlek av 2- 20 MW. Att ta vara på möjligheterna att även producera el i dessa mindre anläggningar borde vara ett bra bidrag till elförsörjningen och medverka till att minska utsläppen av fossila bränslen. Jag/vi yrkar: att Centerpartiet verkar för att ett omställningsbidrag lämnas till kommuner som vill bygga om fjärrvärmeverk till kraftvärmeverk. Det borde vara helt i linje med energiöverenskommelsen och generera många nya arbetstillfällen och en bättre och långsiktigt hål Sven Vernersson m.fl., Moheda Kronobergs läns distrikt Motion nr 324 Komplettera stödsystemet för utbyggnad av förnybar energi Sverige har ett unikt system för stöd till förnybar elproduktion – Elcertifikatsystemet. Om detta som ensamt alternativ skulle användas för att få fram planerade 25/30 TWh ny förnybar elproduktion skulle det dels bli orimligt dyrt för landets elanvändare (den elintensiva industrin undantagen). Samtidigt är systemet mycket osäkert för investerare eftersom priset på elcertifikaten kan kollapsa och regelverket kan ändras i ogynnsam riktning av sittande regering. Ett sätt att undanröja en del av en investerares osäkerhet inför ett investeringsbeslut vore att parallellt med nuvarande certifikatsystem i likhet med Spanien erbjuda investeraren att välja ett garanterat minimipris på elproduktionen under ett antal år. Föregångsland för minimiprissystem har varit Tyskland och det har nu införts i en rad andra länder. Genom att producenterna garanteras få en ersättning relaterad till produktionskostnaden för olika energiformer minimeras samhällskostnaden samtidigt som staten via beslut om nivån på minimipriset kan indirekt styra vilka energiformer man särskilt vill främja, t. ex. solceller eller vissa volymer havsbaserad vindkraft. För att öka trovärdigheten i att regeringens utbyggnadsmål blir realistiska behöver nuvarande stödsystem kompletteras. Samtidigt kan man passa på att undanröja en annan osäkerhet, ett eventuellt gemensamt certifikatsystem med Norge som har helt andra förutsättningar att producera förnybar el än svenska producenter. Mycket goda vindlägen längs kusterna och höga fallhöjder som ger låga investeringskostnader per kWh skulle i ett ev. gemensamt certifikatsystem styra nyinvesteringar till Norge under flera år och kraftigt bromsa investeringar i Sverige. Energimyndigheten har utrett frågan då ärendet var aktuellt för några år sedan men då lades det på is av dåvarande energiministern Mona Sahlin som alltför omöjligt att genomföra. Situationen har inte förändrats i dag varför idén antingen bör fortsätta ligga på is eller definitivt avföras för att inte tillföra ökad osäkerhet för både befintliga och ev. kommande investerare. Studier av Energimyndighetens utredningar i ärendet rekommenderas. 19
  • 20. Omr 3 Jag/vi yrkar: att det införs ett nytt stödsystem i form av garanterade minimipriser för investeringar i ny förnybar elproduktion som en parallell till nuvarande certifikatsystem så att investeraren får välja. att planerna på att införa ett gemensamt certifikatsystem med andra länder avskrivs. Olof Karlsson, Köping Västmanlands läns distrikt Kretsstyrelsens yttrande: Det är frivilligt för kretsårsmötet att avge ett yttrande över en motion till partistämman, motionen har inkommit så sent att kretsstyrelsen inte har haft möjlighet att ta fram förslag till yttrande, och motionen har inte skickats ut med årsmöteshandlingarna till kretsens medlemmar. Kretsstyrelsen föreslår stämman besluta: att notera motionen ”Komplettera stödsystemet för utbyggnad av förnybar energi” som anmäld vid kretsårsmötet och lämna den vidare till partistämman utan att avge yttrande. Kretsstämman beslutade: att notera motionen ”Komplettera stödsystemet för utbyggnad av förnybar energi” som anmäld vid kretsårsmötet och lämna den vidare till partistämman utan att avge yttrande. Motion nr 325 Elcertifikatsystemet och en inmatningslag enligt tysk modell Sedan den 1 maj 2003 har vi i Sverige ett elcertifikatsystem med syftet att stödja elproduktion från förnyelsebar energikällor. Det fungerar på så sätt att producenter av förnyelsebar energi får elcertifikat av staten medan elleverantörerna är skyldiga att köpa dessa certifikat och lämna in dem i förhållande till sin elförsäljning. Elleverantörernas kostnad för certifikaten ingår sedan som en del av det elpris som de tar ut från sina kunder. Systemet innebär således att konsumenterna får en ökad kostnad för sin elkonsumtion – men i gengäld en bättre miljö. Genom försäljningen av elcertifikaten får producenterna en extra intäkt som kan användas till att utöka produktionen av förnyelsebar energi. Elcertifikatsystemet är ett marknadsbaserat stödsystem, men då det tagits fram har man inte tagit tillräckligt stor hänsyn till vikten av teknik utveckling då det kommer till förnyelsebara energikällor. Genom att skapa en fiktiv marknad för dessa certifikat stimuleras endast den mest kostnadseffektiva tekniken för tillfället. Detta kan man tydligt se om man granskar vart elkonsumenternas pengar går. Under 2007 gick 72 procent till biobränslen, 17 procent till vattenkraft och 11 procent till vindkraft – det vill säga framförallt de energislag som redan kommersiellt gångbara. Detta beror dels på att elproducenterna försöker att maximera sina intäkter och att stora biobränsleanläggningar och vattenkraftsanläggningar är det bästa sättet att göra detta, men också på att priserna för elcertifikaten är svåra att förutsäga under lång tid, vilket gör det extra attraktivt att satsa på lösningar som kan ge vinst även utan certifikaten istället för att investera i mer riskabla projekt. 20
  • 21. Omr 3 Centerpartiets Ungdomsförbund tar redan nu ställning för att vi ska ha en inmatningslag enligt den tyska modellen, men för att detta ska kunna genomföras måste vi först avbryta elcertifikatsystemet, börja om från början och välja ett stödsystem som ger elproducenter stabila priser och spelregler för en lång tid framöver. På så sätt ger man incitament för att satsa på tekniker som ännu inte är kommersiellt gångbara då inmatningslagar ofta är teknikspecifika. Exempel på sådana tekniker är till exempel solenergi. Om vi har en marknad med stabila spelregler öppnar vi upp för både privatpersoner och företag som vågar satsa på de energislag som kan bli framtidens kol eller kärnkraft. Vi skapar nischmarknader där dessa tekniker kan utvecklas och mogna för att så småningom bli kommersiella. Teknisk utveckling sker inte över en natt och den sker inte automatiskt. Om man tittar på en produkt som mobiltelefonen så producerades den i väldigt liten skala på en omogen marknad under 25 år innan marknaden blev mogen och masskonsumtion följde. Vi måste ge företag incitament att utveckla nya tekniker som ännu inte är redo för kommersiellt bruk – inte incitament att använda tekniker som redan är klara. Den tyska solcellsindustrin har vuxit lavinartat de senaste åren, mycket tack vare inmatningslagen som garanterar producenter ett fast pris per kWh. Detta gör att man kan göra investeringar som man vet betalar tillbaka sig om fem till tio år. Det extra priset per kWh fördelas över konsumenterna precis som i fallet för elcertifikatsystemet. Nu pågår dock diskussioner i EU om att införa ett gemensamt stödsystem, och där går bland annat Sverige och England i frontlinjen för att detta system ska vara ett elcertifikatsystem. Om så blir fallet kommer det att få förödande konsekvenser. För det första kommer den tyska solcellsindustrin troligen att kollapsa eftersom den ännu inte nått det stadium där den är kommersiellt gångbar utan inmatningslagen. Dessutom kommer elproducenter bara att ges incitament för att investera i biobränslen och vindkraft – detta kanske är nog fram till 2020, på kort sikt, men om vi tittar fram mot 2050 så kommer vi att behöva ett kluster av nya tekniker, däribland solceller, för att kunna bekämpa den globala uppvärmningen. Om vi i EU inför ett elcertifikatsystem så kommer vi att ligga decennier efter då det kommer till att uppnå klimatmål på lång sikt och vi kommer att tvingas vara beroende av att importera högteknologiska lösningar från till exempel Kina och Japan istället för att själva ha möjlighet att producera dem – vill vi verkligen stå bredvid och titta på under nästa industriella revolution? Jag anser således att Sverige snarast möjligt bör avbryta elcertifikatsystemet då det inte stimulerar de producenter som driver teknikutvecklingen, utan de som följer efter. Systemet stimulerar huvudsakligen de mest kostnadseffektiva lösningarna på marknaden, vilket i dagsläget är bioenergi, vattenkraft och vindkraft. Detta är bra energikällor som alla är förnyelsebara men för att möta de stora utmaningar som vi står inför med den globala uppvärmningen så behöver vi satsa på fler tekniker som ännu inte är kommersiellt gångbara. För att ge incitament till de producenter som vill satsa på tekniker som ännu inte är kostnadseffektiva behövs stabila priser och spelregler för en lång tid framöver, endast så skapar man en marknad där man kan investera i framtidens energilösningar. Jag anser att detta görs bäst genom att ersätta elcertifikatsystemet med en inmatningslag enligt tysk modell där man får ett garanterat pris för varje producerad kWh. På så sätt kan småskalig produktion i konsumentledet främjas, men även teknikutveckling hos de stora elproducenterna. Jag anser också att det är av största vikt att man inför ett harmoniserat stödsystem inom EU som bygger på en inmatningslag likande den i Tyskland eller i Spanien. En konsekvens av detta blir att Sverige aktivt ska verka inom EU för att ett gemensamt elcertifikatsystem inte ska upprättas då detta skulle leda till att Europa hamnar i utkanten av produktionen av framtidens energiteknik. 21
  • 22. Omr 3 Jag/vi yrkar: att Centerpartiet ska verka för att det svenska elcertifikatsystemet ska avvecklas så snart som möjligt och ersätts med en inmatningslag. att Centerpartiet ska verka för att den gemensamma lösningen i EU inte blir ett elcertifikatsystem utan en inmatningslag liknande de man har i Tyskland och Spanien. Ida Karlsson, Göteborg Göteborgs distrikt Kretsstämman beslutade: bifalla motionen samt skicka den vidare till partistämman. Motion nr 326 Motverka utslagning av anläggningar för förnybar elproduktion I dag utgår stöd till förnybar elproduktion via elcertifikatsystemet. För vind- och vattenkraftverk byggda före 2002 upphör stödet med utgången av 2012 och för senare byggda anläggningar efter 15 års drift. För att få en ny tilldelningsperiod om 15 år krävs att anläggningen renoveras så att den når nybyggnadsstatus, dvs att all utrustning byts ut även om den skulle ha klarat flera års fortsatt drift. Detta administrativa krav på nybyggnadsstatus leder till onödig kapitalförstöring eller att driften läggs ner eftersom reparationen inte skulle bli lönsam. För att göra större reparationer utan att gå till helrenovering lönsamma bör man komplettera nuvarande certifikatsystem med möjligheten att bli tilldelad certifikat i proportion till reparationskostnaden jämfört med kostnaden för helrenovering. En större reparation, t. ex. byte av turbin i ett vattenkraftverk motsvarande 50% av vad utbyte av all utrustning skulle kosta, skulle då ge rätt till 50% certifikat under en 15 års period. Genom att införa ett system med delade certifikat skulle följande fördelar uppnås: 1. Man kan undvika onödig nedläggning av anläggningar som ekonomiskt inte skulle kunna bära en helrenovering. 2. Elanvändarnas stöd för att få förnybar elproduktion skulle reduceras. För att få fram 1 MWh förnybar el med stöd från certifikatsystemet skull kostnaden minska till i vårt exempel 50%. 3. Statskassan gör en vinst på varje elcertifikat som delas ut genom att ta ut moms på certifikaten då de köps av elanvändare, inkomstskatt då producenter säljer tilldelade certifikat osv. 4. Produktionen av förnybar el planeras öka. Det är då lika viktigt att nya anläggningar byggs som att förhindra att redan befintliga anläggningar slås ut i onödan. Jag/vi yrkar: att Nuvarande certifikatsystem utökas genom ändring i lagen om elcertifikat så att nuvarande producenter kan tilldelas delade certifikat i relation till genomförd renovering under en femtonårsperiod. Olof Karlsson, Köping Västmanlands läns distrikt 22
  • 23. Omr 3 Kretsstyrelsens yttrande: Det är frivilligt för kretsårsmötet att avge ett yttrande över en motion till partistämman, motionen har inkommit så sent att kretsstyrelsen inte har haft möjlighet att ta fram förslag till yttrande, och motionen har inte skickats ut med årsmöteshandlingarna till kretsens medlemmar. Kretsstyrelsen föreslår stämman besluta: att notera motionen ”Motverka utslagning av anläggningar för förnybar elproduktion” som anmäld vid kretsårsmötet och lämna den vidare till partistämman utan att avge yttrande. Kretsstämman beslutade: att notera motionen ”Motverka utslagning av anläggningar för förnybar elproduktion” som anmäld vid kretsårsmötet och lämna den vidare till partistämman utan att avge yttrande. Motion nr 327 Skattereduktion för miljövänlig el Som konsument av el har man i dag möjlighet att ändra till andra miljövänliga alternativ, t ex vindkraft. Där finns i dag företag som kan erbjuda detta till lägre kostnad per kilowatt/ tim. än de traditionella bolagen. Vid byte av energibolag så har man visa avgifter kvar, nätavgiften är en, men man har också energiskatten kvar vilket man kan tycka är helt fel om man vill satsa på ett miljövänligt alternativ. De allra flesta tänker väldigt miljömedvetet i dag och då vore det en extra morot om energiskatten sänks eller tas helt bort om man som konsument väljer ett miljövänligt alternativ. Detta skulle vara ett ytterligare steg mot ett bättre klimat och ett ökat miljötänk. Jag/vi yrkar: att Centerpartiet verkar för att energiskatten sänks eller tas bort helt på el som framställts på förnybart och miljövänligt sätt, att motionen vidarebefordras till Centerpartiets riksstämma. Ulrika Mellkvist, Hjulsjö Örebro läns distrikt Kretsstyrelsen föreslår stämman besluta: att med yrkan om bifall vidarebefordra motionen till Centerpartiets riksstämma. Kretsstämman beslutade: med yrkan om bifall vidarebefordra motionen till Centerpartiets riksstämma. 23
  • 24. Omr 3 Motion nr 328 Främja framställning av biogas även från kreaturslösa gårdar Regeringen har fattat beslut om att ge 30% i bidrag till investeringar i biogasanläggningar på gårdar där minst 50% av det material som skall rötas består av kreatursgödsel. Tidigare diskuterat anslag till bidrag på nivån 600 miljoner kronor på 5 år sänktes samtidigt till 200 miljoner kr. Restriktionen för bidrag, minst 50% kreatursgödsel är olycklig med tanke på att det i praktiken utestänger majoriteten av svenska gårdar – de kreaturslösa från att starta produktionen av biogas av ekonomiska skäl. Motivet för att ta bort ”gödselkravet” är följande: · Biogas anses vara det ekologskt bästa drivmedlet jämfört med etanol och rapsolja genom att den växtnäring som grödan tagit upp cirkulerar hemma på gården via rötresten. · Med begränsningen enbart biogas från kreatursgårdar kommer bara relativt små volymer att produceras i Sverige. Om omställningen från fossila drivmedel skall bli framgångsrik behöver vi producera stora mängder biogas i landet som komplettering till andra alternativ. Målet att göra svenskt jord- och skogsbruk självförsörjande med förnybar energi skulle också vara lättare att uppnå. · Installation av biogasmackar går trögt av det enkla skälet att det saknas biogas att sälja. Det är bra att stödet till att installera biogasmackar förlängts. · Volvo planerar/har redan återupptagit produktionen av biogasbilar. Självfallet skulle det vara ett stort stöd för svensk bilindustri om staten medverkade till att tänkbara köpare också hade tillgång till biogasmackar i sitt närområde. · Produktion av biogas skulle öppna en ny, ekologiskt förmånlig produktionslinje för lantbruket. · Kravet på att under flera år kunna mata sin anläggning med minst 50% gödsel avskräcker investerare som inte heller kan välja en optimal storlek på sin anläggning med hänsyn till tillgången på råvara producerad även på granngårdar. Jag/vi yrkar: att kravet på gödselinblandning tas bort som krav för investeringsbidrag på 30% för investeringar i gårdsbaserade biogasanläggningar. att anslaget för bidrag till biogasinvesteringar höjs till 600 miljoner kr på 5 år. Olof Karlsson och Gunvor Stenman, Köping resp Munktorp Västmanlands läns distrikt Kretsstyrelsens yttrande: Det är frivilligt för kretsårsmötet att avge ett yttrande över en motion till partistämman, motionen har inkommit så sent att kretsstyrelsen inte har haft möjlighet att ta fram förslag till yttrande, och motionen har inte skickats ut med årsmöteshandlingarna till kretsens medlemmar. Kretsstyrelsen föreslår stämman besluta: att notera motionen ”Främja framställning av biogas även från kreaturslösa gårdar” som anmäld vid kretsårsmötet och lämna den vidare till partistämman utan att avge yttrande. Kretsstämman beslutade: att notera motionen ”Främja framställning av biogas även från kreaturslösa gårdar” som anmäld vid kretsårsmötet och lämna den vidare till partistämman utan att avge yttrande. 24
  • 25. Omr 3 Motion nr 329 Upprustning Bra bostäder för alla till en rimlig kostnad borde vara en självklarhet. Men fakta är att vi i Sverige har ett stort bestånd av bostadsområden där underhållet blivit eftersatt, vilket i sin tur lett till att de blivit mindre populära och med ett segregerat boende. Runt omkring vårt land byggdes under åren 1965-1975 ca en miljon nya bostäder, framförallt i storstadsområdena i det s.k. miljonprogrammet. Dessa områden är nu generellt i behov av renovering. Både husen och gårdarna behöver en rejäl ansiktslyftning för att göra dem mer attraktiva och därmed även bidra till en mer blandad invånarstruktur. Vi tycker att det är rimligt att dels bostadsbolagen tar sitt ansvar för upprustning, men också att staten går in med pengar att användas i det syftet. Byggnader och lokaler står för ca 30 % av energiförbrukningen i Sverige. Äldre bostäder har ofta en högre energiförbrukning per kvadratmeter än nybyggda. För nybyggda hus är normen 110 kWh/kvadratmeter och år, medan energiförbrukningen för äldre hus kan ligga på ca 200 kWh. Det finns m.a.o. en rejäl besparingspotential för energi, som även innebär en lägre driftskostnad. Många investeringar på energiområdet har en relativt kort återbetalningstid. De energideklarationer som nu tas fram, är en bra grund för att vidta åtgärder och sänka energiförbrukningen. Vi vill se miljonprogramsområden och annan äldre bebyggelse där invånarna trivs och där det finns grönskande utomhusmiljöer, odlingsmöjligheter, möteslokaler och möjlighet till föreningsverksamhet och idrott. Vi vill också sänka driftskostnaderna i husen genom satsningar på energieffektiva lösningar som bättre isolering, effektiva värme- och ventilationssystem, energifönster och lågenergilampor. Genom att satsa på dessa områden finns det möjlighet att få in alternativ teknik som solenergi och värmepumpar, men även att testa ny teknik för framtidens energilösningar. Att satsa på upprustning av miljonprogramsområden ger mervärden för de boende, en bättre boendemiljö, lägre energikostnader och samtidigt sysselsättning och minskad klimatpåverkan! Jag/vi yrkar: att medel avsätts för renovering och energieffektivisering av befintliga hus med särskilt fokus på miljonprogramsområdena för att gynna sysselsättningen, miljön och integrationen. att medel avsätts för att utvärdera och sprida goda exempel där den sociala strukturen förändrats med hjälp av energi och upprustningsinsatser. Berit Goldstein, Stefan Bergström, Tage Gripenstam, Aphram Melki Stockholms läns distrikt Kretsstyrelsens yttrande: Styrelsen ställer sig bakom motionen. En upprustning av dessa områden med syfte att skapa ökad trivsel och framför allt minska energiförbrukningen genom satsning på alternativa energilösningar ligger helt i linje med Centerpartiet arbete. Kretsstyrelsen föreslår stämman besluta: att tillstyrka motionen samt att motionen sänds vidare till riksstämman 25
  • 26. Omr 3 Kretsstämman beslutade: tillstyrka motionen och att sända den vidare till riksstämman. Motion nr 330 Behov av ROT-avdrag i hyreskollektivet Allmännyttans program för energideklarationer på hyreshus genomförs på bred front. Deklarationen syftar till att redovisa byggnadens ”energisystem” och lämpliga åtgärder för att minska energislukande delar, t.ex. behov av bättre fönster, mer isolering, effektivare ventilation, mm. Deklarationen innehåller ingen tidsplan för ev. åtgärder. Liknande deklarationer får/skall genomföras av egnahemsboende och även boende med bostadsrätt o.dyl. under vissa villkor. Det allmänna ROT-systemet omsluter alla åtgärder, som vidtas i en villa eller bostadsrätt, t.ex. rena kosmetiska investeringar. Däremot kan ROT-systemet inte användas, i dagens system, till någon del för hyreskollektivet! Detta förhållande skapar inte den neutralitet, som bör råda mellan upplåtelseformerna! Men för att skapa ett incitament för hyreskollektivets ägare, att snabbare åtgärda husets ”energislukare” förslås att ROT-systemet kompletteras med direktiv/bestämmelser, som är anpassade för hyresrätten och direkt kopplat till energideklarationen, vilket därmed på ett mätbart sätt skulle minska energiuttaget. Hyresvärden står för ROT-åtgärden och hyresgästen, får per automatik lägre försörjningsmediakostnad vilket kan jämföras med en egnahemsägare, som gör en liknande investering och får minskad driftkostnad. Jag/vi yrkar: att ROT-systemet kompletteras med direktiv/bestämmelser, som är anpassade för hyresrätten och direkt kopplat till energideklarationen, vilket därmed på ett mätbart sätt skulle minska energiuttaget. Hagart Valtersson, Moheda Kronobergs läns distrikt Motion nr 331 Ändring av plan- och bygglagen Så visar sig att det finns en bist i plan och bygglagen som är värd att åtgärdas. Den uppenbarades härförleden i samband med att politikerna i Värmdös Byggnadsnämnd fattade ett beslut om att avslå ett bygglov innan området blivit detaljplanelagt. I sin motivering skriver nämnden att man i samband med detaljplanearbetet skulle pröva bevarandet av byggnads- och och naturmiljön Fastighetsägaren tyckte inte att det krävdes detaljplan. Politiker och bygglovssökande hade olika uppfattning. Inte märkligt i och för sig. Det märkliga är fastighetsägarens agerande. Han får reda på att delar av den lokala opinionsgruppen har låtit sig fotograferas med det numera tidigare pensionatet som bakgrund. 26
  • 27. Omr 3 Bilden skulle användas i ett reportage om att opinionen vunnit framgång. Fastighetsägaren blir arg. Han beslutar att byggnaden därför ska rivas, för att "få slut på tjafset om bevarande". Å ena sidan finns ett myndighetsbeslut som är fattat av i en politiskt tillsatt nämnd. Å andra sidan finns en fastighetsägare som faktiskt kan göra som han vill. Om fastighetsägaren följt beslutet respekterar han demokratin och genom att inte göra det visar fastighetsägaren bristande respekt för samma demokrati. I detta fall behöver han bara meddela att han rivit. I myndighetens beslut finns det klart utsagt att bevarandefrågorna ska behandlas i samband med att området planläggs, om fastighetsägaren önskar exploatera det. Genom att riva byggnaden blir byggnadsnämndsbeslutet ett slag i luften, bokstavligt och bildligt talat. Här borde det finnas en möjlighet att hindra rivning innan bevarandet är utrett. Därför krävs en ändring av plan- och bygglagen. Hade byggnaden legat inom detaljplanelagt område hade fastigheten inte kunnat rivas. Nu gjorde den inte det så det är fritt fram för fastighetsägaren att välja att följa myndighetens beslut eller ej. Genom denna brist i plan- och bygglagen kan skyddsvärda byggnader rivas innan de skyddats genom lagakraftvunna detaljplaner. Jag/vi yrkar: att Centerpartiet aktivt verkar för att ändra plan- och bygglagen så att det inte blir möjligt att riva byggnader på icke detaljplanelagt område så som skett i exemplet ovan. Stefan Mårtensson, Värmdö Stockholms läns distrikt Motion nr 332 Kommuner och regioner ska inte vara medfinansiärer till statlig infrastruktur Kommunal och regional medfinansiering av statlig infrastruktur är något som ofta har kommit på tal den senaste tiden. Staten har under århundraden haft huvudansvaret för investeringarna i vägar och järnvägar. Staten har därigenom också tagit beslut om var investeringar i vägar och järnvägar ska ske. Ändring på denna princip innebär i praktiken en övervältring av kostnader från staten till lokala och regionala aktörer. Enligt min mening ska det inte finnas denna möjlighet. I sådana fall borde staten också släppa beslut om var investeringar i vägar och järnvägar ska byggas och därigenom fråntas beslut i ovanstående frågor. Centerpartiet har alltid arbetat för att hela landet ska leva och förordat statliga satsningar i hela landet. Fortsätter Centerpartiet på den inslagna vägen där kommuner/regioner ges möjlighet att vara medfinansiärer till infrastrukturutbyggnad, kommer ”fattiga” regioner och kommuner att missgynnas. Enligt min åsikt är kommunal och regional medfinansiering av statlig infrastruktur utifrån dagens ansvarsfördelning tveksam och ska ske endast i undantagsfall. För att medfinansiera statlig infrastruktur måste kommuner, landsting och regioner ta pengar från sina huvudsakliga ansvarsuppgifter. Staten ska ta ansvaret för att hela landet får likvärdiga infrastrukturförutsättningar. Statens helhetssyn ska garantera detta. Det är behoven som ska avgör, inte vem som skriker högst eller har ekonomiska möjligheter att vara medfinansiär. 27
  • 28. Omr 3 Med statens rekordstora överskott på 136 miljarder kronor finns stora möjligheter att göra satsningar på bl.a. järnvägsutbyggnaden i Sverige och en rättvis fördelning av investeringar i infrastruktur i vårt avlånga land. Idag går 19 procent av Sveriges godstransporter på räls. Förbättrade möjligheter att transportera gods på järnväg är därför nödvändigt för att minska koldioxidutsläppen. Undertecknad föreslår därför bland annat en harmonisering av det europeiska järnvägsnätet, utbyggnad av dubbelspår och nya strategiska banor för höghastighetståg prioriteras och finansieras av staten. Att nationella och internationella projekt ska finansieras av staten delas av infrastrukturansvariga i EU. Det är statens ansvar att bygga ut och underhålla infrastrukturen. Detta gäller såväl vägar som järnvägar, hamnar och flygplatser. Jag/vi yrkar: att Centerpartiet arbetar för en harmonisering av det europeiska järnvägsnätet, utbyggnad av dubbelspår och nya strategiska banor för höghastighetståg. att infrastruktursatsningar, både nationella och internationella projekt, ska finansieras av staten att infrastruktursatsningar sker i hela landet. Eva Andersson, Nyköping Södermanlands läns distrikt Motion nr 333 Bredband åt alla - Digital allemansrätt Centerpartiet måste ta ett större grepp på frågan om hur vi säkerställer att alla hushåll och företag i hela Sverige får en säker, öppen, hållbar och framtidssäkrad bredbandskapacitet. Idag är fiber den enda säkra och kapacitetsoberoende teknik som finns. Sverige ligger långt framme jämfört med många länder, men det finns också delar i världen som kommer starkt med att få ut tekniken på bred front. För att Sverige ska kunna behålla sin position inom bredbandsområdet behövs dels en långsiktig målsättning för tillgången till bredband, dels en kraftig höjning av miniminihastigheten för tillträde till internet. Flera länder har redan utarbetat förslag på konkreta mål för hur investeringar i bredband ska bidra till den ekonomiska utvecklingen i termer av nya jobb och nya företag. Den ekonomiska krisen gör det ännu viktigare att höja ambitionerna om vi ska klara internationell konkurrenskraft ”Fiber to the home ”eller ”fiber to the farm” är idag fullt möjligt om man förstår att det handlar om en infrastruktur precis som elledningar, vägar o.s.v. Att alla hushåll och företag idag inte har fiber men har elledning eller väg beror just på att många inte såg den nya teknikens enorma utvecklingskraft från första början. Att marknaden ensamt ska fixa detta är naivt. Idag har vi mångdubbelt med fiber till de stora städerna medan landsbygden och många mindre orter helt saknar bredband eller är beroende av teknik med mycket låg kapacitet eller en aktör som arbetar med ett slutet system d.vs. bara en operatör erbjuder sina tjänster. Fibertekniken är precis lika revolutionerande som när elektriciteten kom till byn. Många förstod säkert inte från början vad vi idag kan använda elen till. 28
  • 29. Omr 3 Fibertekniken kommer inom alla områden. De handlar inte bara om TV, telefoni, film etc utan här kommer andra nyttigheter som hemsjukvård, distansutbildning och inte minst alla affärsmöjligheter för alla över hela världen. Den kan också förnya demokratin och människors valmöjligheter Det offentliga kan här inte abdikera. Stat, regioner och kommuner måste här vara med och spela en roll med resurser och säkerställa att alla medborgare får tillgång till en öppen och hög kapacitet. Centerpartiet var tidigt ute med sin hållning om ”digital allemansrätt” vilket var helt rätt. Det offentliga ska säkerställa att infrastrukturen når alla och att trafiken på näten är fri och öppen för alla. Den fria marknaden ska erbjuda tjänster och annat utbud. Den kan också vara med och bygga och driva nät men då på de allmännas uppdrag. Nu har Centerpartiet en unik chans som en del av regeringen och dessutom med ansvar för dessa frågor inom näringsdepartementet att göra något utvecklande och bestående som gör att Sverige blir världens ledande IT- nation. Jag/vi yrkar: att en långsiktig plan för bredband till alla hushåll och företag i hela Sverige att kraftigt höja minimihastigheten till internet att säkerställa att näten är öppna dvs opeeratörsoberoende att tydliggöra statens, regionernas och kommunernas roll i bredbandsutbyggnaden att verka för att resurser avsätts för att göra Sverige till världens ledande IT-nation Lars Kallsäby, Västerås Västmanlands läns distrikt Motion nr 334 Inför nytt statligt stöd för fortsatt utbyggnad av bredband Staten har sedan början av 1900-talet på ett framsynt sätt skapat långsiktiga system för en fungerande infrastruktur i hela Sverige, genom exempelvis järnvägar, vägar och telefoni. Nu är det hög tid att ta samma ansvar för den elektroniska kommunikationen. Våren 2008 presenterades den statliga utredningen SOU 2008:40 Bredband till hela landet. Under sommaren 2008 presenterades den statliga utredningen SOU 2008:72 Effektivare signaler. Båda utredningarna pekade på att det är nödvändigt med statligt stöd för att uppnå fortsatt utbyggnad av bredband i de delar av landet där detta ej kan förväntas genomföras av marknaden. Ett statsbidrag som lämnas till en nätoperatör vilket bygger ut bredband i det överenskomna området med hjälp av egna pengar och det statliga stödet. I statsbudgeten för 2009 under kommunikationer, stycke 9:8 politikens inriktning, kan man bland annat läsa ”Tillgången till robust elektronisk kommunikation är viktig för landsbygdens tillväxt och följaktligen en viktig del av regeringens strategiska arbete för att stärka landsbygdens utvecklingskraft”. Litet längre ner kan man läsa ”Tillväxt och utvecklingskraft i alla delar av Sverige bör främjas och olika samarbetsformer med marknadsaktörerna bör utvecklas”. Trots att det finns goda skäl att genomföra förslaget om nytt statligt stöd för fortsatt utbyggnad av bredbandsnät i områden som annars inte blir utbygda, fanns det ej med i statsbudgeten för 2009. Delvis kan detta förklaras med att man ville samordna arbetet med de två utredningarna. I 29
  • 30. Omr 3 utredningen ”Effektivare signaler har man emellertid konstaterat att trådlöst bredband inte är något bra alternativ. Det är tveksamt om trådlöst bredband kan uppfylla behoven på ett bra sätt mer än i undantagsfall. Sveriges geografi med höjder, berg och skog är direkt olämplig för snabbt trådlöst bredband. Trådlöst bredband gör sig bäst på slättbygd och skärgård. I samband med presentationen av utredningen och förslaget om ytterligare statligt stöd till bredbandsutbyggnad redovisade Statskontoret en utredning som visade att en sådan utbyggnad var samhällsekonomiskt lönsam för Sverige. I dagsläget har huvuddelen av Sveriges befolkning tillgång till bredband, de flesta i form av XDSL eller trådlöst bredband. Den möjliga överföringshastigheten varierar dock mellan olika områden. Det finns fortfarande många som endast kan få mycket begränsas överföringshastighet. Dessa finns nästan uteslutande på landsbygd och småorter. Behovet av fortsatt bredbandsutbyggnad blir ännu större då man betänker att användarnas behov av snabbt Internet kommer att öka kraftigt under den närmaste åren. Anledningen är att TV, video och telefoni kommer att bli mycket vanliga tjänster i bredbandsnäten. Det kommer till exempel att bli vanligt att erbjuda kunderna TV, Internet och telefoni i ett paket, så kallad ”Triple play”. De delar av landet som inte kan erbjuda snabbt bredband med tillhörande tjänster hamnar i strykklass. Redan idag uppger mäklare att den vanligaste frågan husspekulanter ställer först är ”Finns det bredband?”. Många finner både nytta och nöje av att surfa på Internet, barnen kan till exempel spela spel med andra via Internet. Allt mer av företagens kommunikation med omvärlden sker via Internet. Ett kundföretag kan till exempel kräva att få tillgång leverantörföretagets lagersaldon via bredbandsuppkoppling, för att direkt kunna se om vissa artiklar finns hos leverantören, och direkt kunna beställa dessa via Internet. Ett annat exempel är att det på senare år blivit vanligt att lantbrukare handlar maskiner via Internet. Bra bredband ger bättre förutsättningar för familjer att bosätta sig på landsbygden, då de enkelt kan klara sin privata kommunikation via Internet, och i många fall även kan utföra sitt arbete helt eller delvis därifrån. Bra bredband innebär att personer som bor på landet på samma sätt får större möjligheter att bo kvar. Företagare som har sin verksamhet på landsbygden är en annan viktig katergori som kan dra nytta av tillgång på bredband. Billiga lokaler och bra bredband kan ge landsbygden konkurrensfördelar för såväl befintliga som nya företag, vilka i sin tur kan tillföra nya kompetenser till en trakt. Nya invånare eller invånare som bor kvar i trakten ökar möjligheten till att skolan eller affären kan vara kvar. Sedan utredningen presenterats och budgeten för 2009 beslutats har Sverige drabbats av en kraftig lågkonjunktur. En fortsatt utbyggnad av bredband med statligt stöd ger generellt bättre förutsättningar för företag och privatpersoner som bor i dessa områden. Vidare innebär dessa utbyggnader en bra stimulans av ekonomin i rådande lågkonjunktur. En bredbandsutbyggnad har fördelen att den kan genomföras på något år från beslut tills den är klar, stimulansen av ekonomin sker när den behövs. Det är angeläget att få fart på Sveriges ekonomi. Sammanfattningsvis kan man säga att bra bredband är en viktig faktor för utvecklingen i samtliga delar av Sverige. Det är idag en del av den infrastruktur som både företag och privatpersoner är beroende av. Det är även en rättvisefråga att bra bredband byggs ut även i småorter och landsbygd. Oavsett vilken form av lokalt bredbandsnät som anläggs för att nå slutkunderna i ett område (trådbundet eller trådlöst) är det nödvändigt att anlägga ett fibernät fram till anslutningspunkten (mast eller knutpunkt) för det lokala nätet. I områden som inte kommer att byggas ut på marknadsmässig grund är det nödvändigt med statlig medfinansiering. Om Sverige skall behålla sin konkurrenskraft är denna satsning en nödvändighet. Staten måste vara lika framsynt nu, och ta ett klokt grepp om bredbandsinfrastrukturen, som man var i infrastrukturfrågor för 100 år sedan! 30
  • 31. Omr 3 Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, Sverige stöder genom sin infrastrukturansvarige Björn Galant denna motion. Jag/vi yrkar: att Centerpartiet arbetar för att Alliansregeringen beslutar genomföra den av den statliga utredningen SOU 2008:40 Bredband i hela landet föreslagna utbyggnaden av bredband med statsbidrag. Kjell Gustavsson, Pålsboda Örebro läns distrikt Motion nr 335 Inför lika taxesystem för alla taxibolag Idag fungerar taximarknaden så att det är ett antal större bolag som har gått ihop och har en gemensam beställningsväxel. Dessa bolag kan i princip bestämma vilka priser de vill, vilket medför att det i stort sett bara är färdtjänst, stora företag och andra som anser att de har råd att åka, som nyttjar de stora taxibolagen. Andra som behöver åka kan frestas att ta en sk. Svarttaxi, vilket medför en påtaglig risk att råka illa ut. Det kan bli dyrt för samhället att ta hand om personer som utsatts för brott. Utöver de stora taxibolagen och de som kör svarttaxi finns de sk. friåkarna. Dessa försöker överleva på sitt sätt och det kanske inte alltid innebär att alla regler följs. Det kan även förekomma att friåkare lånar ut sina bilar till vissa veckodagar till oseriösa förare som får betala några tusen till ägaren som tack för lånet. De flesta friåkare kör endast på helgerna. Det hela fortsätter till myndigheterna gör tillslag och kontroll. Avslöjas de så går de i konkurs och fordringsägare och staten förlorar pengar. Ett sätt skapa mer lika förutsättningar för alla i taxibranschen vore att införa ett gemensamt betalningssätt för alla taxibolag som innebär samma framkörningsavgift och samma kilometerpris. En skatt bör införas lika för alla bilar som innebär tex. 100.000 kronor/år. Då skulle de oserisösa taxibolagen försvinna. Kunden vet att det kostar lika mycket oavsett vilket taxibolag han/hon anlitar. Idag kan det vara så att man beställer en bil från ett bolag som får köra fram bilen från någon plats långt bort, medan ett annat bolag som man inte vill åka med har en bil bredvid. Det är slöseri med resurser och bränsle går åt i onödan. Jag/vi yrkar: att Centerpartiet på nationell nivå driver frågan om införande av lika taxesystem för alla taxibolag. Ingmar Sahlgren, Nacka Stockholms läns distrikt 31
  • 32. Omr 3 Motion nr 336 Införande av alkolås i nyregistrerade fordon Trafikolyckor är ett stort problem där många bilförare visar på bristande omdöme i olika trafiksituationer. Jag upplever att fokus läggs på själva hastigheten medan omdöme och koncentration inte bötfälls lika ofta som fortkörning. Bristande omdöme är många gånger ett större problem och farligare än själva hastigheten i sig. En annan viktig orsak till att många olyckor äger rum är konsumtionen av alkohol tillsammans med bilkörning vilket definitivt inte hör ihop. Många av dödsolyckorna eller olyckor med svårt skadade trafikanter sker ofta då någon av de inblandade förarna har tagit någon form av berusning. Inom många branscher där yrkesförare ingår och inom den offentliga verksamheten så har många ställt krav på att alkolås ska vara installerat i samband med kvalitetssäkringsprojekt och upphandlingar. Däremot så finns det inget krav på att de privata trafikanterna måste installera alkolås i sina fordon. Jag är övertygad om att många olyckor och mycket lidande tillsammans med stora kostnader för samhället, skulle undvikas med ett krav på alkolås i alla nya person- och lastbilar samt bussar. Jag/vi yrkar: att samtliga nyregistrerade person- och lastbilar, samt bussar ska utrustas med alkolås, samt att Sverige ska arbeta för att dessa krav ska införas i hela EU. Magnus Danlid, Vimmerby Kalmar läns distrikt Motion nr 337 Alkohollås i bilar och fordon för yrkestrafik från 2012. Mina övervägande och förslag: Att framföra ett fordon med mer än 0,2 promille alkohol i blodet är i vårt land förbjudit. Forskning har visat att ca 16.000 fordon kör dagligen på våra vägar som framföres av berusade personer. En stor del av singelolyckorna hänger samman med alkoholintag i samband med bilkörning. Alkohollås i bilar har visat sig vara ett effektivt sätt att stoppa berusade att köra bil. Berusade förare kan vara alkoholister men också nonchalanta normalkonsumenter av alkohol som frestas att ta bilen i påverkat tillstånd. Vid de försök som gjorts vid olika åkerier och taxiföretag har man kunnat visa att risken är obefintlig att förare kan framföra fordon som försetts med ”Lås” i berusat tillstånd. Den stora bonuseffekten är att personalens medicinska allmäntillstånd förbättras radikalt i och med att fordonen får alkohollås. Man kan inte dricka mycket på sin fritid därför att då går det inte att köra bil eller annat fordonet dagen efter. Låsens förebyggande effekter är så stora att de förhindrar alkoholism och räddar även de som är inne i sjukdomstillståndet. Det finns troligen ingen förebyggande åtgärd som är så effektiv som dessa lås. 32
  • 33. Omr 3 Den stora vinsten är att 16.000 fordon som dagligen framförs av berusade personer på våra vägar försvinner. Det innebär 5, 9 miljoner potentiella risker tas bort årligen och att konsumtionen mätt i starksprit minskar med 2 miljoner liter på årsbasis. Våra barn, fotgängare medtrafikanter kommer att vistas i en säker och alkoholfri trafikmiljö Jag/vi yrkar: att alla fordon som säljs i Sverige skall vara försedda med alkohollås från 2012 och att detta regleras i lag. Lars Håkan Halldin, Brännelund Jönköpings läns distrikt Kretsstyrelsens yttrande: Motionären argumenterar för ett införande av alkolås på ett mycket övertygande sätt. Kretsstyrelsen föreslår stämman besluta: att alla fordon som säljs i Sverige skall vara försedda med alkolås från och med 2012 och att detta regleras i lag. att samt att motionen översänds till Centerns Riksstämma. Kretsstämman beslutade: enligt kretsstyrelsens förslag och att motionen sänds till Centerns riksstämman. Motion nr 338 Spårbilen kommer Det går inte en dag utan att vi får nya varningar om klimathoten. Översvämningar, stormar, nedsmälta isar och glaciärer är en skrämmande verklighet. Naturresurser som olja tar slut. Miljöförstöringen ökar i jord, vatten och luft. Sverige skall vara världsledande inom miljöområdet. Politik, näringsliv, miljö- och naturorganisationer ska tillsammans ta fram den mest miljövänliga tekniken och byta till de mest miljövänliga processerna. Så står det i regeringsförklaringen. I höst skall Sverige som ordförandeland i EU driva på miljökraven i hela Europa för ett nytt klimatavtal som avlöser Kyotoprotokollet. Transporter står för den enskilt största delen av utsläppen av koldioxid. Miljövänliga transporter är därför ett måste. Moderna, miljövänliga och energisnåla spårbilar kan bidra till att skapa en hållbar framtid. järnvägar, bilar och motorvägar kommer att kompletteras med något nytt. Spårbilar är ett nytt trafiksystem som kombinerar det bästa från bilen och kollektivtrafiken tillsammans med modern datateknik. Ett mobilitetens internet. Spårbilar går några meter upp i luften på räls eller hängande i balkar. Fordonet väntar på dig vid stationen. Du bestämmer vart du ska genom en knapptryckning. Du kan ändra destination under resans gång. Spåbilar kräver ingen exploatering av mark utan byggs intill befintliga vägar. Vagnarna är utan förare och tar 4-5 passagerare. 33