Your SlideShare is downloading. ×
Äldrerapport
Äldrerapport
Äldrerapport
Äldrerapport
Äldrerapport
Äldrerapport
Äldrerapport
Äldrerapport
Äldrerapport
Äldrerapport
Äldrerapport
Äldrerapport
Äldrerapport
Äldrerapport
Äldrerapport
Upcoming SlideShare
Loading in...5
×

Thanks for flagging this SlideShare!

Oops! An error has occurred.

×
Saving this for later? Get the SlideShare app to save on your phone or tablet. Read anywhere, anytime – even offline.
Text the download link to your phone
Standard text messaging rates apply

Äldrerapport

763

Published on

Politisk rapport från Centerpartiet. Observera datum på rapporten - politiken är en föränderlig värld.

Politisk rapport från Centerpartiet. Observera datum på rapporten - politiken är en föränderlig värld.

Published in: News & Politics
0 Comments
0 Likes
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

No Downloads
Views
Total Views
763
On Slideshare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
0
Actions
Shares
0
Downloads
1
Comments
0
Likes
0
Embeds 0
No embeds

Report content
Flagged as inappropriate Flag as inappropriate
Flag as inappropriate

Select your reason for flagging this presentation as inappropriate.

Cancel
No notes for slide

Transcript

  • 1. Ge alla äldre plats Sju förslag för ett tryggt boende och en trygg omsorg om alla äldre september 2006 www.centerpartiet.se
  • 2. Sammanfattning I denna rapport presenterar Centerpartiet förslag för att förbättra bemötandet, kvaliteten och tillgängligheten i äldreomsorgen. Utgångspunkten är den gemensamma politik som Allians för Sverige enats om, som pekar ut färdriktningen mot en äldreomsorg som utgår från de äldres behov snarare än centralt fastställda riktlinjer och byråkrati. Här presenterar vi 7 förslag om hur äldrepolitiken kan vidareutvecklas i en ny alliansregering. Vi föreslår bland annat: Skapa gemenskapsboenden - en ny gynnad boendeform Inför Fritt val av matleverantör Samordna äldrelagstiftningen och minska byråkratin Höj taket för välbeställda pensionärers äldreomsorgskostnader Stifta en ”lex Villa Vesta”, där orimliga krav på äldreboenden görs mer flexibla Stor otrygghet bland många äldre Antalet personer som fick hemtjänst ökade kraftigt från 1960 till mitten av 70-talet, då var fjärde ålderspensionär hade hemtjänst någon gång under året. Därefter har hemtjänstinsatserna minskat med mer än en tredjedel, samtidigt som ålderspensionärerna ökat i antal. Fram till mitten av 1990-talet växte de särskilda boendeformerna i omfattning, men sedan år 2000 har antalet äldreboenden minskat från omkring 120.000 till strax över 100.000. Sammantaget har andelen äldre som får någon form av offentlig äldreomsorg minskat från cirka 30 procent 1980 till 17 procent idag. Lägger man dessutom till att andelen av befolkningen som är över 75 år vuxit innebär det att tillgången minskat ännu mer än vad man i förstone kan se. Många av dessa förändringar beror på att allt fler äldre har en allt bättre hälsa och att allt fler lever länge. Det innebär att alltmer av insatserna har koncentrerats till en mindre grupp äldre, som har ett stort omvårdnadsbehov. Samtidigt har det ekonomiska trycket på många 2
  • 3. äldreverksamheter ökat, och behovsprövningen har skärpts till dess att smärtgränsen närmast överskridits. För att avlasta äldreomsorgen har alltmer satsats på att ge äldre omsorg i deras eget hem. Oftast har det skett i den goda avsikten att möta det många äldre önskat, nämligen att kunna bo kvar hemma. Men det är hög tid att konstatera att den utvecklingen gått för långt. Idag känner sig många äldre otrygga, och önskar sig ett mer kollektivt boende och att ha omsorgs- och vårdpersonal nära till hands. Att bara de allra mest behövande kan få plats i särskilda boenden skapar en otrygghet och oro hos dem som fortfarande vill bo kvar hemma, eftersom få känner sig säkra på att kunna få en plats när man väl behöver den. När behovsprövningen skärpts och tillgången till särskilda boenden minskat har också belastningen på de anhöriga ökat. Enligt Socialstyrelsen utförs omkring 70 procent av omsorgsarbetet kring de äldre av anhöriga och vänner. Även om många män gör bra insatser är det i huvudsak kvinnor som bär upp anhörigarbetet, och många av dem har själva ett växande behov av omsorg. Äldreomsorgen måste söka nya vägar för att ge fler trygghet, och hitta nya vägar som ger mycket omsorg för pengarna. Det behövs sammanhängande bryggor mellan tillvaron i det egna hemmet, utan hemtjänst, till värdiga och trygga vårdformer för de allra äldsta och sjukaste. Låg effektivitet i äldreomsorgen Om fler äldre ska känna trygghet måste äldreomsorgen bedrivas effektivt. Kostnader som inte i första hand hänger samman med att hjälp, vård och omsorg ges till de äldre ska minimeras. 3
  • 4. Idag kostar en normal plats på ett särskilt boende mellan 300.000 och 500.000 kronor per person och år. Det är en kostnad som enligt Kommunförbundet ökade med uppseendeväckande 26 procent från 2000 till 2003. Samtidigt vet vi att man inte bara kan se till genomsnittskostnaden eftersom insatsernas omfattning varierar väldigt mycket mellan olika personer, både inom hemtjänsten och inom särskilt boende. Ett antal kommuner har kartlagt kostnader och effektivitet, och flera projekt visar att det är mycket stora skillnader mellan kommuner när det gäller hur mycket tid som ägnas åt annat än konkret hemtjänstarbete. I vissa kommuner ägnar hemtjänstpersonalen mindre än hälften av sin arbetsdag åt konkret omsorg. Liknande skillnader finns också i särskilda boenden, vilket självklart innebär att kostnaden per timme varierar stort. Lokalkostnader är ett viktigt skäl till att kostnaderna för varje plats är höga i särskilt boende . Men det är svårt att helt identifiera vad kostnaderna består av. I princip betalar de boende själva hyra för sin lägenhet och lokaler, men i praktiken täcker hyran sällan hela kostnaden. Överlag tenderar lokalkostnaderna för offentliga verksamheter att bli väldigt höga, bland annat på grund av att gemensamhetsutrymmen och personalutrymmen är stora men också på grund av Socialstyrelsens föreskrifter för bostadsstandard. Många äldreboenden är dessutom nybyggnationer med höga byggkostnader. Det finns ofta ledningsproblem i offentlig verksamhet. Många anställda klagar över att cheferna inte är delaktiga i verksamheten och att de inte ser, bekräftar och belönar arbetsinsatserna. Paradoxalt nog kan signalsystemet i en politiskt styrd verksamhet medföra att enhetscheferna inte riktigt får tid att leda, att spilltid och slöseri ökar och att sjukfrånvaron blir högre än den annars skulle ha varit. Samtidigt saknas ofta både manöverutrymme och tradition att pröva nya idéer och göra satsningar som på lång sikt kan förbättra både effektivitet och kvalitet. Man ska 4
  • 5. dock inte bortse från att det ändå prövas nya metoder och idéer att höja kvaliteten också i den offentliga vården. Den mänskliga kvaliteten i äldreomsorgen brister Kvalitet är individuellt. Det viktigaste för den som behöver omsorg är att behoven tillgodoses med mänsklig värme och respekt. För att personalen ska kunna ge den värmen och visa den respekten måste de kunna känna motivation i sitt arbete och ha bra arbetsvillkor. Självklart måste också de rent materiella förutsättningarna för hälsa, trivsel och värdighet finnas – bekväma och trevliga lokaler och tillräckligt mycket personal så att de gamla kan få komma ut i friska luften och få hjälp med sin hygien. Också här finns skillnader mellan olika personers behov, som äldreomsorgen måste kunna möta. Skillnaderna i kvalitet i äldreomsorgen är stora. Många boenden håller hög kvalitet, men det finns också gott om exempel på motsatsen. Många kvalitetsproblem går igen på många ställen och tycks delvis hänga samman med strukturen i dagens äldreomsorg. Alla dessa problem måste angripas. Personalens motivation är nyckeln till god kvalitet. Därför är det bekymmersamt att omsorgsyrkena tycks ha så låg status. Brister i ledningen är en grogrund för vantrivsel och bristande motivation. Äldreomsorgens arbetsformer och ledarskap måste uppmuntra nya idéer och ta vara på personalens initiativkraft och entreprenörskap. Personal som är hårt styrd, med begränsad frihet i hur arbetet utformas, riskerar förlora arbetsglädjen. På många äldreboenden och hos många hemtjänstutförare är personalomsättningen hög, vilket leder till att man ofta tar in vikarier. Täta personalbyten går ut över de äldres trygghet, eftersom de gamla tvingas möta många olika personer som de inte känner i sitt eget hem. Det leder också 5
  • 6. till att det blir svårt att skapa den mänskliga relation som är så viktig för att många äldre ska kunna känna trygghet och livskvalitet. Dessutom är det kostnadskrävande att ofta byta personal. Miljön i många svenska äldreboenden är ofta väldigt institutionell. Den materiella standarden är ofta hög, men den fysiska miljön kan samtidigt upplevas som opersonlig, steril och ogästvänlig. Skillnaden mellan den hemkänsla man haft i det egna hemmet och äldreboendenas miljö kan bli väldigt påtaglig. Nästan 200 000 äldre får mat som någon annan lagat, antingen genom att någon levererar den hem, eller att den äldre äter den på ett äldreboende. Matkvaliteten varierar mycket mellan olika kommuner och många äldre har all anledning att vara missnöjda med den mat de får. Samtidigt vet vi att god, smakrik och varierad mat är särskilt viktigt för äldre, som ofta har sämre aptit. För många som medicinerar påverkas smaksinnet. Också måltidens sociala inramning – att ha sällskap när man äter och att det är trivsamt där man äter - är viktigt för att känna trivsel och få matlust. Det behövs en ökad kunskap i äldreomsorgen om matens och måltidens betydelse för de äldres hälsa. Allt fler kommuner köper färdiglagad mat från ett fåtal nationella matleverantörer, eller lagar maten i kommunala storkök. Även om näringsvärdet är tillräckligt är smaken ofta bristfällig. Oavsett matens kvalitet får den äldre ofta betala mellan 40 och 50 kronor för varje måltid. I början av 1990-talet genomfördes den så kallade Ädelreformen. Den innebar att äldreomsorgen och sjukvården skildes åt på ett tydligare sätt än tidigare. Den tidigare formen av sjukhem, som kombinerade sjukvård och omsorg, avvecklades och läkarnas direkta koppling till äldreomsorgen bröts. Även om avvecklingen av långvården hade positiva sidor – t. ex. blev boendet mindre institutionaliserat och fokuset på de rent mänskliga behoven ökade – så har många äldre blivit lidande rent medicinskt. I regel saknar äldreboenden både kompetens och 6
  • 7. medicinsk utrustning för personer med exempelvis andningsproblem och smärtlindring. På samma sätt är det allvarligt att den geriatriska specialiteten försvagats så kraftigt de senaste 15 åren. Problemen sett med den äldres ögon Äldre med begynnande funktionsnedsättningar är de som känner av bristerna i äldreomsorgen allra mest. Först och främst är det förstås oron hos de som inte riktigt orkar med de vardagliga sysslorna, men som ännu inte är tillräckligt försvagade för att ha rätt till hemtjänst. Även om många vill bo kvar hemma så länge som möjligt, så är man samtidigt orolig för att det ska vara svårt att få plats i särskilt boende den dag man behöver det. De som får ta del av omsorgen, eller bor på äldreboende, är ofta nöjda. Istället känner många av dem oro över att personalomsättningen i hemtjänsten eller på äldreboendet är hög. Personer med sjukdomar, krämpor och/eller demens drabbas ofta av smärta, obehag, tristess och depression om boendet inte möter deras individuella behov. Brister i mathållningen, otillräcklig personaltillgång och trista boendemiljöer kan avgöra om de sista åren kan levas i värdighet och trivsel eller i smärta och depression. Problemen sett med den anhöriges ögon Bristande tillgång på äldreomsorg innebär en tung börda för många anhöriga. Om den behövande äldre har anhöriga som kan sköta omsorgen minskar möjligheterna att få hemtjänst eller äldreboende. Samtidigt brister ofta kommunens stödinsatser, i form av utbildning och avlastning, till de anhöriga. Därmed ökar risken för social isolering, depressioner och annan ohälsa. I många fall ökas ångesten av de personlighetsförändringar som äldre genomgår som en följd av demenssjukdomar. 7
  • 8. Problemen sett med personalens ögon Personalen i äldreomsorgen upplever en rad problem. Lönerna är inte särskilt attraktiva och många upplever att yrken som vårdbiträden eller undersköterska i äldreomsorgen inte har den status som de borde förtjäna. Det i sig är en grund för vantrivsel och bristande motivation. Arbetsuppgifterna är ofta fysiskt och psykiskt slitsamma och arbetsmiljön inte alltid den bästa. Sammantaget innebär det att omsorgspersonalen är bland de som har den högsta sjukfrånvaron. Brister i ledarskapet innebär att personalen ofta inte känner att de får möjlighet att utvecklas, att prestationer inte belönas och att egna initiativ och idéer inte premieras. Känslan av otillräcklighet och maktlöshet är ofta tydlig. En otydlig uppifrånstyrning, ett ensidigt fokus på budgetmål och styrande regler gör att utrymmet för egna idéer inte upplevs som särskilt stort. Problemen sett med chefernas ögon Enhetscheferna har ofta en svår ställning och balanserar mellan en hårt pressad personal och styrningen från politiker och kommunala tjänstemän. Nya direktiv kommer ofta, både från den nationella nivån och från kommunpolitiker. Det innebär att friheten beskärs, vilket ofta uttrycks som en frustration över att regelverken för äldreomsorgen är onödigt komplicerade och leder till administrativt merarbete. En tillgänglig äldreomsorg är möjlig! När man ser de växande behoven och kostnaderna för äldreomsorgen kan situationen tyckas hopplös. Men det är möjligt att förbättra tryggheten för alla äldre som har behov av äldreomsorg, utan att för den skull dramatiskt öka kostnaderna. De 7 förslagen nedan kan bli en strategi som kompletterar de satsningar som Allians för Sverige redan enats om. 8
  • 9. Alliansens förslag: Allians för Sverige har enats om ett fritt val i äldreomsorgen, en värdighetsgaranti och ökade ekonomiska resurser till äldreomsorgen för att bl. a. skapa fler platser på särskilda boenden. Det fria valet omfattar både hemtjänst och särskilt boende. Den äldre och hennes eller hans anhöriga får, efter att behovsbedömning har gjorts, rätt att välja mellan godkända utförare. I förslaget ingår också ett öppet kvalitetsregister där de äldre och deras anhöriga kan få information om de olika hemtjänstutförarna och boendena. Det är Centerpartiets bedömning att det fria valet i sig är ett kraftigt instrument för att stärka kvaliteten och vara lyhörd för de äldres behov och önskemål i äldreomsorgen. Istället för att anställa en mängd nya byråkrater på nationell och kommunal nivå blir det möjligt för de äldre och deras anhöriga att rösta bort dåliga omsorgsgivare med fötterna. Värdighetsgarantin är ett stadfästande av ett antal enkla grundkrav som de äldre har rätt att kräva i äldreomsorgen. Det kan t.ex. handla om att ingen ska behöva dö i ensamhet, att man ska ha rätt att komma ut i friska luften och att grundläggande personliga hygienkrav ska uppfyllas. Också värdighetsgarantin visar på ett annat sätt att säkra kvaliteten än det traditionella uppifrånstyret. Uppfylls inte miniminivåerna är det bara för de äldre, deras anhöriga eller personalen att klaga. Följden ska då bli en sanktion mot omsorgsutföraren och en kompensation för omsorgstagaren. Värdighetsgarantin bör därför också kunna förverkligas utan att ny byråkrati tillåts tränga ut resurserna till den konkreta omsorgen. Utbyggnaden av särskilda boenden ska ske genom ett investeringsstöd. Ett förbättrat stöd till anhöriga ska säkras genom att socialtjänsten ges en skyldighet att ge stöd och avlastning till personer som vårdar närstående. 9
  • 10. Centerpartiets förslag för att ge alla äldre plats: Till dessa förslag från Alliansen lägger nu Centerpartiet ytterligare sju förslag som kompletterar och pekar ute en utveckling i samklang med alliansförslagen. Vi föreslår inte några specificerade anslag för förslagen men konstaterar att de bör rymmas inom den reformbudget för äldreomsorgen som Allians för Sverige har antagit. 1. Skapa gemensskapsboenden – en ny gynnad boendeform Det finns stora behov av, och önskan om, en boendeform där man både kan få hjälp och social gemenskap, samtidigt som tyngre omsorgs- och vårdinsatser kan sättas in i takt med stigande ålder. Exempel på denna form av boende finns redan idag, exempelvis Hammarhöjden i Bygdeå. De seniorboenden som nu växer fram svarar inte alltid mot detta behov, eftersom de sällan har något omsorgs- eller tillsynsinnehåll, och den sociala gemenskapen ofta bara är marginellt bättre än i ett vanligt lägenhetsboende. Därför bör en ny boendeform inrättas, så kallade gemenskapsboenden. Boendeformen ska både erbjuda en känsla av gemenskap och tillgång till servicelösningar och omsorg. Gemenskapsboenden bör omfattas av de stimulansbidrag Allians för Sverige föreslagit. Centerpartiet kommer att arbeta för att kommunerna garanterar alla som bor i boendeformen, och som är över 75 år, minst en timmas hemtjänst per vecka utan behovsprövning, och därefter efter behovsprövning. Den äldre ska kunna välja att få hemtjänsten utförd av den han eller hon önskar, inom ramen för Fritt Val i äldreomsorgen. Målet ska vara att regelbundna besök av läkare, sjuksköterska eller geriatriskt team till alla boende över 75 år också ska säkerställas. Såväl kommuner som privata omsorgsföretag ska kunna bygga och driva gemenskapsboenden. Den hyra den enskilde betalar ska täcka de samlade bostads- och lokalkostnaderna, och bostadsstandarden utformas inom ramen för en rimlig hyra. Lägenheterna ska avpassas efter de 10
  • 11. äldres efterfrågan, men sannolikt kommer boendet domineras av mindre lägenheter. Boendena ska fungera också vid nedsatt rörelseförmåga och med hänsyn till omsorgspersonalens arbetsmiljö. Gemensskapsrum bör finnas, där de boende kan träffas och umgås. För att främja den sociala samvaron och de äldres egenmakt kan äldrehemmen välja att inrätta ett boenderåd, som fattar beslut om gemensamma aktiviteter och förhållningsregler. Gemenskapshemmen skulle på kort sikt fylla många äldres behov av trygghet och gemenskap. Fler skulle kunna känna sig trygga med att det finns tillgång till hemtjänstpersonal. Samtidigt kan den sociala gemenskapen och ömsesidig hjälpen mellan de äldre öka. 2. Inför fritt val av matleverantör Bra matkvalitet är en förutsättning för de äldres hälsa. Därför måste kunskapen om maten och måltidens betydelse öka. De äldres måltider bör lagas på plats – antingen i det särskilda boendet, i gemenskapsboenden vi föreslår eller av hemtjänstpersonalen i den äldres eget hem. Därför bör det Fritt-Val-system som Allians för Sverige föreslagit också omfatta fritt val av matleverantör. Det ger den äldre möjlighet att välja bort ett kommunalt storkök eller en fabrikstillverkad färdiglagad måltid och istället välja ett alternativ som svarar mot de egna önskemålen. De traditionella matleverantörerna kommer tvingas anpassa sig till de äldres behov, samtidigt som möjligheterna ökar för fler särskilda boenden och de nya gemenskapsboendena att laga maten i egen regi när pengarna följer den äldres val. 3. Minskad byråkrati, minskad ”kringtid” och sänkt kostnad för varje hemtjänsttimme Kringtiden i äldreomsorgen varierar väldigt mycket mellan olika kommuner och utförare. Genom att lära av varandra skulle kommunerna kunna minimera den tid som inte används till 11
  • 12. att ta hand om äldre. Om kringtiden i hemtjänsten minska från 40 procent till 30 procent skulle det innebära att ytterligare 20.000 äldre kunde få hemtjänst. De regler och procedurer som leder till administrativt arbete i äldreomsorgen måste förenklas. Idag regleras äldreomsorgen huvudsakligen i två lagar, Hälso- och sjukvårdslagen och Socialtjänstlagen, som båda har krav på olika typer av dokumentation som ska hållas åtskild från annan dokumentation. Både lagstiftningen och dokumentationen borde kunna föras samman och förenklas ytterligare genom att enkla, elektroniska rutiner skapades i ett nationellt hälsonät. Om de administrativa uppgifterna minskade skulle cheferna få mer tid att stödja och vägleda personalen i deras arbete. De utvecklade tidsplaneringssystem som redan finns och används i en del kommuner för att effektivisera tidsanvändningen för hemtjänstpersonal bör spridas. Om kostnaden för varje hemtjänsttimme minskade skulle också den avgift som den äldre betalar kunna sänkas. 4. Ökad mångfald och mer fristående kommunal omsorg Äldreomsorgens förutsättningar blir som bäst när både chefer och personal kan koncentrera sig på att skapa bästa möjliga omsorg för de äldre med de resurser man har. Relationen med de äldre och de anhöriga måste tillåtas stå i centrum både för personal och för chefer. Det måste finnas ett handlingsutrymme som gör det möjligt att pröva egna idéer och prioriteringar. Om man själv ”äger” processen och känner arbetsglädje kommer en positiv anda att smitta av sig på de äldre och de anhöriga. 12
  • 13. Kommunala boenden och hemtjänstenheter bör göras om till mer fristående enheter med minskad detaljstyrning och ett större mandat att ta egna initiativ inom givna ramar. Samtidigt måste utrymmet för personaldriven och privat drift öka. Fritt Val av äldreomsorg kommer att stimulera fler alternativ att växa fram, men det behövs också ett aktivt politiskt stöd t.ex. för anställda som startar eget och för nya entreprenader. Det är särskilt angeläget att släppa fram fler av eldsjälarna i äldreomsorgen och låta dem utveckla sin egen verksamhet. 5. Höjt tak för äldreomsorgskostnader, med bibehållet förbehållsbelopp Det viktigaste målet för äldrepolitiken ska vara att alla äldre kan känna trygghet och få en värdig omsorg, oavsett inkomst. Det målet kommer knappast förverkligas om inte de äldre som har högre inkomster kan betala en större andel av kostnaderna för sin äldreomsorg än vad de gör idag. Därför bör maxtaxan i äldreomsorgen höjas. Dagens taxa på omkring 1 600 kronor i månaden motsvarar 4-6 hemtjänsttimmar. Om maxtaxan skulle höjas till 2 500 kronor i månaden skulle kommunerna kunna ge ytterligare sex miljoner hemtjänsttimmar eller bygga mer än 5 000 nya platser i särskilt boende. Samtidigt som vi är beredda att höja maxtaxan slår vi vakt om förbehållsbeloppet. Alla ska få behålla en rimlig slant efter att alla avgifter är betalda. De pensionärer som har de allra lägsta inkomsterna ska inte behöva riskera att deras ekonomi försämras. På sikt vill Centerpartiet höja garantipensionen. Vi har också sagt ja till höjt bostadstillägg. 13
  • 14. 6. Uppmuntra äldre att köpa hushållsnära tjänster Centerpartiet och Allians för Sverige vill införa ett avdrag för hushållsnäratjänster som motsvarar 50 procent av arbetskostnaden och får utnyttjas upp till högst 100 000 kronor per år och hushåll. För äldre som har ett begränsat behov av hjälp kan det komma att bli betydligt billigare att köpa en hushållsnära tjänst än att anlita hemtjänsten. Om det blev billigare för den enskilde att köpa hushållsnära tjänster skulle det kunna innebära en befrielse för många äldre, eftersom de kan välja att ta det steget istället för att bara ängsligt vänta på den dag när man är tillräckligt skröplig för beviljas kommunalt bistånd. Det ska också vara möjligt för anhöriga att köpa hushållsnära tjänster till en äldre person i behov av extra hjälp. Ett liknande system finns sedan några år i Finland, och har visat väldigt goda resultat. Efterfrågan har varit stor, många äldre har fått hjälp, fler jobb har skapats och den offentliga äldreomsorgen har avlastats. Reformen har i Finland visat sig vara självfinansierande. En ny regering bör vara öppen för att anpassa systemet med hushållsnära tjänster utifrån äldres behov. Det kan t.ex. visa sig viktigt att kunna ytterligare förbättra möjligheterna att köpa tjänster av företag som certifierats för en särskild kompetens, som stämmer med den typ av hjälp och omsorg som äldre personer efterfrågar. 7. Stifta en ”lex Villa Vesta”, med flexibla krav på särskilda boenden Flera välfungerande äldreboenden med bra kvalitet och nöjda äldre och anhöriga har tvingats till ombyggnation eller hot om nedläggning på grund av att länsstyrelsernas tillsyn visat prov på bristande flexibilitet. Ett exempel är Villa Vesta, ett privat äldreboende i Stockholms kommun som vunnit priser för sin fina och mänskliga omsorg. Villa Vesta ligger i Bromma och består av två sekelskiftesvillor med trivsam trädgård och en boendemiljö som vad gäller trevnad och personlighet borde vara ett gott exempel för många 14
  • 15. kommunala äldreboenden. Maten lagas på plats, och en stor del av tiden tillbringas i trädgården eller i vardagsrummet. Anhöriga är delaktiga i verksamhet och i kulturutbudet. Länsstyrelsen i Stockholm kritiserade i november 2005 att alla boende inte hade eget rum, eget badrum och pentry. I Socialstyrelsens föreskrifter har det fastställs att särskilda boendeformer ska erbjuda ”fullvärdig bostad”, vilket tolkas som minst ett rum och kök, eller ett och ett halvt rum och kokvrå, samt toalett och dusch/bad. Som en följd av Länsstyrelsens invändningar såg det länge ut som om Villa Vesta skulle få läggas ned. Så blev dock inte fallet. Istället har man lagt fast en ombyggnadsplan som innebär att alla boende tvingas flytta. Varken boende eller anhöriga har fått frågan om de har något att anmärka på boendemiljön. Centerpartiet kommer att föreslå en ”Lex Villa Vesta” antas. Lagens begrepp ”fullvärdig bostad” måste i några fall kunna ges en flexibel uttolkning. Det är inte rimligt att alla boenden för äldre ska ha kök eller pentry, t.ex. om den som bor där inte har förutsättningar att själv laga mat. Dessutom bör kravet på eget rum och eget badrum kunna skjutas upp om de boende och deras anhöriga har givit sitt samtycke. Det är angeläget att särskilda boenden kan drivas i lokaler som har särskilda trivselvärden – t.ex. äldre hus som har rustats för ändamålet. Meningslösa standardkrav ska inte få medföra fördyringar som i slutändan äter upp utrymmet för mer angelägna satsningar på verksamhet och personal. Det är de anhörigas och äldres synpunkter och behov som måste väga tyngst. 15

×