Det gröna manifestet

2,399
-1

Published on

Politisk rapport från Centerpartiet. Observera datum på rapporten - politiken är en föränderlig värld.

Published in: News & Politics
0 Comments
0 Likes
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

No Downloads
Views
Total Views
2,399
On Slideshare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
0
Actions
Shares
0
Downloads
6
Comments
0
Likes
0
Embeds 0
No embeds

No notes for slide

Det gröna manifestet

  1. 1. Det gröna manifestet Enklare – Lönsammare - Bättre Centerpartiets plattform för en borgerlig miljöpolitik augusti 2006 www.centerpartiet.se 1
  2. 2. Innehållsförteckning Förord .......................................................................................................................................... 5 100-punktsprogram för en grön politik ............................................................................................ 6 1. Grön industripolitik.................................................................................................................. 10 1.1 Viktiga områden i en grön industripolitik ............................................................................. 11 1.1.1 EU och omvärlden ........................................................................................................ 11 1.1.2 Energi ......................................................................................................................... 13 1.1.3 Teknikskifte bland produkter och processer .................................................................... 15 1.1.4 Transporter ................................................................................................................. 16 1.2 Politisk samordning och dialog med näringslivet ................................................................... 18 2. Grön Transportpolitik ............................................................................................................... 20 2.1 Ett hållbart transportsystem ................................................................................................ 20 2.1.1 Ett transportsystem med helhetssyn.............................................................................. 20 2.1.2 Miljövänligt bränsle...................................................................................................... 21 2.1.3 Paket för bränslebyte ................................................................................................... 21 2.1.4 Investeringsstöd till bussar med alternativa drivmedel .................................................... 22 2.1.5 Klimatkrav för Miljöklass 1-diesel................................................................................... 22 2.2 Internalisering av transporternas kostnader .......................................................................... 23 2.3 Inför transportplaner .......................................................................................................... 23 2.4 Sjöfart............................................................................................................................... 24 2.4.1 Sjöfarten – en internationell angelägenhet .................................................................... 24 2.4.2 Utnyttja marknadskrafterna ......................................................................................... 25 2.4.3 Förbättra miljösäkerheten till sjöss................................................................................ 26 2.5 Järnväg.............................................................................................................................. 26 2.5.1 En miljövänligare järnväg ............................................................................................. 27 2.5.2 Internationellt samarbete ............................................................................................. 27 2.6 Luftfart ............................................................................................................................. 27 2.6.1 Internalisering av luftfartens kostnader ......................................................................... 28 2.7 Kombitrafik........................................................................................................................ 28 3. Grön Klimatpolitik. .................................................................................................................. 30 3.1 Klimatmål .......................................................................................................................... 30 3.2 Internationellt agerande...................................................................................................... 31 3.1.1 Gemensam europeisk miljöpolitik .................................................................................. 32 3.3 Det personliga ansvaret....................................................................................................... 32 3.3.1 Personliga utsläppsrätter .............................................................................................. 33 3.3.2 Skatteavdrag för de som skänker pengar till klimatförbättrande åtgärder.......................... 33 3.4 Näringslivets ansvar ........................................................................................................... 33 3.4.1 ”Grön kommission” ...................................................................................................... 33 3.4.2 Riskkapitalfonder för miljöinvesteringar ........................................................................ 34 3.4.3 Nationell vätgasstrategi ............................................................................................... 34 3.5 Det offentligas ansvar......................................................................................................... 34 3.5.1 Offentlig upphandling .................................................................................................. 34 3.5.2 Informationsinsatser .................................................................................................... 35 3.5.3 Klimatinvesteringsprogram - KLIMP............................................................................... 35 3.6 Utsläppssektorn Transporter................................................................................................ 35 3.7 Utsläppssektorn Bostäder .................................................................................................... 36 3.8 Utsläppssektorn Industrin ................................................................................................... 36 2
  3. 3. 3.8.1 Handel med utsläppsrätter............................................................................................ 36 3.8.2 Vita certifikat ............................................................................................................. 37 4. Grön Bostadspolitik.................................................................................................................. 39 4.1 Ett långsiktigt hållbart boende ............................................................................................ 39 4.1.1 Minskad miljöpåverkan................................................................................................. 39 4.1.2 Minskad energiförbrukning........................................................................................... 40 4.2 En god boendemiljö............................................................................................................ 40 4.2.1 Farliga ämnen.............................................................................................................. 41 4.2.2 Buller.......................................................................................................................... 41 4.3 Skatter.............................................................................................................................. 41 4.3.1 Ta bort de negativa effekterna ...................................................................................... 42 4.3.2 Skapa positiva incitament ............................................................................................ 42 5. Grön Kemikaliepolitik ............................................................................................................... 43 5.1 Vi lever i en kemikalie-cocktail............................................................................................. 43 5.2 REACH............................................................................................................................... 43 6. Grön Produktpolitik - Teknikskifte ............................................................................................. 45 6.1 Biomimik – att härma naturen ............................................................................................ 45 6.2 Nya jobb............................................................................................................................ 46 6.3 Offentlig upphandling......................................................................................................... 46 6.4 Avfall och resursutnyttjande ............................................................................................... 47 6.4.1 Taxor och avgifter ....................................................................................................... 48 6.4.2 Utveckla producentansvaret ......................................................................................... 48 6.4.3 Återvinningscertifikat.................................................................................................. 49 6.4.4 Avfallsförbränning....................................................................................................... 49 7. Grön Naturpolitik..................................................................................................................... 51 7.1 Biologisk mångfald.............................................................................................................. 51 7.1.1 Odlingslandskapet ........................................................................................................ 52 7.1.2 Skog ........................................................................................................................... 53 7.2 Tätortsnära natur ............................................................................................................... 53 7.3 Havsmiljön......................................................................................................................... 54 7.3.1 Östersjön..................................................................................................................... 55 8. Grön Internationell politik ........................................................................................................ 57 8.1 Nya hot mot säkerheten och miljöhot som en säkerhetspolitisk faktor .................................... 57 8.2 Miljöproblemen är gränslösa ................................................................................................ 58 8.2.1 Klimatförändringar....................................................................................................... 58 8.2.2 Brist på vatten ............................................................................................................ 59 8.2.3 Miljöflyktingar och Megastäder..................................................................................... 60 8.2.4 Kampen om oljan ........................................................................................................ 61 8.3 Internationell rätt och miljön .............................................................................................. 62 8.4 Miljömål för den europeiska unionen ................................................................................... 63 8.4.1 Gemensam miljöpolitik i EU ......................................................................................... 64 8.4.2 Tio miljömål för den Europeiska Unionen ...................................................................... 64 9. Grön storstadspolitik................................................................................................................ 67 9.1 Trafik ................................................................................................................................ 67 9.1.1 Satsning på storstadsluften........................................................................................... 67 9.1.2 Trängselavgifter och andra styrmedel i storstadstrafiken ................................................. 68 9.1.3 Utveckling av miljövänliga trafikanläggningar ................................................................ 69 9.1.4 Bygg bort tung trafik förbi bostadsområden och skolor................................................... 69 3
  4. 4. 9.1.5 Miljöbilar – ja tack! ...................................................................................................... 70 9.1.6 Kollektivtrafik ............................................................................................................. 70 9.1.7 Cykling ....................................................................................................................... 71 9.2 Naturen in på knuten ......................................................................................................... 71 9.2.1 Förtäta med förnuft ..................................................................................................... 71 9.2.2 Tillgängliga grönområden ............................................................................................. 71 9.2.3 Fler Nationalstadsparker............................................................................................... 72 9.3 Det ska vara enkelt att vara miljövän ................................................................................... 72 9.3.1 Hemkörning av varor och hållbar konsumtion................................................................. 72 9.3.2 Sopsortering ............................................................................................................... 73 Bilaga 1 Ekonomiska satsningar för miljön Bilaga 2 Centerpartiets miljöpolicy 4
  5. 5. Förord Enklare, lönsammare, bättre Miljöpolitiken tar sin utgångspunkt i människors engagemang för att komma tillrätta med miljöproblemen. För att miljöfrågorna ska ges utrymme på den globala politiska agendan måste miljöfrågor diskuteras och lösas i ett internationellt perspektiv. På grund av dagens överutnyttjande och bristfälliga hantering av naturresurser, utsläpp och välståndsklyftor är det lätt att se hela det ekologiska systemet som hotat. Vår framtida säkerhet och överlevnad kommer att kräva ett ökat internationellt samarbete med miljöfrågorna i fokus. Det är viktigt att detta samarbete snarast kommer igång på allvar och att det pågående "slaget om jordens resurser" får stå tillbaka för en gemensam ansträngning för ökad global säkerhet och en kamp för en bättre miljö. För många upplevs den ökade globaliseringen som ett hot. För Centerpartiet är det en möjlighet, en möjlighet till ökad förståelse mellan länder, ökade möjligheter för alla de människor som idag lever under mycket tuffa förhållanden. Globaliseringen ger mycket goda möjligheter för svenska företag och företagare. Sverige ligger mycket långt fram i utvecklingen av produkter och tjänster som bidrar till en hållbar utveckling. Med satsningar på forskning och utveckling, enklare regler, riskkapital och skatteregler kan vi bli världsledande. Dagens regering har tyvärr visat sig ytterst inkompetent vad gäller de utmaningar som en globaliserad värld för med sig. Det finns varken visioner att ta till vara möjligheterna eller handlingskraft att göra någonting åt problemen. Sverige har enorma möjligheter till framgång, tillväxt och nya jobb om vi tar tillvara de möjligheter som globaliseringen för med sig. Miljöarbetet måste sättas i fokus för att tillväxt och utveckling ska kunna svara upp till en hållbar utveckling. Genom att vi i Sverige använder lagstiftning och ekonomiska styrmedel för att skydda naturen, kan vi alltså göra en tjänst för de företag som satsar på miljöarbete och ny teknik. Företag skall kunna tjäna pengar på att vara miljövänliga inte straffas. Det är den absolut starkaste drivkraften för en omställning, ett teknikskifte, mot ett hållbart samhälle. Världen förändras ständigt och vi människor är bra på att anpassa oss till nya villkor. Men nu lever vi faktiskt i en tid där vi kan bestämma oss för hur vi vill ha det och styra en del av utvecklingen åt rätt håll. Socialdemokratins spridda, isolerade insatser, krångel och byråkrati i miljöpolitiken måste bytas mot långsiktighet och målmedvetet arbete. Lösningen på framtidens miljöproblem är inte att med hjälp av sopspioner jaga människor som försöker förbättra miljön, utan lösningen är att se till så att vi gör det enklare, billigare och mer lönsamt att vara miljövänlig. Vi vet att industrin är redo att ta sig an utmaningen och världsmarknaden, för att ställa om till ett hållbart samhälle. Centerpartiet är också redo att ta sig an denna framtid. En viktig uppgift för en borgerlig regering, blir att vara lyhörda mot industrin och formulera en grön industripolitik. Ett starkt Centerparti skapar förutsättningar för ett hållbarare, grönare och modernare Sverige. Claes Västerteg, Miljötalesman Centerpartiet 5
  6. 6. 100-punktsprogram för en grön politik 1. Av solidaritet med våra medmänniskor och kommande generationer måste de internationella insatserna prioriteras. Sverige bör återta rollen som en internationellt framträdande röst och använda svenska ansvarstagande företagare för att bygga demokrati, förbättra miljön och stärka de mänskliga rättigheterna i världen. 2. Prioritera EU-arbetet i allmänhet och miljöarbetet inom EU i synnerhet. Använd majoritersbeslut inom miljöområdet. 3. Använd inflytandet i WTO för att för att styra dess ekonomiska arbete till att bli mer miljöorienterat och för att harmonisera det globala miljöarbetet. 4. Regeringen måste vara aktiv i att påverka EU:s politik men också återrapportera till allmänhet och företag vad som händer inom EU och vilka politiska beslut som fattas. 5. Ett hållbart samhälle måste bli EU:s nya stora uppdrag, landsbygden och jordbruket kan spela en avgörande roll i denna omställning. Därför bör en förändring ske där vi går från CAP (Common agricultural policy) till CEP (Common environmental policy) 6. Öka det nordiska samarbetet inom miljöområdet för att få större genomslagskraft i världen. 7. Energipolitiken ska präglas av långsiktiga spelregler och kräver därmed långsiktigt syftande politiska uppgörelser. 8. Sverige ska tillsammans med EU satsa på en mångfald av förnybara och miljövänliga energikällor för att minska sårbarheten i ekonomin och energiförsörjningen samtidigt som miljön skonas. 9. Fasa ut de skadliga och icke miljövänliga energislagen i den takt som tillförseln av ny energi medger. Allt för att skapa stabilitet på energimarknaden. 10. Fortsatt användning och utveckling av ekonomiska styrmedel som gröna elcertifikat och utsläppsrätter så att miljövänliga och förnybara lösningar utvecklas. 11. Öka konkurrensen på energimarknaden så att det utvecklas en rejäl priskonkurrens och delta aktivt i EU:s arbete för ökad konkurrenskontroll. 12. Se över möjligheterna att införa en effektbörs, ett system för att klara behovet av effekt vid olika konsumtionstoppar. 13. Satsa 1 miljard kr utöver regeringen per år för forskning och utveckling men också andra stimulanser för utveckling av nya energikällor och nya fordonsbränslen. 14. Inrätta ett skatteavdrag på forskning och utveckling för att stimulera miljövänlig tillväxt. 15. Upprätta riskkapitalfonder för att underlätta implementering av forskningsresultat. 16. Forskningspolitiken ska vara långsiktig så att Sverige ska kunna få en världsledande position inom bland annat miljöteknik och för att säkra spetskompetensen inommiljöområdet. 17. Staten ska i sin upphandling välja produkter utifrån den bästa kvartilen, dvs. de bästa 25 procenten tillgängliga på marknaden ur miljö- och energisynpunkt. 18. Tillverkare och konsumenter ska stimuleras till att satsa på transportmedel drivna med miljövänliga bränslen samt bränslesnåla modeller. 19. Sverige ska vara pådrivande för att hela EU:s transportsystem effektiviseras och integreras genom fler gemensamma regelverk, styrmedel och infrastrukturprojekt. 20. Politiska institutioner som fattar beslut om lagar, regler och förordningar måste samordna sina beslut för att undvika oönskade negativa miljöeffekter. 21. Myndigheterna måste samordna sin tillsynsverksamhet för att underlätta för företagen att kombinera högkvalitativ näringsverksamhet och högkvalitativt miljöarbete. 6
  7. 7. 22. Sverige måste minska byråkratin kring miljöprövningar och myndigheterna måste effektivisera sina processer för företag och andra när de investerar i hållbara och bättre lösningar. 23. För att öka industrins incitament att ta ett större miljöansvar bör företag som ligger i framkant belönas. 24. Inrätta en ”Grön kommission” mellan olika samhällsaktörer för att Sverige ska bli bäst på miljöteknik och förnybar energi. 25. Inrätta ett samlat transportverk, för att undvika att dagens olika statliga verk tänker utifrån sitt eget verks transportmedel. 26. Olika transportlösningar ska vägas in i MKB-processen. 27. Hälsoperspektivet bör ingå i Vägverkets ”nollvision”. 28. Förbjud försäljningen av nytillverkade fordon som enbart kan drivas av fossila bränslen efter 2015 29. Det ska synas på priset om man valt att tanka bensin med etanolinblandning. 30. Alla tjänstebilar som drivs med el, alkohol eller gas bör få en nedsättning till 60 % av förmånsvärdet. 31. Ge 10 000 kronor i skattereduktion åt privatpersoner som köper miljöbil. 32. Investeringsstödet för spårfordon bör utökas till att omfatta bussar i kollektivtrafik som drivs med alternativa drivmedel. 33. Inför en beskattning av trafiken som bättre motsvarar samhällets kostnader. 34. Transportsektorn ska ingå i EU:s system för utsläppsrätter. 35. Förändra plan- och bygglagen för att göra det möjligt för landets kommuner att kunna förelägga om transportplaner. 36. Sveriges riksdag och regering samt våra EU-parlamentariker ska i högre grad arbeta mot och ställa höga krav på sjösäkerhet i IMO och i EU. 37. Ställ högre krav på de fartyg som trafikerar Östersjön. 38. Den långväga godstrafiken bör föras över från väg till järnväg, i större utsträckning än idag. 39. Ha en ökad samordning av de nationella järnvägssystemen inom EU och med angränsande länder, vilket skulle bidra till färre transporter på väg och med flyg. 40. Flygtrafiken ska betala sina egna miljökostnader i större utsträckning än idag. 41. Slopa Vänsterkartellens flygskatt eftersom den genom sin utformning har en oväsentlig miljöstyrande effekt. 42. Främja kombitrafikens utveckling genom att ett utökat samarbete med berörda parter, nationella och internationella, initieras. 43. Ett nät av större kombitrafikterminaler ska bildas i Sverige och i resten av EU. 44. Klimatfrågan är en av de viktigaste samhällsfrågorna och vi måste agera för att hejda klimatförändringarna men också möta effekterna som vi oundvikligen kommer att drabbas av. 45. Sänk utsläppen av växthusgaser med 30 % till år 2020 (jämfört med 1990års nivå) och komplettera med ett temperaturmål om en maximal global uppvärmning med 2°C. 46. Sänk utsläppen av växthusgaser med 35 % till år 2030 (jämfört med 1990års nivå). 47. Sänk utsläppen av växthusgaser med 40 % till år 2040 (jämfört med 1990års nivå). 48. Sänk utsläppen av växthusgaser med 50 % till år 2050 (jämfört med 1990års nivå). 49. Var och en har ett ansvar för att sänka sina utsläpp av växthusgaser. Detta vill vi uppmuntra med personliga utsläppsrätter och skatteavdrag för pengar till klimatåtgärder. 7
  8. 8. 50. Företag som satsar på klimatåtgärder ska uppmuntras och vi vill se styrmedel som består mer av morötter än av förbud. 51. Utveckla EU:s handelssytem med utsläppsrätter. 52. Inför ”vita certifikat” för att uppmuntra energieffektivisering. 53. Beroendet av olja som uppvärmingsform i boendet skall brytas. 54. Energiförbrukningen i boendet skall minska genom bl a införandet av individuell mätning av värme och varmvatten. 55. Direktverkande el som uppvärmningsform vid byggandet av nya hus bör förbjudas. 56. Kemiska ämnen i byggmaterial kartläggs och de ämnen som är hälsofarliga fasas ut. 57. Buller och luftföroreningar skall omgärdas av strikta normer för såväl inom- som utomhusmiljö. 58. Investeringar i energibesparande i boendet åtgärder inte skall leda till högre fastighetsskatt. 59. Lyft upp kemikalierna i samhället på den politiska agendan. 60. Ha en kemikalielagstiftning som fasar ut farliga kemikalier. 61. Ställ krav på den som tillverkar, säljer eller använder kemikalier att redovisa riskerna. 62. Ett starkt kemikaliedirektiv där det ställs tydliga krav på att farliga kemikalier ska bytas ut. 63. Att godkännanden av farliga kemikalier bara ska ske under en begränsad period. 64. Ett starkt REACH är en konkurrensfördel även för småföretag. 65. Intensifiera forskning kring produktutveckling och teknikskiften, gärna genom biomimik. 66. Ta vara på möjligheten med nya jobb och tillväxt inom miljösektorn. 67. Avfallshierarkin ska vara grundprincipen i avfallspolitiken. 68. Utveckla producentansvaret till att omfatta alla varor. 69. Inför återvinningscertifikat för att mer återvunnet material ska användas och efterfrågas. 70. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska försvaras. 71. Ha ett fortsatt fungerande jordbruk, med vall och betande djur i hela landet. 72. Våtmarker måste återställas och nyskapas. 73. Fler naturvårdsavtal framför reservatsbildningar i skogen. 74. Skydda livet i Östersjön och Västerhavet genom åtgärder som marina skyddsområden, minskad övergödning, minskade fiskekvoter och säkrare sjötransporter. 75. Inrätta en Östersjöregering och en Östersjödomstol för att rädda vårt känsliga innanhav. 76. Fyll PSSA-klassningen av Östersjön med verkligt innehåll. 77. Inför utsläppsrätter för kväve och fosfor i Östersjön. 78. Miljöfrågorna måste ingå i säkerhetsbegreppet och en bred, heltäckande syn på detta är nödvändig för att vi ska kunna möta framtidens utmaningar. 79. Det internationella klimatförbättrande arbetet måste intensifieras, inte minst genom en satsning på en ökad omfattning Kyoto-protokollet, inte minst i tid, antal aktörer och tuffare mål. 80. Vattenförsörjningen är vital för att trygga bl.a. fred, säkerhet, tillväxt och hälsa. Därför bör Sverige prioritera upp vattenförsörjningen på den politiska agendan. 81. Sverige bör bli aktivare i internationella vattenförsörjningsprojekt. 82. Sverige ska satsa på speciella utbildningar i hållbar utveckling riktade till kvinnor i fattiga länder, då dessa i de flesta fattiga tar ett oerhört stort ansvar i vardagen. 83. Det svenska biståndet bör innefatta en högre andel biståndsmedel avsett till så kallade sociala investeringar. 8
  9. 9. 84. Det är viktigt att Sverige aktivt arbetar för att alternativ förnybar energiförsörjning förs upp på EU:s och FN:s dagordningar. 85. För att komma till rätta med miljöproblemen, och de därtill kopplade säkerhetsrelaterade problemen, måste vi också hantera det stora problemet med fattigdomen. 86. Sverige bör i FN verka för att FN:s medlemsländer omsätter det skrivna folkrättsliga ordet i konkret handling då det gäller mellanstatliga konflikter kopplade till miljö, vatten och utsläpp. 87. Företagen behöver regler som är enkla och lika i hela EU. Därför är en europeisk miljöpolitik bra både för miljön och för företagandet. 88. Vetot ska avskaffas inom EU:s miljöpolitik och ersättas med majoritetsbeslut. 89. Investeringsbidrag till storstäderna för åtgärder för en bättre luftmiljö. 90. Ekonomiska styrmedel i storstadstrafiken är bra men besluten ska fattas lokalt. 91. Satsa på miljövänliga byggprocesser av trafikleder. 92. Satsningar krävs för att bygga bort och minimera tung trafik i bostadsområden och förbi skolor. 93. Lokala lösningar för att uppmuntra miljöbilar är utmärkt, t ex gratis parkering för miljöbilar och motorvärmaruttag för miljöbilar. 94. Skyltning från huvudled till mackar med alternativa bränslen. 95. Inga sociala avgifter eller skatt för löneförmån om en arbetsgivare vill uppmuntra sina anställda att åka kollektivt eller cykla till jobbet. 96. Satsa på säkra och lättframkomliga cykelvägar. 97. Bevara grönområden och bygg i första hand på sanerad mark, övertäckta spårområden mm. 98. Försiktig och smart förtätning av stadskärnor. 99. Inrätta fler nationalstadsparker som komplement till nationalparker. 100. Det ska vara enkelt att vara miljövän. 9
  10. 10. 1. Grön industripolitik Välfärdsstater med utvecklade ekonomier behöver i dagens globaliserade värld visa att hållbart miljöarbete är förenligt med fungerande och växande industrier. Miljöarbetet kan – och ska – göras tillsammans med företag och industrier så att både de och miljön kan vinna på det. Miljöarbetet kan inte längre bedrivas med enkom förbud, regler och avgifter. Det tjänar varken miljön eller ekonomin på. Någon måste visa vägen för hur miljövänlig tillväxt kan skapas. Om inte det ledarskapet visas kommer svensk ekonomi att förlora när regeltyngda företag flyttar utomlands, till länder som inte har samma möjligheter att arbeta med hållbar utveckling och miljöskydd. Vi får inte försitta chansen att bli världsledande i miljö- och miljöteknikarbete. Missar vi tåget är risken stor att alla blir förlorare. Vi måste sluta tro att Sverige är förmer eller bättre än andra länder i miljöarbetet. Sverige måste återta sin förlorade plats i den internationella politiken och börja visa större intresse för EU- politiken. Dagens miljöutmaningar är globala, därför måste vi också söka efter globala lösningar. Det duger inte enbart med nationellt avgränsade miljöförbättrande åtgärder eller med en regering som brister i kommunikation med omvärlden. Sverige skall ligga i framkant vad gäller miljöarbetet men det får inte innebära att vi allvarligt försämrar vår egen industris konkurrenskraft. Vi bör därför bli pådrivande för högt ställda internationella miljökrav och en verkningsfull global miljöpolitik. Tyvärr har den socialdemokratiska regeringen visat ett så bristande internationellt engagemang att man på ett antal internationella sammankomster underlåtit att låta Sverige representeras av ansvariga politiker. Med det beteendet skickas dels signalen att Sverige inte är intresserad av omvärlden och dels signalerar man till befolkningen och aktörer i Sverige – på tydligaste tänkbara sätt – att omvärlden inte är något att bry sig om. Alla länder har genom världshistoriens gång nått framgångar – kulturella så väl som ekonomiska – när interaktion och utbyte har skett med omvärlden. Därför är det extra beklagligt att vittna den pågående svenska politiska isolationism som den socialdemokratiska regeringen ägnar sig åt. Denna politiska isolering kan bara betyda stagnation för ett – med internationella mått mätt – litet land som Sverige. Det är därför intressant att observera socialdemokratins – tydligt bakåtsträvande och socialkonservativt pådrivna – påståenden om att Sverige skulle vara världsbäst på än det ena än det andra. Särskilt intressant blir detta när rapport efter rapport visar att Sverige inte klarar av att följa med i utvecklingen och konkurrensen med andra länder. En av de största globala utmaningarna är att komma tillrätta med utsläppen av klimatpåverkande gaser. För att vi ska kunna nå målet om halverade utsläpp av växthusgaser till år 2050 anser Centerpartiet att vi bör åstadkomma 30 procent minskning till år 2020 (jämfört med 1990 års nivå). För att detta ska vara möjligt krävs stora ansträngningar men istället för att nedslås och bli negativa, låt oss se det som möjligheter. I dessa ansträngningar finns också affärsmöjligheter och nya jobb. Låt oss ta oss an framtiden och använda miljön som en hävstång in i framtiden. Redan idag exporterar svenska miljöteknikföretag tjänster och produkter för nära 25 miljarder kronor om året. En vision om en miljövänlig industriproduktion går att förverkliga och kan generera många nya jobb och en ökad tillväxt i vårt land. 10
  11. 11. 1.1 Viktiga områden i en grön industripolitik En grön industripolitik består av flera olika delar. Inte minst är det viktigt med en ökad dialog mellan näringsliv, forskning och politik så att två så viktiga intressen som ekonomi och miljö kan nå en optimal samexistens. I samarbetet mellan miljöintressen och ekonomiska intressen kan Sverige komma ett steg längre i utvecklingen och vara något vassare i den internationella konkurrensen – samtidigt som vi kan vara förebilder i vårt miljöarbete. 1.1.1 EU och omvärlden Centerpartiet vill: • Av solidaritet med våra medmänniskor och kommande generationer måste de internationella insatserna prioriteras. Sverige bör återta rollen som en internationellt framträdande röst, verka för öppenhet och insyn i produktionsförhållanden samt att använda ansvarstagande företagare för att bygga demokrati, förbättra miljön och stärka de mänskliga rättigheterna i världen. • Prioritera EU-arbetet i allmänhet och miljöarbetet inom EU i synnerhet. Använd majoritetsbeslut inom miljöområdet. • Använd inflytandet i WTO för att styra dess ekonomiska arbete till att bli mer miljöorienterat för att harmonisera det globala miljöarbetet. • Regeringen måste vara aktiv i att påverka EU:s politik men också återrapportera till allmänhet och företag vad som händer inom EU och vilka politiska beslut som fattas. • Sverige måste agera för att likvärdiga miljö- och konkurrensvillkor gäller först och främst i hela EU och så småningom globalt. T ex bör systemet med utsläppsrätter byggas ut globalt. • Ett hållbart samhälle måste bli EU:s nya stora uppdrag, landsbygden och jordbruket kan spela en avgörande roll i denna omställning. Därför bör en förändring ske där vi går från CAP (Commun agricultural policy) till CEP (Common environmental policy). • Öka det nordiska samarbetet inom miljöområdet för att få större genomslagskraft i världen. Med en tydlig och kraftfull global miljöpolitik – med någorlunda jämbördiga miljöregler – skulle man samtidigt som man gynnar miljön komma åt en del av de ekonomiska och sociala problem som företag som flyttar över nationsgränserna innebär. Centerpartiet vill göra EU smalare men vassare. Med det menar vi att EU ska låta bli de små frågorna och istället verkligen ta sig an de stora frågorna. Miljöfrågan är en sådan och vi menar att majoritetsbeslut ska användas för att höja tempot på gemensamma miljöåtgärder. Idag bromsas alltför ofta gemensamma ansträngningar av nationella särintressen. Vi vill att Europa ska ta sig an miljön som nästa stora utmaning och forma en gemensam europeisk miljöpolitik, Common Environmental Policy (CEP). Den gemensamma miljöpolitiken måste bygga på att vi inte låter länder smita undan sitt miljöansvar. Den europeiska miljölagstiftningen kan inte vara beroende av några länders välvilja och strävan efter att vara föregångare och gå före när det gäller miljölagstiftning. Föroreningar i haven och luften stannar inte vid gränskontroller. Föroreningarna bryr sig inte om nationernas gränser. En gemensam europeisk miljöpolitik gynnar tillväxten. Precis som miljöföroreningar rör sig fritt över gränserna arbetar många företag i flera europeiska länder. Det företagen behöver är regler som är enkla och lika i hela EU. Därför är en europeisk miljöpolitik också bra för företagandet. 11
  12. 12. Även handeln med utsläppsrätter måste harmoniseras inom EU-området. Idag uppkommer störningar i marknaden och det råder ojämlik konkurrens eftersom olika länder tillämpar olika tilldelningsprinciper. Vidare ska även transportsektorn omfattas av utsläppshandelssystemet (se mer om detta under kapitlet Transporter). Att gemensamt ta sig an de globala miljöhoten i den rika världen handlar om solidaritet med våra medmänniskor och kommande generationer. Tredje världen kommer till exempel att drabbas oerhört svårt av klimatförändringarna – ett miljöproblem som den industrialiserade delen av världen har orsakat. Ansvarsfulla svenska företag kan vara med och bygga demokrati, stärka miljön och de mänskliga rättigheterna i världen. På många håll ser vi att den positiva ekonomiska utvecklingen som sker leds av företag som investerar och därmed skapar bättre villkor för fattiga länder. Den goda företagartradition som svenska företag har är en exportfördel och tas emot positivt på många håll i världen. Det ”goda företagandet” är därmed en konkurrensfördel. I detta viktiga arbete bör man engagera världshandelsorganisationen (WTO) för att få ett verkligt globalt perspektiv. En början är att driva frågorna inom EU. Vidare måste Sverige bli bättre på att återrapportera nationellt om vad som är på gång och vad som beslutas inom ramen för den europeiska unionen. Detta dels för att öka intresset för EU- politiken och de möjligheter som detta för med sig för det fortsatta miljöarbetet. Men det är även viktigt för att de svenska företagen ska kunna få samma offentliga service – bland annat vad gäller politisk informationsservice – som deras europeiska konkurrenter. Sveriges representanter måste ha sakkunskap, språkkunskap, förhandlingskunskap och inte minst en korrekt bild av vad svensk industri är. Utan dessa kompetenser kommer Sverige aldrig att bli en internationell förebild och internationellt ledande inom miljöpolitiken. 12
  13. 13. 1.1.2 Energi Centerpartiet vill: • Energipolitiken ska präglas av långsiktiga spelregler och kräver därmed långsiktigt syftande politiska uppgörelser. • Sverige ska tillsammans med EU satsa på en mångfald av förnybara och miljövänliga energikällor för att minska sårbarheten i ekonomin och energiförsörjningen samtidigt som miljön skonas. • I takt med att ny energi tillförs skall de skadliga och icke miljövänliga energislagen fasas ut. Allt för att skapa stabilitet på energimarknaden. • Öka satsningarna på FUD (forskning, utveckling och demonstration) av förnybara och miljövänliga energikällor samt energieffektivisering. • Sverige ska utreda möjligheterna att införa ett system med vita certifikat, för att stimulera företagens investeringar i effektivare processer. • Öka insatserna för att hushålla med och spara energi. • Fortsatt användning och utveckling av ekonomiska styrmedel som gröna elcertifikat och utsläppsrätter så att miljövänliga och förnybara lösningar utvecklas. • Öka konkurrensen på energimarknaden så att det utvecklas en rejäl priskonkurrens och delta aktivt i EU:s arbete för ökad konkurrenskontroll. • Se över möjligheterna att införa en effektbörs, ett system för att klara behovet av effekt vid olika konsumtionstoppar. Elpriset kan då variera över tiden, för att också motsvara tillgången på energi vid den specifika tidpunkten. Långsiktiga regler som tryggar näringslivets energitillgång är avgörande för tillväxt och fortsatt utveckling. Svenska företag måste kunna lita på att det finns energi till rimliga priser också i framtiden. Tack vare ny teknik går det att producera effektivt utan att det samtidigt förstör miljön och slösar med energi. Svenska företag har varit framgångsrika i detta avseende. Därför är det viktigt att inte ständigt ändra spelreglerna för energiproducenterna och energikonsumenterna. Ständigt ändrade spelregler leder till otrygghet och uteblivna miljöinvesteringar, det leder till höga elpriser och gammal miljöbelastande teknologi. Därför måste energipolitiken präglas av långsiktiga – och breda blocköverskridande – uppgörelser. Den framtida energiförsörjningen måste lösas genom en mångfald av förnybara energikällor. Egentligen är resonemanget lika enkelt som grundläggande portföljteori. Precis som man måste blanda hög- och lågriskaktierna i portföljen för att minska sårbarheten, måste vi satsa på många olika energikällor. Dagens i stort sett ensidiga beroende av olja och kärnkraft har visat sig ha allvarliga konsekvenser för människoliv, miljö, säkerhet, jobb och ekonomi. Kärnkraften är förvisso relativt ren ur miljösynpunkt under själva driftstiden, men problemen är desto större vid uranbrytningen och förvaringen av förbrukat bränsle. Om de omfattande riskerna (med långtgående konsekvenser för liv och mycket långsiktig förorening av livsmiljön på plats samt spridningsrisken för avfallet) med kärnkraften tas i beaktande visar det sig att det inte är ett attraktivt alternativ att öka beroendet av kärnkraften. De säkerhetspolitiska riskerna kring kärnkraften i världen är stora och anrikat uran riskerar att komma i orätta händer och kan användas som ett maktmedel av icke demokratiska regimer. Oljeanvändningen har medverkat till merparten av dagens klimatproblem. Dessutom har oljan lett till internationella konflikter, ekonomiska kriser och kommer att göra det igen så länge vi är 13
  14. 14. kvar i oljeberoendet. Det starka oljeberoendet gör EU och Sverige mycket sårbart om vi inte gör något nu och snabbt. Nya energislag som bidrar till en framtida trygg energiförsörjning måste fasas in i den takt som utvecklingen medger och ske med största möjliga marknadsmässiga lösningar så att svenska företag och medborgare kan känna sig trygga vad gäller energi till rimliga priser. Ett hållbart energisystem är idag ett av EU:s viktigaste uppdrag för att klara jobben och miljön i framtiden. Det är viktigt att Sverige tar en aktiv del i att påverka den europeiska energipolitiken och i det nationella arbetet tar stor hänsyn till de mål som EU kommit överens om, exempelvis i Grönboken om energi. Sverige måste också aktivt delta i utvecklingsarbetet som innehåller bl.a. forskning, utveckling, energieffektivisering och konkurrenskontroll. De historiska erfarenheterna visar att beroendet av ett fåtal energislag är alltför riskfyllt och ohållbart. Istället måste det satsas på en mångfald av energislag och energikällor. Då krävs stora satsningar på FUD (forskning, utveckling och demonstration) av förnybara och miljövänliga energikällor samt energieffektivisering. Det krävs också stabila spelregler. Då minskar industrins risktagande och nyinvesteringar kan komma till. Ett exempel på detta är systemet för elcertifikat som bl.a. Centerpartiet infört och som lett till att många nya gröna elproducenter kunnat etablera sig. Utsläppsrätterna visar också att det varit ett effektivt styrmedel med god miljöeffekt, även om det funnits vissa inkörningsproblem. Systemet bör av konkurrensskäl, på sikt, bli ett globalt system. Förutom att ställa om till förnybara energikällor måste vi också effektivisera användningen av elenergin och uppmuntra de som sparar energi. Ett system som skulle gagna detta är en marknad med effektiviseringsåtgärder, s.k. ”vita certifikat”. De vita certifikaten bygger på samma princip som finns för elproducenterna med de gröna elcertifikaten och skulle innebära en ”konstruerad” marknad för att få till stånd energieffektiviseringar som annars inte skulle vara lönsamma med dagens elpriser. Man ålägger alla distributörer av elenergi att leverera en viss mängd energieffektivisering. Distributörerna kan då välja att genomföra effektiviseringsåtgärderna själva eller köpa vita certifikat genom att någon annan, t ex en verkstadsindustri, har minskat sin energianvändning i motsvarande grad och fått tillgodoräknat sig vita certifikat. Marknaden kommer självklart att efterfråga de mest kostandseffektiva effektiviseringsåtgärderna Detta verktyg för effektivare elanvändning är inget okänt styrmedel. Inom EU diskuteras vita certifikat och i England och Italien håller system på att utvecklas och införas. Den svenska Energimyndigheten deltar också i studier av vita certifikat. Centerpartiet vill se över möjligheterna att införa ett system med vita certifikat och hur detta ska kunna samverka med andra system och skatter på området. Ett svenskt energisystem måste bygga på en trygg bas av energiproduktion, men också klara de toppar som behövs från tid till annan. Därför bör det byggas upp ett system för att klara efterfrågan av energi vid s.k. effekttoppar. Att skapa en effektbörs är ett sätt att klara detta. En effektbörs skulle öka möjligheterna att säkra tillgången av elenergi så att de delar av det svenska samhället som absolut behöver energi vid effekttoppar också kan få detta. Det skulle också möjliggöra exempelvis dag- och nattaxor, vilket ger kunderna bättre möjlighet att styra sitt elpris. 14
  15. 15. De brister i konkurrens som möjliggör de höga priser som många företag på elmarknaden kan ta ut ser Centerpartiet mycket allvarligt på. Höga elpriser skadar svensk industri och är en tung börda för konsumenter. Centerpartiet är dock övertygat om att en återreglering av elmarknaden inte är bästa sättet att hålla tillbaka de höga elpriserna. Bristen på konkurrens blir inte bättre av ett monopol. Istället råder vi bot på höga elpriser med ytterligare konkurrens. För att detta ska ske måste konkurrensen på elmarknaden förbättras. Centerpartiet vill därför förbättra infrastrukturen och stärka effektöverföringskapaciteten såväl inom landet som med utlandet. Dessutom bör konkurrenslagstiftningen bli skarpare. Dessa förändringar bör göras både på den svenska och nordiska marknaden likväl som den europeiska. Konkurrenslagstiftningen måste hela tiden syfta till att sätta konsumentintresset i första rummet. Att ge konsumenterna verktyg att aktivt påverka sitt energival och sin energikonsumtion ger konsumenterna makt och kan leda till skärpt konkurrens. 1.1.3 Teknikskifte bland produkter och processer Centerpartiet vill: • Satsa 1 miljard kr utöver regeringen per år för forskning och utveckling men också andra stimulanser för utveckling av nya energikällor och nya fordonsbränslen. • Inrätta ett skatteavdrag på forskning och utveckling för att stimulera miljövänlig tillväxt. • Upprätta riskkapitalfonder för att underlätta implementering av forskningsresultat. • Forskningspolitiken måste vara långsiktig för att Sverige ska kunna få en världsledande position inom bland annat miljöteknik och för att få spetskompetens inom miljöområdet. • Att staten i sin upphandling skall välja produkter utifrån den bästa kvartilen, dvs. de bästa 25 procenten tillgängliga på marknaden ur miljö- och energisynpunkt. • Förändra ”Lagen om offentlig upphandling” (LOU) så att hela offentliga sektorn ges samma möjlighet att i sin upphandling välja produkter ur bästa kvartilen tillgängliga på marknaden ur miljö- och energisynpunkt. Traditionell miljöpolitik har i stor utsträckning sysslat med att lösa enskilda frågor, en och en. I viss utsträckning har det varit framgångsrikt, t.ex. i form av återvinning av material och Agenda 21-arbete. Tyvärr har detta ”gnetande” inte på långt när löst de stora överskuggande miljöproblemen, arbetet går helt enkelt för långsamt. Miljöpolitiken behöver därför en annan utgångspunkt och en större kraft. Det är inte bara politiken som skall utveckla en bättre miljö utan här kan det offentliga och privata samverka för att nå bättre resultat. I stället för att ägna mycket tid åt detaljer, som att ersätta enskilda komponenter i produktionsprocessen eller långsamt förfina avgaskraven, behövs en mer omfattande systemsyn. En systemsyn där politiken utgår från att det är produktionsprocessen som behöver förändras, inte dess enskilda delar. Vi behöver ett teknikskifte, inte ett skifte av enskilda komponenter. Därför måste politiken och företagandet ha siktet inställt på ett teknikskifte. Här är det vitalt att närings-, forsknings- och miljöpolitiken samspelar. För att driva fram energikällor och ny miljöteknik måste det satsas på forskning och utveckling. Detta kan dels göras genom statligt finansierad forskning och dels genom privat finansierad forskning. Centerpartiet vill satsa 1 miljard kr per år, utöver regeringen, för forskning och utveckling men också andra stimulanser för utveckling av nya energikällor och nya 15
  16. 16. fordonsbränslen. Detta skulle nästan innebära en fördubbling av satsningarna inom området1. Denna miljard skall samverka med företagens forskningssatsningar för att få ut maximalt av satsade resurser. För att driva fram en snabbare användning av forskningsresultaten bör privat forskning och utveckling få skattelättnader, detta kan exempelvis ske genom skatteavdrag. Forskningsresultat som har kommit fram nära en användare av resultaten har också en större chans att nyttjas än forskningsresultat som har kommit fram långt bort från den potentiella användaren. Därför måste vi – för miljöns skull – satsa på stimulanser för privat forskning. Vidare bör riskkapitalfonder för stöd av miljöteknik och miljöteknikdrivna industriprojekt upprättas. Detta för att stimulera implementeringen av de forskningsresultat som är miljöanpassade. Medlen ska kunna användas som SOD-finansiering för att göra idéer till verklighet. Huvudsyftet med denna riskkapitalförsörjning är att det ska finnas medel att satsa på nya idéer där marknaden ännu inte har vågat gå in och försörja riskkapital på traditionellt vis. Även forskningspolitiken – liksom energipolitiken – måste vara långsiktig. Det är inte ovanligt att företag som jobbar med banbrytande forskning har projekt som löper på omkring tio år. Internationellt sett brukar dessa avancerade forskningsprojekt ligga på omkring 20 år. Därför måste Sverige ha en långsiktig forskningspolitik om positionen som ett högteknologiskt land med spetskompetens ska nås. Dagens vacklande forskningspolitik kanske duger till grundforskning. Men en vacklande forskningspolitik låter oss inte bli världsledande inom miljöteknik, miljövänliga produkter eller processer. Såväl stat, landsting som kommuner är stora aktörer på marknaden vad det gäller både energi och ekonomi. Staten skall i sin upphandling vara ett föredöme och upphandling skall ske från den bästa kvartilen, dvs. de bästa 25 procenten tillgängliga på marknaden ur miljö- och energisynpunkt. Den offentliga sektorn i övrigt skall i sin upphandling uppmuntras att ställa tydliga krav på energieffektivitet och upphandla från den bästa fjärdedelen. För många företag är det avgörande att få ”den första kunden” – den som möjliggör expansion och vidare teknikutveckling. Den offentliga upphandlingen skulle verkligen kunna göra skillnad, om man valde miljöteknik och nya innovationer i större utsträckning än idag. Genom miljörådets databasverktyg för ekologiskt hållbar upphandling, EKU, finns en god förutsättning för statliga och offentliga aktörer i Sverige att bilda sig en uppfattning om miljöpåverkan och energiförbrukning hos olika produkter på marknaden och var de bästa produkterna finns. Vi anser också att myndigheter som Naturvårdsverket och Energimyndigheten har en roll i att vägleda i miljöaspekter vid offentlig upphandling. 1.1.4 Transporter Centerpartiet vill: • Underlätta möjligheterna för kombitransporter, både nationellt och internationellt. • Att tillverkare, konsumenter och distributörer stimuleras till att satsa på transportmedel drivna med miljövänliga bränslen samt bränslesnåla modeller. • Öka satsningarna på forskning och utveckling av miljövänliga bränslen och teknik. 1 Regeringen satsar idag 815 miljoner på energiforskning, 65 miljoner på teknikupphandling och marknadsintroduktion, 89 miljoner på stöd för marknadsintroduktion av vindkraft samt 350 miljoner på KLIMP (klimatinvesteringsprogram), vilket sammanlagt blir drygt 1,3 miljarder kronor. 16
  17. 17. • Att satsningar som syftar till att minska användandet av fossila bränslen inte ger förtur åt något särskilt bränsle eller någon särskild teknik. • Att Sverige ska vara pådrivande för att hela EU:s transportsystem effektiviseras och integreras genom fler gemensamma regelverk, styrmedel och infrastrukturprojekt. • Att transportsektorn ska inkluderas i handel med utsläppsrätter • Att Sverige ska vara pådrivande för att EU:s transportpolitiks miljöpåverkan minimeras. Fungerande transporter och infrastruktur är en nödvändighet för en fungerande industri. Samtidigt är trafiken en starkt bidragande källa till luftföroreningar (framför allt gällande kväveoxider och partiklar) och koldioxidutsläpp. Koldioxidutsläppen bidrar i sin tur till växthuseffekten. Det är därför viktigt att underlätta för industrin att använda sig av miljövänliga transporter. Det kan handla om utbyggnad av järnvägsnätet och att underlätta möjligheterna för – nationella så väl som internationella – kombitransporter som minskar mängden frakt som går på framförallt väg. De mindre miljövänliga transporterna på väg och i luften kommer dock att finnas kvar, och bör så göra, då dessa ger möjligheter till en mycket hög logistisk tillgänglighet. Därför är det av största vikt att stimulera dessa transportslag att använda sig av miljövänliga bränslen såsom etanol, RME, biogas eller varför inte inom en snar framtid vätgas. Effektivare motorer är också en självklar del i en satsning på miljövänligare transporter. För en omställning till ett grönt transportsystem krävs det att Sverige satsar på forskning och utveckling. Satsningarna handlar såväl om traditionell forskning som om stöd till näringslivet i deras teknikutveckling. Det är viktigt att satsningarna inte ger förtur åt något särskilt bränsle eller någon särskild teknik. De investeringar vi gör idag i infrastruktur och annat skall inte binda oss i en eller några få lösningar utan se till att vi är teknikneutrala för att skapa handlingsfrihet i framtiden. Det är slutresultatet - minskad miljöpåverkan - som vi efterfrågar och troligen kommer flera olika bränslelösningar att vara just lösningen för framtiden. För att ytterligare stimulera övergången till mer miljövänliga transporter bör transportsektorn inkluderas i EU:s handelssystem med utsläppsrätter. Centerpartiet anser också att hela EU måste arbeta för en betydligt förbättrad infrastruktur. Transportsystemet är en förutsättning för tillväxt och en god ekonomi. I dagens Europa korkas många transportvägar igen av för mycket trafik. Orsaken är ofta en dålig infrastruktur och resultatet blir höga ekonomiska kostnader, ökad olycksrisk och miljöförstöring. Sverige ska också vara pådrivande för att det europeiska transportsystemet miljöanpassas. Vi får inte se EU:s regler och nivåer som ett hinder utan som en möjlighet att driva på utvecklingen även i andra länder. Om Sverige agerar offensivt i arbetet för att minska klimatpåverkan och öka trafiksäkerheten har vi möjlighet att visa vägen för övriga EU. 17
  18. 18. 1.2 Politisk samordning och dialog med näringslivet Centerpartiet vill: • Beslut om lagar, regler och förordningar måste samordnas för att undvika oönskade negativa miljöeffekter. • Myndigheterna måste samordna sin tillsynsverksamhet och rådgivning för att underlätta för företagen att kombinera högkvalitativ näringsverksamhet och högkvalitativt miljöarbete. • Sverige måste minska byråkratin kring miljöprövningar och myndigheterna måste effektivisera sina processer för företag och andra när de investerar i hållbara och bättre lösningar. • För att öka industrins incitament att ta ett större miljöansvar bör företag som ligger i framkant på miljöområdet belönas. • Inrätta en ”Grön kommission” mellan olika samhällsaktörer för att Sverige ska bli bäst på miljöteknik och förnybar energi. Precis som det ska ställas höga krav på näringslivet att jobba miljömedvetet och efter ett antal miljömål ska det ställas höga krav på den offentliga sektorn och politiken. Som det ser ut idag råder en näst intill total brist på samordning mellan olika politikområden, politiska institutioner och myndigheter. Ett slående exempel är att fastighetsskatten höjs när villaägare gör miljöförbättrande åtgärder. Vad som är minst lika illa – om inte värre för svensk ekonomi ur ett makroperspektiv – är att svenska myndigheter inte samordnar sin tillsynsverksamhet i fullgod utsträckning. Företagare vittnar om hur de får tillsynsbesök av myndigheter i tid och otid. Detta resulterar i en rad merarbete för företagarna med mindre tid och resurser till faktisk verksamhet och miljöarbete och mer tid till byråkrati. Det uppstår legitimitetsbrist för politiken och får olustiga samhällseffekter när olika samhällssektorer inte kan samordna sina verksamheter. Politiken tappar i trovärdighet och effekt när höga miljökrav ställs på näringslivet samtidigt som dessa krav inte ställs på de offentliga aktörerna och politiken. Därför måste samordningen mellan myndigheter. Svenska myndigheter på alla nivåer måste effektivisera handläggningen av olika miljöansökningar. Företag får idag vänta åratal på att få sin sak prövad och prövningen är för många sökanden väldigt otydlig och svår att följa. Detta är inte godtagbart i ett rättssamhälle. Sverige riskerar att jobb försvinner och att vi dessutom får en sämre miljö när svenska myndigheter inte förmår att vara effektiva i detta avseende. Svenska företag måste kunna ställa samma krav på myndigheterna som myndigheterna ställer på företagen och företagaren. Centerpartiet förespråkar ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken och anser att sådana bör utvecklas och förädlas. Företag skall kunna tjäna pengar på att vara miljövänliga inte straffas. För att stimulera företag att öka sitt ansvarstagande och snabba på ett teknikskifte bör företag som ligger i framkant i sitt miljöarbete belönas. Det kan till exempel ske genom återbetalning av tillsynsavgifter på ett liknande sätt som sker med kväveoxidavgifterna, där de som gjort förbättringar och har låga utsläpp får tillbaka, på bekostnad av de med höga utsläpp. Vidare kräver omställningen från ett fossilbaserat samhälle till ett samhälle byggt på förnyelsebara energikällor att alla samhällsaktörer verkligen blir delaktiga. Det är strategiskt viktigt både för Sverige som land och för enskilda företag att det privata näringslivet involveras i omställningen. En miljödriven tillväxt rymmer en fantastisk potential för svenska företag, jord 18
  19. 19. och skogsbruk och för Sverige som land. Det stigande oljepriset visar tydligt på behovet av att – inte bara för miljöns skull utan också för ekonomins skull – tänka nytt. Centerpartiet vill ingå ett partnerskap med olika samhällsaktörer som till exempel svensk basindustri, miljöteknikföretag, fordonsindustrin, bränsletillverkare, försäkringsbranschen och forskare till ett konstruktivt och framåtsyftande arbete för att åstadkomma ett teknikskifte för hållbar produktion. Både Island och Finland har tidigare arbetat på liknande sätt. Statsministerns s.k. Oljekommission är ett lovvärt initiativ men vi menar att kommissionen ser alltför isolerat på just oljan samt att bredden bland samhällets olika aktörer saknas. Centerpartiet vill sätta upp mål och staka ut en linje för att Sverige ska bli bäst på miljöteknik och förnybar energi. Därför bör Sverige tillsätta en ”Grön kommission” som får ta på sig ledartröjan i detta arbete. Samarbetet bör i ett första skede identifiera vad som behöver göras i olika delar av samhället för att Sverige t.ex. ska kunna bli ett världsledande land vad gäller omställningen till förnybara energikällor, utveckling och försäljning av grön teknik samt hållbar utveckling. Vilka insatser behöver staten göra? Vilka spelregler behöver näringslivet? Vad kan göras för att privatpersoner ska stimuleras att vara med i denna omställning? Hur skapas förutsättningar för teknikneutralitet? Spridda, isolerade insatser och krångel och byråkrati i miljöpolitiken måste bytas mot långsiktighet och målmedvetet arbete. Vi vet att industrin är redo att ta sig an utmaningen och världsmarknaden, för att ställa om till ett hållbart samhälle. Centerpartiet är också redo att ta sig an denna framtid. En viktig uppgift för en borgerlig regering, blir att vara lyhörda mot industrin och formulera en grön industripolitik. Detta är ett viktigt led i att skapa många nya jobb och en hållbar utveckling samtidigt. 19
  20. 20. 2. Grön Transportpolitik 2.1 Ett hållbart transportsystem Centerpartiet har en vision om framtidens transportsystem som bygger på att transportsystemet ska bidra till tillväxt och företagande samtidigt som trafikens negativa miljöpåverkan minimeras. Vi vill se ett väl utvecklat transportsystem med säkra, miljövänliga och tillgängliga transporter där det övergripande målet ska vara att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. 2.1.1 Ett transportsystem med helhetssyn Centerpartiet vill: • Att olika typer av transportmedel ska utgöra länkar i en helhet. • Inrätta ett samlat transportverk, för att undvika att dagens olika statliga verk tänker utifrån sitt eget verks transportmedel. • Att olika transportlösningar ska vägas in i MKB-processen. • Att hälsoperspektivet bör ingå i Vägverkets ”nollvision”. Olika typer av transportmedel ska utgöra länkar i en helhet. För att få en helhetssyn på transportsystemet anser vi att det ska bildas ett transportverk i vilket vägverkets, banverkets, luftfartsverkets och sjöfartsverkets uppgifter ska hanteras. Detta för att de olika statliga verken inte ska tänka utifrån sitt eget verks transportmedel. Ett sammanhållet transportsystem är viktigt för att underlätta arbetsresor, rekreationsresor och inte minst godstransporter. Om möjligheten att lätt och smidigt resa med kollektiva transportmedel försvåras, är risken stor att biltrafiken ökar vilket ytterligare belastar våra vägar samt miljön. Olika trafikslag måste utnyttjas och komplettera varandra på korta och långa distanser. Vägtransporter, järnväg, sjöfart och flyg ska alla ses som integrerade delar i ett och samma kommunikationssystem. Ett ändamålsenligt nyttjande av olika trafikslag i förening med högt ställda miljökrav innebär också att hela trafiksektorns miljöbelastning kan minska. Inte minst i transportpolitikens planeringsprocess är det helheten som skall vara vägledande. Kraven på att Miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) görs inför stora projekt, borde ställas med utgångspunkten att transportbehovet kan klaras även med andra lösningar. Idag har man ofta redan före MKB:n låst fast sig vid att det t ex ska byggas en järnväg. Frågan handlar då bara om vilken dragning järnvägssträckan skall få eller om den överhuvudtaget skall byggas, som noll- alternativ. Centerpartiet vill istället att även andra transportlösningar vägs in i MKB-processen. Transportsystemet måste också ta hänsyn till människors hälsa. I dagens samhälle förefaller många glömma bort att transporter medför hälsoproblem och olyckor. Att ett införande av trängselavgifter i Stockholm skulle kunna minska antalet dödsfall med drygt 40 liv per år på grund av minskade luftföroreningar är något som har förvånat många. Vägverkets ”nollvision” är en vision som borde vara självklar att eftersträva och också användas som utgångspunkt för att utforma framtidens transportsystem på ett bättre sätt också ur ett allmänt folkhälsoperspektiv. 20
  21. 21. 2.1.2 Miljövänligt bränsle Centerpartiet vill: • Att tillverkare och konsumenter ska stimuleras till att satsa på bränslesnåla fordon och fordon drivna med miljövänliga bränslen. • Satsa på forskning och utveckling av miljövänliga bränslen och effektivare teknik, utan att ge förtur åt något särskilt bränsle eller någon särskild teknik. Centerpartiet anser att fordon som bil och buss är nödvändiga. För många människor är dessa viktiga transportmedel i vardagen. Lastbilstransporter är avgörande för många företags överlevnad. Sett i ett större perspektiv är det dock uppenbart att vägtrafikens miljöbelastning måste minska. För närvarande expanderar den europeiska bilflottan med ca 3 miljoner fordon per år. Vägtransporterna står för 84 procent av alla utsläpp av växthusgaser som kommer ifrån transportsektorn och transportsektorn står i sin tur för en tredjedel av alla koldioxidutsläpp. För att bilen även i framtiden ska kunna utgöra ett bra kommunikationsmedel, utan att äventyra klimatet och ha en säker tillgång på drivmedel, är det av stor vikt att utveckla bränslen som ersätter de fossila bränslena. Det handlar även om att sänka bränsleförbrukningen i vägtrafikens fordon genom effektivare motorer. Centerpartiet vill att tillverkare och konsumenter stimuleras till att satsa på bränslesnåla fordon och fordon drivna med miljövänliga bränslen. Vi tror på stimulans av alternativen, alltså morötter istället för piska, så att människor ges en möjlighet att välja ett miljövänligt bränsle. Med en ökad efterfrågan följer teknikutveckling och infrastruktur, utan vidare påtryckningar från politiskt håll. För en omställning till ett grönt transportsystem krävs det att Sverige satsar på forskning och utveckling. Satsningarna handlar såväl om traditionell forskning som om stöttning av näringslivet i deras teknikutveckling. Det är viktigt att satsningarna inte ger förtur åt något särskilt bränsle eller någon särskild teknik. Det är slutresultatet - minskad miljöpåverkan - som vi efterfrågar. 2.1.3 Paket för bränslebyte Centerpartiet vill: • Förbjud försäljningen av nytillverkade fordon som enbart kan drivas av fossila bränslen efter 2015 • Att det ska synas på priset om man valt att tanka bensin med etanolinblandning. • Alla tjänstebilar som drivs med el, alkohol eller gas bör få en nedsättning till 60 % av förmånsvärdet. • Ge 10 000 kronor i skattereduktion åt privatpersoner som köper miljöbil. Centerpartiet vill vi se en bortre parantes som förbjuder försäljning av nytillverkade fordon som enbart kan drivas av fossila bränslen efter 2015. Vi vill vara tydliga och långsiktiga i våra krav för att markera för fordons- och drivmedelstillverkare vilka politiska krav som vi tänker ställa. Under april månad 2006 var 11,2 % av alla nya bilar som såldes i Sverige en miljöbil. Kravet om en bortre parentes 2015 känns därför inte utopiskt men det gäller ändå att i tid skapa incitament för en övergång till mer miljövänliga alternativ. 21
  22. 22. Den etanolinblandning som idag finns i merparten av försåld bensin gör att en viss skattelättnad borde uppkomma på bensin, något som dock än så länge inte har kommit konsumenterna till del. Det går idag inte att se på priset att man valt att tanka bensin med etanolinblandning. För att öka efterfrågan på drivmedel med inblandning av förnyelsebara bränslen föreslår vi att man, förutom befrielse från koldioxidskatt och energiskatt på det förnyelsebara bränslet, också bör ge en extra rabatt på energiskatten för den del fossila bränslen som blandas med de förnyelsebara. I dagsläget finns etanol som drivmedel, dels som låginblandning upp till 5 % i bensin, dels som E85 med 85 % etanol och 15 % bensin. För E85 är etanoldelen skattefri medan bensindelen beskattas med koldioxidskatt och energiskatt. En extra rabatt på energiskatten för bensindelen i E85, förslagsvis motsvarande andelen etanol, dvs. 85 %, skulle innebära 34 öre lägre skatt per liter E85. Nedsättningen av förmånsvärdet för miljöklassade tjänstebilar har starkt bidragit till den ökade försäljningen av miljöbilar. I dag skiljer man dock på elbilar och gasbilar (nedsättning till 60 %) jämfört med bilar som drivs med alkohol (nedsättning till 80 %). Denna skillnad är inte teknikneutral och missgynnar fordon drivna på gas och etanol. Centerpartiet anser att nedsättningen skall vara generell. Alla bilar som drivs med el, alkohol eller gas bör få en nedsättning till 60 % av förmånsvärdet. Som en ytterligare stimulans ger vi 10 000 kronor i skattereduktion åt privatpersoner som väljer att köpa en miljöbil. För enkelhetens och teknikneutralitetens skull föreslår vi att rabatten är lika för alla, oavsett inköpspris eller innehavstid. 2.1.4 Investeringsstöd till bussar med alternativa drivmedel Centerpartiet vill: • Att investeringsstödet för spårfordon bör utökas till att omfatta bussar i kollektivtrafik som drivs med alternativa drivmedel. Enligt Vägverket drivs idag ca 10 % av Sveriges bussar i kollektivtrafik med alternativa bränslen. Att låta investeringsstöd, som idag endast omfattar spårbunden trafik, även gälla för bussar som drivs med alternativa drivmedel skulle ge stora miljövinster. Genom att stimulera trafikhuvudmännen att investera i miljövänliga bussar vidgas marknaden för alternativa bränslen och miljövänliga motorer, vilket i sin tur är en morot för drivmedelsföretagen och fordonstillverkarna att öka ansträngningarna för att ta fram miljövänlig teknik. Investeringsstödet för spårfordon bör därför utökas till att omfatta även bussar i kollektivtrafik som drivs med alternativa drivmedel. 2.1.5 Klimatkrav för Miljöklass 1-diesel Centerpartiet vill: • Att den nuvarande svenska MK 1 dieseln flyttas över till skatteklass MK 2. • Att specifikationen för MK 2-diesel ändras så att europadieseln ryms inom kraven och skatteklassas därefter. Mot bakgrund av allvaret i klimatfrågan så menar vi att det är dags att även föra in klimataspekten i miljöklassystemet. Vi vill höja ribban för MK1 diesel så att även utsläppen av 22
  23. 23. växthusgaser vägs in. För att ett motorbränsle ska få tillhöra MK 1 måste utsläppen av växthusgaser vara lägre än för konventionell diesel. Centerpartiet föreslår därför att den nuvarande svenska MK 1 dieseln flyttas över till skatteklass MK 2. Samtidigt föreslår vi att specifikationen för MK 2-diesel ändras så att europadieseln ryms inom kraven och skatteklassas därefter. Eftersom konkurrensen i tillverkningsledet är bättre för europadieseln har den ett lägre marknadspris än den svenska MK 1 dieseln. För konsumenten blir därför priset, med europadiesel i skatteklass 2, oförändrat eller lägre jämfört med priset för dagens MK 1 diesel. För statskassan innebär skattesubventionen på MK 1 diesel en utgift på ca 3 miljarder årligen. Miljövinsten, jämfört med den moderna europadieseln, står inte i relation till denna kostnad. Centerpartiet anser att dessa pengar kan göra bättre miljö- och samhällsnytta på andra håll och föreslår därför att nuvarande MK 1-diesel slås samman med MK 2-dieslen. Även MK 2 dieseln subventioneras idag med ca 32 öre/liter (40 öre/liter inkl moms) jämfört med MK 3 och det menar vi att den ska fortsätta att göras, för att kompensera för de merkostnader som det innebär att få fram ett i princip svavelfritt bränsle. Vi vill inte hamna i den situationen att prisskillnaden blir så liten att försäljningen av MK 3 diesel åter ökar i volym. 2.2 Internalisering av transporternas kostnader Centerpartiet vill: • Införa en beskattning av trafiken som bättre motsvarar samhällets kostnader. • Att transportsektorn ska ingå i EU:s system för utsläppsrätter. Ett viktigt medel för att nå ett långsiktigt hållbart transportsystem är att trafiken och de olika trafikslagen får bära sina egna kostnader. Med en förändring av beskattningen av trafiken, som bättre motsvarar samhällets kostnader, skulle trafikanterna bättre kunna känna till effekterna och även kunna göra ett klokare val av transportslag. En beskattning som så nära som möjligt motsvarar den externa marginalkostnaden, d.v.s. den extrakostnad som tillkommande trafik orsakar det övriga samhället i form av t.ex. vägslitage, buller, olyckor och avgasutsläpp, vore önskvärd. Statens Institut för Kommunikationsanalys (SIKA) har konstaterat att transportnäringen inte på långa vägar betalar de skatter som motsvarar de kostnader man orsakar samhället. Som ett led i att minska koldioxidutsläppen bör även transportsektorn ingå i EU:s system för utsläppsrätter. Som systemet ser ut idag skapas varken maximal miljöeffekt eller rättvisa mellan olika branscher och sektorer i samhället. 2.3 Inför transportplaner Centerpartiet vill: • Förändra plan- och bygglagen för att göra det möjligt för landets kommuner att kunna förelägga om transportplaner. Trafiken är en starkt bidragande källa till att åtskilliga svenska kommuner får svårt att klara EU:s miljökvalitetsnormer för luft, framför allt gällande kväveoxider (NOx) och partiklar (PM 10). Sänkta halter av kvävedioxid har kunnat sättas i samband med bättre hälsa för barn. Höga partikelutsläpp innebär bl.a. en ökad risk för flera former av cancer. 23
  24. 24. Ett sätt att förbättra luftkvaliteten i våra större städer är att införa transportplaner, d.v.s. styrdokument för att i samband med nya projekt och verksamheter säkerställa att transportbehovet minimeras och negativ miljöpåverkan förebyggs. I samband med större exploateringsprojekt åläggs exploatören att i förväg beräkna miljökonsekvenserna av sitt förslag, inklusive en beskrivning av alternativa möjligheter att nå samma mål. Detta regleras i lagen om miljökonsekvensbeskrivningar (MKB). Idag ställs dock inga krav på exploatören att redovisa vilka transportbehov som uppkommer på grund av projektet, hur dessa kan minimeras eller hur dessa kan styras mot transportslag som har en låg negativ inverkan på hälsa och miljö. Sådana krav skulle kunna ställas i en transportplan, ett styrdokument för att säkerställa att behovet av transporter minimeras och negativ miljöpåverkan förebyggs. Centerpartiet vill förändra plan- och bygglagen för att göra det möjligt för landets kommuner att kunna förelägga om transportplaner. Detta skulle ge kommunerna möjlighet att besluta om transportplaner i samband med genomförandet av nyexploateringar, som bestämmelser i detaljplaner samt som föreläggande riktad direkt mot verksamhetsutövaren. En transportplan kan innehålla: Placering och utformning av hållplatser Informationssystem för kollektivtrafiken Placering av byggnader så att avståndet till knytpunkter för kollektivtrafik minimeras. Säkra p-platser för cyklar som minimerar risker för stöld. Tankställen för miljöbilar. Särskilda platser för poolbilar. Ekonomiska incitament för miljövänligt resande. 2.4 Sjöfart Sjöfarten har en given plats i ett grönt transportsystem. Sverige som land har utomordentligt goda förutsättningar att bättre nyttja sjöfarten i transportarbetet. Där det är möjligt att flytta gods från våra vägar till både sjöfart och järnväg är det bra ur flera synvinklar. Dels minskar trängsel och slitage på våra vägar, dels finns miljövinster att göra. Goda förutsättningar för sjöfarten är således bra ur flera perspektiv. Cirka 90 % av den svenska exporten går sjövägen. Svensk sjöfart konkurrerar på en marknad med tuffa villkor. Den höga andelen export via sjöfart utgör betydande summor för ett land som är beroende av exporten för ett fortsatt välstånd. Sjöfarten innebär dock också stor miljöpåverkan i form av avgaser, avfall, oljeutsläpp till havs och störningar på sjöars och havs ekosystem. Det är därför viktigt att miljöreglerna skärps för sjöfarten för att bland annat kunna rädda Östersjöns känsliga miljö. 2.4.1 Sjöfarten – en internationell angelägenhet Centerpartiet vill: • Att Sveriges riksdag och regering samt våra EU-parlamentariker i högre grad arbetar mot och ställa höga krav på sjösäkerhet i IMO och i EU. 24
  25. 25. Precis som sjöfarten är gränslös är också regleringarna inom sjöfartens område gränslösa. Det centrala arbetet sker därför internationellt. Det betyder att Sveriges riksdag och regering samt våra EU-parlamentariker måste arbeta mot och ställa krav i IMO och i EU. Att internationellt förbättra miljösäkerhetsarbetet är också nödvändigt ur ett konkurrensperspektiv. Om inte alla omfattas av samma regler blir konkurrenssituationen inte rimlig. Vi har sett alltför många exempel på vidriga arbetsförhållanden och undermåliga fartyg i de fall där fartyg i vinstgivande syfte går under s.k. bekvämlighetsflagg. EU har redan betytt mycket för arbetet med sjösäkerhet, men det har hittills tenderat att bli som en reaktion på större sjöfartsolyckor. Man måste istället jobba proaktivt. Det måste vara ett självklart arbetsområde för EU att verka för en mer miljösäker sjöfart. När EU utvidgades till att också omfatta Polen, Estland, Lettland och Litauen blev Östersjön ett innanhav helt omslutet av EU-länder samt Ryssland. Det betyder att EU borde kunna utnyttjas i betydligt större utsträckning än idag för att skydda miljön i Östersjön. Även förutsättningarna att använda EU för att få till stånd åtgärder via IMO har förbättrats tack vare utvidgningen. I och med att stora sjöfartsländer som Cypern och Malta blivit en del av EU finns numera nästan halva världsflottan inom unionen. Detta innebär också att EU har fått en mycket stark röst i IMO. Därför kan det vara mycket framgångsrikt för länderna runt Östersjön att först komma överens inom HELCOM (eller i den Östersjöregering som vi föreslår i kapitel 7.3.1) för att sedan föra upp frågan på EU-nivå. Om HELCOM är framgångsrika i EU kan EU sedan verka för att få igenom internationella bestämmelser i IMO. Sverige måste alltså vara pådrivande och arbeta för att EU i högre grad ska utnyttja de nya muskler utvidgningen gett oss. 2.4.2 Utnyttja marknadskrafterna Centerpartiet vill: • Att det i högre grad tas hjälp av marknadskrafterna för att driva fram den miljösäkra sjöfarten, genom exempelvis att det vid all offentlig upphandling ska ställas krav på miljösäkra sjötransporter. Centerpartiet tycker att det i högre grad ska tas hjälp av marknadskrafterna för att driva fram den miljösäkra sjöfarten. Detta betyder att det vid all offentlig upphandling ska ställas krav på miljösäkra sjötransporter. Vi kräver att exempelvis Försvaret vid inköp av bränsle, utnyttjar sin konsumentmakt och köper in bränsle som transporterats miljösäkert. Inom ramen för miljöledningssystemen ska det redan idag tas miljöhänsyn vid upphandling men alltför ofta prioriteras miljön bort i ett senare skede och hänsynen blir ytterst marginell. Vi anser att större vikt måste läggas på miljöaspekter vid offentlig upphandling och där är självklart transporterna en viktig del. Idag är det relativt lätt att få reda på ursprungsland och innehåll i produkter men däremellan finns ett stort informationsglapp. Konsumenten ges inte information om hur transporten av produkten gått till. Just vid transporter till sjöss kan det vara flera sjömils skillnad på miljöpåverkan. Det vore önskvärt om det fanns lättillgänglig information om hela kedjan av miljöpåverkan. Särskilt viktigt känns det att få reda på fakta om transporter av petroleumprodukter. Vi vill därför uppmuntra branschen att ta fram någon form av miljömärkning/-klassning som lätt kan ge kunden säker information om transporten. 25
  26. 26. 2.4.3 Förbättra miljösäkerheten till sjöss Centerpartiet vill: • Att det ställs högre krav på de fartyg som trafikerar Östersjön. Centerpartiet vill att det ställs högre krav på de fartyg som trafikerar Östersjön. Ett krav på dubbel botten och dubbelt skrov, även för äldre fartyg som transporterar miljöfarligt gods i Östersjön, ser vi som en självklarhet. Vi tycker också att alla oljetankers som trafikerar Östersjön under vintertid bör använda isklassförstärkt tanktonnage. För samtliga fartyg måste gälla höga krav på kontinuerlig tillsyn och ett bra underhåll. För att stärka kunskaperna kring miljöfrågorna vill vi även se krav på miljökompetens hos fartygens personal, en typ av Östersjökörkort. Krav på färdskrivare är också nödvändigt eftersom myndigheter etc. då kan se om ett fartyg otillåtet passerat ett marint reservat eller befunnit sig i ett område där det skett ett oljeutsläpp. För att än mer stärka skyddet av Östersjön tycker Centerpartiet att följande förslag bör läggas fram till IMO: Ett trafikövervakningssystem (VTS/VTMIS) i Östersjön. Bör även kombineras med obligatorisk lotsning av oljetankers och andra fartyg med miljöfarlig last som passerar känsliga områden. Fartyg som inte uppfyller gällande kvalitetskrav ska alltid ha obligatorisk lotsning. Rapporteringsskyldighet för samtliga lastfartyg som går in i Östersjön Farledsseparering vid trånga passager i Östersjön som Kadettrännan, Finska viken, Gotland och Bornholm. Fartyg med miljöfarlig last ska endast få trafikera vissa utvalda farleder, vilket innebär att de inte kommer att trafikera känsliga marina områden. Dessutom undviker man att särskilt stora tankfartyg blir påseglade av mindre och snabbare fartyg. Restriktioner för trafik inom marina reservat. Krav på att ett fartyg med miljöfarlig last inte skall få lämna hamn om väderleken kan utgöra en risk. För att dessa krav ska kunna genomdrivas krävs det att den svenska regeringen bedriver påtryckningar i både EU och IMO. 2.5 Järnväg Centerpartiet vill: • Att den långväga godstrafiken i större utsträckning än idag bör föras över från väg till järnväg. Järnvägstrafiken har sin givna plats i transportsystemet, främst ur miljö- och trafiksäkerhetssynpunkt men också för att minska belastningen på vägnätet. När nu både regionala och interregionala snabbtåg kommit i trafik på allt flera håll, vidgas möjligheterna till arbetspendling och större arbetsmarknader. Samtidigt har tåget kommit att bli ett bra alternativ till flyget på längre sträckor och utan tidsförluster. 26
  27. 27. Den långväga godstrafiken bör i större utsträckning än idag föras över från väg till järnväg, där så är möjligt. Betoningen på "där så är möjligt" är viktig p.g.a. att det i alla delar av landet idag inte är möjligt att flytta gods från väg till järnväg. Detta kräver fortsatt arbete med att förbättra möjligheterna för kombitrafik. 2.5.1 En miljövänligare järnväg Centerpartiet vill: • Att det vid igångsättandet av nya järnvägsprojekt tas stor hänsyn till miljön. • Att underhållet av järnvägen sker med hänsyn till miljön. Vid igångsättandet av nya järnvägsprojekt, liksom vid andra exploateringsprojekt, är det viktigt att stor hänsyn till miljön tas. Alternativa dragningar och trafikslag måste undersökas, i syfte att minimera miljöpåverkan. Även underhållet av järnvägen måste ske med hänsyn till miljön och gällande lagstiftning. Tåget har kapacitet att transportera mycket per energienhet. Detta gör det inte mindre angeläget att transporterna sker med förnyelsebar energi. Tillgången till förnyelsebar el är avgörande för att minska järnvägstrafikens miljöpåverkan och det är därför viktigt att transportnäringen efterfrågar förnyelsebar el. På sikt kommer systemet för elcertifikat och andra beslut som Centerpartiet varit en del av att leda till en större andel förnyelsebar energi och därmed kommer även järnvägstrafiken att miljöanpassas ytterligare. 2.5.2 Internationellt samarbete Centerpartiet vill: • Ha en ökad samordning av de nationella järnvägssystemen inom EU och med angränsande länder, vilket skulle bidra till färre transporter på väg och med flyg. En ökad samordning av de nationella järnvägssystemen inom EU och med angränsande länder är viktigt för att på ett bättre sätt kunna utnyttja järnvägen. Idag måste tåg ofta stoppas vid gränserna för byte av lok och förare samt för tekniska kontroller. Olika elsystem och spårvidder ställer också till problem. Detta kostar både pengar och tid och bidrar till förseningar och i förlängningen till ökande väg- och flygtransporter. Centerpartiet anser att Sverige ska verka för ett gemensamt europeiskt järnvägssystem där operatörer med olika nationell hemvist ges samma tillgång till järnvägsinfrastrukturen. Bättre standardisering och marknadsöppnande är ett sätt att bättre dra nytta av de järnvägsinvesteringar som både gjorts och ska göras. För att ytterligare underlätta smidighet och säkerhet bör den internationella tågtrafiken införa ett gemensamt språk. Förslagsvis kan detta språk vara engelska, liksom inom luftfarten. 2.6 Luftfart Flyget spelar en viktig roll på de långa avstånden i transportsystemet. Samtidigt som detta faktum måste erkännas är det viktigt att inte blunda för flygets negativa miljöpåverkan. Möjligheterna att ta sig mellan alla delar av landet till våra flygplatser med internationell trafik och inrikestrafik är dock oerhört viktiga för såväl näringsliv, den offentliga sektorn som privatpersoner. 27
  28. 28. 2.6.1 Internalisering av luftfartens kostnader Centerpartiet vill: • Att flygtrafiken ska betala sina egna miljökostnader i större utsträckning än idag. • Att arbetet med miljökostnader för flyget sker i ett internationellt samarbete. • Slopa Vänsterkartellens flygskatt eftersom den genom sin utformning har en oväsentlig miljöstyrande effekt. Att flygtrafiken, liksom andra trafikslag, måste betala sina egna kostnader i större utsträckning än idag är ett krav Centerpartiet ställer på framtidens transportsystem. Flygtrafiken orsakar samhället kostnader i form av påverkan på klimatet, buller, luftföroreningar och en höjd katastrofberedskap/sjukvårdskostnader. Luftfarten har även stor påverkan på fågellivet under vissa perioder och i vissa områden. Detta måste beaktas i val av flygrutter och exploateringsplaner. Det är viktigt att arbetet med skatter för flyget sker i ett internationellt samarbete, eftersom flygbolagen annars kan välja att fylla på bränsle i det land som har förmånligast skatter. Vänsterkartellens nypåfunna variant av flygskatten ska därför slopas eftersom den genom sin utformning har en oväsentlig miljöstyrande effekt, istället bör det tas fram en flygskatt som är miljögynnande och internationellt gångbar. Att transportsektorn innefattas i EU:s system för utsläppsrätter av koldioxid är ett viktigt steg för att gå mot en internalisering av luftfartens kostnader. Regeringen har, tillsammans med dess samarbetspartier, utifrån en miljöorienterad motivering, beslutat att införa en flygskatt. Centerpartiet säger nej till denna skatt eftersom den genom sin utformning har en oväsentlig miljöstyrande effekt. Det enda flygskatten medför är en försämrad kollektivtrafik, genom att den riskerar att orsaka nedläggning av flyglinjer med svagt reseunderlag. Därigenom försämras näringslivets förutsättningar och privatpersoners resmöjligheter i många delar av landet. 2.7 Kombitrafik Centerpartiet vill: • Främja kombitrafikens utveckling genom att ett utökat samarbete med berörda parter, nationella och internationella, initieras. • Att ett nät av större kombitrafik-terminaler bildas, i Sverige och i resten av EU. • Införa standardiserade lösningar på EU-nivå som skulle underlätta ökad kombitrafik. Kombitrafik innebär en kombination av olika transportslag, exempelvis flyg, lastbil och båt, och är ett optimalt utnyttjande av olika transportslag. Lastbil är bra på korta sträckor och där det inte finns tillgång till spår. Tåg är ett bra alternativ på längre sträckor. Att frakta gods med kombitrafik ligger helt i linje med omställningsarbetet till ett grönt transportsystem. De långa avstånden i vårt land, med industrier spridda överallt, gör att Sverige är som gjort för kombitrafik. Transporter till och från Europa kan ske effektivt med 28
  29. 29. kombitrafik, inte minst då järnvägsspår har byggts ut i delar av landet. Framtida järnvägsinvesteringar kommer troligtvis att medföra att kombitransporterna kommer att gå ännu snabbare samtidigt som trafikstockningar i Europa blir alltmer påtagliga. Förutom att kombitrafik är bra ur miljösynpunkt, kan det ur ett ekonomiskt perspektiv också vara ett intressant transportalternativ, särskilt när det gäller större godsvolymer och längre transportsträckor. Trots kombitrafikens stora potential sker de flesta transporter med lastbil, vilket innebär ökad trängsel och sämre miljö. Förutsättningar måste alltså skapas för att göra järnvägs- och sjötransporter mer konkurrenskraftiga i förhållande till vägtransporter. Detta skulle göra att järnväg och kombitrafik blir mer attraktiva som transportalternativ. Företagens krav på optimal logistikplanering gör dock att kombitrafik idag inte alltid ses som tillräckligt pålitlig och snabb. Tid är pengar. Försenade leveranser resulterar många gånger i dyra böter för företagen. Det som talar mot kombitrafik är bl.a. att omlastningar mellan olika transportslag förlänger transporttiden. För att få lönsamhet i kombitrafiken och för att den ska bli mer konkurrenskraftig, måste tiden begränsas och kostnader pressas för lyft och rangering. Pålitligheten är en avgörande faktor. En annan avgörande faktor är att avståndet till kombiterminalen inte får vara för stort. Centerpartiet ser en framtid där ett nät av större terminaler bildas, i Sverige och i resten av EU. Även standardiserade lösningar på EU-nivå skulle underlätta möjligheterna för en framtid med en ökad kombitrafik. Det gäller att klara hela kedjan av transporter, oavsett vilket transportslag som används. Arbetet med att underlätta kombitrafik måste alltså intensifieras. För att främja kombitrafikens utveckling och företagens logistikplanering måste ett utökat samarbete med berörda parter, nationella och internationella, initieras. 29
  30. 30. 3. Grön Klimatpolitik. Centerpartiet vill: • Klimatfrågan är en av de viktigaste samhällsfrågorna och vi måste agera för att hejda klimatförändringarna men också möta effekterna som vi oundvikligen kommer att drabbas av. Klimatfrågan är en avgörande framtidsfråga för livet på jorden. Att stoppa utsläppen av växthusgaser är en enorm global utmaning. Klimatförändringar sker trögt och effekterna av de utsläpp som redan skett har bara till viss del börjat märkas. Med ett förändrat klimat ska vi inte bara räkna med vattenhöjningar, temperaturhöjningar och extremare väder, med dessa förändringar följer även nya spridningsvägar för sjukdomar, förändrade odlingsgränser och brist på färskvatten. De länder och områden som kommer att drabbas hårdast av klimatförändringarna är utvecklingsländerna, där många ekosystem redan är hårt ansträngda och där det dessutom finns en stor bräcklighet i de ekonomiska systemen. Det är vårt ansvar att ta klimatfrågan på allvar och agera med alla tillgängliga medel för att motverka klimatförändringar. Nya forskarrön menar att växthuseffekten går fortare än vad som förut har antagits, samtidigt ser vi idag inte den minskningen av växthusgaser som skulle behövas snarare blir vi allt mer varse om klimatproblemets komplexitet. Nu krävs det snabbare och effektivare politiska beslut och insatser världen över. Sverige ska vara ett föregångsland och ett föredöme i EU:s klimatarbete. Därför satsar vi ännu mer på att förverkliga Sveriges miljömål om halverade utsläpp av växthusgaser till år 2050. Vår vision är att Sverige ska vara ett föregångsland i omställningen mot ett miljömässigt hållbart samhälle. Men politiken har precis som nationsgränser sina begränsningar. Bara politiska beslut, oavsett om de handlar om lagstiftning eller stimulanser, kan aldrig helt ersätta det personliga ansvaret. Däremot har politiska beslut en avgörande roll för att människors miljövänliga beteende ska uppmuntras, inte försvåras. Centerpartiet vill uppmuntra och ta tillvara all den kunskap och engagemang som finns i samhället för att minska klimatförändringarna. 3.1 Klimatmål Centerpartiet vill: • Sänk utsläppen av växthusgaser med 30 % till år 2020 (jämfört med 1990års nivå) och komplettera med ett temperaturmål om en maximal global uppvärmning med 2°C. Vi tycker att det är hög tid för att sätta upp realistiska mål som hänger samman med EU:s klimatmål för perioden efter 2010. Det finns riksdagsbeslut på att vi ska halvera utsläppen till 2050 (jämfört med 1990-års nivå). Ska vi nå dit så gäller det att vi sätter fart och också sätter upp delmål längs vägen. EU:s miljöministrar har enats om att industriländerna bör minska sina utsläpp med 15–30 procent senast 2020 (och med 60–80 procent senast 2050). Vi kan inte gömma oss bakom detta resonemang utan vi måste även göra insatser på hemmaplan. Samtidigt får vi inte riskera välfärden, därför måste utsläppsminskningarna göras där de är mest kostnadseffektiva. Centerpartiet menar att det är möjligt med ett svenskt klimatmål på 30 procents minskning av utsläppen av växthusgaser till år 2020 samt att målet skall uppnås utan kompensation för upptag i kolsänkor eller med flexibla mekanismer. 30

×