1. Gröna korridorer -
Noder
Transportforum 11 januari 2012
Carina R Nilsson
2011-12-22
2. UtvÀrderingsmodell för centrala
och regionala kombiterminaler
âą Trafikverket har utsett ett antal
centrala kombiterminaler
(ârikskombiterminalerâ).
âą Jönköpings- och Ărebro-noden
har utretts Ă„t TRV av WSP
âą Inom uppdraget tog WSP fram en
kvantitativ utvÀrderingsmodell för
centrala terminaler.
⹠Denna kan Àven anvÀndas för
bedömning av potential för övriga
regionala/kommunala terminaler.
3. Bedömning av marknads- och driftsförutsÀttningar
Analys Planering
Om /var (pÄ makro-nivÄ) / för vad
⹠Analys av företag och godsvolymer i terminalens upptagningsomrÄde
⹠Terminalens tÀnkta lÀge i förhÄllande till större produktions- och konsumtionsomrÄde
⹠AvstÄnd och ledtid till:
⹠JÀrnvÀg i stomnÀt och utpekat nÀt
⹠Utpekat vÀgnÀt och stamvÀgnÀt
⹠Kapacitets- och trafikbedömning av aktuella strÄk i stomnÀtet.
⹠Möjligheter till:
⹠kringtjÀnster pÄ kombiterminalen
⹠Expansion av terminal och för kring-etablering av logistikverksamheter
⹠Godsflöden till/frÄn och förbi tÀnkt lÀge pÄ vÀg och jÀrnvÀg
⹠Typ av flöden/lastbÀrare som primÀrt ska hanteras. hanteras.
Typ av flöden/lastbÀrare som primÀrt ska
4. Containerflöden över kaj
⹠Tre hamnar stÄr för ca 80% av
landets containerflöden (1,4 MTEU)
över kaj
⹠Göteborg (>60 %)
âą Helsingborg ~11%
âą GĂ€vle (~7%)
⹠PÄ en övergripande nivÄ kan sÀgas
att containers gÄr i ett NO flöde in i
landet.
5. Trailertrafik â över kaj
⹠HÀlften av alla ca 2,5 milj trailers över
kaj Är 2010 gick via SkÄnehamnar:
âą Trelleborg (>600 000)
⹠Malmö (>200 000)
âą Helsingborg (>400 000)
âą DĂ€rtill knappt 450 000 via Gbg
=> Alla vid/nÀra kombiterminal
⹠NÄgot generaliserat gÄr i ett mer
nordligt flöde Àn containers
6. Trailers i kombitrafik
⹠Utöver den andel trailers som lyfts pÄ tÄg vid
kombiterminaler nÀra hamn tillkommer
internationella tĂ„gpendlar över Ăresundsbron.
⹠LÀttare att nÄ europeiska marknaden med
jÀrnvÀg/kombi Àn tidigare tack vare fler
internationella tÄgoperatörer.
7. KaraktÀristik för containers i kombitrafik
⹠Landtransporten utgör rel liten andel av hela transportkedjans ledtid
ï Transporttid frĂ„n hamn till slutdestination ej kritisk, tillförlitlighet
och leveransprecision viktigare.
⹠Kostnad för dragning frÄn
hamn viktigast â avgör
trafikslag
8. KaraktÀristik för trailers i kombitrafik
⹠Hela transportkedjans ledtid betydligt kortare Àn för overseas-containers
och kraven pÄ snabbhet Àr högre
âą Kombitrafik konkurrerar med
lastbilsdragning hela vÀgen m a p
bĂ„de tid och kostnad â avgör trafikslag.
⹠LastbÀraren (trailer) ~ 3 - 5 gÄnger
dyrare Àn motsvarande container-TEU
⹠Högre krav pÄ frekventa avgÄngar gör
att fler Àn ett stopp kan bli nödvÀndigt
för att fÄ ihop fler fulla tÄg
ï .KrĂ€ver tidseffektiva terminalstopp
9. Planering/utformning av kombiterminal
Analys Planering Planering
Om /var /var (pÄ makro-nivÄ)
Om (pÄ makro-nivÄ) / för vad / för vad Var (pÄ mikro-
nivÄ) / hur
⹠BestÀmning av exakt terminallokalisering (mikro-nivÄ) m h t:
⹠MarkförutsÀttningar (topografiska och geotekniska)
⹠FörutsÀttningar för vÀg- och jÀrnvÀgsanslutning till allmÀnna nÀtet.
⹠TillgÀngliga ytor för terminalverksamhet, spÄranlÀggning, och framtida
expansion
⹠TillgÄng till ev befintliga vÀxlar och spÄr.
⹠AvstÄnd till signal- och elförsörjning
ï har stor pĂ„verkan pĂ„ total byggkostnad för terminalen
⹠Detaljutformning av terminalomrÄde och spÄranlÀggning
⹠Underlagshandlingar och ev visualisering för samrÄd
10. Summering
âą Att ha bra marknads-/godsunderlag och infrastrukturella
förutsÀttningar Àr grundlÀggande
=> LÀget mycket viktigt för intÀktsmöjligheterna
⹠IntÀkten per lyft Àr relativt given, antalet lyft ger omsÀttningen jÀmte
terminalens kringtjÀnste-utbud. GÀller att ha underlag för mÄnga lyft.
⹠FÀrdigstÀllande av en fungerande kombiterminal handlar om nÄgra
tio-tals miljoner kronor och uppÄt beroende pÄ lokala
förutsÀttningar
=> LÀget mycket viktigt för nivÄn pÄ investeringen
⹠Viktigt att frÄn början utforma terminalen för rationell utbyggnad
⹠Terminallokalisering med goda möjligheter för kring-etablering av
logistikintensiva verksamheter viktig framgÄngsfaktor.
11. Exempel pÄ projekt inom Gröna Korridorer om intermodala
terminaler
ï§ Metod för kartlĂ€ggning av regionalt godsunderlag för intermodala
transporter, WSP
ï§ Kombiterminaler Hallsberg, VĂ€sterĂ„s mfl.
ï§ Intermodala terminalers interaktion i ett nĂ€tverk av hamnpendlar, TFK
ï§ KartlĂ€ggning och probleminventering avseende intermodala terminaler,
TFK
ï§ Utveckling av IT i kombitrafiken, underlĂ€tta övergĂ„ng bĂ„t-tĂ„g, Jernhusen
ï§ Horisontell omlastning-Gröna terminalen, KTH, Mariterm, TFK
12. Gröna korridoren Oslo-Göteborg-Rotterdam
ï§ Nordsjöprogrammet â beviljad ansökan â Sverige, Norge, Danmark,
Holland, England
ï§ Ăka kunskapen om godsflödena i korridoren och noderna
ï§ WP 4 The hubbs central role in the corridor
ï§ Ăka förstĂ„elsen för nodernas betydelse i korridoren och för logistiken och
stÀrka deras relationer för mer effektiva, sÀkra och miljövÀnliga transporter
ï§ Studier och jĂ€mförelser mellan noder för att hitta bĂ€sta lösningar â motivera
effektivisering och utveckling av noder