Cancerfondsrapporten2013diagnos: sarkomstatistikcancervård i sverigepreventionforskning
Det här är CancerfondenCancerfondens vision är att besegra cancer. Målet är att färre ska drabbas och fleröverleva. För at...
4 Cancerfondsrapporten 2013 Cancerfondsrapporten 2013 5Kapitel 5diagnos: sarkom110Sarkom är en mångfacetterad grupp tumörs...
6 Cancerfondsrapporten 2013 Cancerfondsrapporten 2013 7inledning inledningSverige har, i ett globalt perspektiv, längelega...
8 Cancerfondsrapporten 2013 Cancerfondsrapporten 2013 9StatistikNästan 58 000 cancerdiagnoser ställdes år 2011i Sverige. U...
10 Cancerfondsrapporten 2013 Cancerfondsrapporten 2013 11statistik statistikUnder de två senaste decennierna harantalet ca...
12 Cancerfondsrapporten 2013 Cancerfondsrapporten 2013 13statistikDRABBADE ORGANDe tio vanligaste cancersjukdomarna – män ...
14 Cancerfondsrapporten 2013 Cancerfondsrapporten 2013 15statistikstatistikprevalensen 417 675 personer. Siffranomfattar d...
16 Cancerfondsrapporten 2013 Cancerfondsrapporten 2013 17statistikstatistikvar drygt 60 år. Bröstcancer hos kvinnoryngre ä...
18 Cancerfondsrapporten 2013 Cancerfondsrapporten 2013 19statistikstatistikBasalcellscancer registreras sedan2004 i cancer...
20 Cancerfondsrapporten 2013 Cancerfondsrapporten 2013 21statistikstatistikHuvuddelen av minskningen stårmagsäcks­cancer f...
22 Cancerfondsrapporten 2013 Cancerfondsrapporten 2013 23statistik statistikNordenTre av de fem nordiska länderna, Dan­mar...
24 Cancerfondsrapporten 2013 Cancerfondsrapporten 2013 25statistikstatistikhar att få delta i preventionsprogram och fåtil...
26 Cancerfondsrapporten 2013 Cancerfondsrapporten 2013 27ForskningSvensk cancerforskning är framgångsrik och stårsig väl i...
28 Cancerfondsrapporten 2013 Cancerfondsrapporten 2013 29forskningforskningGenom cancerforskningen får vi en ökadförståels...
30 Cancerfondsrapporten 2013 Cancerfondsrapporten 2013 31Klinisk forskningDet råder sjudande aktivitet kring den kliniskaf...
32 Cancerfondsrapporten 2013 Cancerfondsrapporten 2013 33forskningforskningDen 2 februari 2012 släpptes ett press­meddelan...
34 Cancerfondsrapporten 2013 Cancerfondsrapporten 2013 35forskningforskningMedicinsk forsk-ning är en verk-samhet alla vin...
36 Cancerfondsrapporten 2013 Cancerfondsrapporten 2013 37Om läkemedels­företagen fort­sätter att minskasitt engagemangi Sv...
38 Cancerfondsrapporten 2013 Cancerfondsrapporten 2013 39Den springande punkten i det här samman­hanget är den pressade tj...
40 Cancerfondsrapporten 2013 Cancerfondsrapporten 2013 41forskningforskningDet stora samtalsämnet inom svensk forsk­ning u...
42 Cancerfondsrapporten 2013 Cancerfondsrapporten 2013 43Sverige befinner sig i ett avgörande läge närdet gäller forskning...
44 Cancerfondsrapporten 2013 Cancerfondsrapporten 2013 45bästa hälso- och sjukvården. Endast genomatt vara med och pröva u...
46 Cancerfondsrapporten 2013 Cancerfondsrapporten 2013 47forskningforskningCancerfonden anser:För att ge forskare bättre m...
48 Cancerfondsrapporten 2013 Cancerfondsrapporten 2013 49forskningforskningForskningenstopplistaHur står sig svensk cancer...
50 Cancerfondsrapporten 2013 Cancerfondsrapporten 2013 51forskningforskningAtt mäta cancerforskningens framgångaroch cance...
52 Cancerfondsrapporten 2013 Cancerfondsrapporten 2013 53rankningRankning av länderRankning av lärosätenLand		Antal citat	...
Cancerfondsrapporten2013
Cancerfondsrapporten2013
Cancerfondsrapporten2013
Cancerfondsrapporten2013
Cancerfondsrapporten2013
Cancerfondsrapporten2013
Cancerfondsrapporten2013
Cancerfondsrapporten2013
Cancerfondsrapporten2013
Cancerfondsrapporten2013
Cancerfondsrapporten2013
Cancerfondsrapporten2013
Cancerfondsrapporten2013
Cancerfondsrapporten2013
Cancerfondsrapporten2013
Cancerfondsrapporten2013
Cancerfondsrapporten2013
Cancerfondsrapporten2013
Cancerfondsrapporten2013
Cancerfondsrapporten2013
Cancerfondsrapporten2013
Cancerfondsrapporten2013
Cancerfondsrapporten2013
Cancerfondsrapporten2013
Cancerfondsrapporten2013
Cancerfondsrapporten2013
Cancerfondsrapporten2013
Cancerfondsrapporten2013
Cancerfondsrapporten2013
Cancerfondsrapporten2013
Cancerfondsrapporten2013
Cancerfondsrapporten2013
Cancerfondsrapporten2013
Cancerfondsrapporten2013
Cancerfondsrapporten2013
Cancerfondsrapporten2013
Cancerfondsrapporten2013
Cancerfondsrapporten2013
Cancerfondsrapporten2013
Cancerfondsrapporten2013
Upcoming SlideShare
Loading in...5
×

Cancerfondsrapporten2013

1,148

Published on

I år fokuserar vi bland annat på vikten av att ge fler patienter möjlighet att ingå i studier, och undersöker hur långt införandet av den nationella cancerstrategin har kommit. Genom att lyfta fram utmaningarna vill vi öka chanserna för alla som drabbas av cancer.

0 Comments
0 Likes
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

No Downloads
Views
Total Views
1,148
On Slideshare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
0
Actions
Shares
0
Downloads
3
Comments
0
Likes
0
Embeds 0
No embeds

No notes for slide

Cancerfondsrapporten2013

  1. 1. Cancerfondsrapporten2013diagnos: sarkomstatistikcancervård i sverigepreventionforskning
  2. 2. Det här är CancerfondenCancerfondens vision är att besegra cancer. Målet är att färre ska drabbas och fleröverleva. För att nå dit arbetar vi med forskningsfinansiering, opinionsbildning ochkunskapsspridning. Cancerfonden får inget statligt stöd utan är helt beroende avtestamenten och gåvor från privatpersoner och företag.ForskningsfinansieringCancerforskning är ett långsiktigt arbete. Många av de förbättringar vi ser i dag,så som effektivare diagnos- och behandlingsmetoder, är resultat av forskningsom inleddes för flera decennier sedan. För att våra barn och barnbarn ska få tadel av ytterligare framsteg måste vi som lever i dag se till att forskningen har deresurser som krävs för att nya genombrott ska kunna göras. Sedan Cancerfonden grundades 1951 har vi delat ut närmare 8 miljarder kronor,vilket gör oss till den enskilt största finansiären av svensk cancerforskning. Undersamma period har antalet som överlever cancer fördubblats.Opinionsbildning och kunskapsspridningVarje år får över 50 000 personer i Sverige cancer. För att ge dem bättre villkor– och öka deras chanser att överleva – väcker Cancerfonden opinion i viktigafrågor och sprider kunskap om cancer. Genom att peka på brister och föra framförbättrings­förslag vill vi påverka samhällsutvecklingen så att alla som drabbasav cancer får den bästa vården utifrån sina förutsättningar.Vi tänker besegra cancer. Vill du vara med?
  3. 3. 4 Cancerfondsrapporten 2013 Cancerfondsrapporten 2013 5Kapitel 5diagnos: sarkom110Sarkom är en mångfacetterad grupp tumörsjukdomari kroppens stödjevävnader. Dessa ovanliga diagnoserborde alltid behandlas av väl tränade team av specialis­ter, på ett fåtal kliniker i landet. Detta är ännu inte verklig-het för flera typer av sarkom.Vården ett lotteri för sarkompatienter.............................112Heterogen sjukdomsgrupp kräver specialisering........115Sarkomvården kan visa vägen...........................................120generalsekreterarensinledande ordStefan Bergh: Allt fler insjuknar i cancer. Ett sätt att brytatrenden är att öka ansträngningarna för att minimerarökningen, till exempel med förbud mot exponering avcigaretter. Men även med bästa möjliga preventions­arbete kommer människor att insjukna. Därför måstecancervården organiseras optimalt. Det innebär exem-pelvis att vissa cancerformer och ingrepp bör tas omhand av specialiserade team på ett fåtal kliniker. Prestigeoch revirtänkande måste ge vika för patientens bästa.06Kapitel 1statistik08Nästan 58 000 cancerdiagnoser ställdes 2011 i Sverige.De senaste 20 åren har antalet nya cancerfall ökat medi genom­­snitt 1,7 procent per år. Ökningen sedan 2010är hela 4 procent, vilket indikerar att ökningstaktenkan vara på väg att accelerera. Mest anmärkningsvärdär ökningen av hudcancer.Antalet fall av cancer ökar snabbt i Sverige..................10Cancerbördan växer i världen........................................... 22Cancerfonds-rapporten 2013Detta är den åttonde upplagan av Cancerfondsrapporten, en årligrapport som ges ut av Cancerfonden sedan 2006. I år fokuserar vibland annat på vikten av att ge fler patienter möjlighet att ingåi studier, och undersöker hur långt införandet av den nationellacancerstrategin har kommit. Genom att lyfta fram utmaningarnavill vi öka chanserna för alla som drabbas av cancer.Kapitel 3prevention62Tobaksrökning orsakar omkring 4 000 dödsfall i canceri Sverige, varje år. Ändå säger Sveriges regering nejtill kraftfulla åtgärder som skulle kunna hindra tobaks­industrin att nå nya, unga rökare. Alkohol orsakar ocksåtusentals cancerfall varje år. Ökad kunskap om sam­bandet skulle kunna minska cancerbördan i samhället.Reklamen som lockar nya rökare........................................64Kamp mot rökning kräver politiskt mod...........................68Alkohol bakom många cancerfall....................................... 74Kapitel 2forskning26Den kliniska forskningen i Sverige har problem. Allt färrepatienter får vara med i studier av nya läkemedel, ochläkare och annan vårdpersonal har svårt att hinna medatt forska. Det är dags för sjukhusen att ta klivet från vård-fabriker till kunskapsorganisationer.Några ord från forskningsnämndens ordförande.........28Klinisk forskning.......................................................................31Forskningens topplista..........................................................49Framtidens genombrott........................................................53Kapitel 4cancervård i sverige80Sex regionala cancercentrum har bildats i Sverige,och fått i uppgift att se till att cancervården blir mersamordnad, patientorienterad och kunskapsbaserad.Här ger vi en bild av hur långt de har kvar till målen.Vård i världsklass – men inte för alla.................................82Cancercentrum jobbar för bättre cancervård................86RCC-chefer hoppfulla inför utmaningen..........................88Samarbete med kliniker börjar etableras......................106innehållinnehåll
  4. 4. 6 Cancerfondsrapporten 2013 Cancerfondsrapporten 2013 7inledning inledningSverige har, i ett globalt perspektiv, längelegat långt fram inom cancervård, forsk­ning och förebyggande arbete – men det äringen ursäkt för att slå sig till ro. Särskiltinte med tanke på att den kliniska forsk­ningen under flera år varit på tillbakagångi Sverige och att den politiska viljan förett mer genomgripande preventionsarbeteverkar svag. Cancer är den vanligaste döds­orsaken för personer under 80 år.Alla kan inte vara bäst på alltInom de flesta verksamheter utvecklasspecialiteter. Det byggs upp struktureroch kompetens som är bäst på just sin delav en längre produktionskedja. Så är detockså inom sjukvården. Kirurgerna görsitt, onkologerna gör sitt, patologerna sitt,och så vidare. Men för en så komplex dia­gnosgrupp som cancer räcker inte dennagrova indelning till. De behandlingarsom behövs för vissa cancerdiagnoser ärså kunskapskrävande och speciella, att desom utför behandlingarna måste arbetakontinuerligt med dem för att kunnauppnå bästa tänkbara resultat.Det här är en av de viktigaste frågornasom svensk cancervård står inför. Systemetkallas nivåstrukturering. Detta något byrå-kratiska begrepp betyder på ren svenskaatt de resurser som krävs för behandlingav komplicerade och/eller ovanliga cancer-diagnoser ska koncentreras till ett fåtalkliniker. Här sätts principen om geografisknärhet till vården ur spel, till förmån förbättre förutsättningar för en framgångsrikbehandling.På några håll finns sedan länge enfungerande nivåstrukturering, men förvissa diagnoser och i vissa regioner återstårmycket att göra. Den nationella samver­kansgruppen för landets sex regionalacancercentrum, RCC, har inlett ett projekti syfte att utreda förutsättningarna förnivåstrukturering av tre diagnoser, blandannat en form av sarkom. Det är ett väl­kommet och nödvändigt initiativ. Tyvärrär vanans makt, prestige och regionaltrevirtänkande ibland i vägen för det som ärbäst för patienten.Organisationen med regionala cancer-centrum är nu inne på sitt andra år.Många sätter stort hopp till att de skabidra till att hålla hög kvalitet på densvenska cancervården och forskningen.I många delar är RCC på god väg.I Cancerfondsrapporten presenterar vi engenomgång av hur långt de har kommitoch vad som återstår att göra.Nya initiativ krävs mot rökning2012 blev ett händelserikt år när det gällerfrågan om rökning, åtminstone utanförSveriges gränser. Australien gjorde som för­sta land det som Sverige, EU och resten avvärlden borde gjort för länge sedan: infördeen lag om neutrala cigarettpaket med var­ningstext och avskräckande bilder, och utanlogotyp. Tobaksbolagen kan med andra ordinte använda förpackningarna som mark­nadsföringskanal. För rökarna försvinnerden personliga prestige det kan ligga i attförknippas med ett visst cigarettmärke.EU-kommissionen kunde, efter en dra­matisk mutskandal som tvingade hälso­kommissionären John Dalli att avgå, tillslut presentera ett förslag till nytt tobaks­produktdirektiv. EU vågar inte gå likalångt som den australiensiska regeringeni fråga om förpackningarna, utan nöjer sigmed ett krav på att 75 procent av förpack­ningen ska bestå av varnande text och bild.EU-kommissionen ger i förslaget dockmöjligheter för de enskilda medlemslän­derna att införa neutrala cigarettförpack­ningar, utan tillverkarens logotyp.Det är tyvärr inte särskilt troligt attSverige kommer att utnyttja den möjlig­heten. Tvärtom hör Sverige till de ländersom kraftfullt har argumenterat mot neu­trala förpackningar, även om regeringenglädjande nog under vintern preliminärthar ställt sig positiv till varningsbilder.Dags för en skarpare politikMen med tanke på de över 6 500 förtidadödsfall per år som rökningen orsakar, de30 miljarder kronor som rökningen årligenkostar samhället och att tusentals ungdo­mar varje år börjar röka, är det dags förregering och riksdag att skärpa tobakspoli­tiken. Cancerfonden ser tre fundament i ensådan politik: Neutrala förpackningar medvarningsbilder. Exponeringsförbud för cigaretteri butiker. Kontinuerliga skattehöjningar på tobakenligt WHO:s rekommendationer.Dessa tre åtgärder skulle tillsammans sparatusentals liv och minska det personligalidandet för ännu fler.Alkohol en glömd riskfaktorYtterligare en livsstilsfaktor som påverkarrisken för cancer är alkohol. Kunskapenom detta har varit relativt liten, mensenare års forskning visar på ett tydligtsamband mellan alkohol och cancer. Detkänns därför angeläget att föra upp fråganpå agendan. I årets rapport konstaterar viatt även ett måttligt bruk av alkohol ökarrisken för cancer.Detta är den åttonde upplagan avCancerfondsrapporten. Den behövs i detuthålliga arbetet med att skapa opinionkring cancerfrågan. Oavsett om du är be­slutsfattare, forskare, kliniskt verksam ellerarbetar inom media hoppas vi du får nyttaoch glädje av att läsa den.Stefan BerghKraftsamling krävsför att rädda fler livAntalet fall av cancer i Sverige ökar i allt snabbare takt.För vissa diagnoser, exempelvis hudcancer, ligger ökningenpå över 5 procent per år. Det är oroväckande siffror som under-stryker vikten av en offensiv satsning på forskning, utvecklingav sjukvården och ett effektivare preventionsarbete.Stefan BerghGeneralsekreterareCancerfondenSverige har, i ettglobalt perspek-tiv, länge legatlångt fram inomcancervård, forsk-ning och förebyg-gande arbete –men det är ingenursäkt för att slåsig till ro.Reklam förcigaretter är fort­farande tillåtet isvenska butiker.Exponerings­förbud är enväg att minskarökningen.
  5. 5. 8 Cancerfondsrapporten 2013 Cancerfondsrapporten 2013 9StatistikNästan 58 000 cancerdiagnoser ställdes år 2011i Sverige. Under de senaste 20 åren har antaletnya cancerfall ökat med i genomsnitt 1,7 procentper år. Ungefär lika många män som kvinnorfår cancer. De vanligaste cancerformerna ärprostatacancer och bröstcancer som tillsammansstår för en tredjedel av alla diagnoser. I världenär lungcancer den vanligaste cancerformen med1,6 miljoner fall per år.Antalet fall av cancer ökar snabbt i Sverige.........10Cancerbördan växer i världen...............................22
  6. 6. 10 Cancerfondsrapporten 2013 Cancerfondsrapporten 2013 11statistik statistikUnder de två senaste decennierna harantalet cancerfall ökat med i genomsnitt2 procent för män och 1,4 procent förkvinnor. Årets siffror indikerar att öknings­takten kan vara på väg att accelerera. Enstarkt bidragande orsak till den långsiktigaökningen av antalet cancerfall är att befolk­ningen blir allt äldre. Cancerrisken ökar be­tydligt i takt med stigande ålder. Men ävenom man räknar bort åldersfaktorn ökarantalet fall av cancer. Genom att justera siff­rorna med så kallad åldersstandardiseringfår man fram hur ökningen ser ut bortsettfrån att allt fler uppnår en hög ålder.Den genomsnittliga årliga, åldersstan­dardiserade ökningen de senaste 20 årenär 0,9 procent för män och 0,8 procent förkvinnor. Tittar man på genomsnittet för desenaste tio åren är ökningen 0,3 procent förmän och 1,1 procent för kvinnor. Här sesalltså tecken på en snabbare ökningstaktför kvinnor och en sjunkande ökningstaktbland män.Förklaringen till den höjda öknings­takten bland kvinnor tycks till störstadelen ligga i den närmast explosionsartadeutvecklingen av malignt melanom ochannan hudcancer, den ofarliga formenbasalcellscancer oräknad. Bland kvinnornaökade hudcancer, basalcellscancer exklude­rad, med 699 fall, motsvarande 20 procent,mellan 2010 och 2011. Även om man skavara försiktig med att dra några slutsatserbaserade på ökningar mellan enskilda årkan man konstatera att det är en anmärk­ningsvärd ökning. Den genomsnittligaåldersstandardiserade ökningen för kvin­nor de senaste tio åren är så hög som 5,2procent för malignt melanom och 7,3 förövrig hudcancer.Totalt sett får dock fler män än kvin­nor cancer, 52 procent av alla nya fall 2011drabbade män och 48 procent kvinnor.Risken att få en cancersjukdom före 65 årsålder är 14,1 procent för män och 16,3procent för kvinnor. Minst en av tre somlever i Sverige i dag kommer någon gångatt få en cancerdiagnos.Drabbar alla åldrarDe flesta, cirka 65 procent, av dem sominsjuknade var 65 år eller äldre. Mennästan fyra av tio cancerdiagnoser ställsalltså hos personer som fortfarande är iarbetsför ålder eller barn. Fler kvinnor änmän under 65 år får en cancersjukdom.Att medianåldern vid diagnos är lägre hoskvinnor beror på det stora antal cancerfallsom enbart drabbar kvinnor, det vill sägakvinnlig bröstcancer och gynekologiskcancer. Där är insjuknandeåldern lägre änvid den för män vanligaste cancerformen,prostatacancer.Även barn drabbas av cancer och 2011ställdes 388 cancerdiagnoser hos barn ochungdomar yngre än 20 år. De vanligastecancerformerna hos barn är hjärntumöreroch leukemier.Allt fler lever med cancerTack vare bättre diagnostik och effektivarebehandlingar ökar överlevnaden i cancer­sjukdom och fler människor lever somnågon gång har fått en cancerdiagnos.Totalprevalensen för cancer är ett måttpå det antal personer som någon gånghar fått en cancerdiagnos eller lever medsjukdomen.I Sverige ökar prevalensen för cancer­sjukdom kontinuerligt. 2010 var den totalaAntalet fallav cancer ökarsnabbt i SverigeÅr 2011 ställdes 57 726 cancerdiagnoser i Sverige. Det är enökning med över 4 procent, eller 2 384 fall, jämfört med åretinnan. Mest anmärkningsvärd är ökningen av hudcancer.Så mycket ökadehudcancer­-dia­g­nosernabland kvinnormellan 2010och 2011.20%Så många lever iSverige i dag somnågon gång harfått en cancer­diagnos.417 675Jan Frisk är en av de 100 000-tals personer somlever med en cancerdiagnos i Sverige. Här besö­ker han onkologen Jeffrey Yachnin.cancerstatistik i korthetSverigeAntal diagnostiserade fall 2011 57 726Insjuknade män per 100 000, 2011 655Insjuknade kvinnor per 100 000, 2011 525Antal levande personer 31/12 2010 diagnostiserade 2006-2010 (prevalens) 160 498Antal levande personer 31/12 2010 diagnostiserade 1958-2010 (totalprevalens) 417 675Beräknad relativ 5-årsöverlevnad för patienter diagnostiserade 2002-2007 67 %Beräknad relativ 10-årsöverlevnad för patienter diagnostiserade 1997-2007 58 %Antal dödsfall 2011 21 685
  7. 7. 12 Cancerfondsrapporten 2013 Cancerfondsrapporten 2013 13statistikDRABBADE ORGANDe tio vanligaste cancersjukdomarna – män 2011De tio vanligaste cancersjukdomarna – totalt 2011De tio vanligaste cancersjukdomarna – kvinnor 2011Sjukdom Antal fall Procent av nya fallProstatacancer 9 663 32,2Hudcancer (exklusive malignt melanom och basalcellscancer) 3 259 10,8Tjocktarmscancer 2 081 6,9Lungcancer (inklusive cancer i luftstrupe, bronker och lungsäck) 1 962 6,5Urinblåsecancer och cancer i övriga urinvägar 1 957 6,5Malignt melanom i huden 1 676 5,6Maligna lymfom 1 325 4,4Ändtarmscancer 1 158 3,9Njurcancer 689 2,3Hjärntumörer och cancer i övriga nervsystemet 665 2,2Sjukdomar Antal fall Procent av nya fallProstatacancer 9 663 16,7Bröstcancer 8 427 14,6Hudcancer (exklusive malignt melanom och basalcellscancer) 5 775 10,0Tjocktarmscancer 4 183 7,3Lungcancer (inklusive cancer i luftstrupe, bronker och lungsäck) 3 765 6,5Malignt melonom i huden 3 323 5,8Urinblåsecancer och cancer i övriga urinvägar 2 640 4,6Maligna lymfom 2 324 4,0Ändtarmscancer 1 979 3,4Livmoderkroppscancer 1 431 2,5Sjukdom Antal fall Procent av nya fallBröstcancer 8 382 30,3Hudcancer (exklusive malignt melanom och basalcellscancer) 2 516 9,1Tjocktarmscancer 2 102 7,6Lungcancer (inklusive cancer i luftstrupe, bronker och lungsäck) 1 803 6,5Malignt melanom i huden 1 647 5,9Livmoderkroppscancer 1 431 5,2Maligna lymfom 999 3,6Ändtarmscancer 821 2,9Hjärntumörer och cancer i övriga nervsystemet 684 2,5Urinblåsecancer och cancer i övriga urinvägar 683 2,5Tiotusentals canceroperationer genomförsvarje år i Sverige. Här förbereds en operationav en patient med sarkom.
  8. 8. 14 Cancerfondsrapporten 2013 Cancerfondsrapporten 2013 15statistikstatistikprevalensen 417 675 personer. Siffranomfattar de män och kvinnor som vidslutet av 2010 levde i Sverige och som fåtten cancerdiagnos någon gång sedan 1958.Detta är den senaste tillgängliga statistiken,men siffran är sannolikt högre i dag.Sjukdomsbördan växerBeräkningar från Statistiska centralbyrån,SCB, visar att det år 2030 kommer att fin­nas mer än två miljoner personer i Sverigesom är över 65 år. En åldrande befolkningkommer med största sannolikhet att inne­bära en större cancerprevalens och en ökadbelastning i hela vårdkedjan, från utred­ning och diagnostik till behandling ochrehabilitering. 2030 beräknas det i Sverigeleva 317 000 personer som har diagnosti­serats med cancersjukdom de senaste femåren, det vill säga nästan en fördubblingjämfört med i dag.De vanligaste cancerformernaProstatacancer är Sveriges vanligastecancerform och stod för en tredjedel av allacancerfall hos män år 2011, då 9 663 dia­gnoser ställdes. 70 procent av männen var65 år eller äldre vid diagnos. Sjukdomen ärovanlig hos män yngre än 50 år, endast 85fall. I Sverige lever i dag över 75 000 mänsom fått en prostatacancerdiagnos.Bröstcancer är den vanligaste cancer­sjukdomen hos kvinnor och utgjorde 30procent av all kvinnlig cancer år 2011, med8 382 fall. Medianålder vid insjuknandeinsjuknande och dödlighet insjuknande och dödlighetCancer i Sverige – män Cancer i Sverige – kvinnor05001 0001 5002 0002 5003 0003 5000–45–910–1415–1920–2425–2930–3435–3940–4445–4950–5455–5960–6465–6970–7475–7980–8485+05001 0001 5002 0002 5003 0003 5000–45–910–1415–1920–2425–2930–3435–3940–4445–4950–5455–5960–6465–6970–7475–7980–8485+DödlighetInsjuknandeAntalAntalÅlderDödlighetInsjuknande Ålder05001 0001 5002 0002 5003 0003 5000–45–910–1415–1920–2425–2930–3435–3940–4445–4950–5455–5960–6465–6970–7475–7980–8485+AntalDödlighetInsjuknande ÅlderInsjuknande (2011) och dödlighet (2011) per 100 000 invånare. Insjuknande (2011) och dödlighet (2011) per 100 000 invånare.fakta9 663 fall av prostata-cancer inträffade år 2011.Över 75 000 män som harfått diagnosen lever i dagi Sverige.risk att drabbasSannolikhet att få cancer före 75 års ålder, i procentStatistik 2011 Män KvinnorProstatacancer 12,8 Bröstcancer 0,1 11,1Hudcancer (exklusive malignt melanom och basalcellscancer) 2,3 1,6Tjocktarmscancer 2,3 2,1Lungcancer (inklusive cancer i lungsäck, luftstrupe och bronker) 2,5 2,4Malignt melanom i huden 2,2 2,2Urinblåsa och cancer i övriga urinvägar 2,1 0,7Ändtarmscancer 1,5 1,1Livmoderkroppscancer 1,7Hjärntumörer och cancer i övriga nervsystemet 1,0 1,0Alla cancerformer 31,6 28,7
  9. 9. 16 Cancerfondsrapporten 2013 Cancerfondsrapporten 2013 17statistikstatistikvar drygt 60 år. Bröstcancer hos kvinnoryngre än 30 år, 34 fall år 2011, är ungefärlika ovanligt som bröstcancer hos män, 45fall år 2011. Drygt 80 procent av de kvin­nor som får en bröstcancerdiagnos är i ellerhar passerat klimakteriet. I Sverige lever idag över 90 000 kvinnor som någon gånghar fått en bröstcancerdiagnos.Hudcancer, exklusive malignt melanom,är den näst vanligaste cancerformen hosbåde män och kvinnor, med 3 259 fall hosmän och 2 516 hos kvinnor. Skivepitelcanceri huden utgör cirka 95 procent av fallen. Detfinns ett starkt samband mellan skivepitel­cancer i huden och den totala ackumule­rade UV-strålningen under livet. Det är enförklaring till den höga medianåldern viddiagnos som år 2011 var cirka 80 år.Tjocktarmscancer var 2011 lika van­ligt hos kvinnor och män: 2 081 respektive2 102 fall. Cancerformen är den tredje van­ligaste hos respektive kön. Knappt hälftenav dem som insjuknade hade fyllt 75 år. Vidde ärftliga formerna av tjocktarmscancerär insjuknandeåldern betydligt lägre. I daglever nästan 30 000 personer som har ellerhar haft tjocktarmscancer.Lungcancer, inklusive cancer i luft­strupe, bronker och lungsäck, är den fjärdevanligaste cancersjukdomen hos mänrespektive kvinnor. År 2011 ställdes flerlungcancerdiagnoser hos män, 1 962, änhos kvinnor, 1 803. 2009 ställdes för förstagången fler diagnoser hos kvinnor.Medianåldern vid insjuknandet är cirka70 år för både män och kvinnor.faktaDrygt 90 000 kvinnor somlever i Sverige har någongång fått en bröstcancer­diagnos. 8 382 diagnoserställdes under 2011.allt fler insjuknar döDLIGHETEN SJUNKERInsjuknande i cancer i Sverige Dödlighet i cancer i SverigeKvinnorMän ÅrKvinnorMän År197119731975197719791981198319851987198919911993199519971999200120032005200720092011Antal0100200300400500600700197119731975197719791981198319851987198919911993199519971999200120032005200720092011Antal0100200300400500600700KvinnorMän ÅrAntal600700197119731975197719791981198319851987198919911993199519971999200120032005200720092011Antal0100200300400500600700Antal fall per 100 000 invånare. Antal döda per 100 000 invånare.Mer än var tredje person i Sverige får någon gång en cancerdiagnos.En av dem är Pia Edvall, läs mer om henne i kapitlet om sarkom.Minst så mångadrabbas avcancer någongång under sinlivstid.1 av 3
  10. 10. 18 Cancerfondsrapporten 2013 Cancerfondsrapporten 2013 19statistikstatistikBasalcellscancer registreras sedan2004 i cancerregistret men är inte inklude­rat i den ”vanliga” cancerstatistiken. 2011diagnostiserades 39 835 fall, ungefär likamånga hos män som hos kvinnor. Cancer­formen är en speciell typ av hudcancer somväxer mycket långsamt. Basalcellscancerhar vanligen inte förmåga att bilda dotter­tumörer eller orsaka död, men kan förstöravävnaden där den växer med stora, svår­läkta sår som följd. Tumörerna är vanligastförekommande på huvudet, speciellti ansikte och på öron.Trender bland cancerformernaDen årliga ökningen av antalet cancerfallde senaste 20 åren har varit 2,0 procent förmän och 1,4 procent för kvinnor.Ökningen förklaras till viss del av enökande medellivslängd, utökade screening­program och bättre diagnostiska metoder.Antalet cancerfall förväntas öka kontinu­erligt även nästa 20-årsperiod. Hudcancerhos både män och kvinnor, prostatacancerhos män och lungcancer hos kvinnorberäknas fortsätta stå för en stor del avincidensökningen.Flera cancerformer ökarHudcancer, malignt melanom ochövrig hudcancer, är den tumörgrupp somi särklass ökar mest. Den årliga ökningende senaste 20 åren har för kvinnor varit3,5 procent för malignt melanom och 5,2procent för övrig hudcancer. För männenär motsvarande siffra 3,6 respektive 3,8.Den stora ökningen antas bero på sol- ochsemestervanor då huden oskyddad utsättsför stark ultraviolett strålning. Basal­cellscancer inkluderas inte här, eftersomsjukdomen inte räknas in i den vanligacancerstatistiken.Lungcancer, inklusive cancer i luft­strupe, bronker och lungsäck, har hoskvinnor ökat med 2,9 procent årligen densenaste 20-årsperioden. Hos män ses enminskning med 0,5 procent under sammaperiod. Skillnaden mellan könen speglarde rökvanor som funnits i samhället desenaste 50–60 åren. Förr rökte långt flermän än kvinnor, i dag är det omvänt, flerkvinnor än män röker. Kvinnornas änd­rade rökvanor har inneburit att lungcancersedan några år tillbaka orsakar betydligtfler dödsfall hos kvinnor än vad bröstcan­cer gör.Prostatacancer, Sveriges vanligastecancerform, fortsätter att öka om än inågot långsammare takt än tidigare. Denårliga ökningen de två senaste decen­nierna var 2,1 procent i genomsnitt, för densenaste 10-årsperioden var den dock endast0,7 procent. Den kraftiga ökningen underslutet av 1990-talet och början av 2000-taletförklaras av den då ökade användningenav PSA-testning. Mellan åren 2004 och2008 sågs en minskning av antalet fall.Den trenden bröts året efter med en kraftigökning, för att i den senaste statistikenåterigen minska.Beräkningar från Socialstyrelsen visaratt en fortsatt ökning av antalet fall är attvänta under nästkommande 20-årsperiod,till stor del beroende på att antalet mänöver 67 år förväntas öka kraftigt.Bröstcancer, den vanligaste cancerfor­men hos kvinnor, har ökat med i genomsnitt1,4 procent de senaste 20 åren. Incidens­ökningen har dock planat ut något, vilketger en årlig ökning på 1,2 procent under desenaste tio åren. Män kan också få bröstcan­cer även om det är mycket ovanligt, cirka 40fall om året. Hos män ses en årlig minsk­ning med 2,3 procent det senaste decenniet.Tjocktarmscancer ökar hos bådemän och kvinnor även om ökningen varittydligast hos kvinnor de senaste 20 åren,med en årlig ökning på 1,0 procent. Hosmän var ökningen 0,7 procent. Ohälso­samma matvanor, låg fysisk aktivitet samtövervikt/fetma är livsstilsfaktorer som ärrelaterade till sjukdomsutvecklingen.Cancer i tonsill, gombåge ochmellansvalg är ovanligt, 182 fall hosmän och 62 hos kvinnor år 2011. De senas­te 20 åren har sjukdomen dock ökat med4,5 procent respektive 4,2 procent varjeår. Infektioner med humant papillom­virus anses vara bakomliggande orsak tillökningen.Vissa cancerformer minskarCancer i matstrupen, magsäckenoch tunntarmen är cancerformer somsammantaget har minskat hos både mänoch kvinnor.Den årliga minskningen under densenaste 20-årsperioden var 2,0 procentför män och 1,8 procent för kvinnor.lungcancer dödar flestAntal döda i cancer 2011Cancerform Män Kvinnor TotaltLungcancer 1 901 1 705 3 606Prostatacancer 2 375 0 2 375Tjocktarmscancer 894 997 1 891Bukspottkörtelcancer 791 789 1 580Bröstcancer 15 1 401 1 416Maligna lymfom (inklusive kronisk lymfatisk leukemi) 488 376 864Ändtarmscancer 440 318 758Urinblåsecancer och cancer i övriga urinvägar 522 236 758Magsäckscancer 395 268 663Levercancer 353 214 567Äggstockscancer 0 563 563Hjärntumörer och cancer i övriga nervsystemet 318 231 549Njurcancer 328 214 542Leukemi (exklusive kronisk lymfatisk leukemi) 268 242 510Malignt melanom i huden 284 202 486Multipelt myelom 233 204 437Matstrupscancer 302 115 417Livmoderkroppscancer 0 340 340Gallblåse- och gallvägscancer 100 224 324Läpp-, munhåle- och svalgcancer 193 115 308Skelett-, bindvävs- och muskelcancer 106 108 214Livmoderhalscancer 0 139 139Tunntarmscancer 58 57 115Sköldkörtelcancer 55 57 112Hudcancer (exklusive malignt melanom) 44 36 80Struphuvudcancer 37 10 47Övrig cancer 853 1 171 2 024Totalt 11 353 10 332 21 685faktaSedan några år tillbaka ärlungcancer den cancer­sjukdom som orsakarflest dödsfall bland kvin-nor. Antalet kvinnor somavlider av lungcancerhar ökat med 40 procentsedan år 2000.
  11. 11. 20 Cancerfondsrapporten 2013 Cancerfondsrapporten 2013 21statistikstatistikHuvuddelen av minskningen stårmagsäcks­cancer för. Trenden är tydligoch anses bland annat bero på förändradekostvanor. I dag äts mer färsk frukt ochgrönsaker än tidigare.Färre kroniska infektioner av bakterienHelicobacter pylori är en annan orsak tillminskningen.Cancer i lever, gallvägar samtbukspottkörtel är andra cancerfor­mer som minskar hos både män och kvin­nor. Den årliga minskningen de två senastedecennierna har varit 2,2 procent för mänoch 1,8 procent för kvinnor. Sannolikt spe­lar livsstilsfaktorer som ändrade alkohol­vanor och minskad rökning in, liksomfärre kroniska leverinflammationer.Läppcancer hos män har minskatmed hela 4,1 procent årligen de senaste20 åren. UV-strålning är en riskfaktor förläppcancer. Minskningen anses bero på attallt färre män har utomhusarbete samt attpiprökning nästan har upphört.Överlevnaden förbättrasÖverlevnaden i cancersjukdom har succes­sivt förbättrats, vilket har flera förklaringar.Nya och förbättrade diagnosmetoder samtpreventionssatsningar som screeningverk­samhet har lett till att fler cancerfall upp­täcks tidigt, då det finns större chans tillbot. Effektivare behandlingar är en annanfaktor som påverkar överlevnaden.Många människor lever i dag med encancersjukdom som är att betrakta somkronisk. Sista december 2010 levde somtidigare nämnts 417 675 personer i Sverigesom någon gång fått en cancerdiagnos.Många av dem botade, andra levde medkronisk sjukdom.Enligt den senaste statistiken från 2009är den relativa 5-årsöverlevnaden cirka67 procent, utslaget över alla cancersjukdo­mar. Jämfört med i början av 1970-talet, dåden var omkring 36 procent, har progno­sen för cancerpatienter förbättrats avsevärt.Även om överlevnaden i cancersjuk­dom fortsätter att förbättras så finns detfortfarande cancersjukdomar med mycketdålig prognos, till exempel bukspottkörtel­cancer och levercancer. Testikelcancer ochHodgkins lymfom är däremot exempel påcancersjukdomar där prognosen i regel ärmycket god.Vanligaste orsakentill död hos yngreCancer är dock, trots den förbättraderelativa överlevnaden, fortfarande denvanligaste dödsorsaken hos personer yngreän 80 år.Totalt sett är cancersjukdom den nästvanligaste orsaken till död i Sverige ochsvarar för 23 procent av dödsfallen hoskvinnor och för 27 procent av dödsfallenhos män.Lungcancer är den cancersjukdom somorsakar flest dödsfall totalt sett, drygt 3 600personer i Sverige dog av sjukdomen år2011. Sedan några år tillbaka är lungcan­cer den cancersjukdom som orsakar flestdödsfall bland kvinnor. Antalet kvinnorsom avlider av lungcancer har ökat med40 procent sedan år 2000. Lungcancer somdödsorsak hos män har varit relativt oför­ändrad de senaste tio åren, men fortfarandeär det fler män än kvinnor som avlider ilungcancersjukdom.Hos män är prostatacancer den cancer­sjukdom som orsakar flest dödsfall.Effektivare behandlingsmetoderär en av orsakerna till att överlev­naden ökar för cancerpatienter.De tio vanligastecancersjuk­domarna stod för75 procent avalla cancerfall.Så mycket harantalet kvinnorsom avlider avlungcancer ökatsedan år 2000.75%40%
  12. 12. 22 Cancerfondsrapporten 2013 Cancerfondsrapporten 2013 23statistik statistikNordenTre av de fem nordiska länderna, Dan­mark, Norge och Island, finns bland detio europeiska länder med flest cancerfallper 100 000 invånare, enligt den senasttillgängliga åldersstandardiserade beräk­ningen som baseras på siffror från 2008.Danmark är till och med det land i Europasom, enligt dessa siffror från WHO:savdelning European Network of CancerRegistries, har högst förekomst av cancer.Varje år ställs nästan 150 000 cancer­diagnoser sammantaget i de nordiskaländerna och drygt 60 000 personer döri cancersjukdom. I dag lever omkring enmiljon personer i Norden som har eller harhaft en cancersjukdom.När det gäller överlevnad vid cancersjuk­dom är skillnaderna mellan Sverige, Norgeoch Finland små, oftast någon eller någraprocent. Gapet till Danmark är däre­mot större, för vissa cancersjukdomar såstort som 10 procent eller mer. Den storaskillnaden förklaras delvis av att tobaks-och alkoholbruket är mycket mer utbretti Danmark, vilket gör att den allmännasjukligheten är högre där.EuropaEuropa är en världsdel med stora variatio­ner när det gäller livsstil samt utbyggnadav hälso- och sjukvårdssystemen. Dessavariationer spelar stor roll när det gällervilken möjlighet den enskilde medborgarenCancerbördanväxer i världenJämfört med många andra länder har cancerdrabbade iSverige en god överlevnad. År 2008 fick nästan 13 miljonermänniskor i världen cancer, och mer än sju miljoner dog. Ochsjukdomsbördan växer, år 2030 beräknas nästan dubbelt såmånga avlida i cancer globalt sett.faktaDe fyra vanligastecancerformerna:I Norden: Prostatacancer Bröstcancer Tjock- och ändtarmscancer LungcancerI EU: Prostatacancer Tjock- och ändtarmscancer Bröstcancer LungcancerI världen: Lungcancer Bröstcancer Tjock- och ändtarmscancer MagsäckscancerUppskattad dödlighet bland europeiska länder baserat på åldersstandardiserade siffror för 2008.EUCAN, WHO, 2013.Källor: Respektive lands cancerregisters webbplats. Antalen gäller för 2010, utom för Island där ett medeltal för åren 2006–2010 anges.Uppskattat insjuknande bland europeiska länder baserat på åldersstandardiserade siffror för 2008.EUCAN, WHO, 2013.Danmark har högst insjuknande i europaCancerfall per 100 000 invånareLand Antal per 100 000 Antal fall totalt1. Danmark 456,8 32 1892. Irland 448,7 19 4543. Belgien 427,1 59 2724. Norge 422,3 24 6005. Frankrike 419,8 332 7016. Tjeckien 417,2 53 9637. Luxemburg 415,3 2 4268. Island 402,0 1 3069. Nederländerna 401,9 81 79810. Tyskland 397,6 479 86119. Sverige 353,3 44 55121. Hela Europa 346,5 3 208 882vanliga diagnoser i nordenAntal nya fall år 2010Land Prostatacancer Bröstcancer Lungcancer Tjock-/ändtarmscancer Fall Dödsfall Fall Dödsfall Fall Dödsfall Fall DödsfallDanmark 4 060 1 210 5 081 1 261 4 438 3 806 4 363 1 964Finland 4 697 845 4 694 887 2 376 2 224 2 844 1 147Island 222 50 196 40 157 131 134 52Norge 4 210 1 043 2 852 675 2 826 2 167 3 872 1 589Sverige 9 697 2 398 7 959 1 401 3 697 3 579 6 084 2 556östländer har flest dödsfall i europaAntal döda i cancer per 100 000 invånareLand Antal per 100 000 Antal fall totalt1. Ungern 242,3 31 9472. Kroatien 209,2 13 0313. Serbien 207,1 24 3454. Danmark 206,1 15 7315. Polen 203,5 92 6426. Tjeckien 202,6 27 4627. Slovenien 200,9 5 6468. Slovakien 200,2 11 8029. Litauen 193,9 8 23610. Lettland 191,2 5 80322. Medelvärde hela Europa 174,2 1 715 24038. Sverige 153,6 22 139förklaringI EUCAN:s jämförelseingår 40 europeiska län-der. Antalet ”fall” räknashär något annorlunda äni det svenska cancer-registret där varje tumörutgör ett fall. Här räknasflera tumörer i sammaorgan som ett fall. I deeuropeiska siffrornaräknas heller inte skiv­epitelcancer i huden in.
  13. 13. 24 Cancerfondsrapporten 2013 Cancerfondsrapporten 2013 25statistikstatistikhar att få delta i preventionsprogram och fåtillgång till vård och behandling. Inom fleraEU-projekt arbetar man med att samla inuppgifter om insjuknande, behandlingar,behandlingsresultat och preventionsarbeteför att få ett bättre grepp om problemen ochi slutänden en bättre och rättvisare cancer­vård inom hela EU.I hela Europa inträffade över 3 miljonercancerfall år 2008, i de 27 EU-ländernaställdes cirka 2 457 600 cancerdiagnoser.Samma år beräknades 1 231 200 EU-med­borgare dö till följd av en cancersjukdom.Den vanligaste cancersjukdomen inomEU har tidigare varit bröstcancer hos kvin­nor, men beräkningar för år 2008 ändrarbilden. Prostatacancer och tjock- och änd­tarmscancer är vanligare än bröstcancer,skillnaderna i antal diagnostiserade fall ärdock inte så stor.VärldenI hela världen inträffade 12,7 miljonernya cancerfall 2008. Av dem diagnostise­rades 5,6 miljoner fall i industriländeroch 7,1 miljoner i utvecklingsländer.Enligt beräkningar kommer cancerfal­len stadigt att öka i världen och år 2030beräknas 21,4 miljoner människor få encancerdiagnos. Samma år beräknas 13,2miljoner dö i cancersjukdom.År 2008 orsakade cancersjukdom 7,6 mil­joner människors död vilket innebär attcancer som dödsorsak beräknas att nästanfördubblas på 20 år.Det finns flera olika anledningar till denstora beräknade ökningen av cancerfall ivärlden. Den främsta anses vara att befolk­ningsmängden och medellivslängden hosvärldens befolkning ökar. En annan viktiganledning är att cancerfallen i utvecklings­länderna kommer att öka i takt med attmänniskorna där anammar en mer väster­ländsk livsstil med rökning, ohälsosammamatvanor, låg fysisk aktivitet och ett annatreproduktionsmönster.de vanligaste cancerformernaDödlighet i världenInsjuknande i världenRangordningen baseras på den senast rapporterade statistiken (2008) från WHO, Globocan 2013.Bröstcancer [10,9 %]Lungcancer [12,7 %]Magsäckscancer [7,8 %]Prostatacancer [7,1 %]Tjock- och ändtarmscancer [9,8 %]Magsäckscancer [9,7 %]Lungcancer [18,2 %]Tjock- och ändtarmscancer [8,1 %]Bröstcancer [6,1 %]Övrig cancer [51,7 %]Övrig cancer [48,7 %]Levercancer [9,2 %]Bröstcancer [10,9 %]Lungcancer [12,7 %]Magsäckscancer [7,8 %]Prostatacancer [7,1 %]Tjock- och ändtarmscancer [9,8 %]Magsäckscancer [9,7 %]Lungcancer [18,2 %]Tjock- och ändtarmscancer [8,1 %]Bröstcancer [6,1 %]Övrig cancer [51,7 %]Övrig cancer [48,7 %]Levercancer [9,2 %]Cancerfonden sammanfattar:Globalt sett drabbas nästan 13 miljoner människor per år avcancer, och mer än sju miljoner dör. Insjuknandet i cancer ökarstadigt och år 2030 beräknas över 21 miljoner människor få encancerdiagnos. Antalet som dör i cancer kommer då att varanästan dubbelt så stort som i dag.Även i Sverige insjuknar allt fler i cancer – år 2011 inträffade nästan58 000 fall, vilket var 4 procent fler än året före. Samtidigt ökaröverlevnaden på grund av bättre behandling och tidigare upptäckt.Det innebär att allt fler lever allt längre med sjukdomen.Den ökade cancerbördan ställer stora krav på samhället.Utmaningarna måste mötas med bättre prevention, en effektiv,välorganiserad cancervård och ökade satsningar på högkvalitativcancerforskning.i korthetfaktaVilka cancerformer som ärvanligast varierar världenöver. Lungcancer ochbröstcancer är vanligaöverallt, medan mag-säckscancer är mycketvanligare globalt sett äni Sverige.faktaSå många fall inträffadeår 2008 i världen:Lungcancer......... 1 608 055Bröstcancer...........1 384 155Tjock och änd-tarmscancer.........1 235 108Magsäckscancer...988 602Prostatacancer...... 899 102 Så många dogår 2008 i världen:Lungcancer...........1 376 579Magsäckscancer....737 419Levercancer.............695 726Tjock- och änd-tarmscancer...........609 051Bröstcancer............458 503
  14. 14. 26 Cancerfondsrapporten 2013 Cancerfondsrapporten 2013 27ForskningSvensk cancerforskning är framgångsrik och stårsig väl i ett internationellt perspektiv. Men det finnsproblem: det tar alltför lång tid innan de land­vinningar som görs i labbet kommer patienternatill godo. Ungefär hälften av de forskningsprojektsom Cancerfonden finansierar är grundforskning,medan den kliniska forskningen står för en mindredel. Det återspeglar det faktum att alltför lite kliniskforskning pågår i Sverige. En orsak är att forskninginte prioriteras i svensk sjukvård. Det är hög tid attändra på det – för cancerpatienternas skull.Några ord från forskningsnämndens ordförande...28Klinisk forskning.........................................................31Forskningens topplista.............................................49Framtidens genombrott............................................53
  15. 15. 28 Cancerfondsrapporten 2013 Cancerfondsrapporten 2013 29forskningforskningGenom cancerforskningen får vi en ökadförståelse av orsakerna till cancer ochmekanismerna för utvecklingen av cancer.Detta hjälper oss att förebygga, upptäcka,diagnostisera och behandla cancer. Desenaste decenniernas forskning har varitmycket framgångsrik, och överlevnadenför i stort sett alla tumörsjukdomar harförbättrats. De nya målstyrda och effektivaläkemedlen har revolutionerat behandling­en vid vissa diagnoser. Stora landvinningarhar gjorts inom exempelvis radiologi ochkirurgi, vilket har lett till effektivare can­cerbehandling, ofta med mindre risk försvåra, negativa behandlingseffekter.Forskningen tappar markMen trots alla förbättringar inom vårdentvingas vi konstatera att gapet mellan vadvi vet om cancersjukdomarnas orsaker ochmekanismer, och vad vi faktiskt åstadkom­mer inom sjukvården, fortsätter att öka.Det finns många orsaker till detta. Enviktig orsak ligger i cancercellens natur. Demolekylära och cellulära förändringar somleder till cancerutveckling är kompliceradeoch extremt svåra att påverka, även om viförstår mekanismerna. Det är betydligtlättare att konstruera en smartphone eller attsätta en människa på månen än att rätta tillcancercellens felaktiga maskineri. Det finnsdock även andra, mer triviala orsaker till attgapet mellan kunskap och praktik ökar.Förutsättningen för att den ökadekunskapen om cancercellens mekanismerska kunna leda till bättre cancervård är enfungerande och obruten kunskapskedja,hela vägen från experimentell cancerforsk­ning till klinisk, patientnära forskning.Utan en framstående klinisk cancerforsk­ning samlas den ökade grundläggandekunskapen i en damm med endast smårännilar till patientvården i stället för attflöda in i kliniken.Förutsättningarna finnsMan skulle kunna tro att de kliniskacancerforskarna lever i ett Klondyke, därde nyvunna upptäckterna och den tek­niska revolutionen är rena guldet för denkliniska forskningen. Så är inte fallet.Den kliniska forskningen i Sverige tapparmark, och detta gäller även cancerforsk­ningen. Sjukvården pressar våra forskare,och sjukvårdsapparaten med sina ständigabesparingskrav suger musten ur dem.Dessvärre händer det att vi forskaresjälva gör en dålig situation sämre. Oftaskapas isolerade forskargrupper medförhållandevis låg ambition i stället för attbilda team med hög ambition och viktigafrågeställningar, där man tillgodogör sigden avancerade infrastruktur och denkompetens som finns tillgänglig vid destora medicinska lärosätena.Den kliniska forskarutbildningen skeri dag på undantag, där forskningstiden sysihop som ett lapptäcke av korta perioderKunskaperna om cancer växer – men sjukvården drar inte nyttaav dem fullt ut. Än är glappet mellan forskning och klinik för stort.Bengt Westermark,avgående ordförandei Cancerfondens forsk-ningsnämnd. Professori tumörbiologi vidUppsala universitet.av ”forskningsledighet” insprängda i detpraktiska sjukvårdsarbetet.Sverige har egentligen unika förutsätt­ningar att vara världsledande. Vi har enmodern sjukvård, tillgång till biobankeroch olika typer av register, högteknologiskbiomedicinsk infrastruktur av det moder­naste snittet och världsledande forskninginom exempelvis epidemiologi, genomikoch tumörbiologi.Brist på pengar är en delförklaring tillden kliniska forskningens kräftgång, menlångt ifrån hela orsaken. Genom regering­ens forsknings- och innovationspropositionkommer ytterligare medel dessutom attskjutas till.Tyvärr präglas inte alltid samarbetetmellan det landstingsstyrda ”Sjukvårds­sverige” och det statliga ”Forskningssve­rige” av ömsesidig förståelse och samar­betsvilja. Men målet – en bättre folkhälsa– borde vara gemensamt.En självklar del av vårdenSannolikt skulle situationen se mycketbättre ut om vi hade en gemensam hu­vudman för forskning och sjukvård. Omdetta i nuläget är en utopi av politiska skälmåste vi göra det bästa av situationen ocharbeta bort de kulturella och strukturellahinder som försvårar samarbetet. Forsk­ningen får inte fortsätta att betraktas somett intrång, utan måste utgöra en självklaroch integrerad del i sjukvården. Det gällerframför allt vid universitetssjukhusen, somstår för mer än 90 procent av den kliniskaforskningen.Forskningen måste få tillräckligt ut­rymme, och forskarna måste få ett tydligtforskningsuppdrag med höga mål ochresurser för att nå dessa. Breda konstella­tioner måste bildas med olika kompetenseri multidisciplinära forskningsteam. Vimåste lägga ned mer arbete på att rekry­tera forskningshungriga unga läkare och”coacha” dem i deras forskarkarriär.Ofta läser vi om att sjukvården tvekaratt införa nya cancerläkemedel på grundav de höga kostnaderna. Ett argument somofta framförs är att de endast har marginelleffekt på den genomsnittliga överlevnaden.Spridningen i behandlingseffekt kan dockvara stor. Det är bara genom klinisk forsk­ning som vi kan identifiera de grupper somsvarar bra på behandlingen.För att lösa frågan måste vi bilda enfungerande allians mellan läkemedelsindu­strin, universiteten och sjukvården. Sverigekan bli ett föregångsland då det gällerkunskapen om nya behandlingsmetoder.Förutsättningen finns, och vi måste tachansen. Det är helt enkelt vår skyldighetmot nutidens och framtidens patienter.Bengt WestermarkSjukvårdensuger mustenur forskarnaUtan en fram-stående kliniskcancerforskningsamlas den ökadegrundläggandekunskapen i endamm med en-dast små rännilartill patientvårdeni stället för attflöda in i kliniken.Klinisk forskning tar tid, både för patien­ter och sjukvårdspersonal. Jan Frisk,som ingår i en klinisk prövning, är positivtill de extra undersökningar som krävs.
  16. 16. 30 Cancerfondsrapporten 2013 Cancerfondsrapporten 2013 31Klinisk forskningDet råder sjudande aktivitet kring den kliniskaforskningen i Sverige. Men för att alla rapporter,projekt och initiativ ska leda någonstans krävsfokusering på två centrala problem: Att antaletkliniska läkemedelsprövningar sjunker kraftigti Sverige, och att klinisk forskning lever på undantagi det svenska sjukvårdssystemet. Lösningen handlar framför allt om tid. Delsmåste landstingen höja tempot i samarbetetmed industrin. Dels måste kliniska forskare fåschemautrymme och stöd av sina chefer.forskningEn liten andel av Sveriges cancerpatienter får vara med iläkemedelsstudier. Den kliniska prövningsenheten, KPE, vidRadiumhemmet, Karolinska Universitetssjukhuset i Solna,koordinerar dock en mängd kliniska studier, bland annat denom prostatacancer som Jan Frisk deltar i. Hans läkareJeffrey Yachnin är chef för KPE.
  17. 17. 32 Cancerfondsrapporten 2013 Cancerfondsrapporten 2013 33forskningforskningDen 2 februari 2012 släpptes ett press­meddelande som sände chockvågorgenom landet och utlöste en livlig debattom framtiden, bland politiker och aktörerinom universitetsvärlden och industrin.Det var den dagen som Astra Zenecaoffentliggjorde att styrelsen i Londonhade beslutat att avveckla forsknings­enheten i Södertälje.Räknar man in nedläggningen avforskningsenheten i Lund 2010 innebar detatt Astra Zeneca hade sagt upp 1 500 högtkvalificerade forskare inom loppet av baraett par år. De initiala konsekvenserna blevdels att några av Sveriges mest avanceradeprofessionella strukturer slogs i skärvor, delsatt hundratals välmeriterade forskare kasta­des ut i en oviss framtid. Konsekvenserna pålång sikt kan vi bara spekulera om.För den svenska självbilden innebar be­slutet en rejäl törn. Nedläggningen blev enbister påminnelse om att man inte kan levapå gamla meriter i rollen som FoU-nationoch i de debattartiklar som publicerades un­der våren fanns en ton av desperation. Inteminst sved Astra Zeneca-styrelsens beslut attutse Boston respektive Cambridge till sätenför den ”virtuella” forskningsgrupp manvalde att behålla. Kort sagt: det akademiskaoch industriella Sverige blev akterseglat.Färre får testa nya läkemedelSärskilt illavarslande blir Astra Zenecasstrukturomvandling mot bakgrund av detdiagram som Läkemedelsindustriförening­en, LIF, har hållit upp som varningsflaggai flera år – se rutan till höger. Enligt denFoU-enkät som organisationen skickar uttill sina medlemmar varje år framgår detatt antalet startade kliniska läkemedels­prövningar sjunker kraftigt.Eftersom vi lever i en globaliserad världkan det vara lätt att avfärda LIF:s diagramoch hävda att det inte spelar någon rollvar i världen kliniska läkemedelsprövningaräger rum. Men det stämmer inte. I realite­ten gäller det att ha en stark relation medindustrin om man vill ha en sjukvård sombefinner sig vid forskningsfronten och tidigtinför nya läkemedel och metoder. En föredetta forskningsdirektör på LIF noterade:”Ska vi se det krasst så klarar sig de globalaläkemedelsföretagen utan Sverige, menfrågan är om Sverige klarar sig utan enforskande läkemedels­industri.”Detta är naturligtvis särskilt betydelsefulltnär det gäller en dödlig sjukdom som cancer,där nya mediciner bokstavligen kan förlängalivet. Och LIF:s statistik visar tydligt att alltfärre patienter i Sverige får ta del av nya,förbättrade läkemedel i ett tidigt skede.Sverige har unika fördelarVad är då anledningen till den nedåtgå­ende trenden – varför förlägger industrinallt färre kliniska läkemedelsprövningari Sverige? Industriföreträdare vill sällandiskutera enskilda fall men vid generellaÄr industrin på vägatt överge Sverige?Med sin välordnade, moderna sjukvård och sin berömda regis-terkultur har Sverige gott renommé inom läkemedelsindustrin.Trots detta tycks industrin vända Sverige ryggen – något somkan få allvarliga konsekvenser för landets cancerpatienter.faktaKlinisk forskning ärpatientnära forsk-ning som förutsättersjukvårdens strukturoch resurser. Studier avläkemedel brukar kallaskliniska prövningar.LIF är branschorgani-sationen för forskandeläkemedelsföretagverksamma i Sverige.Förkortningen står förLäkemedelsindustri­föreningens Service AB.0Antal2004501001502002503002005 2006 2007 2008 2009 2010 2011allt färre studierAntal startade kliniska läkemedelsprövningar i SverigeLäkemedelsföretagensbranschorganisation,LIF, skickar varje år ut enenkät till sina medlems-företag. Bland annatkartläggs hur mångakliniska läkemedelspröv-ningar som genomförsi Sverige. De senaste re-sultaten visar att antaletstartade prövningar harsjunkit med hela 48 pro­cent mellan åren 2004och 2011. Det innebär attnästan 500 färre klinikeroch vårdcentraler nudeltar i kliniska läkeme-delsprövningar.Antalet patienter somfår tillgång till nyabehandlingsmetoder pådetta sätt har minskatfrån över 8 200 år 2004till omkring 3 200patienter år 2011.Källa: LIF:s FoU-enkät2011 – Rapport 2012:1diskussioner brukar de tala om ”brist påutrymme” och en ”tröghet i systemet”.Att Sverige skulle ha blivit orimligt dyrtjämfört med låglöneländer som Ukrainaeller Kina framförs ofta som en förklaring,men kostnadsläget i ett land är knappastden avgörande beslutsfaktorn när manväljer kliniska samarbetspartner.Det handlar inte heller om vikande när­varo eftersom branschen – Astra Zenecasnedläggningar till trots – har medicinskaavdelningar och prövningspersonal sommer än gärna arbetar i Sverige.Framför allt handlar det inte omointresse: Sverige har ett gott rykte inomläkemedelsbranschen eftersom vi är ettland med en lång rad unika fördelar.Nej, kärnan i problemet är faktorer somhör ihop med tid och tempo. Dels handlardet om svårigheterna för personalen inomsjukvården att avsätta tid för forskning –något vi återkommer till i nästa avsnitt.Dels handlar det om hur snabbt patienterkan inkluderas i kliniska läkemedelspröv­ningar – något som är kopplat till det sominom branschen kallas feasability, genom­förbarhet.Det svenska sjukvårdssystemet är heltenkelt dåligt förberett för det höga temposom krävs när en klinisk läkemedelspröv­ning ska sättas i gång. I dag måste före­tag som jobbar i Sverige kontakta varjeenskild vårdgivare som därefter måste letalämpliga försökspersoner i sina patient­journaler.Om inte Sverige utvecklar ett systemför att snabba på denna process kommerLIF:s kurva sannolikt att fortsätta dala.Så mycket färreläkemedelspröv-ningar startadei Sverige 2011jämfört med2004. Undersamma periodminskade antaletpatienter somdeltar i kliniskastudier från över8 200 till omkring3 200.48%
  18. 18. 34 Cancerfondsrapporten 2013 Cancerfondsrapporten 2013 35forskningforskningMedicinsk forsk-ning är en verk-samhet alla vinnerpå: samhället ge-nom bättre hälsai befolkningen,vården genommer effektivtutnyttjande avresurser och enökad medicinskkunskapsnivå,industrin genomåterbäring avFoU-investeringar,akademin genommer resurser ochatt fler relevantahypoteser kanställas.Delegationen för sam-verkan inom den kliniskaforskningen 2008Sverige har kvalificerad sjukvårdspersonal, vilket borde varaen fördel när läkemedels­företagen väljer land att förläggasina studier till. Här Kalle Ekdahl, provtagningskoordinatorpå Kliniska prövningsenheten KPE, på Radiumhemmet vidKarolinska Universitetssjukhuset, Solna. Sverige som klinisk forskningsnationStyrkorSvagheterFörnämlig medicinsk grundforskningVälfungerande samhälle (high trust/low corruption)Kompetenta myndigheter, till exempel LäkemedelsverketKvalificerad sjukvårdspersonal (stor it-vana, noggrann när det gäller studieprotokollen)PersonnummersystemGod tillgång till registerdataPatienter är välutbildade och välvilligt inställda till att delta i studierLitet befolkningsunderlagNågot högre kostnaderSplittrad nationell struktur med 21 autonoma landsting/regionerLångsamma beslutskedjor inom landstingenProblem för kliniska forskare att avsätta tidNågon enskild patentlösning existerarknappast – men flera möjligheter finns attutforska. Exempelvis skulle preliminärtsamtycke till att delta i framtida studierkunna inhämtas från patienter, se faktarutapå nästa sida. Speciella patientstudiekoor­dinatorer vid landets sjukhus skulle ocksåkunna ha betydelse.Ett avgörande samarbeteAtt progressiv hälso- och sjukvård byg­ger på ett fungerande samarbete mellanvården, forskningen och industrin är ensanning som historien visat. Men mångastrukturella problem inom Sveriges kli­niska forskning gör att samarbetet kärvar.Låt oss därför göra ett tanke­experimentoch fundera på vad som riskerar att händaom man skulle avbryta det gemensammautvecklingssamarbetet helt och hållet: Vården hade fortgått, men med 2013 årsmetoder. De sjukdomar som inte går attbota i dag hade inte heller gått att bota imorgon. Universitetet hade fått ägna sig åt rengrundforskning inom det medicinskaområdet. Man hade byggt ett elfenbens­torn där akademikerna hade ägnat sigåt rent kunskapsutbyte utan praktiskatillämpningar. Läkemedelsindustrin hade ägnat sigåt produktion och marknadsföring avbefintliga produkter. Branschen hadesnabbt krympt till att endast omfattapriskrigande aktörer av den typ som vihittar inom generikabranschen.Att den kliniska forskningen respektivehälso- och sjukvården har stora problematt tampas med är väl känt. Men ävenläkemedelsbranschen genomgår stormigaomvandlingar och har av vissa analytikerdefinierats som en krisbransch – kanskeinte i dag, men inom ett par år.Fjärran är de sötebrödsdagar som råddeför 15 år sedan. I dag är det betydligt tuf­fare att ta en verksam molekyl hela vägenfrån provröret till apotekshyllan, och varje
  19. 19. 36 Cancerfondsrapporten 2013 Cancerfondsrapporten 2013 37Om läkemedels­företagen fort­sätter att minskasitt engagemangi Sverige är riskenstor att svenskacancerpatienterinte kan ta del avde senaste inno-vationerna.forskningforskningfärdig produkt ska bekosta utvecklingen avett antal misslyckade projekt. Kostnadernaför att ta fram nya läkemedel har stigitkraftigt: data från den europeiska bransch­organisationen EFPIA visar att kostnader­na för att ta fram ett preparat steg från138 miljoner USD år 1975 till svindlande1 318 miljoner USD 2006.Industrins problem är vårdensDenna utveckling har gjort att mångacancerläkemedel – inte minst för småpatientpopulationer – har blivit opropor­tionerligt dyra att forska fram. Detta hari sin tur bidragit till att priserna har skjutiti höjden och läkemedelskostnaderna harblivit en ständig huvudvärk för cancer­vårdens klinikchefer.Det är alltså en paradoxal situation därvägen framåt blir allt svårare att urskilja– trots att det vetenskapliga handlingsut­rymmet är större än någonsin. För can­cerpatienternas skull är det angeläget attsamarbetet stärks i trojkan sjukvård/uni­versitet/industri, trots att drivkrafterna ochkulturen är så olika hos de tre. Egentligenhandlar det snarare om tre gränssnitt somvart och ett har sina speciella utmaningar:vård/akademi, vård/industri och akademi/industri.Man kan invända att läkemedelsföre­tagen med sitt fokus på vinster, snarareän samhällsnytta, gott kan få sköta sinaegna problem. Men så länge den offentligasektorn inte producerar läkemedel så ärindustrins problem dessvärre problem ävenför hälso- och sjukvården.Om läkemedelsföretagen fortsätter attminska sitt engagemang i Sverige är riskenstor att svenska cancerpatienter inte kan tadel av de senaste innovationerna. Alltförsnart kommer problemen inte längre attvara hypotetiska – då kommer det atthandla om liv eller död för enskilda perso­ner. Sverige blir en andra rangens sjuk­vårdsnation som får ta del av läkekonstenssenaste verktyg ett par år efter pionjärerna.Vissa bedömare skulle säga att detta skerredan i dag. Och när svenska cancerpa­tienter och deras närstående googlar framinformation om nya läkemedel blir svaretfrån deras läkare: ”Jag beklagar, men det äringet som vi kan erbjuda här i vårt land förnärvarande... möjligen om några år.”Det informerade samtycketSå kan studier effektiviserasAtt förenkla processen med det informerade samtycket kan vara ett sätt blandmånga för att snabba på rekryteringsprocessen i samband med kliniska läkeme-delsprövningar. Här följer två aktuella initiativ: Ett pågående avhandlingsarbete vid Lunds universitet har titeln ”Informeratsamtycke – patientens syn på professionens information om kliniska pröv­ningar”. Med hjälp av bland annat fokusgrupper studeras hur informationen tillcancerpatienter bör vara utformad för att dessa ska kunna fatta ett tryggt ochrationellt beslut. I samband med en stor internationell bröstcancerstudie, OHERA, användesig de svenska deltagarna av ett förenklat förfarande för informerat samtycke.Eftersom det rörde sig om en uppföljningsstudie kunde detta nämligen skötas avforskningssjuksköterskor – något som visade sig mycket effektivt. I förhållandetill folkmängd var Sverige det land som inkluderade flest patienter i studien.I frysen finns värdefulltforskningsmaterial –prover från mängder avcancerpatienter.förklaringThe European Federa­tion of PharmaceuticalIndustries and Asso­ciations (EFPIA) är enbranschorganisationför läke­medelsindustrierverksamma i Europa.
  20. 20. 38 Cancerfondsrapporten 2013 Cancerfondsrapporten 2013 39Den springande punkten i det här samman­hanget är den pressade tjänstesituationen.För den kliniska forskaren räcker det alltsåinte med att bordet är dukat med beviljadeanslag, lämpligt patientmaterial och intres­serade samarbetspartners – så länge detinte finns tomma rutor i klinikens tjänst­göringstablå är det tvärstopp. Eller som enforskande läkare uttryckte det: ”Systemet ärmaxat, alla jobbar för fullt hela tiden – ochså kommer jag och vill ha tjänstledigt!”.Hur stort problemet är med kliniskaforskare som sitter fast i en rävsax när detgäller personalsituationen är inte kartlagti hårda siffror, men den som vill ha enverklighetsskildring kan ringa upp vilkenforskningsintresserad kliniker som helst.Personalpusslet kan lösasVissa enheter med framgångsrik forskninghar valt att lösa personalpusslet genom attplanera för fler tjänster än vad det finnspengar till i landstingsanslaget. Eftersomman vet att gruppens duktiga forskarekontinuerligt hämtar hem forskningsan­slag finns det oftast inga större hinder fördem att ta tjänstledigt.Metoden bygger på: en verksamhetschef som inser värdet avutveckling och forskning, samt anser attdet är en del av uppdraget på ett univer­sitetssjukhus en lokal kultur där det är accepterat,för att inte säga självklart, att personalavsätter tid för forskning stark forskningsverksamhet där mankan kalkylera att anslag flyter in konti­nuerligt och där man förstår att hand­skas med variation framförhållning avseende schemalägg­ning – gärna 4–6 månader.Det är svårt, för att inte säga omöjligt, attleta upp någon inom det svenska hälso- ochsjukvårdssystemet som öppet argumenterarmot klinisk forskning. Politiker, verk­samhetschefer och tjänstemän är rörandeöverens med vårdpersonal, akademiker ochindustri: Sveriges sjukvård bör präglas avnytänkande, modernisering och en myll­rande aktivitet i form av kliniska studier,läkemedelsprövningar och vårdforskning.Men att verkligheten ser annorlunda utär lätt att få bekräftat; det räcker med atttala mellan skål och vägg med vilken kli­nisk forskare som helst. I skildringar somklingar märkligt bekant från fall till fallbeskriver forskarna att det finns en utbreddbrist på förståelse, framför allt på lägrechefsnivåer, när det gäller de praktiska ochadministrativa förutsättningarna för forsk­ning. Den som vill forska får själv varadrivande när det gäller att pussla med tideroch göra så att arbetsschemat går ihop.Detta tvingar fram prioriteringar som i sintur skapar spänningar i vårdteamen – intebara mellan forskaren och verksamhets­ledningen, utan även mellan forskaren ochkollegerna.Många kliniska forskare väljer attbeskriva det som ett kulturellt problem,där attityden tycks vara ”Forska? Det fårdu göra på din fritid!”. Kliniska studierbetraktas som ”intrång” i vården och detskapas knappast några incitament förpersonalen att satsa på något så vanskligtsom forskning. Och varför ska man ägnatid åt något som är så svårt, arbetsamt ochnyckfullt som forskning när det inte påett självklart sätt leder till högre lön ellerbättre tjänster? Vårdyrkena är slitsammasom de är, och det krävs både energi ochmod för att lyckas i forskningens utma­nande tillvaro.Dragkampen mellan landstingsverk­samheten och den kliniska forskningenblir tydligast vid universitetssjukhusenmed sina dubbla huvudmannaskap. Här ärstrukturerna för att samordna vardagenssjukvård med klinisk forskning antingensvaga eller i värsta fall obefintliga. Lyck­ligtvis finns det gott om lysande undantagdär hängivna verksamhetschefer kämparför att klinisk forskning ska kunna vara enintegrerad del av verksamheten.Chefens planering avgörandeInom landstingen befinner sig den dagligasjukvården med dess produktionsmål i fo­kus. Detta med rätta, naturligtvis – vårdenav patienterna ska alltid ha högsta prioritet.Men för att forskningen effektivare skakunna sippra in i systemet kan det inled­ningsvis räcka med ganska små insatser: intresse och uppmuntran från verksam­hetsledningen – inte minst en klinikchefsom brinner för forskning och är bereddpå att kämpa för att ge den utrymme förståelse från kollegerna schematekniskt handlingsutrymme.Forskning får förlite plats i vårdenInom den svenska hälso- och sjukvården står vårdproduk-tionen i fokus. Klinisk forskning får oftast ske på marginaltid– eller inte alls. Men med intresserade chefer, kreativitet ochengagemang går det att få ihop forskning och sjukvård.forskningforskningSÅ Fungerar detPlanering för att ge plats för forskningexempelDet är inte ovanligt attkliniskt verksam personalhar finansiering, men intetid att forska.Här följer ett autentisktexempel: En klinisktverksam cancerläkarenågonstans i Sverigeerhåller pengar från fleraanslagsgivare (Cancer-fonden, Wallenbergstif-telsen med flera). När honansöker om 50 procentstjänstledighet för egenforskning är ledningenbara beredd att erbjudahenne cirka 30 procent.Orsaken är att ”luft” sak-nas i personalschemat– man har helt enkelt inteplanerat för en viss hand-lingsfrihet i situationersom denna. Situationengår in i ett dödläge. Fors-karen känner sig besvikenoch maktlös. Inlednings-vis överväger hon att geupp och lämna tillbaksforskningsanslagen. Efteratt ha kommit på bättretankar beslutar hon sig istället för att byta arbets-plats. I dag jobbar honpå en institution där honframgångsrikt kombi-nerar klinisk verksamhetmed egen forskning ochäven kan finansiera enbiomedicinsk analytikermed sina forsknings-pengar.Klinikens personalplanering omfattar åtta årstjänsterVårdproduktionen kräver sju årstjänsterBudgeten täcker bara lön för sju årstjänsterEn årstjänst är avsatt för forskningDen åttonde årstjänsten finansieras av forskningsanslagDragkampenmellanlandstings-verksamhetenoch den kliniskaforskningen blirtydligast viduniversitetssjuk-husen med derasdubbla huvud-mannaskap.
  21. 21. 40 Cancerfondsrapporten 2013 Cancerfondsrapporten 2013 41forskningforskningDet stora samtalsämnet inom svensk forsk­ning under det senaste halvåret har varitforskningspropositionen som överlämna­des den 11 oktober 2012. Den innehållerprioriteringar för perioden 2013–2016. Deflesta bedömare uppfattar propositionensom relativt offensiv – i ett läge då mångaeuropeiska länder håller igen.Under rubriken Livsvetenskap tar manupp ”ett samlat paket av åtgärder för attstärka Sveriges ställning inom detta om­råde”, vilket omfattar bland annat anslagtill SciLifeLab, antibiotikaforskning,åldrande och hälsa, läkemedelsutvecklingsamt vårdforskning. Initiativen är lovvärda,men beloppen som avsätts står knappast iproportion till den samhällspåverkan dessafrågor har. Två ytterligare områden är avsärskilt intresse för denna framställning:Nationellt stöd för samordningav kliniska studierMedel för att skapa ”ett system för nationellsamordning, rådgivning och stöd” till denkliniska forskningen är naturligtvis välkom­na. Dock är beloppen små i sammanhangetoch symbolvärdet överstiger vida den prak­tiska nyttan. Så länge man inte angriperproblemets kärna kan vi dessvärre endastvänta oss begränsade positiva effekter.Klinisk behandlingsforskningDetta anslag är ett svar på förslaget SvenskBehandlingsforskning, SBF, från Veten­skapsrådet och Vinnova. I Cancerfondsrap­porten 2012 underströk vi hur viktigt detär för den kliniska forskningens bredd attSBF förverkligas. Dessvärre är Kliniskbehandlingsforskning en halvmesyr jäm­fört med det ursprungliga förslaget. SBFföreslog att systemet fullt utbyggt skullefördela 500 miljoner kronor per år. Kliniskbehandlingsforskning kommer inte allsupp i de siffrorna (se grafik till höger).Cancerfonden anser att anslagen måstefortsätta att öka efter 2016 för att nå upptill de föreslagna beloppen.Välkommen satsning på ungaI forskningspropositionen föreslås även sär­skilda insatser för att främja framståendeyngre forskare. Det är mycket glädjandeur cancervårdens synvinkel. Om Sveri­ges unga begåvningar kan lockas till attsatsa på medicinsk forskning kommer detpatienterna till del i slutänden. Inte minstfinns det en fördel i att unga prekliniskaforskare blir kliniker; de kan på detta visbli nyckelspelare inom den translationellaforskningen som tar upptäckterna frånlaboratoriet till behandlingsrummet elleroperationssalen.Ett märkligt faktum är att propo­sitionen inte lyfter fram de regionalacancercentrumen, RCC, som en viktigforskningsmiljö för framtiden. Sverigebehöver fler plattformar och strukturerför nationellt samarbete och de sex RCChar en fantastisk potential för detta.Varför inte förse RCC med muskler iform av eget forskningsbidrag som start­kapital för att komma igång?Regeringen satsarmen det krävs merRätt fokus, rätt inställning, rätt insikter – men för lite pengar.Så skulle man kunna sammanfatta regeringens forsknings-proposition som offentliggjordes i höstas.förklaringSciLifeLab, Sciencefor Life Laboratory: ettvetenskapligt centrumför storskalig molekylär-biologisk forskning ochmetodutveckling somdrivs av Karolinska insti-tutet, Kungliga Tekniskahögskolan, Stockholmsuniversitet och Uppsalauniversitet.Svensk Behandlings­forskning , SBF: Veten-skapsrådets och Vin-novas förslag om en ny,självständig struktur förfinansiering av forskningsom fokuserar på hälso-och sjukvårdens behov;förslaget lades fram 2011på uppdrag av Närings-departementet.0MiljonerSEK2013204060802015 201620140MiljonerSEK2013204060802014 2015 2016AnslagRegeringens satsning på klinisk behandlingsforskning”Anslaget för forskningoch forskningsinformationtill Vetenskapsrådet böröka med totalt 75 miljonerkronor 2013–2016 för sats-ningar på klinisk behand-lingsforskning. Anslaget böröka med 20 miljoner kronor2013, med ytterligare 30miljoner kronor 2014 ochmed ytterligare 25 miljo-ner kronor 2015. Därmedberäknas anslagsnivån bli75 miljoner kronor 2016.”Forskning och innovation.Prop 2012/13:30, s 95.Ökade satsningar på forskning ombehandling är nödvändigt. Här förberedsLeif Åkerman inför cytostatikabehandling.Om Sveriges ungabegåvningar kanlockas till att satsapå medicinskforskning kommerdet patienterna tilldel i slutänden.
  22. 22. 42 Cancerfondsrapporten 2013 Cancerfondsrapporten 2013 43Sverige befinner sig i ett avgörande läge närdet gäller forskningspolitiken inom hälso-och sjukvårdsområdet. Samtidigt är detsvårt att skaffa sig någon verklig överblicki myllret av aktörer, trender, händelser, ini­tiativ och projekt. Är Sveriges framtid somklinisk forskningsnation egentligen ljuseller dyster? Beroende på vem man frågar,kommer svaren att vara väldigt olika.Vissa debattörer pekar på orosmolnensom tornar upp sig över Forsknings­sverige: Astra Zeneca lägger ned, dekliniska läkemedelsprövningarna minskaroch landstingen genomför ekonomiskaåtstramningar. Trots allt fagert tal omvikten av forskning och utveckling inomvården är det ingenting som tyder påatt det skulle bli lättare för den kliniskaforskningen att hitta handlingsutrymmeinom den hårt tyngda, produktionsinrik­tade hälso- och sjukvården.Andra debattörer menar snarare att enhoppfull sol har stigit upp. Just nu ge­nomförs en mängd satsningar som på etteller annat sätt stödjer klinisk forskning.Många av dem drivs av landets tyngstaaktörer inom forskning och innovation, tillexempel Vetenskapsrådet, Vinnova, Ingen­jörsvetenskapsakademin IVA samt SverigesKommuner och Landsting, i flera fall pådirekt uppdrag av regeringen. Dessutompresenterade, som sagt, Utbildningsdepar­tementet en relativt offensiv forskningspro­position – i ett läge där andra europeiskastater snarare håller igen på satsningarnainom forskning och utveckling.Visionerna kan bli verklighetCancerfonden ser klinisk forskning somett av fundamenten för en progressiv ochhögkvalitativ cancervård. Den medicinskautvecklingen går allt fortare och på den in­ternationella arenan skapas hela tiden nyabehandlingsmetoder som är mer effektivaoch skonsamma.Den svenska hälso- och sjukvården kaninte förhålla sig passiv utan måste fånga uppdessa nya möjligheter eller – ännu hellre –vara med och skapa dem. Den kvalitet somSveriges medborgare kräver av cancervårdenkan bara upprätthållas om forskning ochutveckling pågår parallellt och integreratmed den dagliga verksamheten. Tiden ärmogen för visioner av typen ”50 procent avpatienterna ska delta i någon form av kliniskstudie eller verksamhetsutveckling”.Forskning ger kvalitetDet finns ett starkt samband mellanklinisk forskning och vårdkvalitet. Däraktiviteten är stor inom klinisk forskningoch behandlingsutveckling finns också denFrån vårdfabriktill kunskaps­organisationUnder senare år har många initiativ tagits för att stärka denkliniska forskningen i Sverige. Forskningspropositionen lovarmiljoner till livsvetenskaperna. Men frågan kvarstår: är det till-räckligt för att genomföra några djupgående förändringar?forskningforskningFyra öppningar för klinisk forskningBakgrundStendahlrapportenÅr 2007 fick professor Olle Stendahl i uppdrag avregeringen att ta fram en åtgärdsplan för att stärkaden kliniska forskningen i Sverige. Delbetänkan-det ”Världsklass! – Åtgärdsplan för den kliniskaforskningen” publicerades 2008 och slutbetän-kandet ”Klinisk forskning – ett lyft för sjukvården”2009. Dessa var de viktigaste budskapen: Förbättra rekrytering och karriärvägar. Utveckla infrastrukturer – register, biobanker ochteknikplattformar. Utveckla translationella forskningsmiljöer. Ge stöd till forskarinitierade studier (i motsats tillindustrifinansierade). Skapa ett tydligt gemensamt ansvar för utbild-ning, forskning och sjukvård vid universitetssjuk-hus och motsvarande.RehnqvistdelegationenDelegationen för samverkan inom den kliniskaforskningen, leddes av Nina Rehnqvist från Statensberedning för medicinsk utvärdering, SBU. Dentillsattes av Närings-, Social- och Utbildningsde-partementen för att förbättra samarbetet mellanaktörer som är verksamma inom klinisk forskning iSverige. Slutrapporten ”Alla vinner genom samver­kan inom den kliniska forskningen” presenteradesi december 2009. Bland delegationens förslagfanns följande: En satsning på infrastruktur för ”värdeskapandevård” bör genomföras, inkluderande kvalitetsre-gister, biobanker och vårddataregister. En funktion för nationell samordning av kliniskaforskningscentrum bör inrättas. En nationell beredning för klinisk forskning börinrättas. En fond för klinisk behandlingsforskning börinrättas.Den nationella cancerstrateginBetänkandet ”En nationell cancerstrategi förframtiden” från 2009 ligger till grund för det pågå-ende RCC-arbetet i Sveriges sjukvårdsregioner. Omklinisk forskning skrev man bland annat följande:”Det behövs bättre förutsättningar för kliniskforskning och interventionsstudier, där hela landetfungerar som forskningsbas och där resultatet ärav gemensamt nationellt intresse. Sådan forskningär nödvändig för att få fram viktig kunskap somunderlag för bedömning av till exempel screening-program, läkemedels träffsäkerhet och kostnads­effektivitet.” Författarna anknyter till Socialstyrel-sens lägesbeskrivning ”Cancervården i Sverige”(2007), som bland annat betonade behovet av: Patientnära forskning. En stark infrastruktur. Offentliga resurser och oberoende forskargrup-per för att skapa förutsättningarna för forskningsom inte är ”kommersiellt gångbar”. Utveckling av de miljöer som i dag förenar avan-cerad cancervård med klinisk och experimentellforskning.Omförhandling av ALF-avtaletALF (Avtal om Läkarutbildning och Forskning) ärett avtal mellan staten och landstingsvärlden kringgrundutbildning av läkare, medicinsk forskningoch utveckling av hälso- och sjukvården. Sedanmånga år ger staten ett anslag till de landstingoch regioner som har universitet med medicinsktvetenskapsområde. ALF-medlen ska kompenseralandstingen för kostnader för läkarutbildningen ochuniversitetens forskning. Men framför allt utgör deden viktigaste finansieringskällan för den kliniskaforskningen – potten avsatt för forskning är i dagcirka 1,5 miljarder kronor. Dessa pengar betalas uttill landstingen enligt en fördelning som landstingenhar kommit överens om. De fördelas sedan enligtlokala avtal. År 2014 träder ett nytt avtal i kraft, läsmer på sidan 45.Är Sveriges fram-tid som kliniskforskningsnationegentligen ljuseller dyster? Bero-ende på vem manfrågar, kommersvaren att varaväldigt olika.
  23. 23. 44 Cancerfondsrapporten 2013 Cancerfondsrapporten 2013 45bästa hälso- och sjukvården. Endast genomatt vara med och pröva ut nya läkemedeloch metoder kan man hålla sig uppdateradmed utvecklingen på den internationellaarenan. Inom cancerområdet är det särskiltangeläget eftersom behandlingsnyheter kanförlänga livet avsevärt för många patienter.Forskning ger framtidslösningarLösningarna på framtidens utmaningarför hälso- och sjukvården måste börjatas fram nu och det kan knappast skei ett laboratorium utanför den dagligaklinikmiljön. Sveriges åldrande befolk­ning kommer att sätta oerhörd presspå sjukvården och det gäller inte minstcancervården.Forskning är svaret på deekonomiska utmaningarnaForskning kan leda till att nya läkemedeloch metoder används på ett smartare ochmer ekonomiskt sätt. Genom att till exem­pel kartlägga hur olika patientpopulationersvarar på nya cancerläkemedel får mankunskap om var de gör mest nytta.Forskning ger en jämlik vårdOm forskningsaktiviteten hänger pådriftiga eldsjälar är risken att sjukvårdendelas in i ett A-lag och ett B-lag. Det kaninte vara enskilda forskningsledares en­gagemang som ska avgöra vilka patientersom drar en vinstlott och kommer till enprogressiv klinik där de allra modernastemetoderna håller på att implementeras.Ny attityd behövsCancerfondens vision är ett hälso- ochsjukvårdssystem som i grunden är enkunskapsorganisation snarare än envårdproduktionsapparat, där det parallelltmed produktions- och budgetmål finnsuttalade forsknings- och kunskapsmålför landsting och sjukhusledningar.”De fyra öppningarna” som beskrivspå sidan 43 kan bli viktiga steg mot ettsådant system. Men i dagsläget, fyra årefter att Olle Stendahl och Nina Rehn­quist publicerade sina slutrapporter, harutvecklingen bara kommit en liten bitpå vägen mot de strukturella och kultu­rella förändringar som dessa utredningarpekade ut.Mer pengar är alltid användbart inomalla verksamheter, men det är knappastbrist på pengar som i första hand begrän­sar möjligheterna för den kliniska forsk­ningen. I själva verket finns det ganskagott om pengar i systemet – bara lands­tingens FoU-budgetar uppgår samman­lagt till 1,9 miljarder kronor och till dettakommer 1,5 miljarder i ALF-medel. Föratt dessa pengar ska få avsedd effekt krävsatt man sätter dem i arbete utifrån triaden(1) prioritering, (2) uppföljning samt (3)utvärdering av resultaten.Inte minst är det viktigt att arbetaaktivt med tre frågor: Attityden till forskning, som den speglasav verksamhetschefer och arbetskultur. Praktiska frågor kring schemaläggning,arbetstid och bemanning. Sjukvårdshuvudmännens uppdrag, somockså bör innefatta forskning.En bra bit till måletHur ska vi då sammanfatta läget för denkliniska forskningen i Sverige, våren 2013?Det är positivt att så mycket är på gång –framför allt är det glädjande att så mångakvalificerade aktörer samarbetar med stortengagemang, oavsett om de representerarvård, universitet, industri, det officiellaSverige eller någon intresseorganisation.Samtidigt är det hägrande målet ”frånvårdfabrik till kunskapsorganisation” fort­farande långt borta; det är inte mysfaktornvid minglet efter ett lyckat seminarium somindikerar hur väl vi har lyckats, utan denfaktiska vårdkvaliteten och det progressivatänkandet i vardagen på Sveriges sjukhus. forskningforskningalfNytt avtal om forskningspengar klart 2014ALF-medlen är under omförhandling och det nya avtalet ska träda i kraft under 2014.Summorna är stora och har en avgörande inverkan på den kliniska forskningsverk-samheten inom landstingen. Regeringen har signalerat att man på ett tydligare sättkommer att peka ut riktningen för den kliniska forskningens offentligt finansieradeaktörer. Ett sätt är att lagskydda begreppet universitetssjukhus och koppla det till attvissa kvalitetskriterier är uppfyllda. Ett annat sätt är att låta ALF-medlen få ungefärsamma funktion som den så kallade kömiljarden.Jan Björklund sade i en intervju att han ”är helt beredd att dra in ALF-medlen tilllandsting som inte medverkar i den akademiska forskningen eller möter life science-industrins behov av kliniska prövningar”. Life Science Sweden september 2012.En första avrapportering kommer sannolikt att ske våren 2013 inför det slutgiltigaavtalet. Det mesta tyder på att samarbetsklimatet är gott, och att parterna hyser gotthopp om att uppnå en överenskommelse som båda parter är nöjda med. Två hörnste-nar för diskussionerna är främjandet av funktionella kliniska forskningsmiljöer, ochatt utvärdering och återkoppling ges en högre prioritet. En annan huvudprincip ärsamarbete – det är vad landsting och universitet kan uträtta tillsammans som står ifokus. Man vill inte se avtalet som något statiskt – formerna för fördelning av medeloch utvärdering av projekt ska kunna förbättras och utvecklas med tiden. Cancerfondens förslag för det nya avtalet är (Läs mer i Cancerfondsrapporten 2012): 2/3 av ALF-medlen ska fördelas på nationell nivå. 1/3 fördelas regionalt. Nationella prioriteringskommittéer inrättas. ALF-medel ska kunna användas till kliniska forskartjänster. Vetenskapsrådet ska ansvara för uppföljning och utvärdering. Landstingen ska avsätta en ökad del av hälso- och sjukvårdsbudgeten för forskning.Så många mil-jarder uppgårlandstingensFoU-budgetar tillsammanlagt. Tilldetta kommer 1,5miljarder i ALF-medel.1,9Cancerfondensvision är etthälso- och sjuk-vårdssystem somi grunden är enkunskapsorgani-sation snarare änen vårdproduk-tionsapparat.
  24. 24. 46 Cancerfondsrapporten 2013 Cancerfondsrapporten 2013 47forskningforskningCancerfonden anser:För att ge forskare bättre möjligheter bör följande prioriteras: Förbättra möjligheterna för vårdpersonal att kombinera kliniskverksamhet och forskning.Förbättringsarbetet kring den kliniska forskningen måste ner pådetaljnivå och handla om praktiska frågor kring tjänstesituation,schemaläggning, arbetstid och bemanning – annars kommer vialdrig att uppnå några vackra visioner. Stoppa den nedåtgående trenden när det gäller kliniskaläkemedelsprövningar.En viktig utgångspunkt är att kliniska läkemedelsprövningarleder till tidig introduktion av nya läkemedel – vilka för cancer-vårdens patienter ofta är direkt livsförlängande. Förbättra attityden till forskning, som den speglas avverksamhetschefer och arbetskultur inom landstingen.Två kraftfulla åtgärder för att uppnå detta är dels att se till attsjukvårdshuvudmännens uppdrag på ett tydligare sätt inne­fattar forskning, dels att mäta och utvärdera den forskningsom bedrivs.i korthetTumörprover ingjutna i paraffin, förberedda föratt bli tunna snitt som kan studeras i mikroskop.
  25. 25. 48 Cancerfondsrapporten 2013 Cancerfondsrapporten 2013 49forskningforskningForskningenstopplistaHur står sig svensk cancerforskning på deninternationella arenan? Varje år presenterarCancerfondsrapporten en rankning av världensmest framgångsrika forskningsländer ochlärosäten.Bitar från bortopererade tumörer för­bereds för undersökning i mikroskop.
  26. 26. 50 Cancerfondsrapporten 2013 Cancerfondsrapporten 2013 51forskningforskningAtt mäta cancerforskningens framgångaroch cancerforskares resultat på kort sikt ärinte alldeles enkelt. Det finns ingen absolutsanning om vad som är en banbrytandeupptäckt och vad som inte är det. Dethänder att upptäckter, som till en börjanverkar obetydliga i ett sammanhang, blirhelt avgörande i ett annat.Men det finns ett instrument för att bildasig en uppfattning om i vilken grad forsk­ningen uppfattas som intressant. Metodenkallas bibliometri och baseras på artiklarpublicerade i vetenskapliga tidskrifter.I bibliometrin utgår man från att värdetav ett forskningsresultat påvisas genom när­varon i den medicinska fackpressen. Exem­pelvis kan man mäta hur ofta en artikel i enmedicinsk tidskrift citeras av andra forskarenär de publicerar sina egna forskningsresul­tat. Sådana citeringar anses vara en bekräf­telse på värdet av den ursprungliga artikelnoch därmed nivån på forskningen.Med hjälp av denna metod låter Can­cerfonden varje år Vetenskapsrådet göraen rankning av länder och internationellalärosäten.Störst inte alltid bästRankningen av länder omfattar endastcancertidskrifter och är begränsad till denationer som har minst 200 publikationeri databasen Web of Science mellan åren2007 och 2010. Rangordningen är baseradpå hur många citeringar ett land har efteratt självcitat – där författarna hänvisar tillegna artiklar – rensats bort.Ett annat mått på hur viktig forskning­en anses vara är att mäta ett lands andel avde 5 procent mest citerade artiklarna, vilketinte behöver återspegla det totala antaletciteringar. Som exempel kan vi ta Kina,som på senare år tagit sig in på topp 20­-listan och i årets rankning hamnar pånionde plats med knappt 11 000 citeringar.Kvaliteten på den kinesiska cancerforsk­ningen låter dock vänta på sig och landetfår bara en andel på 1,8 procent av de 5procent mest citerade artiklarna. Dettakan till exempel jämföras med Schweiz påplats 12 med ”bara” drygt 7 000 citeringar.Andelen av topp 5-citaten är däremot såhög som 6,7 procent. Cancerforskningen iSverige håller hög kvalitet och ligger stabiltpå knappt 4 procent av topp 5-citaten.Jämfört med tidigare finns i år entendens att de redan etablerade forsknings­nationerna stärker sitt grepp om den forsk­ning som anses hålla högst kvalitet. SåvälUSA som Storbritannien och Tysklandökar sin andel artiklar av de 5 procent mestciterade artiklarna. Bland de nordiska län­derna är Sverige fortfarande mest framträ­dande. Finland, som länge legat högt uppi rankningen, började tappa lite för två årsedan och trillade ut från topp 20-listan.De finländska cancerforskarna har ännuinte lyckats ta sig tillbaka.USA behåller sin dominans i cancer­forskningen. Drygt 11 000 artiklar ärskrivna av forskare verksamma i USA,medan tvåan Storbritannien kommer uppi drygt 2 250 artiklar. Sett till citeringarnaär USA:s dominans lika tydlig.Ökningstakten i den globala cancer­forskningen håller i sig – antalet artiklari databasen fylls på i ungefär sammaomfattning som tidigare. Materialet visaräven att samarbete mellan forskare ärvanligt, både inom länder och över nations­gränserna. Antalet författare per publika­tion fortsätter att öka.Svenskt lärosäte högt rankatBryter man ned rankningen på lärosätenoch institutioner blir den amerikanska do­minansen om möjligt ännu tydligare. Av de20 högst rankade forskningsinstitutionernaligger 18 i USA.Bara en europeisk organisation finns påtopp 20-listan – och den är svensk. Karolin­ska Institutet, KI, har haft en stabil positioni mitten av fältet. I årets rankning tappardock KI en del och sjunker till 16:e plats.Lunds universitet befinner sig på plats58 och Uppsala på plats 92. Umeå, Göte­borg och Linköping har tappat placeringaroch återfinns ännu lite längre ned pårankningen.Framgångsrikaländer befästersina positionerSverige behåller sin ställning strax under mitten i cancerforsk-ningens topp 20-lista. Etta är USA vars cancerforskning ärcirka sex gånger så stor som Storbritanniens, som tillsammansmed Tyskland och Italien dominerar i Europa. Bland de asiatiskaländerna är Japan i särklass ledande.så fungerar bibliometriArtiklar och citeringar räknasBibliometri är en metod att utvärdera omfattning och kvalitet på forskning.I huvudsak handlar det om att räkna hur många artiklar som publicerats i vetenskap-liga tidskrifter och hur många gånger de sedan citerats av andra forskare.Det finns inga heltäckande metoder för att avgränsa alla artiklar som handlar omcancer. I rankningen har artiklar i cancertidskrifter räknats. De breda vetenskapligatidskrifterna, som Nature, Science och Cell, finns inte med. Uppskattningsvispubliceras hälften av all cancerforskning i cancertidskrifter, vilket innebär attlistan hade kunnat se annorlunda ut om samtliga artiklar varit med.Bibliometrisk analys är en vetenskap under utveckling som, med sina fel ochbrister, kan användas för jämförande analyser. För Cancerfonden är den i förstahand ett sätt att utvärdera genomslaget av svensk cancerforskning i ett internatio-nellt perspektiv.Slitet i labbet resulterar i artiklar. Hurmycket de citeras är ett mått på kvalitet.behåller sindominans i cancer-forskningen. Drygt11 000 artiklar ärskrivna av forskareverksamma i USA,medan tvåan Stor-britannien kommerupp i drygt 2 250artiklar.USAplats hamnarSverige på iårets rankning,jämfört medfjolårets13:eplats.14:e
  27. 27. 52 Cancerfondsrapporten 2013 Cancerfondsrapporten 2013 53rankningRankning av länderRankning av lärosätenLand Antal citat Antal publikationer/år Andel topp 5 % artiklar1. USA 119 244 11 371 7,8 %2. Storbritannien 23 554 2 256 5,7 %3. Tyskland 21 853 2 442 4,3 %4. Italien 18 904 2 188 3,4 %5. Japan 15 935 2 639 2,0 %6. Frankrike 15 904 1 791 4,1 %7. Kanada 15 256 1 454 5,3 %8. Nederländerna 12 372 1 158 5,5 %9. Kina 10 823 1 933 1,8 %10. Spanien 8 698 877 3,7 %11. Australien 8 621 778 4,9 %12. Schweiz 7 221 603 6,7 %13. Belgien 7 027 515 5,5 %14. Sverige 6 500 741 3,7 %15. Sydkorea 5 249 911 1,4 %16. Österrike 3 893 366 3,9 %17. Danmark 3 712 370 4,8 %18. Taiwan 3 380 485 1,6 %19. Grekland 3 120 498 2,4 %20. Polen 3 031 354 1,7 %Organisation Land Antal citat Antal publikationer/år1. University of Texas/M.D Anderson USA 41 397 1 0482. Harvard University USA 35 818 6863. National Cancer Institute USA 29 910 7084. Memorial Sloan-Kettering USA 27 618 5335. Dana Farber Cancer Institute USA 21 215 3206. Mayo Clinic USA 16 464 3737. University of California, San Francisco USA 15 684 3198. American Cancer Society USA 15 267 539. University of Michigan USA 14 633 31110. Duke University USA 14 170 30411. Massachusetts General Hospital USA 13 350 22012. University of Toronto Kanada 13 332 38413. Johns Hopkins University USA 13 194 24614. Brigham & Womens Hospital USA 12 446 23815. University of California, Los Angeles USA 12 323 27416. Karolinska Institutet Sverige 11 562 39517. University of Pennsylvania USA 11 377 24718. Ohio State University USA 11 058 25219. Stanford University USA 10 953 28620. University of Washington USA 10 587 21758. Lunds universitet Sverige 5 185 17492. Uppsala universitet Sverige 3 828 135164. Umeå universitet Sverige 2 301 87176. Göteborgs universitet Sverige 2 126 84246. Linköpings universitet Sverige 1 273 44forskningFramtidensgenombrottVilken forskning som kommer att leda till verkligagenombrott är omöjligt att säga på förhand –mängder av bitar krävs för att lägga det storacancer­pusslet. Varje år presenterar Cancerfonds-rapporten ett antal lovande projekt som visar påbredden och kvaliteten i svensk cancerforskning.Både studier på klinikgolvet, som den om fysiskträning, och grundforskning, som projektet somskärskådar bananflugans embryonalutveckling, kanbli genombrott för framtidens cancerbehandling.

×