Cancerfondens årsberättelse 2010Bli regelbunden givare — bli LivsviktigVåra regelbundna givare bidrar till att cancerforsk...
Så här kan du bidra                                                      Omslaget                                         ...
Det här är Cancerfonden                                                        Innehåll• Cancerfonden bildades 1951 och fi...
60                         Generalsekreteraren har ordet                         år av fantastiska framsteg,              ...
men mer behöver göras   ”Jag kan försäkra er alla att vi 365 dagar om året   är djupt engagerade i att komma närmare vår v...
4   Cancerfondens årsberättelse 2010
En av Sverigesledande forsknings-finansiärerCancerfondens vision är: cancer ska kunnabotas. Det övergripande målet är att ...
Cancerfonden är en fristående, ideell insamlingsorganisationsom arbetar för att fler ska överleva och färre ska drabbas av...
Cancerfondens organisation                                    Cancerfondens organisation                                  ...
Så arbetar Cancerfonden— från insamling till forskningsresultat                                                           ...
2. Summa som ska delas utCancerfondens styrelse beslutar om hurmycket pengar som ska avsättas.                  3. Ansökni...
60 års kampmot cancerNär Riksföreningen för kräftsjukdomarnasbekämpande bildades 1951 såg världen an-norlunda ut. Sverige ...
1960–talet                                                                    Sambandet mellan                            ...
1980–talet                                                                        Onkgener i fokus                        ...
2000-talet                                                                     DNA-forskningen                            ...
Professor Torbjörn Caspersson (1910–1997) i sitt hem 1991.Första utdelningen 1952Torbjörn Caspersson var forskare och styr...
I dag och omen generationCancerfondens verksamhet har två ändamål– forskningsfinansiering samt opinion ochkunskapsspridnin...
I arbetet med opinion och kunskapsspridning driver Cancerfon-den frågor som är viktiga för dagens cancerpatienter. Genom a...
Patolog Elisabet Englund, Skånes Universitetssjukhus, Lund, visar upp ett vävnadsprov som ska analyseras.Under 2010 har vi...
Susanne och                            Hanna Rehlin                                                                       ...
Nya, intressanta inlägg publiceras dagligenpå blogg.cancerfonden.se. På webben kanockså anmälan göras till Samtalsvän. Det...
Som den enskilt största finansiären av svensk cancerforskningsträvar Cancerfonden efter att på ett etiskt, ojävigt och ans...
Bengt Westermark, professor                                                                                          och o...
Anslag per cancerform ii miljoner kronor                                                  Anslag per cancerform miljoner k...
Allt fler botas med allt färre biverkningar, säger Bengt Westermark, ordförande i Cancerfondens forskningsnämnd.”Kunskapsl...
Yvonne Brandberg, biträdande vetenskaplig sekreterare vid Cancerfonden och professor vid Karolinska Institutet, deltog vid...
Stipendiekommittén hade tre möten 2010. Ansök-                                                                            ...
28   Cancerfondens årsberättelse 2010
Insamlingräddar liv2010 samlade Cancerfonden in 434 miljonerkronor. Tack vare dessa pengar kan vi fort-sätta att finansier...
Cancerfondens årsberättelse 2010
Cancerfondens årsberättelse 2010
Cancerfondens årsberättelse 2010
Cancerfondens årsberättelse 2010
Cancerfondens årsberättelse 2010
Cancerfondens årsberättelse 2010
Cancerfondens årsberättelse 2010
Cancerfondens årsberättelse 2010
Cancerfondens årsberättelse 2010
Cancerfondens årsberättelse 2010
Cancerfondens årsberättelse 2010
Cancerfondens årsberättelse 2010
Cancerfondens årsberättelse 2010
Cancerfondens årsberättelse 2010
Cancerfondens årsberättelse 2010
Cancerfondens årsberättelse 2010
Cancerfondens årsberättelse 2010
Cancerfondens årsberättelse 2010
Cancerfondens årsberättelse 2010
Cancerfondens årsberättelse 2010
Cancerfondens årsberättelse 2010
Cancerfondens årsberättelse 2010
Cancerfondens årsberättelse 2010
Cancerfondens årsberättelse 2010
Cancerfondens årsberättelse 2010
Cancerfondens årsberättelse 2010
Cancerfondens årsberättelse 2010
Cancerfondens årsberättelse 2010
Cancerfondens årsberättelse 2010
Cancerfondens årsberättelse 2010
Cancerfondens årsberättelse 2010
Cancerfondens årsberättelse 2010
Cancerfondens årsberättelse 2010
Cancerfondens årsberättelse 2010
Cancerfondens årsberättelse 2010
Cancerfondens årsberättelse 2010
Cancerfondens årsberättelse 2010
Cancerfondens årsberättelse 2010
Cancerfondens årsberättelse 2010
Cancerfondens årsberättelse 2010
Cancerfondens årsberättelse 2010
Cancerfondens årsberättelse 2010
Cancerfondens årsberättelse 2010
Cancerfondens årsberättelse 2010
Cancerfondens årsberättelse 2010
Cancerfondens årsberättelse 2010
Cancerfondens årsberättelse 2010
Cancerfondens årsberättelse 2010
Cancerfondens årsberättelse 2010
Cancerfondens årsberättelse 2010
Cancerfondens årsberättelse 2010
Cancerfondens årsberättelse 2010
Cancerfondens årsberättelse 2010
Cancerfondens årsberättelse 2010
Cancerfondens årsberättelse 2010
Upcoming SlideShare
Loading in …5
×

Cancerfondens årsberättelse 2010

1,299 views
1,203 views

Published on

Årsberättelsen sammanfattar Cancerfondens verksamhet under ett år med redovisningar, reportage, intervjuer och fakta.

0 Comments
1 Like
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

No Downloads
Views
Total views
1,299
On SlideShare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
1
Actions
Shares
0
Downloads
1
Comments
0
Likes
1
Embeds 0
No embeds

No notes for slide

Cancerfondens årsberättelse 2010

  1. 1. Cancerfondens årsberättelse 2010Bli regelbunden givare — bli LivsviktigVåra regelbundna givare bidrar till att cancerforskningen ständigt gör nyaframsteg. De hjälper till att rädda liv. Det är därför de kallas Livsviktiga. Som Livsviktig bestämmer du själv hur mycket du vill ge, och hur ofta. Dukan pausa och starta igen när du vill och skaffa dig en överblick av ditt givandedirekt på vår webbplats. Bli Livsviktig du också, på cancerfonden.seVi tänker besegra cancer. Vill du vara med? Årsberättelse 2010Cancerfonden 101 55 Stockholm | Besök: David Bagares gata 5 | Telefon 020-59 59 59Plusgiro 90 1986-0 | Bankgiro 901-9514 | cancerfonden.se
  2. 2. Så här kan du bidra Omslaget Cancerfonden grundades på initiativ av två privat- Ge en gåva Köp lotter i Cancerfondens Rikslotteri personer, Ebba Andersson och Morri Nidén. Båda Du kan när som helst stödja cancerforskningen Cancerfondens Rikslotteri är ett skraplotteri hade haft cancer och de förstod att fler patienter genom att sätta in valfritt belopp på plusgiro där hela överskottet går till Cancerfonden. skulle överleva om det forskades mer. De ansåg 90 19 86-0 eller bankgiro 901-9514. På cancer- Lotterna köper du på vår webbplats, att de statliga forskningsmedlen var för små. Ebba fonden.se kan du enkelt ge en gåva med ditt cancerfonden.se. Andersson var hemmafru och medlem i Kvinno- vanliga betalkort eller via din internetbank. gillesförbundet. Hon föreslog att förbundet skulle Du kan även skänka en gåva via sms. Köp lotter i Svenska PostkodLotteriet starta en landsomfattande insamling under parol- Cancerfonden är förmånstagare i Svenska len ”I kamp mot kräfta”. Medlemmarna gick runt Ge regelbundet och bli Livsviktig PostkodLotteriet. Lotteriets vision är att bidra med insamlingsbössor och i februari 1951 hade Våra regelbundna givare kallar vi Livsviktiga. till en bättre värld för människor, djur och man samlat ihop 951 000 kronor, vilket motsvarar Starta ett regelbundet givande på cancerfon- miljö. Vägen dit går genom att driva ett lotteri 14 miljoner kronor i dagens penningvärde. den.se eller ring 020-59 59 59. Som Livsviktig som kan donera överskottet till utvalda välgö- Parallellt fick herrekiperingsdirektören Morri bestämmer du själv hur mycket du vill ge och renhetsorganisationer. Nidén idén att skapa en rikstäckande insamlings- hur ofta. organisation efter amerikansk förebild och arran- Engagera ditt företag gerade ett första möte på Grand Hotell i Stock- Ge en minnesgåva Som sponsor till Cancerfonden bidrar ditt före- holm 1950. 1951 bildades Riksföreningen för kräft- Med en minnesgåva till Cancerfonden kan du tag till forskningsfinansiering samtidigt som ni sjukdomarnas bekämpande, som några år sena- hedra minnet av en avliden vän eller släkting. genererar affärsdrivande effekter och goodwill re döptes om till Riksföreningen mot cancer, som På cancerfonden.se skänker du enkelt din för verksamheten. Vill ni stödja Cancerfonden 1982 bytte namn till Cancerfonden. minnesgåva eller engagerar familj och vänner genom en gåva kan ni välja att bli Cancerfon- genom att starta en minnesinsamling. Du kan dens företagsvän. även ringa in din minnesgåva på telefon 020-59 59 59. Spara i fonder Det finns två fonder som stödjer Cancer- Ge en gratulationsgåva fonden: Skandia Cancerfonden och Bancos Uppvakta en vän genom att ge en gåva till Humanfond. En procentsats av fondförmö- Cancerfonden. genheten i dessa fonder skänks varje år till Cancerfonden. Testamentera Att testamentera till Cancerfonden är att ge en Aktiegåva gåva för livet. Ett testamente till Cancerfonden Är du ägare av börsnoterade aktier kan du kan omfatta kontanter, aktier, fondandelar, skattefritt skänka utdelningen från dina aktier fastigheter eller värdeföremål. Cancerfonden till Cancerfonden. En förutsättning är att du är befriat från skatt på ränteintäkter, aktie- skänker utdelningen före bolagsstämman. Ta utdelningar och kapitalvinster. Som testa- hjälp av din bank eller besök oss på cancerfon- mentstagare tar vi ansvar för att testamentet den.se. verkställs med respekt för det som testamentet omfattar. Stora donationer En stor donation är att långsiktigt ge stöd ochAnsvarig för Cancerfondens årsberättelse 2010 Bli stödmedlem ett sätt att engagera sig i finansiering av svenskMarie Hammargren, Cancerfonden Ett stödmedlemskap i Cancerfonden kostar cancerforskning. Som donator bidrar du till attProjektledare Anne Lindgren, Cancerfonden 200 kronor per år. Som stödmedlem får du Sveriges position inom cancerområdet stärksRedaktör Örjan Andersson, Trivium Kommunikation AB varje år fyra nummer av vår tidning Rädda internationellt.Foto Melker Dahlstrand sid 3, 4, 6, 10, 16, 23, 26, 27, 28, 32, 33, 37, Livet som belyser Cancerfondens verksamhetJacob Forsell sid 15, Pawel Flato sid 19, Linda Forsell sid 25, Bertil och forskningens framsteg.Strandell sid 31, Anna Lena Lundkvist sid 33, Christian Örnberg sid 34,Karl Gabor sid 34, Liz Almqvist sid 35, Anders Hegethorn sid 35,Stefan Lindblom sid 39 Trygghet för givarenPå bilder där inte annat anges syns personal vid Cancerfondens kansli.Illustrationer Gunilla Elam, sid 12–14 CancerfondenForm och produktion Curt Lundberg – har 90-konto och övervakas av Svensk InsamlingskontrollKorrektur Birgitta Hessulf – är medlem i FRII (Frivilligorganisationernas insamlingsråd)Tryck Par AB – är certifierad enligt den internationella kvalitetsstämpeln ISO 9001:2000
  3. 3. Det här är Cancerfonden Innehåll• Cancerfonden bildades 1951 och firar 60-årsjubileum 2011.• Morri Nidén och Ebba Andersson lade grunden till Cancerfonden. De hade Generalsekreteraren har ordet 2 båda drabbats av cancer och blivit botade. • Under 60 år har Cancerfonden samlat in 7,2 miljarder kronor och avsatt 7 En av Sveriges ledande miljarder kronor till svensk cancerforskning. forskningsfinansiärer 5 Cancer ska kunna botas 6• Cancerfondens vision är att cancer ska kunna botas. Så arbetar Cancerfonden 8• Det övergripande målet är att färre ska drabbas och fler ska överleva cancer. 60 års kamp mot cancer 11• Cancerfondens ändamål är forskningsfinansiering samt opinion och kun- skapsspridning. I dag och om en generation 17 Vi tar parti för dagens cancerpatienter 18• Cancerfonden är den enskilt största finansiären av svensk cancerforskning. Forskning och utveckling av cancervården 22• 2010 samlade Cancerfonden in 434 miljoner kronor. 2011 avsattes 385 mil- Kunskapsläget har aldrig varit bättre 25 joner kronor till svensk cancerforskning.• 17,6 procent av insamlade medel gick till kostnader för insamling och ad- Insamling räddar liv 29 ministration (2009). Många sätt att stödja 30 Kampanjer som når många 33• Varje år driver Cancerfonden två stora kampanjer, Mustaschkampen för Trogna givare 36 kampen mot prostatacancer och Rosa Bandet-kampanjen för kampen mot bröstcancer. Årsredovisning 2010 41• Cancerfonden får inga statliga bidrag utan är helt beroende av testamen- Cancerfondens styrelse 42 ten och gåvor från privatpersoner och företag. Förvaltningsberättelse 43 Resultaträkning 46 Balansräkning 47 Kassaflödesanalys 48Fakta om cancer i Sverige Fem år i sammandrag Redovisningsprinciper 49 50 Noter 52• Varje år ställs drygt 50 000 cancerdiagnoser. De fem vanligaste formerna Revisionsberättelse 58 samt antal diagnoser 2009: – Prostatacancer 10 317 Bilagor 59 – Bröstcancer 7 380 1. Värdepapper 59 – Hudcancer, utom malignt melanom 4 829 2. Forskning och vårdutveckling 62 – Tjocktarmscancer 4 059 – Lungcancer 3 579 3. Forsknings- och vårdutvecklingsprojekt 64 4. Tjänster, planeringsgrupper,• I dag lever cirka 400 000 personer som har eller har haft en cancersjuk- stipendier med mera 69 dom. 5. Anslag från NCU 72• Cancer är den näst vanligaste dödsorsaken med drygt 20 000 dödsfall om 6. Styrande organ med mera i Cancerfonden 73 året. 7. Cancerfondens kodrapport 76• 60 procent av de som får en cancerdiagnos lever 10 år eller längre efter diagnos.• Ungefär var tredje person kommer att få en cancerdiagnos under sin livs- tid.
  4. 4. 60 Generalsekreteraren har ordet år av fantastiska framsteg, Vi har två handlingskraftiga personer att tacka 60 år och i det perspektivet har mycket skett. Det för att svensk cancerforskning står stark i dag. finns en mängd exempel på forskningens framsteg Då, 1951, tog Ebba och Morri initiativet till att och stora genombrott som att vissa tumörformer bilda Riksföreningen för kräftsjukdomarnas be- kan botas i stor utsträckning, till exempel bröst- kämpande. Båda hade överlevt sin cancer och vil- cancer, cancer hos barn och vissa former av leuke- le bidra till att fler skulle få samma chans. Ett ci- mi. I många fall är det tack vare nya behandlingar, vilkurage och en handlingskraft som jag många medicinskt och kirurgiskt. Men också den förbätt- gånger skänkt en tacksamhetens tanke. Därmed rade diagnostiken gör att tumörer kan upptäckas var Cancerfonden, som vi senare kom att heta, tidigare och chansen till bot ökar. I dag är kobolt- född. maskinen för strålbehandling föråldrad och ny, Det som startade med en insamling 1950 och avancerad teknik med mer och mer precision och gav 951 000 kronor har nu många insamlingsår individuell anpassning utvecklas ständigt. senare möjliggjort en forskningsfinansiering på nästan 400 miljoner kronor årligen. Alla kan inte 30 procent kan förebyggas göra allt men alla kan göra något är en devis som Kunskap om mekanismerna bakom uppkoms- stämmer bättre än någonsin när vi ser tillbaka på ten av cancer, och därmed grundforskningen, är 60 år av framgångsrikt arbete. av yttersta vikt för att säkra utveckling av nya Att få ett cancerbesked för 60 år sedan var of- behandlingar och metoder. I dag vet vi att det tast lika med en dödsdom finns ärftliga gener som i vissa om man ens förstod att det fall, exempelvis när det gäller var cancer eller fick en di- bröstcancer, direkt kan använ- agnos. Behandlingsmöjlig- das för att hitta de grupper som heterna var få och kunska- har ökad risk och därmed kun- pen knapp, sjukdomen var na erbjuda speciell behandling. en gåta som utmanat fors- Det sker också mycket inom karna under åren. Behovet bland annat radiologi. Nu kan av forskning var skriande. man med högre precision strål- Ebba Andersson, hemmafru och med- behandla så att effektiviteten Fördubblad överlevnad lem i Kvinnogillesförbundet och Morri ökar samtidigt som risken för Vi läser varje dag om nya rön Nidén, herrekiperingsdirektör. biverkningar i form av strål- och upptäckter på cancerom- skador minskar. rådet och samtidigt som överlevnaden fördubblats Ett ofta åsidosatt område är det förebyggande sedan 60-talet dör fortfarande över 20 000 män- arbetet, preventionen. Faktum är att cirka 30 pro- niskor i Sverige varje år av sjukdomen. Så hur går cent av all cancer skulle kunna förebyggas. Forsk- det egentligen? ningen har visat att rökning är en viktig faktor I början av 70-talet avled flera hundra unga för uppkomst av cancer och skördar tusentals liv män varje år i testikelcancer, i dag botas nästan al- varje år. Vi vet också att övervikt har en koppling la. Så visst går det framåt, det pågår en enorm kun- till vissa cancerformer och UV-exponering likaså. skapsutveckling om uppkomsten och utveckling- Kunskap finns alltså om hur insjuknandet i cancer en av cancer, men vi ska komma ihåg att cancer in- kan minska, frågan är vad vi gör med den. te är 1 sjukdom utan 200 olika, var och en med sina Ett annat framgångsexempel är livmoderhals- undergrupper. Det vill säga ett gigantiskt pussel. cancer. Sverige var ett av de första länderna i värl- Det tar tid att utveckla nya behandlingar och när vi den som införde screening, massundersökning, själva eller en närstående drabbas tycker vi att det av kvinnor på 60-talet. Här drabbas bara drygt går för långsamt. 400 kvinnor per år av något som i många länder Cancer har funnits i hela mänsklighetens histo- fortfarande är en av de vanligaste dödsorsakerna ria medan modern cancerforskning bara är drygt för unga kvinnor. Forskningen och utvecklingen2   Cancerfondens årsberättelse 2010
  5. 5. men mer behöver göras ”Jag kan försäkra er alla att vi 365 dagar om året är djupt engagerade i att komma närmare vår vision: cancer ska kunna botas!” har fortsatt och i dag finns ett vaccin. Tack vare till att vi både kan vara en stark röst, pådrivare och att forskarna hittat sambandet och påvisat att vi- samla in stora summor till cancerforskningen. rus var orsaken till livmoderhalscancer har vi i dag Men jag möter också kritik och frågor kring en möjlighet att förebygga denna cancerform och vårt arbete, att vi fokuserar för mycket på bröst- rädda liv. cancer och på senare tid prostatacancer och glöm- Att ”gårdagens forskning” är dagens behand- mer dem som drabbas av andra cancerformer. Jag ling och kunskap är något man kanske inte tänker kan försäkra er alla att vi 365 dagar om året är på och vi har därför valt att intensifiera vårt arbete djupt engagerade i att komma närmare vår vision: att vara en stark röst i samhället för att driva på ut- cancer ska kunna botas, och att vi lyfter frågan ex- vecklingen. Att säkerställa att ny kunskap och nya tra i olika kampanjer gör att vi kommer högt upp behandlingar når ut i vården och samhället och i på agendan i samhällsdebatten, något som vi al- slutänden kommer patienterna till del. Det är pre- la har nytta av. cis lika viktigt att få ut kunskapen som att förvär- va den, det är så vi ökar överlevnaden! Stora genombrott kräver bred forskning Tusentals forskare i Sverige och övriga världen Äntligen en nationell cancerstrategi arbetar dagligen för att förstå mer och hitta nya Sedan drygt ett decennium har Cancerfonden dri- behandlingsmöjligheter. Men den samlade kun- vit frågan om en svensk cancerplan som nu myn- skapen ökar också ödmjukheten inför den kom- nat ut i att politikerna lagt fram en utredning, En plexitet som cancer utgör. Att forska innebär da- nationell cancerstrategi för framtiden, som bör- gar och nätter av sökande som leder till små jat implementeras. Cancer är en fråga som berör framsteg, och plötsligt sker något stort. Därför be- alla och vi måste se till att det finns en beredskap höver forskningen precis som idrotten en bredd, att hantera både den åldrande befolkningen och för ur den föds de stora genombrotten och fram- därmed ett ökande antal fall av cancer, men ock- gångarna. Vi vet inte var, inte när, men att de så att allt fler lever allt längre med sin sjukdom kommer vet vi. Under tiden måste vi öka takten och behöver vård och stöd. Tack vare forskning- med att ta till oss de nya landvinningarna och se en blir alltmer möjligt och nya behandlingar be- till att de når patienten, det är vår uppgift. höver komma in i vården snabbt och under kon- Framgångarna hittills har byggt på att svens- trollerade former. Allt detta kräver planering och ka folket, både privatpersoner och företag, visat framförhållning. Det är en utmaning för vården ett djupt engagemang i kampen mot cancer ge- som ska vara utförare av vård och behandling och nom att under dessa 60 år bidra med pengar. Vi samtidigt föra ut de senaste forskningsresultaten, tillsammans tröttnar aldrig och vi ger aldrig upp. så att vi når målet att fler överlever och färre drab- Utan er skulle vi inte ha kommit långt. Det finns bas. en Ebba och Morri i er alla, stort tack! I vårt arbete försöker vi också knyta ihop forsk- ningens framsteg med att sprida kunskap och dri- Ursula Tengelin va opinion i viktiga frågor. Jag är övertygad om Generalsekreterare Cancerfonden att den stora framgång som vi rönt genom Rosa Bandet-kampanjen de senaste åren starkt bidragit Cancerfondens årsberättelse 2010    3
  6. 6. 4   Cancerfondens årsberättelse 2010
  7. 7. En av Sverigesledande forsknings-finansiärerCancerfondens vision är: cancer ska kunnabotas. Det övergripande målet är att fler skaöverleva och färre ska drabbas av cancer.Cancerfonden är den enskilt största finansiä-ren av svensk cancerforskning och finansie-rar varje år cirka 400 forskningsprojekt.
  8. 8. Cancerfonden är en fristående, ideell insamlingsorganisationsom arbetar för att fler ska överleva och färre ska drabbas avcancer. För att nå målen fokuserar organisationen sitt arbete påforskningsfinansiering samt opinion och kunskapsspridning.Cancerfonden har inga statliga bidrag utan är helt beroende avtestamenten och gåvor från privatpersoner och företag.Cancer ska kunna botas För att komma närmare visionen, cancer ska kun- kontroll visar att 82,4 procent av Cancerfondens na botas, finns följande övergripande mål: intäkter går till ändamålen forskningsfinansiering 1. Uthållig forskningsfinansiering. samt opinion och kunskapsspridning. Det betyder 2. Effektiv opinion och kunskapsspridning. att 17,6 procent används till insamling och admi- 3. Effektiv och kompetent organisation. nistration. Det gör Cancerfonden till en av Sveri- 4. Nöjda och återkommande givare. ges effektivaste insamlingsorganisationer. Svensk En förutsättning för detta är en professionell Insamlingskontroll har aldrig haft någon an- och ändamålsenlig insamling. märkning på Cancerfondens förvaltning eller in- samlings- och administrationskostnader. Mål och utfall 2010 Cancerfonden är dessutom medlem i Frivillig- Målet för verksamhetens intäkter under året var organisationernas insamlingsråd, FRII, som strä- 422 miljoner kronor, utfallet blev 434. För verk- var efter att höja kvaliteten i insamlingsarbetet. samhetsresultatet hade målet satts till 318 miljoner 2009 infördes en kvalitetskod för att öka transpa- kronor och utfallet blev 337. rens och öppenhet. Medlemmarna redovisar re- För oss som insamlingsorganisation är det vik- sultatet i en kodrapport, se bilaga 7. tigt att givarna har god kännedom om Cancerfon- Sedan 2003 är Cancerfonden certifierad enligt dens verksamhet samt känner förtroende för or- ISO 9001:2000, som är en internationell kvalitets- ganisationen och därmed också vill vara med och stämpel för företag och andra organisationer. Cer- bekämpa cancer genom att ge en gåva. Under 2010 tifieringen innebär att en oberoende part årligen beslöt vi att fortsättningsvis sätta mål för känne- granskar Cancerfondens arbetsprocesser och där- dom, givarvilja och nöjdhet samt fortsätta arbe- efter intygar att verksamheten motsvarar standar- tet med att utveckla långsiktiga metoder för mät- dens krav. ning. Interna kontroller Pengarna kommer fram Varje år granskar Cancerfondens auktoriserade Cancerfonden övervakas av Svensk Insamlings- revisorer bokslut, årsredovisning och den interna kontroll. En av deras uppgifter är att dela ut kontrollen, det vill säga förvaltning och löpande 90-konto till organisationerna samt att överva- redovisning. Cancerfondens organisation genom- ka att insamlingen sköts på ett ansvarsfullt sätt syras av ett naturligt kvalitetsmedvetande så som och att pengarna går till ändamålet utan oskäliga man kan förvänta sig av den enskilt största finan- kostnader. De beräknar också hur stor del av var- siären av svensk cancerforskning. Cancerfondens je organisations insamlade pengar som går till in- givare kan vara säkra på att deras gåvor kommer samlings- och administrationskostnader. fram och når ändamålen. De senaste siffrorna från Svensk Insamlings-6   Cancerfondens årsberättelse 2010
  9. 9. Cancerfondens organisation Cancerfondens organisation Huvudmannamöte Styrelse ordförande Bengt Holgersson Finansnämnd Kansli Forskningsnämnd ordförande generalsekreterare ordförande Thomas Halvorsen Ursula Tengelin Bengt Westermark Bakom Cancerfonden står 30 huvudmän som representerar stora delar av organisations-Sverige. En gång om året hålls ett huvudmannamöte där en valberedning lämnar förslag för beslut om tillsättning av styrelseordförande, styrelseledamöter, styrelsesuppleanter samt revisorer. Styrelsen utser en gene- ralsekreterare som ansvarar och leder arbetet inom kansliet, som har cirka 50 anställda. Cancerfondens forskningsnämnd beviljar anslag till institutioner, forskargrupper eller enskilda forskare. Arbetet leds av en ordförande och ett vetenskapligt sekretariat. Cancerfondens finansnämnd ansvarar för hur Cancerfondens ekonomiska medel ska förvaltas. Fi- nansnämnden arbetar efter en placeringspolicy som årligen fastställs av styrelsen.HuvudmannaorganisationerBarncancerfonden Riksförbundet för stomi- och reservoaropererade, ILCOBlodcancerförbundet Riksförbundet Pensionärsgemenskap, RPGBröstcancerföreningarnas riksorganisation – BRO Riksförbundet VISIRCancerföreningen i Stockholm Riksidrottsförbundet, RFCenterkvinnorna Sveriges Pensionärsförbund, SPFFredrika-Bremer-Förbundet Svensk HandelICA AB Svenska LottakårenKonung Gustaf V:s Jubileumsfond Svenska LäkaresällskapetKooperativa Förbundet, KF Sveriges Kommuner och Landsting, SKLLiberala Kvinnor Sveriges Landsråd för alkohol- och narkotikafrågor, SLANLandsorganisationen i Sverige, LO Sveriges läkarförbundModeratkvinnorna Sveriges Socialdemokratiska KvinnoförbundMun- & Halscancerförbundet Sveriges TandläkarförbundPensionärernas Riksorganisation, PRO Tjänstemännens Centralorganisation, TCOProstatacancerförbundet Vårdförbundet Cancerfondens årsberättelse 2010    7
  10. 10. Så arbetar Cancerfonden— från insamling till forskningsresultat 1. Gåvor Cancerfonden har inga statliga bidrag utan är helt beroende av testamenten och gåvor från privatpersoner och företag. Tack vare generösa gåvor samlar Cancerfonden årligen in över 400 miljoner kronor. 6. Forskningsresultat Forskningen gör ständiga framsteg som leder till att fler liv kan räddas och färre drabbas av cancer. I dag överlever omkring 60 procent av alla personer i Sverige som får diagnosen cancer, en fördubbling sedan 1950-talet. 5. Utdelning Cancerfonden är den enskilt största finansiären av svensk cancerforskning. Årligen avsätts närmare 400 miljoner kronor. Anslagen fördelas mellan forskningsprojekt, forskartjänster, stipendier med mera.8   Cancerfondens årsberättelse 2010
  11. 11. 2. Summa som ska delas utCancerfondens styrelse beslutar om hurmycket pengar som ska avsättas. 3. Ansökningar forskningsanslag Varje år ansöker cirka 1 000 forskare och forskargrupper om finansiering.4. Bedömning och beslutNio prioriteringskommittéer, beståendeav framstående cancerforskare, granskaroch bedömer alla ansökningar, inationell konkurrens. Därefter beslutarCancerfondens forskningsnämnd vilkaansökningar som ska beviljas anslag. Cancerfondens årsberättelse 2010    9
  12. 12. 60 års kampmot cancerNär Riksföreningen för kräftsjukdomarnasbekämpande bildades 1951 såg världen an-norlunda ut. Sverige stod på tröskeln till storaförändringar på alla plan inom samhället,inte minst inom sjukvården. När det gälldeden internationella kampen mot cancer skullede svenska forskarna inom biokemi, genetik,cellbiologi och epidemiologi spela viktiga, ochibland direkt avgörande roller.
  13. 13. 1960–talet Sambandet mellan kromosomskador och cancer uppenbaras Albert Levan och hans kolleger i Lund kunde redan 1956 visa att människan har 46 kromosomer i stället för 48 som världens forskare dittills hade trott. Upptäckten ledde till att Sverige un- der åren som följde blev världsledande inom cancercytogene- tiken, det vill säga studier av kromosomförändringar i cancer- celler. Det var dock amerikanska forskare som kunde bekräfta hypotesen att uppkomsten av cancer är kopplad till någon form av skada på arvsmassan. I slutet av 1960-talet kom en svensk forskargrupp från Stockholm att revolutionera cytogenetiken. Med hjälp av en ny metod för infärgning kunde kromosomerna nu identifieras och sorteras upp i 22 par+2 könskromosomer. Cytogenetikerna kunde också studera kromosomförändringar med en helt an- nan precision än vad som varit möjligt tidigare. Därmed kunde cancerforskarna nu titta in i tumörcellernas abnorma inre och finna ledtrådar till vad som har gått snett. Cytogenetik är i dag en hörnsten inom forskningen om och diagnostiken av cancersjukdomar. Sedan 1979 registreras alla1950–talet kromosomavvikelser i cancer i en databas i Lund. I dag rymmer databasen information om nästan 60 000 tumörfall.Pionjärverksamhetinom cellbiologinEfter andra världskriget började synen på cancer förändras.Man insåg att det krävdes massiva baskunskaper om cellernaskemi och biologi för att förstå och behandla sjukdomen. En grupp på Karolinska Institutets cellforskningsinstitution,med bland andra Torbjörn Caspersson samt Georg och EvaKlein, bidrog till att koppla ihop olika upptäckter som blandannat rörde genetik och immunologi. Gruppen studerade tu-mörcellers biologiska egenskaper, vilket ökade förståelsen förhur tumörer utvecklar sin aggressivitet i ett slags ”mikroevo-lution”, där varje mutationssteg efter selektion skapar alltmerelakartade tumörceller. Ett annat forskningsspår rörde cancercellernas samspel medkroppens immunförsvar. Denna forskning var med och la-de grunden för den gren av cancerforskningen som i dag kal�-las tumörimmunologi – en viktig utgångspunkt för bland annatframtida cancerbehandlingar. Verksamheten på cellforskningsinstitutionen vitaliseradehela den nationella cancerforskningen i Sverige, och skapade etthelt ”släktträd” av svenska cancerforskare – varav många harbyggt upp egna grupper. Riksföreningen för kräftsjukdomar-nas bekämpande bytte namn till Riksföreningen mot cancer ochblev en allt viktigare finansiär av inhemska forskningsinitiativ.12   Cancerfondens årsberättelse 2010
  14. 14. 1980–talet Onkgener i fokus Under 1970- och 1980-talet skapade den så kallade hybrid- DNA-tekniken nya möjligheter för att studera levande orga- nismers arvsmassa och cellfunktioner. Den molekylära cancerforskningen kretsade under denna tid till stor del kring det som kallas onkgener, det vill säga arvs- anlag som kan förvandla en frisk cell till en tumörcell. Parallel- la upptäckter visade att gener som man först hade trott var ab- norma, cancerrelaterade gener i själva verket var ”friska” ge- ner men med en funktion i cellen som hade förändrats på ett skadligt sätt. De uträttar samma cellfunktioner som sitt ”legiti- ma syskon”, men utan kontroll och övervakning vilket gör att de får cellens tillväxt, differentiering och delning att löpa amok. En grupp i Uppsala, med bland andra Carl-Henrik Heldin och Bengt Westermark, gjorde en av de mest uppmärksamma- de insatserna på detta område. Forskarna studerade en natur- lig tillväxtfaktor som bland annat spelar en viktig roll vid cellers tillväxt och differentiering, och kunde konstatera att genen för tillväxtfaktorn var identisk med en virusburen onkgen. Nu kunde man utveckla en teori för tumörutvecklingen i den virusinfekterade cellen, något som till stor del bidrog till förståelsen för sambandet mellan onkgener och deras naturli-1970–talet ga motsvarigheter. I dag känner man till ett hundratal onkgener som i samtliga fall är förändrade normala gener. Forskningen på området har gett omfattande insikter i hur arvsanlagen reg- leras och signaltrafiken sker i cellen.Mördarcelleren ny slags blodkroppVid denna tid visste man en hel del om människans immunför-svar – men inte så mycket som man trodde. Det stod klart efteratt en grupp vid Karolinska Institutet började titta närmare pånågot som de först uppfattade som ett metodproblem. Fortsattaexperiment visade att problemet i stället härrörde från en tidi-gare okänd celltyp i immunsystemets cellulära försvar. Dennatumördödare gavs ett anslående namn: naturlig mördarcell (na-tural killer cell, NK-cell). Det visade sig att NK-cellen är en slags celldödande vit blod-kropp, en typ av lymfocyt. Dess primära roll i immunförsva-ret är inte att attackera främmande organismer som tränger ini kroppen, till exempel bakterier. I stället har den till uppgift atteliminera kroppens egna celler när dessa förvandlats till förrä-dare – antingen när de blivit tumörceller eller efter att de infek-terats av virus. Inledningsvis sågs NK-cellen som en kuriositet av den inter-nationella immunologi- och cancerforskningen. I dag vet manatt NK-cellen spelar en viktig roll när det gäller många aspekterav vårt immunsystem, oavsett om det handlar om tumörer, vi-rus, bakterier, autoimmuna sjukdomar eller transplantationer. Cancerfondens årsberättelse 2010    13
  15. 15. 2000-talet DNA-forskningen blir industriell I maj 2007 kunde världspressen meddela att nobelpristagaren James D Watsons hela arvsmassa nu var analyserad. Arbets- åtgången i detta enorma projekt har tvingat fram en teknik- utveckling utan motstycke. Dessutom har alltmer referensda- ta om DNA-sekvenser och gener skapats – en skattkammare för forskarna. Därmed fick den så kallade funktionsgenomiken vind i seg- len, det vill säga forskning som försöker klarlägga olika geners funktioner. Forskarna kan nu kartlägga aktiviteten hos tusen- tals gener eller signalvägar åt gången, i stället för som tidigare bara enstaka. Många av Sveriges cancerforskare arbetar på en internationellt hög nivå, här följer två exempel. En grupp vid Karolinska Institutet, ledd av Henrik Grön- berg, studerar sambandet mellan vissa genetiska markörer och risken för prostatacancer. Genom att jämföra markörer hos tu- sentals sjuka och friska försökspersoner hoppas man kunna hit- ta gener som är inblandade i uppkomsten av prostatacancer.1990–talet En grupp vid Lunds universitet, ledd av Åke Borg, fokuse- rar på bröstcancer. Genom att kartlägga individuella tumörers genaktivitet försöker gruppen skapa metoder som kan ligga tillEpidemiologins genombrott grund för diagnos, klassificering, prognos och, inte minst, be- handling av sjukdomen som skräddarsys efter varje individuellCancerforskningens största landvinning under 1990-talet rörde patient och tumörtyp.epidemiologi. Cancerepidemiologi handlar bland annat om attkartlägga sambanden mellan olika cancertyper och de faktorersom ökar risken för att insjukna. Ett övergripande mål är attutröna bakgrunden till hur cancersjukdomar uppkommer ochdärigenom förebygga dem. Att Sverige blev ett föregångsland inom cancerepidemiolo-gin är ingen slump. För det första har vi historiskt sett en starkfolkhälsotradition i landet, för det andra har vi unika hälsodata-register. Bland annat omfattar det svenska cancerregistret, star-tat 1958, i dag uppgifter om 2,1 miljoner tumörer och 1,9 miljo-ner cancerpatienter. En av de mest drivande forskarna var kirurgen Hans-OlovAdami som i dag har en internationellt etablerad ställning somen av cancerepidemiologins pionjärer. Tillsammans med med-arbetare vid bland annat Uppsala universitet och KarolinskaInstitutet har Adami sedan 1990-talet genomfört ett stort antalstudier för en rad olika cancerdiagnoser, till exempel i prostata,bröst, livmoderhals, äggstockar och matstrupe. Under 1990-talet skedde även ett genombrott för screening-mammografi. Efter en rad stora epidemiologiska studier i Sve-rige utfärdade Socialstyrelsen 1986 råd om regelbunden mam-mografi av kvinnor mellan 50 och 69 år. Det skulle dock ta cirkatio år innan alla landsting hade infört det.14   Cancerfondens årsberättelse 2010
  16. 16. Professor Torbjörn Caspersson (1910–1997) i sitt hem 1991.Första utdelningen 1952Torbjörn Caspersson var forskare och styrelseledamot i Riksföreningen förkräftsjukdomarnas bekämpande redan från starten. Han sökte ett forsk-ningsanslag på 58 900 kronor, ett belopp som på den tiden översteg högstatillåtna engångsbelopp på 40 000 kronor och han fick därför avslag. Efter ar-betsutskottets överläggningar beslöt styrelsen 1952 att trots det bevilja profes-sor Casperssons ansökan. Torbjörn Caspersson tog tillsammans med Lore Zech fram en ny metod förinfärgning av kromosomer. Cancerforskarna kunde nu titta in i tumörceller-nas inre och finna ledtrådar till vad som gått snett i dessa celler. Denna metodkallas cytogenetik och är i dag en viktig hörnsten inom cancerforskningen ochdiagnostiken av cancersjukdomar. År 1961 fick Torbjörn Caspersson ytterligare ett anslag på 55 600 kronorfrån Cancerfonden. Pengarna gick till fortsatta cellkemiska undersökningaroch internationell forskning i Japan och USA.Bilden till höger: Professor Torbjörn Caspersson och professor Georg Kleinmed en bild av sig själva tagen på 50-talet. Den dåvarande docent Klein ar-betade vid professor Casperssons institution för cellforskning vid KarolinskaInstitutet. Tillsammans byggde de upp en tumörbiologisk forskning i Sverige,se sidan 12. Georg Klein har tillsammans med sin hustru Eva Klein lagt grun-den till Sveriges framskjutna position inom cancerforskningen. Deras forsk-ning har haft och har fortfarande finansiellt stöd från Cancerfonden. Bildenär tagen inför Cancerfondens 40-årsjubileum 1991. Cancerfondens årsberättelse 2010    15
  17. 17. I dag och omen generationCancerfondens verksamhet har två ändamål– forskningsfinansiering samt opinion ochkunskapsspridning. Forskningen är långsik-tig; resultaten kommer främst våra barn ochbarnbarn att dra nytta av. Men människor drabbas redan nu. Varjeår får cirka 50 000 personer i Sverige encancerdiagnos. För att ge dem bättre villkoroch öka deras chanser att överleva väckerCancerfonden opinion i viktiga frågor,sprider kunskap om cancer och cancer-forskningens resultat.
  18. 18. I arbetet med opinion och kunskapsspridning driver Cancerfon-den frågor som är viktiga för dagens cancerpatienter. Genom attpåverka beslutsfattare på olika nivåer i samhället försöker vi fåigenom förbättringar.Vi tar parti fördagens cancerpatienter Cancerfondens arbete handlar om att skapa rela- behov. Ingen instans har till exempel ansvaret för tioner med befintliga och framtida givare för att att larma i god tid när det närmar sig stora pen- säkerställa långsiktig forskningsfinansiering. Må- sionsavgångar. Det kommer inte, om inget görs, let är att minska individens risk att drabbas av att finnas tillräckligt många specialister för att mö- cancer, stärka de som drabbats av cancer och in- ta framtidens behov. gjuta hopp. Ytterst handlar det om att bidra till att Cancerfonden arbetar för att cancerstrate- förverkliga visionen: cancer ska gin ska resultera i konkreta åtgärder för att säkra kunna botas. kompetensförsörjningen på fem, tio och tjugo års sikt. Det innebär också att det är nödvändigt att En bit på väg intressera fler unga läkare för specialiteter det rå- men mycket kvar der brist på och utbilda tillräckligt många. Den nationella cancerstrategin, En undersökning som Cancerfonden genom- som Cancerfonden jobbat hårt förde hösten 2010 tillsammans med Svensk före- för i många år, håller nu äntli- ning för patologi visade att landstingen har stor gen på att tas i bruk. Den är en brist på patologer, det vill säga de specialistläkare förutsättning för att ta svensk som ställer diagnos utifrån vävnadsprover. Många cancervård till nästa nivå, som väntar på besked får leva i ovisshet alldeles för men mycket arbete återstår länge. Vi vet att det gäller flera specialiteter. Re-  � för att det ska bli verklighet av de högt uppsatta ambitio- geringen måste ta ansvar för kompetensförsörj- ningen i den nationella cancerstrategin.   nerna. En viktig fråga är till- Patologer och alla andra specialister fyller en central roll i vården av alla sorters cancer. På kort gången på specialister i can- sikt handlar det mycket om att skapa attraktiva cervården. Har vi tillräck- tjänster med möjligheter till forsknings- och ut- ligt många specialister nu vecklingsarbete, så att de som i dag arbetar inom och i framtiden för att ta specialiteten stannar kvar. Det finns inte tillräck- hand om cancerpatienter? ligt många för att täcka dagens behov; vi har abso- Tyvärr finns det ingen som har huvudansvaret för lut inte råd att förlora fler specialister. att planera hur många onkologer, radiologer, spe- Tidig upptäckt, rätt diagnos och snabb behand- cialistsjuksköterskor med flera det behövs i Sve- ling är ofta avgörande för ett framgångsrikt resul- rige nu och framöver – för att möta patienternas tat – att rädda patientens liv.18   Cancerfondens årsberättelse 2010
  19. 19. Patolog Elisabet Englund, Skånes Universitetssjukhus, Lund, visar upp ett vävnadsprov som ska analyseras.Under 2010 har vi bland annat:• Gett ut Cancerfondsrapporten för femte gång-en. Ämnen i rapporten var bland andra cancer hosäldre, hjärntumörer, prevention och forskning.• Belyst det faktum att äldre sällan ingår i kliniskforskning.• Under Almedals-veckan på Gotland träffat in-tressenter under temat ”När får vi nationella målför patienternas överlevnad?”• Uppmärksammat bristen på patologer.• Anordnat ett seminarium om bröstcancer påBreast Health Day den 14 oktober.• Träffat beslutsfattare och politiker på nationelloch regional nivå för att lyfta fram förbättrings-områden för cancerpatienter.• Varit medarrangör av två konferenser. Den ena Cancerfondens generalsekreterare Ursula Tengelin deltog i en debatt omrörde nationell cancerstrategi och den andra gyne- orättvisor i cancervården i november 2010.kologisk cancer. Cancerfondens årsberättelse 2010    19
  20. 20. Susanne och  Hanna Rehlin Patient- «Om ens mamma dör, är brevet man fortfarande dotter då?» ”Herregud, ska jag inte få se min dotter växa upp? Hur ska det gå för Hanna, hon som är adopterad och redan upplevt en separation?” Detta var mina första tankar när jag fick mitt cancerbesked. V i vet alla att en svår sjukdom läkare som engagerade sig, som kom med två år tidigare följt min mosters dödskamp påverkar hela familjen, inklu- tröst och råd och som till och med kunde i bröstcancer, och jag visste precis vad som sive vänner och arbetskam- ringa hem till mig bara för att höra hur jag väntade mig. rater. Min dotter skrev en mådde. Jag kände att jag blev väl omhänder- Besöket gick bra. Jag fick många broschy- Artikel i Rädda uppsats i skolan med rubriken tagen av en proffsig sjukvård som gjorde sitt rer med mig hem. Här hade jag önskat att ”Om ens mamma dör, är man fortfarande en bästa för att jag skulle bli frisk. jag även fått information om att det finns en Livet 2/2010. Information och stöd ker information om cancersjukdomar och dess be- dotter då? Jag är ingen dotter utan dig, min patientförening. Därför blev jag extra glad mamma.” Cancerfonden erbjuder sedan samma läkare rakt igenom be- Att ha en och 1994 information handling. 2010 fanns 19 texter även i broschyrform när jag var på återbesök för två veckor sedan Och en av mina bästa vänner sa så här: handlingen ger den relativa trygghet som en och såg informationslappar om gcfs öppna och stöd till patienter och närstående genom ”Jag kommer till dig på direkten. Jag vill cancerpatient verkligen behöver. Själv hade och under året distribuerades 144 000 broschyrer. hus väl synligt i väntrummet. Jag var inte Cancerfondens informations-behandling. För mig var jag lyckan att i stort och träffa samma hjälpa dig medan du lever – jag gör ingen nytta på din begravning.” läkare under min sett få stödlinje. Som en del av implementeringen av den nationella ensam om att ha äggstockscancer! Även andra som har frågor viktig resa som vi är väl- det en mycket om cancer gjorde till- Jag är en av dom som det gått bra för, men cancerstrategin är rehabilitering.(tidigare Sjukvårdsråd- Ett annat viktigt område har Inera det som jag varit med om, och alla tankar sammans. Jag hade förmånen att få delta i Kom i komna att ringa eller vill att alla sjuka ska få uppleva vården som detta födde, kommer att leva med mig Jag mejla. Linjen beman- givningen) Karolinska.uppdrag av Socialdepartemen- gång-gruppen på fått i Det var en helt nas av legitimerad personaljag själv gjort. Jag vill också att lika bra som med lång erfaren- för alltid, precis som den där lilla pirrande tet att känsla att i en liten grupp möta underbar utveckla en canceravdelning på sjukvårds- känslan av oro inför varje återbesök på Radi- umhemmet. het av cancervård läkareorkarsjukvårdspersonalpatienter. så att de och samt specialistutbildning. ta hand om sina ska må bra andra som gått igenom cancerbehandling. huvudmännensfågemensamma webbplats 1177.se. Det var också toppen att komma igång Den största gruppenJag var panikslagen inför mittringde Trots det blev mötet med vården någotav dem som både första besök Därmedi lugn ett av få uppleva att med nationell cancer- med motion är takt. Att delmålen positivt för mig. Jag mötte sköterskor och på Radiumhemmet. Jag hade dessutom bara min kropp fortfarande fungerade. För mig och mejlade 2010 var närstående till en person strategi uppnått. Under 2010 påbörjade organisa- 34 med cancersjukdom. Andra som kontaktade tionen ett samarbete med2010 nr 2 Inera, vilket kan få be- Informations- och stödlinjen var patienter och tydelse för Cancerfondens inriktning inom detta personer som oroade sig för egen sjukdom. område. De flesta önskade information om sjukdom Cancerfondens tidning Rädda Livet vänder sig och behandling, men många ville även berät- i första hand till stödmedlemmar, cancerpatien- ta om sin situation och få känslomässigt stöd. ter och närstående. Syftet med tidningen är att er- bjuda kunskap, förståelse och hopp. Rädda Livet Förmedlar kunskap kommer ut fyra gånger per år och distribueras till Cancerfonden har sedan många år en stark posi- Cancerfondens cirka 17 000 stödmedlemmar. Un- tion i Sverige när det gäller information om cancer. der 2010 har den även funnits på cirka 1 000 sjuk- På webbplatsen cancerfonden.se finns en mängd vårdsmottagningar. information för patienter och närstående. Sju av Varje år publiceras Cancerfondsrapporten som tio personer som går in på cancerfonden.se går di- granskar och lyfter fram viktiga frågor inom forsk- rekt till sidorna ”Om cancer” där människor sö- ning och cancersjukvård. Rapporten sprids till be-20   Cancerfondens årsberättelse 2010
  21. 21. Nya, intressanta inlägg publiceras dagligenpå blogg.cancerfonden.se. På webben kanockså anmälan göras till Samtalsvän. Det ärnågon att enskilt dela tankar och erfaren-heter med, som patient eller närstående.slutsfattare och sjukvården med syfte att driva på också aktiva på vår blogg.cancerfonden.se där viförändringar för patienternas bästa. Cancerfonds- skriver om aktuella nyheter inom cancerforsk-rapporten 2010 fokuserade bland annat på cancer ningen och om cancerpatienters situation. Vi finnshos äldre, cancervården i Sverige, diagnosgruppen även på Facebook och Twitter, där man kan delahjärntumörer och vikten av att det nu är dags att med sig av sina erfarenheter eller bara läsa och be-införa en nollvision för rökning. grunda.Webben en mötesplatsoch informationsbankWebbplatsen cancerfonden.se är i första hand eninsamlingskanal. Den är också en viktig sam-lingsplats för dem som vill bekämpa sin egen ellerandras cancer. I vårt diskussionsforum kan drab-bade och närstående mötas och utbyta erfarenhe-ter. Ämnesområdet ”Närståendes situation” hadeflest inlägg under 2010. På webbplatsen finns i dagockså cirka 400 registrerade samtalsvänner somman kan kontakta för att enskilt dela tankar ocherfarenheter. Detta till skillnad från diskussions-forum där alla kan läsa vad som skrivs. Webbplatsen innehåller en omfattande kun-skapsbank med informativa och redaktionella Facebook och Twitter, tvåtexter, artiklar, reportage och filmer. Här kan man andra vägar för informationläsa om patienter, närstående och forskare. Vi är och utbyte. Cancerfondens årsberättelse 2010    21
  22. 22. Som den enskilt största finansiären av svensk cancerforskningsträvar Cancerfonden efter att på ett etiskt, ojävigt och ansvarsfulltsätt fördela medel till forskning och vårdutveckling, så att de ledertill största möjliga framgång i kampen mot cancer.Forskning och utvecklingav cancervården Cancerfondens forskningsnämnd har som hu- prioriteringskommitté eller i en så kallad sakkun- vudstrategi att finansiera högkvalitativa forsk- niggrupp (för bedömning av tjänster). Under 2010 ningsprojekt, oavsett inriktning, som initierats av fanns nio prioriteringskommittéer med olika äm- individuella forskare eller forskargrupper. Vi an- nesprofiler och fem sakkunniggrupper, vilka ut- ser att de bästa resultaten kommer genom att till- setts av Cancerfondens forskningsnämnd efter varata den kreativa och innovativa kraft som finns förslag från bland annat de medicinska fakulte- i forskargrupperna och hos enskilda forskare. terna. I Forskningsnämnden, prioriteringskom- De kategorier av anslag som kan sökas är forsk- mittéer och sakkunniggrupper ingår framståen- ningsprojekt, forskarmånader, anslag för en pla- de forskare inom cancerområdet från Sverige och neringsgrupp och forskartjänster på olika nivå- i vissa fall även från övriga nordiska länder. De er. Dessutom finns möjlighet att söka resebidrag är utvalda för att i första hand täcka olika kom- och anslag för att arrangera kongresser. Vårdper- petensområden. Hänsyn tas också till geografisk sonal kan söka anslag till vårdutvecklingsprojekt, spridning och i viss mån till kön. Prioriterings- stipendium för hospitering samt bidrag för att del- kommittéerna består av mellan sju och nio le- ta i kurser och konferenser. damöter och sakkunniggrupperna består av tre ledamöter. Stipendiekommittén hanterar ansök- Omsorgsfull ansökningsprocess ningar om stipendier för vårdpersonal och består Ansökningsprocessen består av individuell rap- av ledamöter från hela Sverige med olika kompe- portering och bedömning av varje ansökan i en tens och med stor erfarenhet från cancervården. I samtliga bedömningsgrupper utses ledamöter för en treårsperiod med möjlighet till förlängning i Viktiga mål för cancerforskning: ytterligare tre år. • förebygga uppkomst av cancer Bedömningsgrupperna lämnar förslag om för- • diagnostisera cancer så tidigt att vi kan avlägsna tumören innan den har delning till Forskningsnämndens arbetsutskott, hunnit sprida sig som ytterligare granskar och prioriterar projek- • behandla även spridd cancer effektivt. ten så att det slutgiltiga förslaget överensstämmer med styrelsens budget. Forskningsnämnden be-22   Cancerfondens årsberättelse 2010
  23. 23. Bengt Westermark, professor och ordförande i Cancerfondens forskningsnämnd och Mats G Hansson, professor vid Uppsala universitet.slutar därefter om fördelning av medel från Can-cerfonden. De projekt som stöds av Cancerfonden spänner Nya behandlingsmetoder vid lungcanceröver områden som handlar om behandling, dia-gnostik, förekomst, prevention, vård och grund- Professor Bengt Westermark går här igenom tre tumörformer och ser ljus-läggande mekanismer för hur cancer uppkom- punkter, hoppas på mer kunskap och vill göra sig av med ett sorgebarn.mer. När det gäller bröstcancerbehandlingens framgångar pekar han på tidig upptäckt genom mammografi.Ansökningar och beviljade medel 2010 – De kirurgiska metoderna har utvecklats mycket på 60 år. I dag räck-Under 2010 tog vi emot nästan 1 000 ansökning- er det oftast med att ta bort en del av bröstet och några lymfkörtlar i arm-ar om anslag för forsknings- och vårdutvecklings- hålan. Det besparar många kvinnor stora besvär.projekt, tjänster, resor, kongresser, planerings- När det gäller prostatacancer är behandlingen inte lika framgångsrik.grupper och stipendier för vårdpersonal. Den – Vi behöver bättre diagnostiska metoder. I dag kan vi se att det finnsstörsta kategorin var ansökningar om bidrag till en cancertumör i prostata, men vi kan inte avgöra om det är en elakar-forskningsprojekt (408 stycken), av vilka 35 pro- tad eller en mindre elakartad tumör som inte kommer att leda till någ-cent beviljades. Motsvarande siffra för tjänster var ra egentliga besvär för patienten, än mindre till död. Detta innebär attdrygt 8 procent. Totalt finansieras cirka 400 forsk- många män behandlas i onödan.ningsprojekt årligen, varav cirka en tredjedel är Däremot är Bengt Westermark hoppfull om nya behandlingsmeto-nya projekt. De andra projekten löper sedan tidi- der vid lungcancer.gare år. Alla forskningsprojekt finansieras i tre år – Vi har kommit en väldigt lång bit på väg när det gäller prevention.och efter ny ansökan finns möjlighet till ytterliga- Vi vet ju att det till 80–90 procent är cigarettrökning som orsakar lung-re finansiering. cancer. Där har forskningen varit framgångsrik, men den har varit be- Cancerfondens styrelse avsatte för år 2010 drygt tydligt mindre framgångsrik när det gäller att behandla lungcancer som385 miljoner kronor för stöd till Forskningsnämn- har uppstått.dens anslagskategorier. Huvuddelen av summan – Vi börjar nu se nya behandlingsmetoder. Lungcancer har varit ettgick till projektstöd inom olika forskningsområ- sorgebarn, men vi hoppas att det inte ska vara så länge till.den. Cancerfonden har också finansierat tidsbe- Och hur kommer det att se ut om 25 år? Då kommer kunskapen attgränsade tjänster för forskare och medel till pla- ha ökat explosionsartat, tror Bengt Westermark.neringsgrupper, kongresser och resor. Inom ovan- – Vi kommer att veta mycket mer om mekanismerna bakom hur can-stående anslagsram har vi satsat tre miljoner kro- cer uppstår, sprider sig, växer till och dödar. Behandlingarna kommer attnor på vårdutvecklingsprojekt och stipendier för kunna anpassas till varje individ och varje tumör. Men för att kunna av-vårdpersonal. göra vem som ska ha vad behöver vi förfina diagnostiken och det är vi re- I enlighet med Forskningsnämndens strate- dan nu på god väg att göra.gi har medel fördelats till forskning som spän- Cancerfondens årsberättelse 2010    23
  24. 24. Anslag per cancerform ii miljoner kronor Anslag per cancerform miljoner kronor Bröstcancer 50,8 Sarkom 3,9 Leukemi 31,0 Njurcancer 3,7 Tjocktarmscancer 30,1 Urinblåsecancer 3.0 Prostatacancer 26,6 Cancer utan känd primärtumör 2,8 Hjärntumörer 18,2 Levercancer 2,4 Lymfom 13,0 Matstrupscancer 1,9 Endokrina tumörer 9,8 Bukspottkörtelcancer 1,6 Neuroblastom 8,7 Ändtarmscancer 1,6 Hudcancer 8,4 Myelom 1,5 Lungcancer 7,7 Myelodysplastiskt syndrom 1,5 Livmoderhalscancer 7,6 Gallvägscancer 1,2 Huvud- och halscancer 6,2 Wilms’ tumör 0,6 Magsäckscancer 6,0 Testikelcancer 0,5 Äggstockscancer 5,0 Övrig cancer, ej diagnosspecifik 67,5 ner över flera vetenskapsområden innefattan- fället i akt att presentera sina resultat. Dessutom de grundforskning, klinisk forskning, epidemi- hölls två workshoppar och en avslutande panelde- ologisk forskning, translationell forskning, vård- batt för att belysa svenska möjligheter. Mötet kun- forskning och preventionsforskning. de konstatera att det finns god forskning i Sveri- ge, men att mycket återstår. Klinisk forskning be- Forskningsnämndens verksamhetsår höver tid och resurser, stora kliniska prövningar är Forskningsnämnden hade två sammanträden un- i dag mycket kostsamma. Infrastrukturen behöver der 2010, ett i mars och ett i november. Arbetsut- dessutom stärkas med biobanksmaterial och meto- skottet har sammanträtt vid tre tillfällen och de dologi som kan utnyttjas av olika grupper i samar- nio prioriteringskommittéerna har haft var sitt bete. En styrka är det svenska lungcancerregistret heldagssammanträde för bedömning och priori- som är en mycket viktig källa för fortsatt forskning tering av ansökningar. Cirka 70 cancerforskare inom detta angelägna område. har varit verksamma som sakkunniga i bedöm- ningsarbetet. Kvalitetssäkring i forskningsmiljö Den 18–19 februari organiserade Forsknings- Cancerfondens forskningsnämnd besöker varje nämnden ett möte med titeln ”Critical issues in år en forskningsinstitution vid landets universitet. lung cancer research” vilket hölls på Karolinska Syftet är att ge Forskningsnämnden inblick i den Institutet. Programmet innehöll flera internatio- forskning som bedrivs samt få kontakt med en- nellt framstående föreläsare inom området. Nära skilda forskare och diskutera aktuella frågor med 100 mötesdeltagare fick ta del av ett brett upplagt dem. program med syfte att belysa internationell front- I maj 2010 besökte nämnden Rudbecklabora- linjeforskning och svensk standard inom olika toriet vid Uppsala universitet. Från Cancerfon- områden. Nio internationella toppforskare bjöds den deltog den vetenskapliga sekreteraren, de bi- in och deras presentationer följdes av svenska ex- trädande vetenskapliga sekreterarna och en av perters syn på var vi i dag står inom epidemiolo- Forskningsnämnden utsedd arbetsgrupp. Vid be- gi, molekylärbiologi, klinisk forskning, preven- söket redogjorde prefekten professor Lena Claes- tionsforskning och vårdforskning inom lungcan- son Welsh övergripande för den forskning som cerområdet. bedrivs, följt av presentationer av enskilda forsk- Vid sidan av föreläsningarna fanns en poster- ningsprojekt av forskare vid institutionen. Det utställning där cirka 30 svenska grupper tog till- framgick att Rudbecklaboratoriet är en fram-24   Cancerfondens årsberättelse 2010
  25. 25. Allt fler botas med allt färre biverkningar, säger Bengt Westermark, ordförande i Cancerfondens forskningsnämnd.”Kunskapsläget har aldrig varit bättre” De stora satsningarna på cancerforsk- hitta små tumörer och metastaser och studera de- ning har burit frukt, och under de se- ras reaktion på behandling. Kunskaper om tumö- naste decennierna har kunskaperna om rernas individuella egenskaper gör det möjligt att cancersjukdomarna ökat dramatiskt. utveckla en individualiserad cancerbehandling, där varje individuell patient får just den behand- Några frukter från kunskapsträdet har redan ling som är mest effektiv och som orsakar minst skördats; nya, målinriktade läkemedel finns till- biverkningar. gängliga. Metodutvecklingen går snabbt. Nya sätt – Kunskapsläget har aldrig varit bättre. Vi att odla cancerceller i laboratoriet och nya meto- vet inte ännu hur morgondagens cancerdiagno- der att studera cellerna utvecklas hela tiden. stik och behandling kommer att se ut, bara att den – Vi har kunnat börja studera cellernas kom- kommer att vara betydligt bättre än i dag. Vi vet plicerade signalsystem i detalj och bygga datorba- att en satsning på cancerforskning i detta läge lö- serade modeller över de olika signalfunktionerna, nar sig. Forskarna famlar inte längre i mörkret. säger professor Bengt Westermark, ordförande i Ljuset skiner klart över cancerpusslet och bitarna Cancerfondens forskningsnämnd. Vi kan genom börjar falla på plats. En ökad satsning kommer att automatiserade robotsystem studera tusentals oli- ge mångfalt igen, allt fler pusselbitar kommer att ka kemiska ämnens effekt på olika typer av can- hitta sin rätta plats och allt fler kommer att botas cerceller och hitta nya verkningsfulla substanser. med allt färre biverkningar, säger Bengt Wester- Nya, målsökande ämnen i kombination med mark. revolutionerande bildanalys gör det möjligt att Cancerfondens årsberättelse 2010    25
  26. 26. Yvonne Brandberg, biträdande vetenskaplig sekreterare vid Cancerfonden och professor vid Karolinska Institutet, deltog vid vård-forskningsmötet i februari 2011. gångsrik och stimulerande forskningsmiljö där tredje generationens cancerforskare nu byggerFördelning av forskningsanslag vid olika lärosäten upp egna forskargrupper. Den prekliniska forsk- ningen håller hög kvalitet och flera viktiga teknik- 200 Mkr plattformar finns tillgängliga. Flera translationella projekt bedrivs. Ett pro- 156,5 jekt, U-CAN, syftar till att stärka infrastrukturen 150 för translationell forskning, där biobanker med vidhängande klinisk information byggs upp. Det- ta kan förhoppningsvis utgöra ett första steg mot 100 ett regionalt cancercentrum. Plan för att stärka vårdforskningen 60,8 57,7 Under 2010 planerades ett möte om vårdforsk- 50 ning som genomfördes i februari 2011. Syftet med 34,5 28,0 mötet var att tillsammans med vårdforskare som 13,0 12,4 fått anslag från Cancerfonden diskutera åtgär- 7,0 1,2 der som Cancerfonden skulle kunna vidta för ska psala nd org eå olm öpin g rig a en - att stärka vårdforskningen inom cancerområdet lin Up Lu teb Um kh k Öv Eg rvalt Karo Gö Stoc Lin ö g f n i Sverige. ni26   Cancerfondens årsberättelse 2010
  27. 27. Stipendiekommittén hade tre möten 2010. Ansök- ningar bedömdes dessutom av ordföranden och sakkunniga vid nio tillfällen. Man bedömde 213 ansökningar, varav 109 beviljades (51 procent) till en summa av drygt 800 000 kronor. Stipendie- rapporterna visar att många har stort utbyte av sin fortbildning och att kunskap kommer patienter och närstående till del. Eftersom Stipendiekommittén under flera år noterat ett minskat antal ansökningar under hösten till beslöt den att förändra ansökningsförfarandet. Den typ av stipendier som kan sökas när som helst under året utökades till att också omfatta interna- tionella kongresser utanför Europa. Dessa stipendi- er behandlas och bedöms numera kontinuerligt un- der året. Förändringen trädde i kraft 1 januari 2011. Därmed minskas antalet möten för Stipendiekom- mittén till två per år, i april och i juni. Arbetsgrupper och utredningar Forskningsnämndens arbetsgrupper har under året berett ärenden rörande ansökningar om Post- doktortjänst, Senior Investigator Award, KliniskAnnie Rydvall, administratör vid Cancerfonden, under vårdforskningsmötet. cancerforskartjänst 50 % och Young Investigator Award. Forskningsnämndens ordförande har va- rit ansvarig för arbetet med att fördela forsknings- anslag inom Nordisk Cancerunions (NCU) ve-Vårdutvecklingsprojekt tenskapliga kommitté.förankrade i forskningCancerfonden ger anslag till vårdutvecklingspro-jekt som syftar till att förbättra eller utvärderavården av cancerpatienter och deras närstående. Fördelning av forskningsprojekt 2010Ett vårdutvecklingsprojekt ska ha direkt patient- Vårdforskningnytta och kan till exempel innebära implemente- Epidemiologisk 4 % (4)ring, utveckling och utvärdering av nya metoder forskningoch rutiner i vården. Anvisningarna för ansökan 7 % (8)om vårdutvecklingsprojekt förändrades 2010 för Translationellatt ytterligare betona att vårdutvecklingsprojek- forskning 8 %ten ska vara förankrade i forskningsresultat. Med (n/a)denna förändring tillstyrktes endast 1 av 12 in-komna ansökningar. Grund- forskningStipendier för vårdpersonal Klinisk forskning 62 % (65)Cancerfondens stipendier vänder sig i första hand 19 % (23)till personal med medellång vårdutbildning. Ävenläkare kan söka stipendium förutsatt att program-met har en psykosocial/palliativ inriktning. Cancerfondens årsberättelse 2010    27
  28. 28. 28   Cancerfondens årsberättelse 2010
  29. 29. Insamlingräddar liv2010 samlade Cancerfonden in 434 miljonerkronor. Tack vare dessa pengar kan vi fort-sätta att finansiera forskning och arbetaför förbättringar inom cancerområdet. Ettprofessionellt insamlingsarbete är nödvändigtför att vi ska kunna fortsätta vår kamp motcancer. Men det kostar pengar att samla in peng-ar. Därför utvecklar vi ständigt verktygenoch kunskapen om hur insamlingen kanbedrivas så effektivt som möjligt.

×