Your SlideShare is downloading. ×
0
Pres kontaktpersoner BoB 20120904
Pres kontaktpersoner BoB 20120904
Pres kontaktpersoner BoB 20120904
Pres kontaktpersoner BoB 20120904
Pres kontaktpersoner BoB 20120904
Pres kontaktpersoner BoB 20120904
Pres kontaktpersoner BoB 20120904
Pres kontaktpersoner BoB 20120904
Pres kontaktpersoner BoB 20120904
Pres kontaktpersoner BoB 20120904
Pres kontaktpersoner BoB 20120904
Pres kontaktpersoner BoB 20120904
Pres kontaktpersoner BoB 20120904
Pres kontaktpersoner BoB 20120904
Pres kontaktpersoner BoB 20120904
Pres kontaktpersoner BoB 20120904
Pres kontaktpersoner BoB 20120904
Pres kontaktpersoner BoB 20120904
Pres kontaktpersoner BoB 20120904
Pres kontaktpersoner BoB 20120904
Pres kontaktpersoner BoB 20120904
Pres kontaktpersoner BoB 20120904
Pres kontaktpersoner BoB 20120904
Upcoming SlideShare
Loading in...5
×

Thanks for flagging this SlideShare!

Oops! An error has occurred.

×
Saving this for later? Get the SlideShare app to save on your phone or tablet. Read anywhere, anytime – even offline.
Text the download link to your phone
Standard text messaging rates apply

Pres kontaktpersoner BoB 20120904

2,441

Published on

Presentation från "Bedömning & Betyg", Stockholms utbildningsförvaltning. Kontaktpersonsmötet 4 september 2012.

Presentation från "Bedömning & Betyg", Stockholms utbildningsförvaltning. Kontaktpersonsmötet 4 september 2012.

0 Comments
0 Likes
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

No Downloads
Views
Total Views
2,441
On Slideshare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
2
Actions
Shares
0
Downloads
3
Comments
0
Likes
0
Embeds 0
No embeds

Report content
Flagged as inappropriate Flag as inappropriate
Flag as inappropriate

Select your reason for flagging this presentation as inappropriate.

Cancel
No notes for slide

Transcript

  • 1. KontaktpersonsmöteBedömning & Betyg2012 09 04bedomning@stockholm.sehttp://pedagogstockholmblogg.se/larandebedomning/
  • 2. Idag Stödmaterial Elevdokumentation Stöd: Betyg åk 6 Från Utbf PRIO Skolinspektionen – ”Lika för alla?” – ”Vi har inte satt ord på det” Nytt från Skolverket
  • 3. Informationsmaterial (text)Informationsmaterial (presentation)Diskussionsmaterial (text, snart…)
  • 4. Från Utbf Utbildningar runt planeringsverktyget (Erika) Skolbesök Betyg åk 6 (Pernilla) BfLU-uppföljning 13/9 kl 14.30
  • 5. PRIO-projektetför att förbättra stadens skolor
  • 6. Målet – en lärande organisation Varaktigt höja kunskapsresultaten Utveckla skolans interna processer och arbetssätt Skapa en mer lärande organisation. Stärka det kollegiala samarbetet
  • 7. Sverige är sedan flera decennier fast i ”good” 550 Universal scale score1 540 Great 530 520 513 511 510 503 503 500 496 Good 491 490 489 480 470 460 Fair 450 440 430 420 410 0 Poor 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 1 Universal Scale samlar testresultat till en absolut skala jämförbar mellan tester och år 2009-resultaten är ett preliminärt resultat baserat på PISA 2009 men bör uppdateras när all data är tillgänglig 8
  • 8. Resultatspridningen mellan skolor består alltså intebara på socio-ekonomiska faktorer, vilket indikerar storförbättringspotential genom iförändrade arbetsmetoder Resultat på nationella provet i matematik för skolor Stockholm 1 Vägt medelvärde samt socio-ekonomiskt skolpengstillägg 2,5 Elevgruppen ses som 2,0 främsta förklaringsfaktor till resultaten av såväl lärare som rektorer 1,5 1,0 0,5 0 5.000 10.000 15.000 20.000 25.000 30.000 35.000 40.000 45.000 50.000 Socio-ekonomisk ersättning Kr per elev1 Poäng = andel Godkänt * 1 + andel Väl Godkänt * 2 + andel Mycket Väl Godkänt * 32 Trendlinjens funktion är ”Poäng = -0.02258*(tkr soc-ek ersättning) + 1.7285”, R² = 0.4469
  • 9. Målsättningen är att höja elevernas kunskapsresultat genom atttillsammans utveckla oss själva och vår undervisning Poor Fair Good Great Excellent Sverige Stärk Utveckla innovation lärar- och utbyte Lägg den professionen strukturella Säkra basal ▪ Gemensam grunden undervisning undervisnings- planering ▪ Coachning ▪ Resultatdriven undervisning
  • 10. Fyra huvudkategorier kan utvecklas för att förbättra ett skolsystem,PRIO- projektet fokuserar på en av dessa Komponenter som kan utveckla skolsystem Dimensioner för en framgångsrik skola Utveckling av A. Mål och prioriteringar Systemmässig löpande styrning kompetens- och uppföljning försörjning på systemnivå B. Samarbetsorienterade arbetssätt C. Kompetensutveckling och försörjning Processer Skolsystemets och D. Ledning grundförutsättningar arbetssätt i skolan E. Organisation och resursfördelning F. Kultur och attityd
  • 11. Gemensam undervisningsplaneringKartläggningen visade att: Lärarna samarbetade i mycket liten utsträckning kring undervisningsplaneringen. De efterfrågade mer av gemensam planering & utvärdering av enskilda lektioner.Ny rutin för regelbunden gemensam planering utarbetades: Planering av undervisning på olika nivåer. Mål som bryts ner och konkretiseras. Metoder & lektioner planeras samtidigt som föregående planering utvärderas.
  • 12. Planeringen utgår från Lgr11
  • 13. Gemensam planering kan ske på olika nivåer där den gemensammaplaneringen av undervisningsmetoder är den svåraste men också denmest effektfulla Nivå 3: Planerar och diskuterar lektioner och undervisnings-metoder gemensamt Effekt på undervisningskvalitén Nivå 2: Planerar övergripande undervisningsteman gemensamt Nivå 1: Koordinerar och planerar praktiska saker Nivå 0: Koordineraringenting gemensamt
  • 14. Skolinspektionen”Lika för alla?” Granskning av resultaten från 3 års omrättningar av Nationella prov 94 000 prov 1800 skolor
  • 15. SI: Rekommendationer Skolverkets bedömningsanvisningar behöver bli tydligare och mer tillgängliga framförallt i de delar som gäller de högre betygsstegen. Lärare som ska bedöma elevers prestation på de nationella proven bör få en god grund- och fortbildning i att bedöma. Skolorna bör i så stor utsträckning som möjligt använda sig av sambedömning, där mer än en lärare i samråd rättar samma prov. Denna bedömningsform lämpar sig särskilt väl för essäfrågor och uppsatsskrivande. Ett rättningsförfarande där elevens identitet inte är känd för läraren som rättar proven bör införas. Det hindrar inte att läraren vid senare tillfälle kan ta del av elevens lösning i full vetskap om vems den är. Skolinspektionen ser stora vinster med att proven på sikt skulle kunna genomföras elektroniskt. Det skulle underlätta möjligheten att avidentifiera dem, underlätta kontroll- och omrättning samt möjligheten att använda sig av sambedömning inom skolan och mellan skolor.
  • 16. SI: Systematiska avvikelser I Fristående skolor sätter i genomsnitt högre provbetyg än de kommunala skolorna, relativt de externa bedömningarna av provresultaten. Denna skillnad föreligger både i gymnasiet och i högstadiet. – För högstadiet är avvikelsen i bedömning så stor att den kan förklara en betydande del av det resultatförsprång som fristående skolor i andra undersökningar uppvisat gentemot kommunala skolor. Elever i årskurs 9 vars föräldrar är högutbildade får högre provbetyg vid den interna bedömningen jämfört med den externa bedömningen. – För bedömningen av proven i årskurs 3 och 5 är tendensen den motsatta: de interna provresultaten är lägre relativt de externa bland elever vars föräldrar är högutbildade eller höginkomsttagare.
  • 17. SI: Systematiska avvikelser II I årskurs 3 och 5 är mönstret det motsatta och de interna bedömningarna ger flickor lägre provbetyg än pojkar, givet att kontrollbedömarna bedömer proven som likvärdiga. Jämfört med den externa bedömningen får gymnasieelever med utländsk bakgrund högre interna provbetyg än elever med svensk bakgrund, men det motsatta gäller för elever i årskurs 9. – För årskurs 5 finner vi att elever med utländsk bakgrund med större sannolikhet bedöms som godkända vid den interna bedömningen än andra elever, givet att den externa bedömaren anser proven vara likvärdiga.
  • 18. SI: Systematiska avvikelser III Elever i gymnasiet och årskurs 9 som är födda tidigt på året får högre interna provbetyg relativt den externa bedömningen jämfört med elever födda sent på året. – Någon sådan tendens finns inte för proven i årskurs 3 och 5. Det finns inga skillnader mellan hur behöriga och obehöriga lärare i genomsnitt bedömer de nationella proven. Inte heller finns några genomsnittliga skillnader mellan manliga och kvinnliga lärares bedömningar. Däremot sätter högstadie- och gymnasielärare som ensambedömer elevernas prov högre provbetyg relativt den externa bedömningen jämfört med lärare som sambedömer proven. – Någon liknande skillnad mellan ensam- och sambedömda prov finns däremot inte för årskurs 3 och 5.
  • 19. SI: Systematiska avvikelser IV De systematiska skillnaderna i bedömningen av pojkar och flickor är mer uttalad bland obehöriga än behöriga lärare. För skillnaderna mellan elever födda tidigt och sent på året gäller dock motsatsen. Flertalet av de systematiska skillnaderna i bedömningen av olika elevgrupper är mindre uttalade när proven ursprungligen sambedömts än när de bedömts av en enskild lärare.
  • 20. Skolinspektionen”Vi har inte satt ord på det” Svårt att bedöma utifrån kursplanerna Många lärare planerar inte för bedömning Framåtsyftande återkoppling förekommer i liten utsträckning Lärarna bär arbetet i sitt minne Fokus på svenska och matematik Uppföljning av kunskapsresultaten saknas i vissa ämnen Rektor har stor betydelse
  • 21. Från Skolverket Platser kvar på konferensen Betyg åk 6 24/25 oktober Bedömningsstöd – Idrott och hälsa åk 7-9 – Historia – Kommentarmaterial till k-kraven – Diskussionsunderlag till kunskapskraven (generellt)
  • 22. bedomning@stockholm.sehttp://pedagogstockholmblogg.se/larandebedomningTACK FÖR IDAG!BEDÖMNING & BETYGPERNILLA, ELISABETH & ERIKA

×