Ingeborg Hull Konf. Pedagogisk bedömning 2010

Effektivare läsutveckling med hjälp av gensvar?
Ingeborg C. Hull

Vad har jag gjort?
Konkretiserat målen i svenska och gjort dessa till klassens mål.
Utformat matriser och frågor om läsförståelse, läshastighet och läsintresse.
Arbetat med själv- och kamratbedömning.

Varför har jag gjort detta?
Jag ville undersöka om elever i år 2 kan arbeta med gensvar.
Jag ville öka elevernas metakognitiva förmåga.
Jag ville undersöka om gensvar kunde öka elevernas läshastighet , läsförståelse och läsintresse .

Hur har jag arbetat med gensvar?
Eleverna har :
lyssnat på varandra när de läst högt ur skönlitterära barn- och ungdomsböcker.
arbetat med självbedömning utifrån en matris.
arbetat med kamratbedömning utifrån en matris och frågor om läsning.
gett varandra ”Två stjärnor & en önskan”.
skrivit sina ”vecko-läsmål” utifrån kamratbedömningarna.

Vad har jag kommit fram till?
Morgonläsningen med kamratbedömningen har ökat tillfällena för gensvar.
Eleverna har även sagt att de föredrar att en kamrat bedömer deras arbete framför att jag som pedagog bedömer.
Barnen har fått bättre ”Flyt i läsningen”, ”Läsförståelse” och ”Läsintresse”.
Arbetet med gensvar ger mig mer kvalitativ tid med svaga läsare.

Vilka resultat har jag sett i jämförelse med mina tidigare klasser?
Mina elever:
läser gärna och mycket.
producerar texter med god kvalitet.
kan bedöma vilka uppgifter de behöver göra i t.ex. matteboken.
tycker att Läsförståelse Röd är en mycket rolig bok.

Mitt nästa steg
Att låta eleverna diskutera och argumentera kring olika lösningsmetoder.
Använda mig av elevexempel för att träna eleverna att se kvaliteter i olika ämnen.
Låta eleverna arbeta fram matriser för bedömning i alla ämnen.
Tänka ut bra frågor som får mig att förstå var eleven befinner sig i olika ämnen.

Effektivare läsutveckling med hjälp av gensvar?
Ingeborg C. Hull

Five ”Key strategies” for Effective Formative Assessment
Eleverna måste förstå syftet med det som ska läras, mål och kriterier måste klargöras.
Undervisningen måste börja där eleven befinner sig och koppla nya kunskaper till det eleven redan kan.
Återkoppling till eleverna måste ske i form av feedback som visar eleverna hur man kan förbättra sig.
Eleverna måste själva vara aktiva i processen.
Elever måste samtala om sina uppfattningar i ett ämne, och viktiga begrepp i undervisningen lyftas i diskussioner.

Vad ska eleverna kunna?
Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det tredje skolåret
Att kunna läsa bekanta och elevnära texter med flyt,
Att kunna återberätta handlingen muntligt eller skriftligt,

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret
kunna läsa med flyt både högt och tyst och uppfatta skeenden och budskap i böcker och saklitteratur skrivna för barn och ungdom,
kunna samtala om läsningens upplevelser samt reflektera över texter,
kunna muntligt berätta och redogöra för något så att innehållet blir begripligt och levande,

Klassens frågor om läsning
Vad gillar du att läsa? Genre / författare / serier Var läser du helst? Hemma/skolan / Fritids
Vad gör du helst, läsa eller titta på Tv/spela spel?
Hur mycket gillar du läsning på en skala mellan 1-5?
Hur bra tycker du själv att du är på att läsa, på en skala mellan 1-5?
Hur kan du bli en bättre läsare?

Klassens läsmål – Kan du:
Stanna vid punkt?
Andas vid komma?
Förstå vad du läser?
Berätta något om handlingen?
Läsa med betoning/melodi?
Artikulera?

Matris för självbedömning

Ingeborg Hull Konf. Pedagogisk bedömning 2010

by Lärande bedömning on Dec 05, 2010

Accessibility

Categories

Upload Details

Usage Rights

Statistics

Ingeborg Hull Konf. Pedagogisk bedömning 2010 Presentation Transcript