• Share
  • Email
  • Embed
  • Like
  • Save
  • Private Content
Blopp 4 VT11
 

Blopp 4 VT11

on

  • 5,534 views

BLoPP, bedömning och lokal pedagogisk planering. Ett utvecklingsprojekt i Stockholm.

BLoPP, bedömning och lokal pedagogisk planering. Ett utvecklingsprojekt i Stockholm.

Statistics

Views

Total Views
5,534
Views on SlideShare
5,532
Embed Views
2

Actions

Likes
1
Downloads
81
Comments
0

2 Embeds 2

http://projetaubagne.tumblr.com 1
http://www.tumblr.com 1

Accessibility

Categories

Upload Details

Uploaded via as Microsoft PowerPoint

Usage Rights

© All Rights Reserved

Report content

Flagged as inappropriate Flag as inappropriate
Flag as inappropriate

Select your reason for flagging this presentation as inappropriate.

Cancel
  • Full Name Full Name Comment goes here.
    Are you sure you want to
    Your message goes here
    Processing…
Post Comment
Edit your comment

    Blopp 4 VT11 Blopp 4 VT11 Presentation Transcript

    • BLoPP 4Bedömning och Lokal Pedagogisk Planering
      Pernilla Lundgren
      Erika Isaksson
      bedomning@stockholm.se
      http://pedagogstockholmblogg.se/larandebedomning
    • Idag…
      Planering utifrån Lgr 11
      Matriser
      Färdigställa paket
      LPP
      Bedömda elevexempel
      Lärarinformation
      … och fika!
    • Hur gör man en planering utifrån Lgr 11?
    • LPP 11 - Vad ska vara med?
      1. Mål En beskrivning av vilka kunskaper som eleverna ska ges möjlighet att utveckla med utgångspunkt i kursplanens syfte och centrala innehåll
      2. Bedömning
      En beskrivning som utifrån kunskapskraven visar vad som ligger till grund för bedömningen och hur eleverna ska få visa sina kunskaper
      3. Undervisning En beskrivning av hur undervisningen ska genomföras
    • Lgr 11: Läroplanens uppbyggnad
      1. Skolans värdegrund och uppdrag
      2. Övergripande mål och riktlinjer
      Normer och värden
      Elevernas ansvar och inflytande
      Skola och hem
      Övergång och samverkan
      Skolan och omvärlden
      Bedömning och betyg
      3. Kursplaner
      Kunskaper
    • Lgr 11: Kursplanens uppbyggnad
      Syfte
      Centralt innehåll
      Kunskapskrav
      Motiv för ämnet i skolan
      Lärandemål: koppla ihop delar av syftet/långsiktiga målen med centralt innehåll
      Anger vad undervisningenska syfta till
      Anger vad undervisningenska behandla
      Anger vilka kunskaper
      som krävs för godtagbara
      kunskaper och betygssteg
    • Klicka här (i visningsläge) för att hitta denna och ”Stormatriserna”
    • Kursplanens syfte (Biologi)
      Syfte
      Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och naturen. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om naturen och människan utifrån egna upplevelser och aktuella händelser. Vidare ska undervisningen ge eleverna förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av både systematiska undersökningar och olika typer av källor. På så sätt ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar ett kritiskt tänkande kring sina egna resultat, andras argument och olika informationskällor. Genom undervisningen ska eleverna också utveckla förståelse för att påståenden kan prövas och värderas med hjälp av naturvetenskapliga arbetsmetoder.
      Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att använda och utveckla kunskaper och redskap för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i biologi har betydelse. Därigenom ska eleverna ges förutsättningar att hantera praktiska, etiska och estetiska valsituationer som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet.
    • Kursplanens syfte (Biologi)
      Forts. Syfte
      Undervisningen ska även bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med biologins begrepp, modeller och teorier samt förståelse för hur dessa utvecklas i samspel med erfarenheter från undersökningar av naturen och människan. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar förmågan att samtala om, tolka och framställa texter och olika estetiska uttryck med naturvetenskapligt innehåll.
      Undervisningen ska skapa förutsättningar för eleverna att kunna skilja mellan naturvetenskapliga och andra sätt att skildra omvärlden. Genom undervisningen ska eleverna få inblick i naturvetenskapens världsbild med evolutionsteorin som grund samt få perspektiv på hur den har utvecklats och vilken kulturell påverkan den har haft.
    • Långsiktiga mål (Syftet)
      Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
      använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
      genomföra systematiska undersökningar i biologi, och
      använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället.
    • Centralt innehåll
      I årskurs 4-6
      Natur och samhälle
      Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling. Ekosystemtjänster, till exempel nedbrytning, pollinering och rening av vatten och luft.
      Djurs, växters och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, till exempel för jordbruk och fiske.
      Ekosystem i närmiljön, samband mellan olika organismer och namn på vanligt förekommande arter. Samband mellan organismer och den icke levande miljön.
      Naturen som resurs för rekreation och upplevelser och vilket ansvar vi har när vi nyttjar den.
      Kropp och hälsa
      Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion, sociala relationer och beroendeframkallande medel. Några vanliga sjukdomar och hur de kan förebyggas och behandlas.
      Människans organsystem. Organens namn, utseende, placering, funktion och samverkan.
      Människans pubertet, sexualitet och reproduktion samt frågor om identitet, jämställdhet, relationer, kärlek och ansvar.
      Biologin och världsbilden
      Några historiska och nutida upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på naturen.
      Olika kulturers beskrivningar och förklaringar av naturen i skönlitteratur, myter och konst och äldre tiders naturvetenskap.
      Livets utveckling och organismers anpassningar till olika livsmiljöer.
      Biologins metoder och arbetssätt
      Enkla fältstudier och experiment. Planering, utförande och utvärdering.
      Hur djur, växter och andra organismer kan identifieras, sorteras och grupperas.
      Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter.
      Tolkning och granskning av information med koppling till biologi, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar.
      Kunskapsområden
      Kunskapsområden
      Kunskapsområden
      Kunskapsområden
    • Vad är det man kan när man är kunnig i kretslopp i åk 5?
      Vilka begrepp och begreppsliga relationer behärskar man?
      Fotosyntes, förbränning, cellandning, kretslopp, återvinning
      Vilka typer av frågor kan man besvara?
      Hur kan en kolatom i ett äpple hamna i en banan?
      Varför är det bra att källsortera? Vilka hinder finns?
      Hur kan en fantaflaska bli en fleecetröja?
      Vilka slutsatser kan jag dra av mitt experiment?
      Vilket tänkande/vilket förhållningssätt/ vilket handlande är kännetecknande?
      Återvinning, etiskt och globalt tänkande
    • Konkretiserade mål (Lärandemål)
      I arbetsområdet ska du få möjlighet att utveckla din förmåga att
      använda biologins begrepp för att beskriva och förklara kolets kretslopp.
      ställa frågor om och diskutera källsortering genom att använda biologins begrepp.
      presentera ”Från källsortering till ny produkt” genom att använda biologins begrepp.
      genomföra systematiska undersökningar relaterade till kolets kretslopp.
    • Kap. 1 Skolans värdegrund och uppdrag
      I all undervisning är det angeläget att anlägga vissa övergripande perspektiv.
      Genom ett historiskt perspektiv kan eleverna utveckla en förståelse för samtiden och en beredskap inför framtiden samt utveckla sin förmåga till dynamiskt tänkande.
      Genom ett miljöperspektiv får de möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling.
      Ett internationellt perspektiv är viktigt för att kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang och för att skapa internationell solidaritet samt förbereda för ett samhälle med täta kontakter över kultur- och nationsgränser. Det internationella perspektivet innebär också att utveckla förståelse för den kulturella mångfalden inom landet.
      Det etiska perspektivet är av betydelse för många av de frågor som tas upp i skolan. Perspektivet ska prägla skolans verksamhet för att ge grund för och främja elevernas förmåga att göra personliga ställningstaganden.
    • Kap. 2 Övergripande mål och riktlinjer
      Kap. 2.2
      Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt
      Kap. 2.3
      Mål att sträva mot
      Skolan skall sträva efter att varje elev
      utvecklar nyfikenhet och lust att lära,
      lär sig att utforska, lära och arbeta både självständigt och tillsammans med andra,
      Kap. 2.7
      Mål att sträva mot
      Skolan skall sträva efter att varje elev utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna.
    • Elevers delaktighet i planering och utvärdering?
      Läraren skall
      se till att alla elever oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll samt se till att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad,
      tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen
    • Planering av undervisning
      Vad är svårt för elever att förstå?
      Hur kan vi få elever att förstå detta?
      Vilket erfarande (= deltagande och guidning in i olika praktiker) bygger upp kunnandet?
      Vad har vi för beprövad erfarenhet runt lärande inom området? Forskning på området?
      Teaching photosynthesis in a compulsory school context: Students' reasoning, understanding and interactions (Helena Näs)
      Ett frö för lärande: en variationsteoretisk studie av undervisning och lärande i grundskolans biologi (Anna Vikström)
    • Undervisning
      Läraren går igenom kolets kretslopp och begrepp som fotosyntes, cellandning och förbränning
      Läraren modellar ”Från källsortering till ny produkt”
      Eleverna gör gruppvis ”Från källsortering till ny produkt”. Valfri redovisning digitalt/serier/ fotoreportage.
      Tvärredovisningar. I samband med redovisningarna kommer vi också att träna på kamratbedömningar.
      Värderingsövningar runt återvinning.
      Diskuterar vårt ansvar för framtiden och övriga världen.
      Laborationer om fotosyntes, cellandning och förbränning
    • Bedömning
      Läraren bedömer HUR du visar att du kan:
      använda biologins begrepp för att beskriva och förklara kolets kretslopp.
      ställa frågor om och diskutera källsortering.
      presentera ”Från källsortering till ny produkt” genom att använda biologins begrepp.
      genomföra systematiska undersökningar relaterade till kretslopp.
      Underlag för bedömning är:
      Muntligt och skriftligt; laborationer, laborationsrapport, debatt och redovisning.
    • Från Fanta till FleeceLokal pedagogisk planering Biologi åk 5
      Eleverna gör gruppvis ”Från källsortering till ny produkt”. Valfri redovisning digitalt/serier/ fotoreportage.
      Tvärredovisningar. I samband med redovisningarna kommer vi också att träna på kamratfeedback.
      Värderingsövningar runt återvinning.
      Diskuterar vårt ansvar för framtiden och övriga världen.
      Laborationer om fotosyntes, cellandning och förbränning.
      Bedömning
      Underlag för bedömning är:
      Muntligt och skriftligt; laborationer, laborationsrapport, debatt och redovisning.
      Lärandemål
      I arbetsområdet ska du få möjlighet att utveckla din förmåga att
      använda biologins begrepp för att beskriva och förklara kolets kretslopp. Hur kan en kolatom i ett äpple hamna i en banan?
      ställa frågor om och diskutera källsortering. Varför är det bra att källsortera? Vilka hinder finns?
      presentera ”Från källsortering till ny produkt” genom att använda biologins begrepp. Hur kan en fantaflaska bli en fleecetröja?
      genomföra systematiska undersökningar relaterade till kretslopp. Vilka slutsatser kan jag dra av mitt experiment?
      Långsiktiga mål
      använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
      genomföra systematiska undersökningar i biologi, och
      använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället.
      Undervisning
      Läraren går igenom kolets kretslopp och begrepp som fotosyntes, cellandning och förbränning
      Läraren modellar ”Från källsortering till ny produkt”
      Utbildningsskolan, Stockholm
    • Kunskapskravens formuleringar kan användas som stöd när man använder feedbackprotokoll.
      Eller
      Kan man använda tabellen direkt? Om man kompletterar med elevexempel?
      Eller
      Förtydliga i matrisen vad som menas med enkel/utvecklad/väl utvecklad för just detta arbetsområde?
    • Utveckla bedömningsmatrisen:
      1) Sortera elevarbetena i 2/3 högar.
      2) Beskriv vad som kvalitativt kännetecknar elevernas arbeten i de olika aspekterna i de tre olika högarna. Vilka missförstånd finns?
      Elevarbete
      Xxxx
      Xxx
      Xxxx
      Elevarbete
      Xxxx
      Xxx
      Xxxx
      Elevarbete
      Xxxx
      Xxx
      Xxxx
      Elevarbete
      Xxxx
      Xxx
      Xxxx
      Elevarbete
      Xxxx
      Xxx
      Xxxx
      Elevarbete
      Xxxx
      Xxx
      Xxxx
      Elevarbete
      Xxxx
      Xxx
      Elevarbete
      Xxxx
      Xxx
      Xxxx
      Elevarbete
      Xxxx
      Xxx
      Xxxx
      Elevarbete
      Xxxx
      Xxx
      Elevarbete
      Xxxx
      Xxx
      Elevarbete
      Xxxx
      Xxx
      Elevarbete
      Xxxx
      Xxx
      Elevarbete
      Xxxx
      Xxx
      Elevarbete
      Xxxx
      Xxx
    • 3) Tänk dig sedan att du ska försöka beskriva för Karin HUR Pelle gjorde när du formulerar dig i matrisen (och för Johan HUR Karin gjort)
      Johan
      Xxxx
      Xxx
      Xxxx
      Karin
      Xxxx
      Xxx
      Xxxx
      Pelle
      Xxxx
      Xxx
      Xxxx
    • Kvalitetsrubriker?
      Ok-bra-utmärkt
      På väg…- Godkänt – Mer än godkänt
      Novis-mäster
      Nivå 1-nivå 2-nivå 3
      1 – 2 - 3
      A – C - E
      A-kvalitet, C-kvalitet, E-kvalitet
    • Till övervägande del?
      För B & D: Eftersom kunskapskraven anger kvaliteter på kunskaper som ska vara uppfyllda för olika betygssteg kan "till övervägande del" inte bara bygga på en kvantitativ bedömning. Det krävs att läraren gör en analys av de delar som elevens kunskaper motsvarar. (Mer i Allmänna rådet senare…)
    • DiNO Bedömning av naturvetenskapligt arbetssätt (Skolverket)
    • Skillnad: Lpo94 – Lgr11
    • Stöd och Höga förväntningar
      Djupkunskaper
      Ytkunskaper
      Eget arbete och kanske Låga förväntningar
    • Klicka här (i visningsläge) för att hitta denna och ”Stormatriserna”
    • Till Lärarinfon
      Innan
      Är det något som är viktigt att eleverna lärt sig innan man arbetar med denna planering?
      Hade ni någon särskild utgångspunkt för planeringen?
      Elevernas delaktighet?
      Förkunskapskoll?
      Under
      Hur lång tid har ni jobbat med planeringen?
      Mer om undervisningsdesignen
      Hur har ni jobbat formativt i undervisningen (med mål, exempel, matris etc)?
      Bifoga gärna bra material ni arbetat med
      Efter
      Vad funkade särskilt bra?
      Är det något som ni skulle göra annorlunda/förtydliga till nästa gång?
      Vad tyckte eleverna?
      Fungerar planeringen enligt Lgr11?
      Andra reflektioner
      Namn, skola och e-mejl
    • Bedömningsstöd
      Övergripande material om bedömning
      Material till lärare som sätter betyg iårskurs 6
      Bedömarträning inför ämnesproven i årskurs 6
      Bedömningsstöd att använda i undervisningen i olika ämnen
      Allmänt råd
      Kommentarsmaterial + filmer(några ämnen har kommit!)
      Diskussionsmaterial
      Bedömda elevexempel
    • Tack för oss!/Pernilla & Erika
      Utvärdering kommer på mejlen!
      Mer info om projektet
      http://pedagogstockholm.se/Utveckling/Bedomning-och-betyg/
      http://pedagogstockholmblogg.se/larandebedomning/
      Tidigare LPP finns i Skolwebb: Filer - Mina mappar – Stockholm
      Kontakt: bedomning@stockholm.se