Your SlideShare is downloading. ×
UNGMODs
UNGMODs
UNGMODs
UNGMODs
UNGMODs
UNGMODs
UNGMODs
UNGMODs
UNGMODs
UNGMODs
UNGMODs
UNGMODs
UNGMODs
UNGMODs
UNGMODs
UNGMODs
UNGMODs
UNGMODs
UNGMODs
UNGMODs
UNGMODs
UNGMODs
Upcoming SlideShare
Loading in...5
×

Thanks for flagging this SlideShare!

Oops! An error has occurred.

×
Saving this for later? Get the SlideShare app to save on your phone or tablet. Read anywhere, anytime – even offline.
Text the download link to your phone
Standard text messaging rates apply

UNGMODs

557

Published on

Our presentation at the higher seminar at Södertörn University.

Our presentation at the higher seminar at Södertörn University.

0 Comments
0 Likes
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

No Downloads
Views
Total Views
557
On Slideshare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
1
Actions
Shares
0
Downloads
8
Comments
0
Likes
0
Embeds 0
No embeds

Report content
Flagged as inappropriate Flag as inappropriate
Flag as inappropriate

Select your reason for flagging this presentation as inappropriate.

Cancel
No notes for slide
  • I LPO 94 på sid. 16 står detta uttryck om hur läraren skall utgå ifrån all sin kunskap om eleven vid betygssättningen vilket betyder att det är inte bara vad eleven presterar på lektionen och i skolan som blir underlaget för kunskapsbedömningen, utan också vad eleven gör på fritiden.

    Utifrån detta växte frågor om lärandets villkor och hur dessa ser ut då gränserna mellan formellt och informellt lärande suddas ut
  • Vårt projekt; UNGMODs, står för ungas multimodala gestaltning, vad det innebär kommer jag att återkomma till.

    Det är ett pågående projekt finansierat av kk-stiftelsen.

    Syfte är att studera hur unga människor (13-17 år) använder digital information och kommunikationsteknik i både informella och formella vardagliga lärsammanhang, särskilt på vilket sätt möjligheterna till multimodal gestaltning stöder individens kritiska reflektion kring lärande, kunskapsbildning och jagutveckling.

    Projektet är tänkt att generera kunskap om hur IKT som gestaltningsform kan användas för lärande, reflektion och kunskapsbildning.

    Vi menar att det är viktigt att lärare och skolan får förståelse för hur digitala medier och uttrycksformer kan användas för att utveckla undervisning och examinationsmoment.
    Men också för att stödja unga med olika förutsättningar för lärande och kunskapsbildning.

    Detta går också i linje med EU-parlamentets rekommendationer för det livslånga lärandet och mer specifikt utvecklandet av en digital kompetens. Vilket understryker betydelsen av att fördjupa kunskapen om hur unga tar i anspråk IKT.
  • Vårt projekt; UNGMODs, står för ungas multimodala gestaltning, vad det innebär kommer jag att återkomma till.

    Det är ett pågående projekt finansierat av kk-stiftelsen.

    Syfte är att studera hur unga människor (13-17 år) använder digital information och kommunikationsteknik i både informella och formella vardagliga lärsammanhang, särskilt på vilket sätt möjligheterna till multimodal gestaltning stöder individens kritiska reflektion kring lärande, kunskapsbildning och jagutveckling.

    Projektet är tänkt att generera kunskap om hur IKT som gestaltningsform kan användas för lärande, reflektion och kunskapsbildning.

    Vi menar att det är viktigt att lärare och skolan får förståelse för hur digitala medier och uttrycksformer kan användas för att utveckla undervisning och examinationsmoment.
    Men också för att stödja unga med olika förutsättningar för lärande och kunskapsbildning.

    Detta går också i linje med EU-parlamentets rekommendationer för det livslånga lärandet och mer specifikt utvecklandet av en digital kompetens. Vilket understryker betydelsen av att fördjupa kunskapen om hur unga tar i anspråk IKT.
  • Digitala redskap är inte fri från dess kulturella och historiska sammanhang. Redskapets meningserbjudanden (Gibson, 1979) är beroende av dess kontext.

    Vi tänker oss att hur unga uppfattar möjligheterna med tekniken skiljer sig i skola och på fritiden.
  • Vår teoretiska ram bygger på socialkonstruktivistisk teoribildning, där individen ses som ett aktivt symboltolkande och meningsskapande subjekt. Där hennes historiska och kulturella sammanhang påverkar hennes tankar och handlande.

    Detta kan med fördel kompletteras med ett intersektionalistiskt perspektiv på individen. Vilken ser att det finns flera maktdimensioner knutna till individen (jag är inte bara kvinna, utan också relativt ung, vit, med en medelklass bakgrund, skulle betrakta mig som etisk svensk och jag har en relativt hög utbildning och jag är heterosexuell).. vilket påverkar min upplevda position och handlingsutrymme men också hur jag blir bemött.

    Med detta perspektiv gör det möjligt att kritiskt granska lärsammanhangets komplexa heteronormativa maktstrukturer och dess betydelse för lärandets villkor.
  • Vår idé utgår ifrån att unga växer upp i ett informationssamhälle där den digitala tekniken inte sällan utgör ett återkommande inslag i deras vardag.

    Dessa digitala medier tillhör den andra medieåldern (Poster 1995) och tillåter tillskillnad från tidigare medier också produktion. Man är inte bara en mottagare utan också en sändare. Konsumtion och produktion sammanflätas och likaså gör de olika semiotiska utrycksmedlen. Bild, text, ljud och animation (för att nämna några textaliteter) är inte längre åtskillda utan verkar tillsammans i ett multimodalt medium.
  • Vi föreställer oss att de sätten vi förstår våra redskap påverkar hur vi kommer använda dem och därmed också resultaten. De redskap vi tar i anspråk utgör upplevda ramar för våra möjligheter och vårt handlingsutrymme. Tekniken formar oss och vi formar tekniken.

    Genom att analysera gestaltningsprocesserna i skolan och på fritiden och se mönster så kan vi urskilja liknelser och ev. skillnader i olika lärosammanhang och därigenom också utläsa hur unga förstår och använder den digitala tekniken.
  • Vårt mål är att öka kunskapen om och förståelsen för multimodala gestaltningsformer generellt, och specifikt hur unga människor tar dessa gestaltningsformer i anspråk, vilket inte minst sker i en vardaglig kontext. Lärandeprocesser pågår i alla sammanhang.

    För att få reda på hur unga personer uttrycker erfarenheter, information och kunskaper i multimodala gestaltningsformer i olika vardagsmiljöer. Har vi konkretiserat dessa tre frågeställningar: Vilka digitala medier använder unga på sin fritid respektive i skolan samt hur använder unga medietekniska redskap för att komplettera verbala och skriftliga berättelser vid gestaltning?
  • För att få en djupare förståelse av ungas gestaltning i IKTsammanhang måste vi först se vad som gestaltas och hur det går till.

    Vi samlar in skoluppgifter där elever arbetar med digitala media för gestaltning och presentation. Detta sker via program som time machine och time capsel där programmen loggar vad som görs på datorerna. Vi har även tillgång till de elevarbeten som gjorts under det temat. Dessa kommer analyseras med hjälp av semiotiskt inspirerade metoder för tolkning av olika textuella uttryck.

    Men det är inte ur ett vuxenperspektiv som är intressant utan ett aktörsperspektiv.
    För att få en inblick i hur unga tänker kring och använder medietekniska medel och för att komplettera vår semiotiska analys tar hjälp av elever i vår forskning.
  • I UNGMODs har ett nära samarbete med två medsökande skolor; Broängsskolan och Tumba Gymnasium.

    Det är på dessa skolor som vi gör vår datainsamling, vi kommer följa två utvalda klasser under hela projektet för att göra våra etnografiska studier.

    Förutom att vi observerar och analyserar elevernas digitala mediebruk, får eleverna en roll som våra medforskare. Vilket betyder att de kommer får uppdrag av oss att genomföra både kvalitativa och kvantitativa undersökningar på sina kamrater.

    För att eleverna skall kunna bedriva forskning enligt vetenskapliga premisser så genomgår de en metodkurs. I arbetet synliggörs deras tankar och reflektioner med den digitala tekniken och de skapande processer som de innehåller. Detta är grunden i deras forskning och en viktig del i vår datainsamling.
  • Metodkurserna introducerades med en genomgång och diskussion om vad vetenskaplig forskning innebär. Därefter delades eleverna in i två forskningsgrupper, en kvalitativ och en kvantitativ.
    Syftet med de två olika metodkurserna var att introducera forskning och få dem att bedriva egen forskning (främst då den kvalitativa elevgruppen) men dessa mötestillfällen fungerar också som datainsamling. I diskussion med dem om bl a. intressanta studieområden, hur man skall formulera frågor och hur gestaltning och teknikanvändande ser utl beskriver eleverna ungas vardag utifrån sitt eget perspektiv. Något som vi tänker baseras på egna erfarenheter och/eller föreställningar.

    Och här är vi just nu, dessa metodkurser är genomförda och finns båda som video och ljudmaterial - vilket vi inte har börjat behandla än. Hela metodkursen är tänkt att avslutas med en heldagsworkshop med respektive forskningsgrupp. Här kommer vi samla in och tillsammans med eleverna analysera och diskutera deras data.
  • Metodkurserna introducerades med en genomgång och diskussion om vad vetenskaplig forskning innebär. Därefter delades eleverna in i två forskningsgrupper, en kvalitativ och en kvantitativ.
    Syftet med de två olika metodkurserna var att introducera forskning och få dem att bedriva egen forskning (främst då den kvalitativa elevgruppen) men dessa mötestillfällen fungerar också som datainsamling. I diskussion med dem om bl a. intressanta studieområden, hur man skall formulera frågor och hur gestaltning och teknikanvändande ser utl beskriver eleverna ungas vardag utifrån sitt eget perspektiv. Något som vi tänker baseras på egna erfarenheter och/eller föreställningar.

    Och här är vi just nu, dessa metodkurser är genomförda och finns båda som video och ljudmaterial - vilket vi inte har börjat behandla än. Hela metodkursen är tänkt att avslutas med en heldagsworkshop med respektive forskningsgrupp. Här kommer vi samla in och tillsammans med eleverna analysera och diskutera deras data.
  • Metodkurserna introducerades med en genomgång och diskussion om vad vetenskaplig forskning innebär. Därefter delades eleverna in i två forskningsgrupper, en kvalitativ och en kvantitativ.
    Syftet med de två olika metodkurserna var att introducera forskning och få dem att bedriva egen forskning (främst då den kvalitativa elevgruppen) men dessa mötestillfällen fungerar också som datainsamling. I diskussion med dem om bl a. intressanta studieområden, hur man skall formulera frågor och hur gestaltning och teknikanvändande ser utl beskriver eleverna ungas vardag utifrån sitt eget perspektiv. Något som vi tänker baseras på egna erfarenheter och/eller föreställningar.

    Och här är vi just nu, dessa metodkurser är genomförda och finns båda som video och ljudmaterial - vilket vi inte har börjat behandla än. Hela metodkursen är tänkt att avslutas med en heldagsworkshop med respektive forskningsgrupp. Här kommer vi samla in och tillsammans med eleverna analysera och diskutera deras data.
  • Metodkurserna introducerades med en genomgång och diskussion om vad vetenskaplig forskning innebär. Därefter delades eleverna in i två forskningsgrupper, en kvalitativ och en kvantitativ.
    Syftet med de två olika metodkurserna var att introducera forskning och få dem att bedriva egen forskning (främst då den kvalitativa elevgruppen) men dessa mötestillfällen fungerar också som datainsamling. I diskussion med dem om bl a. intressanta studieområden, hur man skall formulera frågor och hur gestaltning och teknikanvändande ser utl beskriver eleverna ungas vardag utifrån sitt eget perspektiv. Något som vi tänker baseras på egna erfarenheter och/eller föreställningar.

    Och här är vi just nu, dessa metodkurser är genomförda och finns båda som video och ljudmaterial - vilket vi inte har börjat behandla än. Hela metodkursen är tänkt att avslutas med en heldagsworkshop med respektive forskningsgrupp. Här kommer vi samla in och tillsammans med eleverna analysera och diskutera deras data.
  • workshopen kommer att pågå en heldag på Xenter - och vi anser att det är viktigt att vara på en annan plats en deras skola och också Södertörns Högskola, för att de båda miljöerna säger något om vad som skall pågå där.

    Allt filmas, ljudinspelas och obeservationsanteckningar förs.

    Varför personas: Eleverna får skapa personas utefter den egna datainsamlingen, de reflekterar över sitt material och personas blir en form av gestaltning.
    De utgår ifrån sina egna erfarenheter och personas blir på så sätt även en spegling av dem själva. Gestaltning av deras föreställningar om deras värld.

    Personasskapandet säger (kanske) mer om skaparen och dennes tolkningar av världen en om faktiska skeenden. Alan Cooper.

    Reklektioner och åsikter åskådliggörs i scenarierna.
  • Det viktiga är inte vad de samlar in utan hur de reflekterar och beskriver användning och gestaltning både på fritiden och i skolan.

    Vi låter materialet tala, vi systematiserar detta från våra frågeställningar.
    Vad har ni för idéer om hur analysarbetet kan gå till.
  • Transcript

    • 1. Bedömning och betyg LPO 94 s.16 UNGMODs Ungas multimodala gestalning
    • 2. Bedömning och betyg LPO 94 s.16 Läraren skall [...] vid betygssättningen utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till kraven i kursplanen och göra en allsidig bedömning av dessa kunskaper. UNGMODs Ungas multimodala gestalning
    • 3. UNGMODs Ungas multimodala gestalning
    • 4. UNGMODs Ungas multimodala gestalning
    • 5. UNGMODs Ungas multimodala gestalning Studera hur unga människor (13-17 år) använder digital teknik i skolan och fritiden och hur multimodal gestaltning stödjer reflektion kring lärande, kunskapsbildning och jagutveckling.
    • 6. Digital redskap UNGMODs Ungas multimodala gestalning
    • 7. Digital redskap Förståelsen av digitala redskap är baserat på dess kulturella och historiska sammanhang. Redskapets meningserbjudanden (Gibson, 1979) är alltså beroende av dess kontext. UNGMODs Ungas multimodala gestalning
    • 8. Teoretisk förtrogenhet UNGMODs Ungas multimodala gestalning
    • 9. Teoretisk förtrogenhet • Socialkonstruktivistisk teoribildning (Vygotskij, 1978; Wertsch, 1991; Säljö, 2005 etc.) • Intersektionalistiskt perspektiv (Lykke, 2003; McCall, 2005; de los Reyes & Mulinari, 2005) UNGMODs Ungas multimodala gestalning
    • 10. Multimodalitet • Flera textualiteter - vidgat textbegrepp • Flera medier • Flera nyttor eller behov UNGMODs Ungas multimodala gestalning
    • 11. Gestaltning • Formgivna tankar och reflektioner • Att tankarna skapas i relation till redskapet (ex. skissteknik, reflektionen sker genom/i relation till skissande) • EU-parlamentets rekommendationer för det livslånga lärandet och utvecklandet av en digital kompetens understryker betydelse av att fördjupa kunskapen om hur unga tar i anspråk IKT, och möjligheterna till gestaltning av erfarenheter, information och kunskaper, i deras egen vardag. UNGMODs Ungas multimodala gestalning
    • 12. Frågeställningar • Vilka digitala medier använder unga på sin fritid för gestaltning, samt till vad använder de dessa medier? • Vilka digitala medier använder unga på skoltid för gestaltning, samt till vad använder de dessa medier? • Hur använder unga medietekniska redskap för att komplettera verbala och skriftliga (i begreppets traditionella betydelse) berättelser vid gestaltning? UNGMODs Ungas multimodala gestalning
    • 13. Delprojekten • Analys av ungas multimodala uttryck på fritiden • Analys av ungas multimodala skoluppgifter • Hur unga brukar medietekniska redskap i en gestaltningsprocess UNGMODs Ungas multimodala gestalning
    • 14. Broängsskolan Tumba Gymnasium • Samla in elevuppgifter skapade med multimodala metoder • Loggar elevernas aktiviteter på deras datorer • Eleverna genomgår en metodkurs och forskar UNGMODs Ungas multimodala gestalning
    • 15. Metodkursen • Forskningens grunder Kvalitativ Kvantitativ • Samla data, analys - • Enkätstudier - observationer statistik, frågor • Etik och anonymitet - • Skapa en enkät - vad intervjuer för frågor? • Analys av data/ • Analys av data/ Workshop Workshop UNGMODs Ungas multimodala gestalning
    • 16. Metodkursen • Forskningens grunder Kvalitativ Kvantitativ • Samla data, analys - • Enkätstudier - observationer statistik, frågor • Etik och anonymitet - • Skapa en enkät - vad intervjuer för frågor? • Analys av data/ • Analys av data/ Workshop Workshop UNGMODs Ungas multimodala gestalning
    • 17. Metodkursen • Forskningens grunder Vår primära data kommer i samtal med och Kvalitativ Kvantitativ observationer av • eleverna och deras Samla data, analys - • Enkätstudier - tankar om observationer statistik, frågor materialet • Etik och anonymitet - • Skapa en enkät - vad intervjuer för frågor? • Analys av data/ • Analys av data/ Workshop Workshop UNGMODs Ungas multimodala gestalning
    • 18. Metodkursen • Forskningens grunder Vår primära data kommer i samtal med och Kvalitativ Kvantitativ observationer av • eleverna och deras Samla data, analys - • Enkätstudier - tankar om observationer statistik, frågor materialet • Etik och anonymitet - • Skapa en enkät - vad intervjuer för frågor? • Analys av data/ • Analys av data/ Workshop Workshop UNGMODs Ungas multimodala gestalning
    • 19. Metodkursen • Forskningens grunder Den kvantitativa Vår primära data studien fungerar som kommer i samtal ett underlag för både med och Kvalitativ Kvantitativ diskussion med eleverna och för att få observationer av • eleverna och deras Samla data, analys - • Enkätstudier - en bild av den digitala teknikanvändningen. tankar om observationer statistik, frågor materialet • Etik och anonymitet - • Skapa en enkät - vad intervjuer för frågor? • Analys av data/ • Analys av data/ Workshop Workshop UNGMODs Ungas multimodala gestalning
    • 20. översikt metodkurs Broängsskolan november-december 2009 kurs datum + tid plats innehåll kommentar vilka filmar vad vi vill ha svar på/data om h Kval + Kvant to 12 nov (2-3h/fm?) Broängsskolan Forskningens grunder (Ana), Annika, Mats, Patrik´ Ljud gemensamt Vad är forskning? tillfälle 1 Kvantitativ vs. kvalitativ forskning Vad är det att veta något? Kval (tillfälle 2) må 16 nov (3 h/em?) Södertörn Samla data, analys (Ana), Annika, Mats, Patrik Mattias Hawthorne-effekten Etnografi ”Observera en kö” Datainsamling & lagring Prova på! Analys Prova på! Kvant (tillfälle 2) ti 17 nov (2-3h/em?) Broängsskolan Enkätstudier Mats, Patrik, Annika Ljud Enkäter (göra mindre studie här och nu!) Prova på! Kort om analys Prova på! dela upp gruppen: Uppdrag: detta vill vi + detta vill skolan Uppdrag: prova enkäten till nästa gång Uppdrag: basfrågorna Uppdrag: enkät-redskapet Kval (tillfälle 3) on 18 nov (2-3h/fm?) Södertörn Etik, anonymitet Mats, Patrik (ev. Ana), Elin Annika Anonymitet Etik [informerat samtycke, etc.] Datainsamling & lagring Prova på! Analys Prova på! Kvant (tillfälle 3) ti 24 nov (2-3h/fm?) Broängsskolan Genomförande och analys Annika, Mats, Patrik Ljud Reflektion kring utseende - resultat Hur analysera data (fördjupat från tillfälle 2) Göra enkäten Handledning on 25 nov (fm?) Broängsskolan Vi är närvarande under halva dagen, för att hjälpa till, svara Patrik, Annika på frågor, etc. Handledning fr 27 nov (fm?) Broängsskolan Vi är närvarande under halva dagen, för att hjälpa till, svara Annika, Mats på frågor, etc. Kval (tillfälle 4) on 9 dec ev. Xenter Analys av data (Ana) Annika, Mats, Patrik Elin Heldags workshop a. reflektion kring genomförande b. reflektion kring analys/data UNGMODs Ungas multimodala gestalning
    • 21. Workshop Workshopen är ett empiriskt datainsamlingstillfälle. Upplägg: • Elevmaterialet samlas in och de intervjuas enskilt. Elever deltar i en gruppdiskussion. • Temadiskussion • Personas • Scenario • Utvärdering UNGMODs Ungas multimodala gestalning •
    • 22. Analys • Analys av ungas multimodala uttryck på fritiden • Analys av ungas multimodala skoluppgifter • Hur unga brukar medietekniska redskap i en gestaltningsprocess UNGMODs Ungas multimodala gestalning

    ×