Kvinnlig könsstympning

KVINNLIGKÖNSSTYMPNING

innehållAmnesty Internationals arbete mot kvinnlig könsstympning 3Könsstympning - en fråga om mänskliga rättigheter 4Olika typer av kvinnlig könsstympning 6Procedurens gång 7Kvinnlig könsstympning i världen 7De fysiska konsekvenserna av könsstympning 9De psykiska konsekvenserna av könsstympning 9Könsstympningens inverkan på sexualiteten 10Varför praktiseras könsstympning? 10Vittnesmål 11 Kvinnlig Könsstympning 2

Amnesty internAtionAls Arbete mot Kvinnlig KönsstympningKvinnlig könsstympning är enligt många en av de mest utbredda och systematiska kränkningarna avkvinnans och flickors mänskliga rättigheter. Uppskattningsvis är 100-140 miljoner kvinnor världen över ärkönsstympade. Varje år riskerar minst 2 miljoner flickor att utsättas för detta ingrepp. Enligt WHO kan dettill och med vara så många som 3 miljoner och majoriteten av flickorna är under 15 år.Sedan 70-talet har frivilligorganisationer och ett antal statliga och mellanstatliga organisationer varit aktivamed att öka medvetenheten om kvinnlig könsstympning och att utveckla strategier för dess avskaffande.Amnesty inser att för att identifiera sin egen roll måste man noga granska de insatser som andra somarbetar med denna fråga på nationell och internationell nivå, har gjort. Att planera kampanjer mot kvinnligkönsstympning i berörda länder, kan endast ske när tidigare insatser undersökts och värderats, ochhinder och möjlighet till framgång identifierats både på regeringsnivå och i övriga samhällsinstanser.Amnesty har engagerat sig för sambandet mänskliga rättigheter – kvinnlig könsstympning i mer än 15 år.Frågan togs först upp vid Internationella Rådsmötet (ICM) 1981 sedan intresset väckts efter en WHO-konferens i Khartoum 1979.I tio år inriktades Amnestys arbete i denna fråga enbart mot regeringar eftersom de är bundna avinternationella överenskommelser gällande mänskliga rättigheter. I början av 90-talet breddades fokus föratt även agera mot väpnade politiska grupper som utförde övergrepp.År 1995 beslöt Amnesty att kvinnlig könsstympning skulle ingå i arbetet för mänskliga rättigheter.Amnesty insåg vikten av att ta ställning mot denna utbredda form av våld mot kvinnor före FN:s fjärdekvinnokonferens i Peking i september 1995. Detta beslut var en av de åtgärder som Amnesty vidtogdetta år för att stärka sitt åtagande att aktivt agera mot kränkningar av kvinnors och flickors mänskligarättigheter mer effektivt än tidigare.Målsättningen för Amnestys arbete har varit att öka medvetenheten hos den allmänna opinioneninternationellt och hos regeringar. Det har bland annat gällt krav på att regeringar ska ratificera ochimplementera internationella överenskommelser rörande mänskliga rättigheter samt att godkänna andranormer för mänskliga rättigheter. Amnesty anser även att regeringar bör stödja globala, internationellaoch nationella ansträngningar från andra frivilligorganisationer och enskilda aktörer i denna fråga ochsamarbeta med dessa.Amnestys första initiativ för att öka medvetenheten om kvinnlig könsstympning ägde rum vid ett möte iGhana i april 1996 för Amnestymedlemmar från Västafrika och representanter från frivilligorganisationeri Ghana. Detta seminarium, med rubriken “Att arbeta tillsammans för en förändring – stoppa kvinnligkönsstympning”, behandlade kvinnlig könsstympning ur olika synvinklar såsom kön, mänskligarättigheter, hälsa, religion och lag och rätt. Diskussioner täckte även bakomliggande faktorer och ettmöjligt förhindrande av kvinnlig könsstympning. Seminariet fick stor mediatäckning som väckte intensivdebatt om kvinnlig könsstympning och ledde till att Amnestysektioner i andra länder tog upp program motkvinnlig könsstympning.Amnestys insatser bör ledas av Amnestyavdelningar i de länder där kvinnlig könsstympningförekommer. Dessa bör ha ett nära samarbete med de nationella och lokala frivilligorganisationer ochsamhällsrepresentanter som är bäst lämpade att agera som utbildare på gräsrotsnivå. Vidare är det avstor vikt att noga överväga kvinnlig könsstympnings känsliga och komplexa natur och utgå från mänskligarättigheter, men även erkänna att det finns olika sätt att angripa diskriminering och intolerans. Amnestysstyrka ligger bland annat i möjligheten att tjäna som katalysator för det utåtriktade arbetet, med tillexempel massmedia och att driva lobbyarbete hos myndigheter på nationell och internationell nivå.Amnestys första Östafrikaseminarium gällande kvinnlig könsstympning ägde rum i Tanzania i maj 1997.Temat var “Mänskliga rättigheter är kvinnors rättigheter. Stoppa kvinnlig könsstympning”. 52 personerfrån olika frivilligorganisationer samt från regeringen och oppositionen deltog i seminariet. Tillsammans Kvinnlig Könsstympning 3

drog man slutsatsen att avskaffandet av kvinnlig könsstympning endast kan åstadkommas om regeringar,religiösa institutioner, internationella organisationer och frivilligorganisationer går samman på ett kraftfulltoch flerdimensionellt sätt i arbetet med denna fråga.Att arbeta mot kvinnlig könsstympning är en viktig utmaning för Amnesty och kräver en kreativ ochhänsynsfull inställning till ett mångfacetterat människorättsproblem som är rotat i kulturella traditioneroch systematisk diskriminering av kvinnor och flickor. De steg som hittills tagits av Amnestymedlemmar iAfrika och i andra delar av världen vittnar om att Amnesty har en värdefull roll att spela genom att hjälpatill att skydda millioner kvinnor och flickor från kvinnlig könsstympning.Amnesty har som avsikt att agera försiktigt genom att utveckla den politiska viljan att stödja avskaffandetav kvinnlig könsstympning. Detta görs bäst genom att mobilisera den allmänna opinionen genomutbildning och genom internationellt arbete och nätverk. Amnesty tror att denna taktik leder till att mankan spela en betydelsefull roll för att skydda miljoner flickor och kvinnor från kvinnlig könsstympning.Nationella handlingsplaner bör uppmärksamma regeringars förpliktelser i fråga om nationellamänniskorättsfördrag, däribland de åtaganden som härrör från FN:s fjärde kvinnokonferenssom anordnades i Peking 1995. Att garantera att sådana internationella och nationella åtagandeförverkligas på gräsrotsnivå, är en uppgift som Amnesty anser bara kan fullgöras i nära samarbete medorganisationer inom det berörda landet och dess lokala aktörer. Amnestys önskar se till att det egnalandets lobbyverksamhet och utåtriktade aktiviteter kompletteras och att de lokala insatserna för att höjamedvetenheten ökar.Könsstympning - en frågA om mänsKligA rättigheter “Kvinnlig könsstympning är en fråga som angår kvinnor och män som anser att jämlikhet, värdighet och rättvisa gäller alla människor utan hänsyn till kön, ras, religion eller etnisk identitet. Kvinnlig könsstympning får inte ses som ett problem för någon bestämd grupp eller kultur vare sig afrikansk, muslimsk eller kristen. Kvinnlig könsstympning praktiseras i många kulturer. Det handlar om en mänsklig tragedi som inte får användas för att sätta afrikaner mot icke-afrikaner, en religiös grupp mot en annan eller kvinnor mot män.” Nahid Toubi, A Call for Global Action.Varje dag blir tusentals flickor stympade. Liksom tortyr innebär kvinnlig könsstympning avsiktligt vållandeav svår smärta och lidande. Dess följder kan vara livshotande. De flesta som överlever ett ingreppmåste stå ut med fysiska och mentala ärr under resten av livet. Regeringar i de länder där kvinnligkönsstympning förekommer har gjort föga eller intet för att effektivt stoppa denna sedvänja. Medanförbud mot tortyr finns inskrivet i internationell rätt sedan andra världskriget, har kvinnlig könsstympningförst helt nyligen funnit en plats på agendan för internationella mänskliga rättigheter. Flera faktorerhindrade i många år kvinnlig könsstympning att ses som en fråga om mänskliga rättigheter. Kvinnligkönsstympning stöds ofta av föräldrar och familjemedlemmar som anser att det har viktiga konsekvenserför barnet senare i livet.Våld mot kvinnor i hemmet och i samhället har länge betraktats som en “privat” angelägenhet. Enintervention med utgångspunkt från mänskliga rättigheter riskerar att uppfattas som kulturell imperialism.Trots det erkänns mänskliga rättigheters betydelse för kvinnlig könsstympning klart och tydligt påinternationell nivå. FN:s världskongress om mänskliga rättigheter i Wien 1993 var en milstolpe i dettaavseende. Wiendeklarationen och aktionsprogrammet presenterade ett historiskt krav på att ett förbudmot alla former av våld mot kvinnor skulle betraktas som ett åtagande för mänskliga rättigheter.Den allmänna förklaringen om mänskliga rättigheter och många internationella normer som härrörfrån den, betonar staternas åtagande att respektera och garantera mänskliga rättigheter som omfattarrätten till fysisk och mental säkerhet, frihet från diskriminering på grund av kön samt rätten till hälsa. Kvinnlig Könsstympning 4

Regeringars underlåtenhet att vidta lämpliga åtgärder för att stoppa kvinnlig könsstympning bryter motdessa åtaganden. Många icke-regeringsstödda aktörer har antagit en ram för mänskliga rättigheternär det gäller arbetet mot kvinnlig könsstympning. Om man ser på kvinnlig könsstympning ur ettmänniskorättsperspektiv, framgår tydligt att kvinnlig könsstympning hör ihop med kvinnors sociala ochekonomiska maktlöshet. Detta perspektiv tvingar det internationella samfundet att påta sig sin del avansvaret för att skydda kvinnors och flickors mänskliga rättigheter. Det faktum att kvinnlig könsstympningär en kulturell tradition bör inte avhålla det internationella samfundet från att hävda att kvinnligkönsstympning kränker rättigheter som erkänts över hela världen. “Det är oacceptabelt att det internationella samfundet förblir passivt på grund av en förvriden syn på mångkulturism. Mänskligt beteende och kulturella värden hur meningslösa och destruktiva de än kan förefalla, har mening och fyller en funktion för dem som praktiserar dem .... Men kultur är inte statisk .... Folk kommer att ändra sitt beteende när de inser att det är möjligt att ge upp skadliga sedvänjor utan att ge upp meningsfulla sidor av sin kultur.” Gemensamt uttalande av WHO, UNICEF och UN Popular Fund, 1996KVINNLIG KÖNSSTYMPNING och INTerNaTIoNeLLa NorMer fÖr MäNSKLIGa räTTIGheTerNaFN:s allmänna förklaringen om mänskliga rättigheter, som är hörnstenen för mänskliga rättigheter, fastslåratt alla människor är födda fria och har lika i värde och rättigheter. Den skyddar rätten till personligsäkerhet och rätten att inte utsättas för grym, omänsklig eller förnedrande behandling, rättigheter som ärdirekt tillämpliga på bruket av kvinnlig könsstympning. Den traditionella tolkningen av dessa rättigheterhar vanligtvis misslyckats med att omfatta former av våld mot kvinnor såsom våld i hemmet ellerkvinnlig könsstympning. Det beror på en allmän missuppfattning att stater inte är ansvariga för brott motmänskliga rättigheter som har begåtts inom hemmets väggar eller ute i samhället. Nyare styrmedel gerstörre specificering av rättigheter inskrivna i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna. Debekräftar också att kvinnlig könsstympning tillsammans med andra former av våld mot kvinnor och andraskadliga traditionella sedvänjor, är angrepp på kvinnors värde och jämlikhet och en skymf mot mänskligarättigheter.Kvinnlig könsstympning har sina rötter i diskriminering av kvinnor. Det är ett medel för att placera flickori föreskrivna roller inom familjen och samhället. Det är därför nära förbundet med kvinnans ojämlikaställning i politiska, sociala och ekonomiska strukturer i de samhällen där kvinnlig könsstympningpraktiseras. FN:s konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor trädde i kraft 1981och beskriver i detalj de åtgärder som måste vidtagas för att eliminera diskriminering av kvinnor. Den FN-deklaration som var ett resultat av fjärde världskonferensen om kvinnor i Peking 1995 innehåller ett klartfördömande av kvinnlig könsstympning. Man poängterade att ingreppet är en form av våld mot kvinnoroch belyser staters ansvar att agera för att sätta stopp för sådant våld.KVINNLIG KÖNSSTYMPNING och barNeTS räTTIGheTerFN:s konvention om barnets rättigheter var det första bindande instrument som tydligt vände sig motskadliga traditionella sedvänjor såsom varande brott mot mänskliga rättigheter. Den tvingar regeringaratt “vidta alla lämpliga lagstiftnings-, administrativa och sociala åtgärder samt åtgärder i utbildningssyfteför att skydda barnet mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller övergrepp, vanvård ellerförsumlig behandling, misshandel eller utnyttjande, innefattande sexuella övergrepp, medan barnet är iföräldrarnas eller den ena förälderns, vårdnadshavares eller annan persons vård”. (Artikel 19 (1)). Artikel24 (3) i konventionen kräver specifikt av regeringar att de ska vidta “alla effektiva och lämpliga åtgärder isyfte att avskaffa traditionella sedvänjor som är skadliga för barns hälsa”.FN:s deklaration om avskaffande av alla slags religiös intolerans och diskriminering på grund av religioneller tro, skyddar barnet mot övergrepp som utförs i en särskild tros eller kulturell traditions namn. Denfastslår att “sedvänjor som hör till den religion eller den tro i vilken barnet uppfostras får inte vara skadligaför barnets fysiska eller mentala hälsa eller för dess fulla utveckling.” Kvinnlig Könsstympning 5

Missuppfattningar om kvinnlig könsstympning, till exempel tron att klitoris kan skada ett barn underförlossningen, lever kvar i många områden på grund av kvinnors brist på tillgång till informationrörande deras sexuella och reproduktiva hälsa. FN:s internationella konferens i Kairo 1994 betonadestarkt förhållandet mellan reproduktiv hälsa och mänskliga rättigheter. Dess aktionsprogram kräveratt regeringar skall sätta stopp för praktiserandet av kvinnlig könsstympning och införa program förutbildning och rehabilitering.KVINNLIG KÖNSSTYMPNING och aSYLI flera länder har kvinnor erkänts som flyktingar enligt 1951 års konvention om flyktingars rättsligaställning därför att de riskerar kvinnlig könsstympning om de återvände till sitt land. Det är emellertidviktigt att notera att det ännu bara finns mycket få sådana fall. 1993 gav Kanada flyktingstatus till ensomalisk kvinna som hade flytt sitt land med sin 10-åriga dotter för att hon var rädd för att hennes dotterskulle tvingas till kvinnlig könsstympning. En kvinna från Togo som sökte en fristad för att undkommakvinnlig könsstympning gavs till slut asyl av myndigheterna i USA sedan hon under mer än ett år suttit iolika fångläger.Två familjer fick uppehållstillstånd i Sverige därför att de kvinnliga medlemmarna i dessa familjerriskerade kvinnlig könsstympning om de återvände till sitt land, Togo. Trots att myndigheterna inteerkände familjerna som flyktingar enligt FN:s flyktingkonvention, fick de uppehållstillstånd på humanitäragrunder.I ett brev till brittiska flyktingcentret 1994 anger FN:s Högkommissarie för flyktingar (UNHCR) sinståndpunkt i frågan om kvinnlig könsstympning. Brevet slår fast att “kvinnlig könsstympning, som orsakarsvår smärta såväl som permanent fysisk skada, innebär en kränkning av mänskliga rättigheter inklusivebarns rättigheter, och kan betraktas som förföljelse. Om myndigheterna tolererar dessa handlingar ellerär ovilliga att skänka skydd mot dem, innebär det att myndigheterna officiellt samtycker till kvinnligkönsstympning. Därför kan en kvinna anses vara flykting om hon eller hennes dotter/döttrar fruktar atttvingas underkasta sig kvinnlig könsstympning mot sin vilja; eller om hon fruktar förföljelse för att honvägrar att underkasta sig eller låta sina döttrar genomgå kvinnlig könsstympning.”oliKA typer Av Kvinnlig KönsstympningTermen kvinnlig könsstympning syftar på borttagande av hela eller delar av det kvinnliga könsorganet.Enligt Världshälsoorganisationens (WHO) definition finns det tre typer av könsstympning:Typ 1: “Sunna”Borttagandet av “förhuden” över klitoris. Ibland utökat till att delar av eller hela klitoris skärs bortTyp 2: KlitoridektomiHela klitoris skärs bort tillsammans med delar av eller hela de inre blygdläpparnaTyp 3: Infibulation (även kallad faraonisk omskärelse)Hela klitoris, de inre och delar av de yttre blygdläpparna avlägsnas och huden sys sedan ihop. Endast enliten öppning lämnas så att mensblod och urin kan passera. Vid giftermål måste kvinnan öppnas för attmannen ska kunna tränga in vid samlag.Det finns också en rad “oklassificerade” former, såsom prickning av klitoris eller att man skrapar ellerbränner klitoris och omgivande vävnad. Enligt vissa traditioner hålls en ceremoni utan könsstympning ochritualen innebär då att någon håller en kniv mot slidan, sticker i klitoris eller skär av en del könshår.Metoder och andelen flickor och kvinnor som utsätts varierar kraftigt från land till land. Enligt WHOär klitoridektomi, som omfattar avlägsnandet av klitoris och de inre blygdläpparna, den vanligasteförekommande formen och utgör upp till 80% av alla könsstympningar medan infibulation utgör omkring15% av ingreppen. Kvinnlig Könsstympning 6

procedurens gångVilken typ av könsstympning, i vilken ålder den utförs och hur den utförs varierar. Detta beror främst påkvinnans eller flickans etniska ursprung, i vilket land hon lever och om hon är bosatt i en stad eller pålandsbygden. Ingreppet är vanligast mellan åldrarna 4 och 8 år men utförs också i andra åldersgrupper,alltifrån nyfödda flickor till kvinnor under första graviditeten. Enligt Världshälsoorganisationen blirgenomsnittsåldern lägre och lägre vilket är en indikation på att själva utövandet numera i mindreutsträckning associeras med invigning i vuxenlivet, särskilt i urbaniserade delar.Vanligtvis utförs könsstympning på en grupp flickor, exempelvis systrar, andra nära släktingar ellergrannar medan andra genomgår omskärelsen ensamma. När kvinnlig könsstympning utförs som endel av en invigningsceremoni som i de östra, centrala och västra delarna av Afrika, är det oftast flickorsom tillhör en viss åldersgrupp i samhället som drabbas. Ingreppet kan ske på olika platser såsom iflickans hem eller hos en nära bekant eller släkting, på ett sjukhus eller i samband med en ceremoni påen särskilt betydelsefull plats. Personen som utför omskärelsen kan vara en äldre kvinna, en traditionellbarnmorska, en “healer”, en barberare eller en läkare.De flickor som genomgår könsstympning har varierande kunskap om vad som händer dem. I vissafall är proceduren sammankopplad med festligheter eller presenter, och flickorna uppmuntras dåatt vara modiga. I de samhällen där könsstympningen är en del av en invigningsceremoni, är det enstort händelse, men vanligtvis är det endast kvinnor som får deltaga i själva ceremonin. Oftast utförskönsstympningen utan bedövning, men ibland när en utbildad barnmorska är på plats finns detmöjlighet till någon form av smärtlindring. I vissa kulturer blir flickorna tillsagda att sitta i kallt vatten föreomskärelsen för att bedöva området och reducera risken för blödningar.Flickorna hålls fast med benen isär av de äldre kvinnorna. Könsstympningen kan ske med hjälp avsönderslaget glas, burklock, saxar, rakblad eller andra skärredskap. Efter en infibulation hålls de yttreblygdläpparna ihop med hjälp av taggar eller stygn, och benen binds ihop i 40 dagar. Antiseptiska medelkan förekomma men vanligtvis används en salva innehållande kryddor, ägg, mjölk och aska. Ibland läggsgödsel över såret vilken man tror har läkande effekt. Om barnets föräldrar är förmögna kan procedurenvara annorlunda, eftersom omskärelsen då oftast utförs av kunniga läkare på sjukhus och med hjälp avbedövning.NY TreNdUnder senare år kan man se en tydlig trend vad gäller antalet ingrepp som utförs av utbildad hälso- ochsjukvårdspersonal. Möjligen är det ett resultat av att man länge fokuserat på könsstympningens negativaeffekter på kvinnors hälsa. Enligt WHO utförs idag 94% av könsstympningarna i Egypten av utbildadsjukvårdspersonal. Man talar om könsstympningens “medicalization”. Samma trend kan skönjas i ländersåsom Jemen (76%), Mauritanien (65%), Elfenbenskusten (48%) och Kenya (46%).På det här sättet undviker man några av de omedelbara negativa konsekvenserna av ingreppet (såsomblödningar och smärta) men samtidigt har bland annat WHO och FN:s Barnfond UNICEF framhållit attman därigenom förskjuter fokus från kvinnors och barns rättigheter och kränkningen i sig. På sikt kanäven de mer långsiktiga ansträngningarna för att helt upphöra med kvinnlig könsstympning, hindras.Kvinnlig Könsstympning i världenIdag har uppskattningsvis 140 miljoner flickor och kvinnor genomgått könsstympning. Varje år riskerarytterligare 2-3 miljoner flickor att utsättas för detta ingrepp vilket motsvarar minst 6000 per dag.Kvinnlig könsstympning förekommer i stor utsträckning i Afrika men är också vanligt förekommande ien del länder i Mellanöstern. Den förekommer även i invandrarsamhällen i delar av Asien, Nord- ochSydamerika samt i Europa. De flesta kvinnor som har utsatts för könsstympning bor i ett av de 28 länderi Afrika eller Mellanöstern där könsstympning praktiseras – och nästan hälften av dessa kvinnor lever iEgypten eller Etiopien. Kvinnlig Könsstympning 7

Enligt WHO förekommer kvinnlig könsstympning i minst 28 länder i Afrika och Mellanöstern. Dessaländer spänner som ett bälte över den afrikanska kontinenten från Senegal i väster till Etiopien ochSomalia i öster, med Egypten strax norr om och Kenya och Tanzania strax söder om bältet.Kvinnlig könsstympning förekommer även bland den muslimska befolkningen i Indonesien, Indien, SriLanka och Malaysia. När det gäller Mellanöstern praktiseras kvinnlig könsstympning i Egypten, Oman,Yemen, Förenade Arabemiraten och i irakiska kurdistan. Könsstympning förekommer även blandolika grupper av den inhemska befolkningen i Central- och Sydamerika. I Indien praktiseras kvinnligomskärelse i en liten muslimsk sekt, Daudi Bohra.I den industrialiserade världen förekommer kvinnlig könsstympning bland invandrare från länder där denpraktiseras. Detta gäller bland annat Australien, Kanada, Danmark, Frankrike, Italien, Nederländerna,Sverige, Storbritannien och USA. Proceduren utförs ibland illegalt av läkare som kommer från länder därkönsstympning praktiseras. Vanligare är att traditionella omskärare kommer till invandrargrupper endast idetta syfte eller att flickorna sänds utomlands och då till hemlandet för att genomgå könsstympning. Detfinns inga siffror på hur vanligt förekommande kvinnlig könsstympning är i industriländerna.LaGSTIfTNING MoT KVINNLIG KÖNSSTYMPNINGEnligt Center for Reproductive Rights har 16 länder i Afrika infört en särskild lagstiftning som förbjuderkvinnlig könsstympning: Benin, Burkina Faso, Centralafrikanska republiken, Tchad, Egypten,Elfenbenskusten, Djibouti, Etiopen, Ghana, Guinea, Kenya, Niger, Senegal, Sydafrika, Tanzania och Togo.Sommaren 2007 antogs i Egypten ett dekret som helt kriminaliserar kvinnlig könsstympning. Genom attutöka förbudet mot att utföra könsstympning till att omfatta sjukvårdspersonal och andra, vid såväl statligasom privata sjukhus, ska de kryphål till som tidigare funnits i lagen täppas till.Uppgifter om att gripanden eller åtal väckts i fall av könsstympning finns från flera afrikanska länder,däribland Burkina Faso, Egypten, Ghana, Senegal, och Sierra Leone.Enligt WHO har Australien, Nya Zealand, Kanada, USA samt minst 13 länder i Västeuropa infört lagarsom kriminaliserar könsstympning.KVINNLIG KÖNSSTYMPNING I SVerIGeI Sverige är könsstympning förbjuden sedan 1982. Vid grova brott kan straffet för könsstympning blifängelse i upp till tio år. Lagen skärptes 1999 och kom då att gälla även stympning som utförts i länderdär det är lagligt. Det innebär alltså att både föräldrar och andra ansvariga kan åtalas i Sverige även ombrottet skett utomlands.Två fall hade i slutet av 2007 lett till fällande dom i Sverige. Det första fallet gäller en pappa som hadefört sin 12-åriga dotter till Somalia och där hon utsattes för könsstympning. Han dömdes först till 4 årsfängelse av tingsrätten. Den 5 mars 2007 sänkte hovrätten straffet till 2 års fängelse. Pappan dömdesockså att betala 250 000 kr i skadestånd till sin dotter.Det andra fallet gäller en mamma som förde sin 10-åriga dotter till Somalia där hon utsattes förkönsstympning och mamman medverkade vid ingreppet. Hovrätten har fastställt domen på 3 års fängelseoch mamman dömdes att betala 450 000 kr i skadestånd till sin dotter. Högsta domstolen har avslagitbegäran om en ny prövning i båda fallen.Barn och ungdomar upp till 18 år i Sverige har sedan 1993 en egen ombudsman, barnombudsmannen(BO). Huvuduppgiften är att ta tillvara barns och ungdomars rättigheter och intressen med utgångspunkti FN:s konvention om barnets rättigheter. Kvinnlig Könsstympning 8

de fysisKA KonseKvensernA Av KönsstympningKvinnlig könsstympning kan i värsta fall leda till döden. Ofta drabbas flickorna av chock, smärta,blödningar eller skador på organen runt klitoris och blygdläpparna. Efteråt kan kvarvarande urin resulterai infektioner. Återanvändandet av instrument utan sterilisering kan också leda till spridningen av HIV.Vanligare är att kroniska infektioner, periodvisa blödningar, bölder eller små godartade tumörer vidnerverna uppstår, vilket kan resultera i mycket obehag och svår smärta.Infibulation kan medföra än allvarligare och långsiktiga problem såsom kroniska urinvägsinfektioner,njursten, infektioner på grund av den begränsade flödesvägen vid menstruation, sterilitet, ärr samt cystori vävnaderna. Det första sexuella umgänget kan äga rum först sedan den lilla öppningen som lämnadesvid ingreppet gradvist har utvidgats. I vissa fall är det nödvändigt att skära upp den vilket kan vara oerhörtsmärtsamt. Enligt en undersökning i Sudan hade 15 procent av de intervjuade kvinnorna varit tvungnaatt bli uppskurna innan penetration var möjlig. Vissa kvinnor har blivit allvarligt skadade av sina mänsokunnighet vid uppskärandet. Ytterligare ett problem som gäller alla typer av könsstympning, är denökade risken för HIV vid samlag.Vid en förlossning riskerar ärren från könsstympningen att gå upp. Infibulerade kvinnor som blivitgrundligt hopsydda, måste skäras upp för att barnet ska ha någon chans att födas, om en kunnigperson inte är närvarande, kan födsloarbetet bli synnerligen besvärligt. Efter förlossningen blir kvinnornahopsydda igen. Att upprepade gånger skära upp och sy ihop kvinnornas könsorgan kan resultera imycket besvärlig ärrbildning.Hemlighetsmakeriet bakom könsstympning och skyddandet av de människor som utför detta, gör detmycket svårt att samla data om komplikationer efter ingreppen. När problem uppträder i samband medkönsstympning tillskrivs de inte den person som utfört ingreppet. I stället skyller man oftast på flickans/kvinnans “promiskuitet” eller på att föräldrarna inte såg till att ritualerna genomfördes på rätt sätt. Oftasamlas informationen in långt efter själva ingreppet vilket gör att man stödjer sig på kvinnans minne,hennes bedömning av det allvarliga i komplikationerna samt hennes egen uppfattning huruvida henneshälsoproblem beror på könsstympningen.Viss information angående könsstympningens konsekvenser på både lång och kort sikt har inhämtatsfrån sjukhusrapporter och har visat sig vara oerhört värdefull. Tyvärr kan det ofta vara svårt att uppskattagraden av komplikationer och dödsfallen som inträffar efter ingreppen eftersom motståndarna ochförespråkarna för könsstympning har vitt skilda åsikter och lämnar olika information.de psyKisKA KonseKvensernA Av KönsstympningDet är naturligtvis svårare att vetenskapligt utreda de psykologiska än de fysiska effekterna av kvinnligkönsstympning. Vissa fall av psykisk sjukdom på grund av könsstympning har emellertid rapporterats.Trots bristen på vetenskapliga bevis avslöjar personliga berättelser om oro, förnedring, svek och skräckvilket antagligen får allvarliga konsekvenser på lång sikt. Vissa experter anser att chocken och traumatvid ingreppet bidrar till att kvinnorna blir “lugnare” och “fogligare”, vilket också anses som positivt i desamhällen där omskärelse praktiseras. Festligheter, presenter och speciell uppmärksamhet i sambandmed könsstympningen kan ibland lindra själva skräckupplevelsen.Den viktigaste psykologiska effekten hos en kvinna som har överlevt detta trauma, tycks vara att honkänner sig accepterad av samhället. Hon har hållit fast vid sina kulturella traditioner, och är kvalificeradför äktenskapet vilket oftast är hennes enda möjlighet till ett värdigt liv. Det är möjligt att en kvinna sominte utsatts för könsstympning, riskerar att få psykologiska problem eftersom hon då kan bli utfrystdär hon bor. I de samhällen där könsstympning förekommer men de omskurna är i minoritet, anseskvinnorna särskilt sårbara då de är kluvna mellan sin hembygds normer och de normer som är viktigast idet samhälle de bor i. Kvinnlig Könsstympning 9

Könsstympningens inverKAn på sexuAlitetenDet första samlaget kan bli en svår prövning för kvinnor som har könsstympats. Det kan vara synnerligensmärtsamt, och också farligt om kvinnan måste skäras upp. För en del kvinnor förblir samlaget alltidsmärtsamt.Det har även diskuterats huruvida den sexuella tillfredsställelsen påverkas av borttagandet av klitoris ochandra delar av könsorganen. Majoriteten av de studier som har gjorts visar på att kvinnlig könsstympninginverkar på kvinnans sexuella upplevelser. En studie visar dock att 90 procent av de omskurna tillfrågadekvinnorna upplever orgasm. Detta resultat av studien kan ifrågasättas och ytterligare undersökningarbehövs.vArför prAKtiserAs Könsstympning?Anledningarna till att kvinnlig könsstympning utförs är många. Tradition och sedvänja är de vanligastförekommande förklaringarna till kvinnlig könsstympning. Förutom fysiska attribut och karaktärsdrag ärkönsstympningen det som definierar gruppsamhörigheten. Detta är särskilt tydligt där könsstympningutförs som en del av invigningen till vuxenlivet. Könsstympning anses nödvändig för att en flicka skallbetraktas som en vuxen kvinna, och ingreppet markerar skillnaden i kön vad det gäller deras framtidaroller i liv och äktenskap. Borttagandet av det som många anser vara “de manliga delarna”, nämligenklitoris och blygdläpparna, ska förhöja flickornas kvinnlighet vilket ofta är liktydigt med foglighet ochlydnad.I många samhällen anses minskningen av kvinnans sexlust som ett viktigt skäl till könsstympning vilketi sin tur leder till en mindre risk för sex utanför äktenskapet. Renlighet och hygien nämns också oftasom försvar för kvinnlig könsstympning. Vad gäller kopplingen till religion så praktiserades kvinnligkönsstympning redan före islam och trots att majoriteten av muslimer inte utövar den, har den en religiösdimension, och bland muslimer anges ofta religionen som skäl till könsstympning. Motståndare avfärdardenna koppling, medan islamiska ledare inte är eniga. Koranen innehåller inte någon uppmaning tillkönsstympning, men i några hadith (yttranden som tillskrivs Profeten Mohammed) omnämnes den.KuLTureLL IdeNTITeTTradition och sedvänja är de vanligast förekommande förklaringarna till kvinnlig könsstympning. Förutomfysiska attribut och karaktärsdrag är det könsstympningen som definierar gruppsamhörigheten. Detta ärsärskilt tydligt där könsstympning utförs som en del av invigningen till vuxenlivet.Jomo Kenyatta, tidigare president i Kenya, hävdade att könsstympning är en nödvändighet för att bli endel av samhället och så viktig för identiteten exempelvis för människor som tillhör Kikuyu-stammen attdess avskaffande skulle förstöra gruppens identitet. En studie av könsstympning i Sierra Leone visar påsamma inställning när det gäller den sociala och politiska samstämmigheten. Det hävdar de hemligasammanslutningar Bundo och Sande, som utför invigningsstympningar men också undervisar. Mångamänniskor i de praktiserande länderna, särskilt i de traditionella bondesamhällena, ser könsstympningsom något så normalt att de inte kan föreställa sig att en kvinna inte har genomgått detta ingrepp. Andralär hävda att det endast är utlänningar och utomstående som inte är omskurna. En flicka anses inte varavuxen i ett land där könsstympning praktiseras, om hon inte är omskuren.KÖNSIdeNTITeTKönsstympning anses nödvändig för att en flicka skall betraktas som en vuxen kvinna, och ingreppetmarkerar skillnaden i kön vad gäller deras framtida roll i liv och äktenskap. Borttagandet av det sommånga anser vara “de manliga delarna”, nämligen klitoris och blygdläpparna, ska förhöja flickornaskvinnlighet vilket ofta är liktydigt med foglighet och lydnad. Det är mycket möjligt att det trauma somkönsstympningen innebär, har den effekten på deras personlighet. När könsstympningen är en del avinvigningen till vuxenlivet åtföljs den av en klargörande undervisning om kvinnans roll i samhället. Kvinnlig Könsstympning 10

KoNTroLL aV KVINNaNS SexuaLITeT och reProduKTIoNI många samhällen anses minskningen av kvinnans sexlust som ett viktigt skäl till könsstympningvilket i sin tur leder till en mindre risk för sex utanför äktenskapet. Viljan hos kvinnor som inte har blivitkönsstympade att vara trogna av eget val betvivlas. I många praktiserande länder kan det vara mycketsvårt, om inte omöjligt, för en kvinna som inte är könsstympad att bli gift. När det gäller infibulationblir kvinnan “i-hopsydd” för att sedan bli “uppskuren” av sin man. Samhällen som använder sig avinfibulation är starkt patriarkaliska. Att hindra kvinnor från “förbjuden” sex och skydda dem för ejönskade sexuella förbindelser är synnerligen viktigt eftersom hela familjens anseende sammankopplasmed just detta. I en del kulturer sägs infibulation öka mannens sexuella njutning, men det finns ocksårapporter om att män föredrar icke omskurna kvinnor som sexualpartner.hYGIeN, eSTeTIK och häLSaRenlighet och hygien nämns ofta som försvar för kvinnlig könsstympning. En allmän synonym tillkönsstympning är reningsceremoni. I vissa länder där könsstympning praktiseras anses icke omskurnakvinnor vara orena och de får inte vidröra mat och vatten. Här råder också uppfattningen att den ickeomskurna kvinnans könsorgan är fula och klumpiga. Vissa grupper tror att det kvinnliga könsorganetväxer och blir stort och tungt samt hänger ner mellan kvinnans ben om inte klitoris skärs bort. Andraanser att kvinnans klitoris är något ont som kan leda till att mannen dör om penis snuddar vid den. Enannan föreställning är att fostret dör vid förlossningen om dess huvud råkar röra vid klitoris.Uppfattningen att könsstympning är bra för kvinnans hälsa är inte unik för Afrika. I artonhundrataletsEngland pågick debatter om hur borttagandet av klitoris kunde bota påstådda “kvinnosjukdomar”såsom hysteri och överdriven onani. Därför fortsatte borttagandet av klitoris långt in på nittonhundrataleti USA men nu för tiden är den vanliga förklaringen till könsstympning inte hälsorelaterad på sammasätt. I de samhällen där den förekommer, är det troligare att ingreppet görs för att det är en del av denceremoni i vilken flickor invigs till kvinnor. De får lära sig att vara starka och inte klaga när de blir sjuka.I en del samhällen tror man att ingreppet höjer fertiliteten, den mest extrema uppfattningen är att enicke omskuren kvinna inte kan bli gravid. En annan åsikt är att förlossningen blir säkrare om kvinnan äromskuren.reLIGIoNKvinnlig könsstympning praktiserades redan före islam och trots att majoriteten av muslimer inte utövarden har den en religiös dimension. Bland muslimer anges ofta religionen som skäl till könsstympning.Motståndare avfärdar denna koppling, medan islamiska ledare inte är eniga. Koranen innehåller intenågon uppmaning till könsstympning, men i några hadith (yttranden som tillskrivs Profeten Mohammed)omnämnes den. Som svar på en fråga som ställts till Profeten av en person som utövade könsstympning,lär Mohammed ha sagt “förminska men inte förstöra”. Könsstympning har funnits kvar hos en delmuslimer som gått över till kristendomen. Kristna missionärer har försökt förhindra denna sedvänja menfann att den var djupt rotat. I vissa fall, i hopp om att få behålla de omvända, har de inte låtsats om ellertill och med haft överseende med könsstympningen.vittnesmål“Jag blev utsatt för könsstympning när jag var tio år. Min mormor, som nu är död, berättade för mig attman skulle ta mig ner till floden för att utföra en speciell ceremoni och efteråt skulle jag få äta en massagod mat. Som ett oskyldigt barn leddes jag bort likt ett får som skall slaktas. Så fort jag kom in i dethemliga buskaget, fördes jag till ett mörkt rum och kläddes av. Man satte en bindel för ögonen på migoch jag var helt naken. Sedan bars jag av två starka kvinnor till platsen för operationen. Jag tvingadesligga platt på ryggen av fyra starka kvinnor, två höll hårt i varje ben. En annan kvinna satt på mitt bröst föratt hindra att överkroppen rörde sig. En trasa tvingades in i munnen på mig så att jag inte skulle kunnaskrika. Sedan rakades jag.När operationen började satte jag igång ett våldsamt slagsmål. Smärtan var fruktansvärt och outhärdlig.Under slagsmålet blev jag illa skuren och förlorade blod. Alla som deltog i operationen var halvdruckna.De andra dansade och sjöng, och värst av allt var att de hade klätt av sig nakna. Jag blev könsstympadmed en slö pennkniv. Kvinnlig Könsstympning 11

Efter operationen fick ingen lov att hjälpa mig att gå. Det som de lade på såret stank och smärtade. Detvar en fruktansvärd tid. Varje gång jag ville kissa, var jag tvungen att stå upp. Urinen spred sig över såretoch orsakade på nytt svår smärta. Ibland tvingade jag mig att låta bli att kissa av rädsla för den förfärligasmärtan. Jag fick inte någon bedövning under operationen för att dämpa smärtan, och inte heller någonantibiotika för att bekämpa infektioner. Efteråt blödde jag mycket och led av blodbrist. Detta tillskrev manhäxeri. Under lång tid fick jag ofta akuta infektioner i slidan.”Ung flicka från Sierra Leone.“Naturligtvis skall mina döttrar omskäras precis som sina föräldrar, sin mormor och sin farmor och sinasystrar. Det är vår sedvänja.”Egyptisk kvinna som talar om sina döttrar“Vi är omskurna och vill att våra döttrar skall omskäras så att det inte blir någon förväxling mellan manligtoch kvinnligt. En kvinna som inte är omskuren blir en skam för sin man som kallar henne “du medclitoris”. Folk säger att hon är lik en man. Hennes organ kan sticka hennes man.”Egyptisk kvinna“Omskärelse gör kvinnan ren och upphöjer hennes oskuld och kyskhet och skyddar unga flickor frånsexuell frustration genom att döda deras sexuella lust.”Fru Njeri, försvarare av kvinnlig könsstympning i Kenya Kvinnlig Könsstympning 12

http://www.amnesty.se	154
http://gillerstrand.blogspot.com	45
http://amnesty.se	10

Kvinnlig könsstympning

by Amnesty International Sverige on May 11, 2011

Accessibility

Upload Details

Usage Rights

3 Embeds 209

Statistics

Kvinnlig könsstympning — Document Transcript