Jobbguide för unga -Arbetsförmedlingen
Upcoming SlideShare
Loading in...5
×
 

Jobbguide för unga -Arbetsförmedlingen

on

  • 17,593 views

Boken Jobbguide för unga från Arbetsförmedlingen innehåller vägledning och tips för den som precis gått ut gymnasiet och ska studera vidare eller söka arbete. ...

Boken Jobbguide för unga från Arbetsförmedlingen innehåller vägledning och tips för den som precis gått ut gymnasiet och ska studera vidare eller söka arbete.

Kommentera gärna på dokumentet. Era åsikter är värdefulla och kommer att användas för att utveckla Arbetsförmedlingens arbete. Eftersom Arbetsförmedlingen är juridiskt ansvariga för kommentarer på vårt Slidesharedokument förbehåller vi oss dock rätten att ta bort kommentarer som exempelvis innehåller personangrepp, rasism eller nedsättande uttryck.

Vill ni veta mer om hur vi arbetar, prata gärna med din lokala arbetsförmedlare, gå in på www.arbetsformedlingen.se eller mejla till linda.gelin@arbetsformedlingen.se.

Statistics

Views

Total Views
17,593
Views on SlideShare
12,487
Embed Views
5,106

Actions

Likes
1
Downloads
41
Comments
0

13 Embeds 5,106

http://www.avstamp.nu 2838
http://www.arbetsformedlingen.se 1605
http://avstamp.nu 286
http://prod.vis.ams.se 130
http://www.ams.se 107
http://www.slideshare.net 91
http://studieproffs.se 41
https://prod.vis.ams.se 2
http://agysyv.wordpress.com 2
http://74.125.39.132 1
http://74.125.77.132 1
http://translate.googleusercontent.com 1
http://visadmin.ams.se 1
More...

Accessibility

Categories

Upload Details

Uploaded via as Adobe PDF

Usage Rights

CC Attribution-NoDerivs LicenseCC Attribution-NoDerivs License

Report content

Flagged as inappropriate Flag as inappropriate
Flag as inappropriate

Select your reason for flagging this presentation as inappropriate.

Cancel
  • Full Name Full Name Comment goes here.
    Are you sure you want to
    Your message goes here
    Processing…
Post Comment
Edit your comment

Jobbguide för unga -Arbetsförmedlingen Jobbguide för unga -Arbetsförmedlingen Document Transcript

  • JOBBET 7 Vet du va d du vil l? Testa dig sjä lv! An söka n som led er till jobb Kla ra an stä lln ing sin ter vju n 1 1 br a vä ga r till jobbet Morgondagens trendyrken Starta eget-hjälp Rätt och fel i arbetslivet
  • 8 JOBBET
  • ett avstamp mot framtiden Den här boken handlar om jobb. Hur man kan välja yrke och söka arbete. Om olika vägar till drömjobben och vilka utbildningar och andra steg som kan leda dit du vill. Du behöver inte läsa den från pärm till pärm – om du inte vill. Titta på det du är intresserad av just nu. Men spara boken och ta fram den när du behöver. Till exempel när du ska skriva en jobbansökan eller gå på anställnings­ intervju. Vi som ger ut jobbguiden heter Arbetsförmedlingen och är experter på jobb. Vi har matchat Då får du hjälp av viktiga checklistor jobb i över 100 år så vi vet vad vi och tips här och på arbetsformedlingen.se talar om. Hos oss kan du få träffa en arbetsförmedlare som är specialist på att hjälpa dig som vill ut i arbetslivet. Kom till när­ maste arbetsförmedling eller ring 0771-416 416 för att tala om yrkesval, jobb och framtid med våra jobbexperter. Eller gå in på: arbetsformedlingen.se Produktion: Arbetsförmedlingen. Text: Walkie Talkie. Grafisk form: kingston.se Illustrationer: Ulrika Hellberg. Foto sid 29: Vince Reichardt. Tryck: AB Danagårds Grafiska, Ödeshög 2010. Jobbguiden skickas hem till alla elever som går ut gymnasiet våren 2010. Välkommen till närmaste arbetsförmedling för att få ett eget exemplar.
  • JOBBGUIDE fÖR NYVUxNA 4. VEM ÄR DU? Att fundera över vem du är och vad du vill INNEHÅLL är steg ett in i framtiden. Skapa en snabb bild av dig själv här. 7. 2 JOBBET Att söka jobb är en konst. Öka dina möjlig­ heter genom att attackera på flera fronter samtidigt! 9. ELVA BRA VÄGAR TILL JOBBET Det finns fler än ett bra sätt att söka jobb. Vi tipsar om metoder som fungerar. 12. VET DU VAD DU VILL? Det är en utmaning att välja yrke. Vet du inte vad du vill göra? Vi hjälper dig att komma ett steg på vägen. 14. YRKESKOMPASSEN Vet du vad du vill göra i framtiden? På arbetsformedlingen.se får du information om olika yrken och prognosen för ditt drömjobb. 17. OLIKA SÄTT ATT JOBBA Här får du exempel på olika sätt att jobba och kalla fakta om vad de olika jobbformerna innebär. 20. SÖK JOBBET Praktiska tips och checklistor som hjälper dig att hitta jobben som passar dig och med att skriva din ansökan.
  • 28. ARBETSfÖRMEDLINGEN – PÅ DIN SIDA Vilket jobb du väljer bestämmer du förstås INNEHÅLL själv, men Arbetsförmedlingen guidar dig en bit på vägen. Här får du veta allt om hur det går till. 36. STARTA EGET 3 Har du en idé som du verkligen tror på? Vill du starta eget företag? Läs våra tips om var du ska börja och vad du måste tänka på. 43. RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER Både när du söker och får jobb har du rättigheter och skyldigheter som är viktiga att känna till. 49. JOBBA UTOMLANDS Vill du kanske jobba i New York, Paris eller London? Vi visar vägen ut i världen. 53. PLUGGA Behöver du mer kunskap för att få det jobb du vill ha? Då finns många olika sorters utbildningar och skolor att välja mellan. 60. SNABBGUIDE TILL VUxENLIVET Efter 18 har du många nya rättigheter och skyldigheter. Det kan kännas över väldigande i början, men det finns vägvisare i samhällsdjungeln. 64. MINA MÅL Tänk framåt – sikta högt!
  • Vem är du? VEM ÄR DU? Att fundera över vem du är och vad du 4 vill är steg ett in i framtiden. Vilket yrke du väljer hänger ihop med dina intressen, talanger och drömmar. Fyll i formuläret för att samla tankarna och skapa en snabb bild av dig själv. Datum .................................................. Jag heter ................................................................................................................ och kallas .......................................................... Jag fyller ............................ år den ......................................................................................................................................................... Jag föddes i ............................................................................. och bor nu i .................................................................................... tillsammans med .................................................................................................................................................................................... I framtiden vill jag bo ......................................................................................................................................................................... Jag jobbar med/pluggar/gör på dagarna ........................................................................................................................... På fritiden brukar jag oftast ................................................. men skulle även vilja ............................................ Den här tiden nästa år är jag ....................................................................................................................................................... Jag skulle vilja vara bäst i världen på ................................................................................................................................. Jag hade velat uppfinna .................................................................................................................................................................... Jag skulle vilja uppfinna .................................................................................................................................................................. ............................................... spelar mig i filmen om mitt liv, eftersom han/hon ................................................
  • Om tio år tror jag att jag .................................................................................................................................................................. Jag blir lycklig av ................................................................................................................................................................................... VEM ÄR DU? Jag blir arg av ............................................................................................................................................................................................ Jag har slutat .............................................................................. och börjat ................................................................................ I framtiden vill jag (rangordna) 5 umgås mer med min dator … bada i pengar … vara utomhus varje dag … bli beundrad … kämpa tillsammans med mina arbetskamrater … ........................................................................... eftersom ...................................................................................……………... Jag samlar på ............................................................................................................................................................................................ Jag är stolt över ...................................................................................................................................................................................... Mina förebilder är ........................................................................... eftersom de ..................................................................... Mitt drömyrke är .................................................................................................................................................................................... ... men det skulle också vara kul att ...........................................................................................................….......................... MINA fAVORITER maträtt ....................................................................................... lögn ................................................................................................ land ................................................................................................ plagg ............................................................................................. uttryck ........................................................................................ hemsida ..................................................................................... TV-serie ..................................................................................... person .......................................................................................... låt .................................................................................................... djur ................................................................................................ lag ................................................................................................... affär ..............................................................................................
  • 6 JOBBET
  • JOBBET JOBBET Jobbet 7 Vad ska du bli när du blir stor? Det finns mycket att välja på. Sist någon räknade kom de fram till att det finns över 12 000 olika yrken. Arbetsmarknaden förändras hela tiden, precis som världen runt omkring oss. För 50 år sedan fanns varken dataspels­ konstruktörer, jämställdhetsombudsmän, IT­arkitekter eller homestylister. Det var nog inte heller någon som förutsåg att de skulle behöva ringa datasupport eller anlita en hund­ psykolog. Om 20 år har säkert nya yrken kommit till, medan andra har försvunnit eller förändrats. Att välja yrke och söka jobb är en konst som kräver tid, energi och kunskap! Om du letar på ett smartare sätt får du mer tid över till roligare saker. Ändå kan det ta månader eller till och med år att hitta ett arbete man verkligen vill ha. Under tiden hinner du ofta med både jobb och utbildningar som kanske inte passar perfekt men kan ge annat, som pengar, idéer, erfarenheter och nya vänner.
  • Så blev jag: Så blev jag: Kock Sexrådgivare Fredrik Hägerstrand är kock. Han har arbetat i Katerina Janouch skriver böcker, artiklar och restaurangbranschen i hela sitt vuxna liv, på allt frågespalter i olika tidningar. från korvkiosker och lyxkrogar till kock på – Jag medverkar i radio och TV också, ofta som ambassad och, som idag, ägare av en egen lunch­ expert på relationer, kärlek och sex. restaurang. – Mina främsta arbetsuppgifter är att laga Varför blev du författare, journalist och sexrådgivare? god mat och hålla kunderna mätta och glada. 8 – För att jag tycker om att skriva och för att jag Eftersom jag har egen restaurang och alltså är är intresserad av relationer. Det är en bra kombi­ egen företagare, går mycket tid åt att hålla reda nation att skriva om det ämne som man är på papper och räkningar. intresserad av. Nu skriver jag även om annat, till exempel barnböcker och romaner. Varför blev du kock? – Jag började som kock direkt efter gymnasiet, Katerinas karriär där jag gick livsmedelsteknisk linje just med • Kioskbiträde • Glassförsäljare • Frukostvär­ siktet på att bli kock. Jag valde mellan att hålla dinna på hotell • Jobbat på bokförlag • Jobbat på på med matlagning och teknik, men jag var tidningsredaktioner ganska skoltrött och orkade inte läsa fyra år till på högskolan för att bli ingenjör. Först gjorde jag Katerinas utbildning lumpen – som kock – och sedan dess har det varit Gymnasiet: humanistiska programmet. Univer­ restaurangkök. sitet/Högskola: enstaka kurser i konstvetenskap, litteratur och sexologi. fredriks karriär • Toalettspolare, hyresaviutdelare och namn­ Roligast/intressantast med Katerinas jobb skyltsbytare för fastighetsvärd • Trädgårdsar­ – Det är roligt när människor tycker om mina betare • Korvkioskbiträde • Tidningsutdelare böcker. Att åka ut och hålla föredrag om mina • Brödbilschaufför • Kock böcker och att medverka i radio och TV är också kul. Att skriva, det är det bästa jag vet. fredriks utbildning Gymnasiet: livsmedelsteknisk linje, kockutbild­ Tråkigast/svårast med Katerinas jobb ning i lumpen (flottan). – Jag kan inte komma på något som är direkt tråkigt, men det är svårt att få ihop en roman på Roligast/intressantast med fredriks jobb flera hundra sidor, det är ett ensamt och slitsamt – Att träffa mycket människor och skapa nya arbete. kontakter. Ditt första drömjobb? Tråkigast/svårast med fredriks jobb – Balettdansös eller elitgymnast. – Det svåraste och tråkigaste är inte att hitta på menyer och laga mat, det är att sköta företaget. Det skulle du vilja göra om du inte hade det jobb du Jag har flera anställda och det är mycket siffror har idag och papper att hålla reda på. Det är också svårt – Korallrevsforskare eller marinbiolog. att få ekonomin att gå ihop, att kunna ta ut till­ räckligt betalt för den mat vi lagar. Ditt första drömjobb? – Kock! Vill du också jobba med mat? Utöver kock kan du exempelvis bli: matstylist, servitör, kallskänka, kostrådgivare, programle­ dare, bonde, livsmedelstekniker, journalist.
  • TIO BRA VÄGAR 1 1 bra vägar till jobbet 9 Det finns fler än ett bra sätt att söka jobb. Det mest effektiva är en kombination av några olika metoder som samverkar. Testa också att attackera på flera fronter samtidigt! 1 2 ANVÄND ARBETSfÖRMEDLINGEN Vi stöttar dig när du söker jobb. Vi har möten med arbetsgivare, jobbklubbar, jobbcoachning och fungerar som samtalspartner. Du kan ringa oss på 0771­416 416, ANVÄND DINA besöka arbetsformedlingen.se, KONTAKTER eller titta in på närmaste Berätta för alla du känner – arbetsförmedling. familj, släkt, kompisar, grannar, studie­ och arbetskamrater, chattkompisar, föreningsfolk och alla på Facebook – att du söker nytt jobb. Nära hälften av alla jobb tillsätts utan att arbets­ givarna har annonserat, de har hittat folk genom sitt kontaktnät. Kanske finns din kusins fotbolls­ tränares frus morbror på just det företag där du vill ha jobb.
  • 3 4 TIO BRA VÄGAR STARTA EN JOBBKLUBB KONTAKTA ARBETS ­ En jobbklubb är en grupp personer med liknande intressen som träffas för att GIVARE DIREKT söka jobb tillsammans. Medlemmarna Ring upp, skriv till eller peppar varandra och kan dra nytta av knacka på hos arbetsgivare du allas kontakter, insatser och idéer. Till vill arbeta hos. Fråga om de 10 exempel kan ni tillsammans ringa fler har några lediga jobb och om arbetsgivare på kortare tid. Det är ett du får skicka in ditt cv. Eller väldigt effektivt sätt att söka jobb. Om ännu hellre att du får komma det inte finns någon jobbklubb som och presentera dig. Kanske passar dig – starta en egen! dyker du upp innan de hinner annonsera ut ett jobb som blivit ledigt. 7 6 ANVÄND PRIVATA ARBETS fÖRMEDLINGAR SÖK VIA BRANSC H ­ ORGANISATIONER En branschorganisation är en samman­ slutning av olika företag med likartad verksamhet. Den bevakar alltså en viss Det finns flera bemannings­ och rekryterings­ branschs intressen. Många har egen företag som hjälper företag och arbetssökande hemsida och tidning. Leta där efter att hitta varandra. De privata förmedlingarna länkar till arbetsgivare som intresserar sköter ofta anställningsintervjuerna åt dig eller tips om nya satsningar som kan arbetsgivaren. En del ”hyr ut” personal till innebära jobb! allt ifrån IT­företag till butiker och restauranger. Hitta länkar till företag som jobbar med rekrytering och uthyrning av 10 personal på arbetsformedlingen.se SOC IALA MEDIER 2010 lever vi på nätet och under året kommer hundratusentals jobb förmedlas via kontakter! Det finns massor av företag och rekryteringsföretag som lägger ut sina tjänster på till exempel Twitter, Facebook och Linked­in. Ditt kontaktnät har blivit en fördel i konkurrensen och att göra ditt cv tillgängligt på nätet är nödvändigt.
  • 5 TIO BRA VÄGAR SVARA PÅ PLATSANNONSER Platsannonser finns på många olika ställen, till exempel på webben, i Arbetsförmedlingens veckotidning Platsjournalen och i dagstidningar. Dagstidningarna brukar samla alla platsannonser vissa dagar i veckan, oftast torsdagar och söndagar. På biblioteket och på webben finns dessutom tidskrifter och facktidningar med platsannonser för specifika områden. Arbetsförmedlingens platsbank har annonser om lediga jobb i 11 Sverige och utomlands. Här kan du söka utifrån dina förutsättningar, var i landet det finns jobb och när de ska tillsättas. Du kan också lägga in egna bevakningar av platsannonser och få information om dem via e­post. Du hittar jobben på arbetsformedlingen.se 8GÅ UTBILDNINGAR SOM GER JOBB DIREKT 9SPRID DIN C V cv är förkortning av curriculum vitae som betyder Det finns många kortare utbild­ levnadsbeskrivning. Många arbetsgivare söker ningar som utbildar till yrkes­ arbetskraft i olika cv­databaser på internet där områden där det behövs arbets­ kan du också som arbetssökande sätta ihop kraft. Det gäller till exempel så en presentation. Läs mer om hur du skriver kallade Kvalificerade yrkes­ ansökningsbrev och cv på sidan 16–20. utbildningar, som du kan gå På arbetsformedlingen.se får du också hjälp att direkt efter gymnasiet. Läs mer skriva cv och kan lägga upp det i Arbets­ om olika typer av utbildningar förmedlingens sökbara databas. på sidan 54. 11 SÄG TAC K Skicka ett tackkort eller e­post efter anställnings­ intervjun. Gör det även när du inte får jobbet. Då minns de dig till nästa gång eller tipsar kanske någon annan om dig. Det finns ännu fler sätt att söka jobb på! På arbetsförmedlingen.se hittar du fler tips och vägar till nytt jobb.
  • Vet du VET DU VAD DU VILL? vad du vill? Vet du inte vad du vill göra? Vad tycker du är roligt och 12 intressant? Var kommer det att Få inte panik. Det är en utmaning finnas jobb i framtiden? Vad kan att välja yrke. Ett jobb som matchar du tjäna mest pengar på? Vilket jobb gör att du kan hjälpa andra dina personliga egenskaper, talanger människor och göra världen och drömmar. Ett jobb som inte bara bättre? Fyll i formuläret, det kan betalar räkningarna, utan som du hjälpa dig att tänka vidare och komma ett steg på vägen. också trivs med. NAMN: DATUM: I VILKEN ARBETS MILJÖ TRIVS DU BÄST? (Kryssa för alla du gillar) n Ute n Landsbygd n Industri n Ljust n Inne n Hög musik n Butik n Lugnt n Liten arbetsplats n Tyst n Rörlig n Annat: .................................. n Stor arbetsplats n Fartfyllt n Stillasittande .................................................................. n Stad n Kontor n Mörkt .................................................................. I VILKA ARBETSKLÄDER TRIVS DU BÄST? n Jeans och t-shirt n Blåställ n Rymddräkt n Läder och kedjor n Kostym/dräkt n Uniform n Smoking eller n Annat: .................................. n Träningskläder n Kycklingdräkt aftonklänning .................................................................. VAD ÄR VIKTIGAST MED JOBBET fÖR DIG JUST NU? (Rangordna från 1–8) Tjäna pengar Bra arbetstider Möjlighet att göra karriär Intressanta arbetsuppgifter Möjlighet till personlig utveckling Att hjälpa andra människor Bra arbetskompisar Annat: .............................................................................................................. VAD TROR DU ÄR VIKTIGAST MED JOBBET fÖR DIG OM 5–10 ÅR? (Rangordna) Tjäna pengar Bra arbetstider Möjlighet att göra karriär Intressanta arbetsuppgifter Möjlighet till personlig utveckling Annat: .............................................................................................................. Bra arbetskompisar ............................................................................................................................................... 12
  • VET DU VAD DU VILL VILL DU HELST JOBBA? n Ensam n I grupp KAN DU TÄNKA DIG ATT fLY TTA? n Någonstans i Sverige n Någonstans i USA n Var som helst i världen n Någonstans i Europa eller Australien n Absolut inte! NÄR VILL DU BÖRJA JOBBA? n Tidigt på morgonen n Vid midnatt n Jag vill ha skiftarbete 13 n Vid lunch n Omväxlande tider n Annat: ....................................................... n På kvällen n Jag vill jobba jour ....................................................................................... KAN DU TÄNKA DIG ATT GÅ EN UTBILDNING fÖR ATT fÅ DET JOBB DU VILL HA? n Ja, efter ett sabbatsår n Nej, jag är trött på att gå i skolan n Ja, en praktisk yrkesutbildning n Vet inte n Ja, folkhögskola/Komvux n Annat: ......................................................................................................... n Ja, en högskole-/universitetsutbildning ......................................................................................................................................... VILKA JOBB VILL DU HELST HA? 1. 4. 2. 5. 3. 6. VILKA AV DESSA JOBB KAN DU fÅ MED DE EGEN SKAPER OC H KUNSKAPER DU HAR IDAG? VILKA AV DESSA JOBB MÅSTE DU SKAffA MER UTBILDNING ELLER KUNSKAP fÖR ATT fÅ? Vill du veta mer om över 2 000 olika yrken, vad de innebär, och vilken utbildning och vilka egenskaper som krävs? Gå in på arbetsformedlingen.se! Där kan du göra intresse­ test och få förslag på vilka yrken och arbetsuppgifter som skulle passa dig. 13
  • Yrkeskompassen YRKESKOMPASSEN visar vägen till framtiden Vet du vad du vill göra i framtiden eller funderar du fortfarande på vilket yrke 14 som passar dig? Nu kan du ta reda på framtidsutsikterna för ditt drömjobb. Att välja utbildning och yrke är att den täcker ungefär 80 pro­ ett viktigt beslut. Du måste för­ cent av arbetsmarknaden. För stås utgå från vad du är intres­ varje yrke har Arbetsförmed­ serad av och verkligen vill göra. lingen tagit fram så kallade Men det är också bra att veta prognoser som visar möjligheten hur arbetsmarknaden ser ut att få jobb på ett års sikt. Oftast inom yrket och vilken efterfrå­ finns också prognoser på fem och gan som finns där du vill arbeta. tio års sikt. Kolla framtiden för I Yrkeskompassen på Arbetsför­ de yrken du är intresserad av på medlingens webbplats får du arbetsformedlingen.se / yrkes­ koll på framtidsutsikterna för kompassen ungefär 200 yrken. Här kan du söka efter det yrke du är nyfiken på och få fakta om arbetsuppgif­ terna och om hur stora dina chanser är att få jobb inom upp till tio år. I Yrkeskompassen hittar du information om de största och vanligaste yrkena. Det innebär Det här finns i Yrkeskompassen • Beskrivning av nulä­ För de flesta yrken hur du utbildar dig get inom yrket. Hur finns prognoser på till det. hög/låg är arbetslös­ fem och tio års sikt, • Ibland finns även heten? Har antalet men inte för alla. länkar till filmer om lediga jobb ökat eller • Möjlighet att få kort­ yrket och länkar till minskat det senaste siktiga prognoser för Statistiska central­ året? området där du bor byråns information • Prognoser för hur lätt eller dit du vill flytta. om ett visst yrkes eller svårt det är att • Information om vad framtidsutsikter. få jobb inom yrket om det innebär att ett, fem och tio år. arbeta i yrket och
  • YRKESKOMPASSEN 15 Det är aldrig för sent att byta bana. Yrkesarbetande i Sverige tillhör dem som är piggast i Europa på att ofta byta jobb och bransch. Enligt en färsk EU-rapport stannar de flesta i Sverige i snitt fem år hos en arbetsgivare. Se in i framtiden Yrkeskompassen beskriver i vilken riktning utvecklingen är på väg när det gäller dina möjligheter att hitta jobb. Det kan hjälpa dig när du väljer yrke. Men tänk på att progno­ ser aldrig är 100­procentigt säkra. Ibland inträffar saker i omvärlden som gör att utvecklingen kan ta en ny, helt oväntad riktning. Hur fram­ tiden ser ut beror på allt från den ekonomiska utvecklingen till poli­ tiska beslut och tekniska framsteg. När samhället förändras påverkar det också olika yrken och deras framtidsutsikter. I första hand bör du välja utbildning och yrke efter dina intressen, men använd gärna Yrkeskompassen som inspiration och vägledning.
  • YRKESKOMPASSEN GENERATIONSVÄxLING MER OM YRKEN Visste du att Sverige står inför den I Yrken A–Ö på största pensionsavgången i historien? arbetsformedlingen.se Vad innebär det? Jo, att ungefär 15 finns detaljerad infor­ procent av Sveriges totala arbetsstyrka mation om hundratals försvinner från arbetsmarknaden. olika yrken. Fram till 2015 kommer 850 000 personer att pensioneras. Och till 2020 16 kommer 1,4 miljoner att gå. Det är de som föddes på 1940­talet som går i pen­ sion och måste ersättas med yngre för­ mågor. Upptäck var behoven kommer att finnas på sid. 41. Morgondagens trendyrken Henrik Mattsson är om­ tror Henrik att det lönar sig faktorer påverkar varandra världsanalytiker på Bloc att satsa på ytterligheter. när man försöker förutsäga Framtidsforskning. Han – Antingen superteknik framtiden. Henrik tycker ger ofta råd om trender och eller superhantverk. Alltså att framtidsprognoser är framtid till flera av Sveri­ långt bort från eller mycket bra så länge man använder ges största företag. nära människan. Personli­ dem som inspiration och – Det finns massor av gen känner jag en trötthet inte tar dem för mycket på yrken idag som inte fanns inför designrelaterade allvar. när jag var ung. Bland jobb yrken eller yrken som hand­ – Dina egna val kan ju som är på väg att försvinna lar om att uttrycka sitt ego. faktiskt gå stick i stäv mot i dag finns de som använder Integration och demokrati­ trenderna. Yrken handlar gammal teknik och håller frågor är framtid för mig. ju om att ha en passion för på med mekanik och pro­ I Henriks arbete ingår något och gör man det duktion. Samtidigt växer allt från att följa den inter­ kanske man ändå får jobb nya yrken fram som hand­ nationella utvecklingen till i en nästan icke­existeran­ lar om den mänskliga att studera när människor de bransch. Gör därför dimensionen, som att infor­ bildar familj och vilka varor hellre det du gillar än att mera, lära ut och vårda. Om de väljer i affärer. Allt försöka vara kommersiell man vill ha jobb i framtiden spelar roll och alla olika eller strategisk.
  • OLIKA SÄTT ATT JOBBA Olika sätt att jobba 17 Det finns många olika sätt att jobba på. De allra flesta är anställda. När du är anställd utför du arbete för en arbetsgivare och får lön för det. Ett annat ord för anställd är arbetstagare. Man kan också jobba som till exempel konsult och få betalt per uppdrag. Här får du exempel på olika sätt att jobba. Du hittar fler på arbetsformedlingen.se fAST ELLER EGEN? Ulrika K Engström, är journalist och har arbetat både Tony Andersson, har varit fast anställd på samma som frilans och som anställd för tidningar som Dagens företag sedan han började arbeta som elektriker direkt Nyheter och Svenska Dagbladet. efter gymnasiet – 26 år! – Fördelen med att vara anställd är förstås trygghe­ – Det är lite skrämmande när man säger det högt. ten. Du får lön varje månad, även på semestern! Dator, Men jag trivs faktiskt bra både med arbetsuppgifter och telefon, resor och sånt betalas av tidningen. Nackdelen arbetskamrater. Jag har kunnat utvecklas och har fått är mindre frihet och att man ibland måste skriva om nya arbetsuppgifter och mer ansvar under åren. En del tråkiga saker. Som frilans bestämmer jag själv vad jag kompisar har startat egen firma, men jag trivs med ska göra, jag kan sova på dagen och skriva på natten tryggheten och satsar hellre min tid och energi på friti­ och välja ämnen som verkligen intresserar mig. Men den. Fotboll, fågelskådning, resor och min familj känns det är en osäker och ganska ekonomiskt fattig tillvaro! viktigare än att vara egen.
  • D OLIKA SÄTT ATT JOBBA DELTIDSANSTÄLLNING E En normal heltidsanställning i Sverige ABC är oftast 40 timmars arbetsvecka. Om du jobbar deltid får du en fast lön som är uträknad efter hur många procent av en heltid du jobbar. 18 J K LÄRLING JOBBA PÅ DISTANS En lärlingsanställning innebär att du I stället för att pendla till jobbet i en fortsätter att utbilda dig inom ditt L annan stad kan du sitta framför datorn yrkesområde efter grundutbildningen, på en bergstopp eller hemma vid köks­ men inte i skolan utan på en arbets­ bordet. Det kallas distansarbete, alltså plats, med lärlingslön. En vanlig utbild­ ningstid som till exempel elektriker­ M arbete på avstånd. eller skomakarlärling är ungefär ett år. KONSULT Som konsult är du ofta projektanställd, har egen firma eller jobbar på uppdrag av ett företag för att lösa ett visst pro­ S blem eller delta i ett projektarbete. Hur länge jobbet varar beror på hur länge kunden behöver dina specialkunskaper. TILLSVIDAREANSTÄLLNING Tillsvidareanställning är detsamma som fast anställning. Om du och din T arbetsgivare inte har kommit överens SVARTJOBB om något annat (till exempel en provan­ Svartjobb är när arbetsgivaren betalar pengarna direkt till dig men inte ställning) gäller anställningen tills betalar skatt eller andra avgifter. Du tycker kanske att det är bra att få vidare. Då upphör anställningen efter pengarna direkt i handen, särskilt om du har varit arbetslös ett tag. den uppsägningstid ni kommit överens Men utöver att det är olagligt förlorar du i längden på att jobba svart. om. Lagen om anställningsskydd (LAS) Som svartjobbare kan du inte få sjukpenning när du blir sjuk eller säger att anställningar gäller tills ersättning om det händer en olycka. Du kan inte få ersättning om du blir vidare, om man inte från början har av med jobbet och du får ingen pension på lön som betalas svart. Jobbar bestämt något annat. du svart är du inte heller med och bidrar till skola, sjukvård, ungdoms­ gårdar och andra viktiga saker som skattepengarna används till. TIMANSTÄLLNING SÄSONGSARBETE Förekommer för dig som har deltidsar­ Jobb som bara finns under vissa tider på året, till exempel på somma­ bete och jobbar under oregelbundna ren (jordgubbsplockare) eller vintern (skidguide, snöskottare). arbetstider. Du får lön per timme.
  • f OLIKA SÄTT ATT JOBBA H I fAST ANSTÄLLNING G Fast anställning heter också tillsvidareanställning. Det betyder att du har jobb tills du själv vill sluta, blir uppsagd eller går i pension. fERIEARBETE HELTIDSANSTÄLLNING Sommar­ och jullovsjobb kallas med ett ålderdomligt Om du är heltidsanställd jobbar du 100 namn för feriearbete. procent, oftast 40 timmar i veckan, med fast lön. fRILANS En frilansare jobbar men är inte anställd. En frilansare 19 kan till exempel vara en journalist eller fotograf som får betalt av en tidning per artikel eller foto. Du jobbar ofta hemifrån eller på frilanskontor som du delar med andra frilansare. P PROVANSTÄLLNING En provanställning är till för att du och arbetsgivaren ska kolla om jobbet är rätt för dig. Eftersom det kan ta ett tag att bedöma varar Q R provanställningen upp till sex månader. Om arbetsgivaren är posi­ NO tiv och du vill ha jobbet övergår provanställningen sedan automa­ tiskt till en fast anställning. Se upp för en del arbetsgivare som försöker få ungdomar att ”provjobba” gratis under en eller flera veckor och kallar det för provanställning. PROVISIONSJOBB Arbete på företag där man får lön efter prestation, till exempel telefonförsäljning eller medlemsvärvning. PROJEKTANSTÄLLNING Projektanställda brukar man kalla dem som är anställda för att genomföra ett visst projekt under en begränsad tid. När projektet är klart är också jobbet slut. V UTHYRD Det finns många så kallade bemanningsföretag som ”hyr ut” U personal inom många olika branscher när de behöver mer eller W Z ÅÄ Ö mindre tillfällig hjälp med allt från lagerarbetare till sjukskö­ terskor. Du får månadslön av bemanningsföretaget. VIKARIAT Som vikarie jobbar du i stället för någon som exempelvis är sjuk eller barnledig. Det är ett bra sätt att få arbetslivserfar­ enhet och knyta kontakter.
  • Sök SÖK JOBBET 20 jobbet! Första steget är att skriva en ansökan. Målet är att fånga arbetsgivarens intresse och väcka nyfikenhet. Du behöver inte berätta allt, bara tillräckligt för att de ska vilja träffa dig. Skriv din ansökan på dator. Om du vill kan du använda telefon, uppkopplad dator och skrivare på de fria arbetsplatserna som finns på många arbetsförmedlingar. Där finns dessutom alltid en arbetsförmedlare som du kan rådfråga. Kolla upp arbetsplatsen och yrkesområdet innan du skriver din ansökan. Ju mer du vet, desto bättre förutsättningar har du att locka arbetsgivaren att kalla dig till intervju. På arbetsformedlingen.se hittar du länkar till information om olika branscher och över 2 000 yrken finns beskrivna. 1. ANALYSERA PLATSANNONSEN När du hittar en intressant platsannons, gå igenom den nog­ grant. Vilka krav ställs på erfarenhet och utbildning? Är du rätt för jobbet? Är arbetsgivaren rätt för dig? Be en förälder eller en kompis läsa om du känner dig osäker på om du har de rätta egenskaperna för jobbet. Du kan också få hjälp av en arbetsförmedlare; besök närmaste arbetsförmedling eller ring oss på 0771­416 416.
  • 2. ANVÄND TELEfONEN Ibland är det bra att ringa arbetsgivaren innan du skickar din ansökan. Då kan du få reda på mer om arbetsplatsen, arbetsuppgifterna och vilka personliga egenskaper de letar SÖK JOBBET efter. Läs platsannonsen noga innan du ringer så att du inte ställer frågor som annonsen redan besvarar. OBS! Respektera om det står i annonsen att arbetsgiva­ ren inte vill ha samtal, utan bara skriftliga ansökningar. 21 INNAN DU RINGER: Läs på om arbetsgivaren. Var säker på vem du ska fråga efter. (det brukar stå i annonsen) Fundera över hur du ska presentera dig. Telefontips Förbered egna frågor. Alla som har försökt ringa en chef Ha betyg/intyg till hands. eller arbetsledare vet att de kan vara svåra att få tag i. Företagsledaren Ha platsannonsen framför dig. Peter vet när man ska jaga honom Ha papper och penna redo. och andra chefer. – Mitt tips är att ringa tidigt på mor­ gonen, innan jag hinner försvinna på NÄR DU RINGER: möten. Eller ganska sent på eftermid­ Uppge ditt namn och vad du vill. dagen, men inte precis innan dagens Försäkra dig om att du talar med rätt person och slut, för då brukar jag vara mycket att hon/han har tid för telefonsamtalet. stressad. Börja alltid med att fråga om Berätta om dig själv och varför du söker jobbet. jag har tid att prata med dig just nu. Om jag ger dig en annan tid, passa Ställ dina frågor. den – ring inte tio minuter före eller Svara på arbetsgivarens frågor. en halvtimme senare. Då är du körd, Skriv ned vad ni kommer fram till. om du inte har en mycket bra ursäkt! Peter tycker att det är bra att ringa i förväg och ställa frågor, men tipsar om att det finns fler sätt att söka infor­ mation: – Sök på deras hemsida och glöm inte att googla företaget så att du vet så mycket som möjligt om din eventu­ ella framtida arbetsgivare Kaféägaren Jessica vill gärna att mall. Det är bättre att det känns mer du lämnar din ansökan personligen. som det kommit direkt från hjärtat. – För då är ju halva jobbet gjort! Är du ung behöver du ju inte ha en lång Jag hinner få en snabbrapport om meritlista. Jag letar efter någon som personen direkt. Jag gillar inte heller liksom bara brinner för att jobba just när det personliga brevet känns krys­ hos mig. tat och mer eller mindre taget från en
  • 3. SKRIV DIN ANSÖKAN En jobbansökan innehåller ett kort personligt brev och en lista på vad du kan och har gjort tidigare, så kallad cv/meritförteckning. Ditt brev ska vara en kort men personlig presentation av dig själv SÖK JOBBET och information om varför du söker jobbet. Det brukar räcka med en sida. Anpassa brevet till arbetsgivaren. Är det en klädbutik, en bilverkstad eller en nattklubb du vill jobba på? Följ våra enkla råd när du skriver ditt personliga brev. Låt gärna någon läsa igenom ditt brev innan du skickar det och titta på vårt 22 varnande exempel. Tror du att ”DJ Lasse Svensson” kunde ha presenterat sig på ett annat sätt? Det tror vi! På arbetsformedlingen.se hittar du bättre exempel på personliga brev. Skriv datum. Skriv fullständigt namn, adress, telefonnummer och e-postadress. Från: DJ KoolKat (Lasse Svensson) MSN: KoolKat Skriv fullständig adress och namn på kontaktperson på Dagen D! företaget du söker jobb på. Till: CD-fabriken vid Stora torget Attention: Nån snubbe som anställer folk Berätta vilket jobb du söker och hur du vet att jobbet är ledigt. Om du har pratat med Yo!, någon på företaget, skriv personens namn. Hörde via djungeltrumman att ni söker folk! Jag ringde och Ibland står ett så kallat ”referensnummer” i platsannonsen, skriv det också. snackade med nån snubbe som sa att ni behövde folk som kan musik å kan jobba i kassan. Han ville ha in ansökan svart på vitt så här kommer ett brev från mej, DJ Lasse. Berätta vad du har gjort tidigare, men ta bara med sådant som kan vara Ja har just gått ut skolan å e i stort behåv av att tjena snabba intressant för arbetsgivaren. pengar för jag vill dra utomlands så snabbt såm möjlit. Jag er ju en rett kend DJ så ja vet mycket om musik, laddar vell ner en Skriv kort om varför du vill ha jobbet och ge 20 terrabyte i veckan, även Carola och the Ark å sånt som ja exempel på sådant som visar varför du hatar men man måste ju få upp sin ratio så man inte blir passar för jobbet; egenskaper, erfarenheter, banned. Nåra CD kan ja nog sälja åt er, no problemo. utbildning och fritidsintressen. Säg gärna att du visar betyg och intyg om de vill. Jallafall, asså, åm ni kan erbjuda schysst lön och bra arbetstider. Glöm inte att kontrollera stavning! Har bra betyg i matte så kassajobb e no problemo. Hojta till på MSN om ner jag kan börja, så kåmmer jag på Utgå inte ifrån att arbetsgivaren vill använda stubinen (om jag inte e upptagen just den dan). SMS eller MSN när de kontaktar dig... De kanske hellre ringer eller skriver brev. Hasta la Vista Glöm inte att tacka för att de tar sig tid att läsa din ansökan. Be att DJ KoolKat få komma på anställningsintervju. Glöm inte att skriva under med för- och efternamn och din namnteckning.
  • För att lättare kunna avgöra vad du ska ha med i din presentation C V/ME RITfÖRTEC KNING i Arbetsförmedlingens cv-databas Arbetsgivaren vill oftast att du skickar in din cv eller din merit­ kan du göra intressetestet på arbetsformedlingen.se förteckning. cv är förkortning av curriculum vitae som är latin och SÖK JOBBET betyder levnadsbeskrivning. En meritförteckning är en samman­ ställning av dina meriter, det vill säga utbildningar du gått, arbe­ ten du haft och andra erfarenheter. Alltså är cv och merit­ förteckning ungefär samma sak. 23 Det som ska vara med i meritför­ cv teckning/CV kan delas upp i formel­ Namn: Jenny Almouhda la meriter och andra erfarenheter. Personnr: 891103­1440 Konta ktuppg ifter Adress Starvägen 54, 9 tr. 199 56 Skedström Telefon: 0705­50 60 70 (Mobil) / 0173­50 60 70 (hem) E­post: brottarjenny@fasttrack.se Må l MÅL Skriv vad du vill göra i arbetslivet Långsiktigt: Forska inom medicinsk teknik på kort och lång sikt. Kortsiktigt: Få prova på att arbeta i laboratoriemiljö ALLMÄN PROf I L formella meriter • Stort intresse av att arbeta med det som gör människors liv bättre är sådant som kan styrkas med • Har ett praktiskt handlag, som kan passa väl i ett laboratorium betyg eller intyg till exempel på: • Stor erfarenhet av datorer; programmerar i ett par databasprogram, • Arbeten/anställningar kan enklare HTML­programmering och Visual Basics • Utbildningar • Glad och positiv, kan ibland uppfattas som ganska envis • Kurser • Ordningsam, bra på att passa tider och ta ansvar • Praktik • Värnplikt ARB ETSLIVSE RfARE N H ET • Körkort 2003–2006 Arbete helger/kvällar som biträde på Mor Bullans • Förtroendeuppdrag, alltså om du bageri exempelvis har varit kassör eller 2004 jun–aug Sommararbete som kontorist och laboratorieassistent ledare i en förening. 2005 jun–aug Slurptech (ett belgiskt röntgenföretag med utveckling i Skedström) Andra er fa renheter 2006 juli–aug Ungdomsledare på äventyrsläger, Norrbyskär kan vara något som du gjort på din UTB I LD N I NG fritid eller i skolan som gett erfa­ 2005–2008 Samhällvetenskapligt program 2500 p, Skedströms­ renheter du kan använda i arbets­ gymnasiet, fullgjord grundskola, Skedströmsskolan sammanhang. Till exempel: • Fritidsintressen/hobby som: ÖVRIGT motorer eller musik, datorer • Spelar innebandy i division 2 eller idrott. • Sjunger i kör • Ta hand om husdjur/ • Konstruerar egna dataspel småsyskon. • Är med i en esperantoförening och talar esperanto flytande • Språkkunskaper. • Datakunskaper. RE fE RE NSE R: Mor Bullan, Mor Bullans bageri 0173­12 34 56 Dr Karin Eksray, Slurptech, via vxl 0173­88 44 22 Referenser Ha med minst två stycken.
  • OM BETYG OC H INTYG C HEC KLISTA fÖR DIN ANSÖKAN Intyg innehåller kortfattad information om När du har skrivit ansökningsbrev och CV/meritförteckning är det dags att skicka in ansökan. Men kolla först: de företag du varit anställd hos eller utbild­ ningar du gått. I ett betyg skriver arbets­ SÖK JOBBET givaren ett omdöme, alltså mer detaljerat om Är det rätt namn, adress, telefonnummer hur du har skött dig. och personnummer överallt? Om du skickar kopior på intyg och betyg ska Är det rätt datum överallt? de vara vidimerade. Det betyder att två perso­ Har du fått med allt du ville? ner ska skriva sina namnteckningar, telefon­ Är ansökan snyggt utskriven, utan stavfel? 24 nummer och adress på kopiorna. Därmed Har du kollat med referenspersonerna att intygar de att dessa stämmer överens med de ställer upp? originalen. Är dina bilagor numrerade? (om du har några) Ligger de i rätt ordning? REfERENSER Har du tagit en kopia på din ansökan och Referenser är helt enkelt personer som på andra papper? känner dig väl och som vet hur du funkar i Har du skickat med kopior, intyg eller betyg, olika situationer. Ta med minst två referens­ om arbetsgivaren har bett om det? personer. Allra bäst är om du kan lämna Står det rätt namn och adress på kuvertet? referenser från tidigare jobb. Men det går Står det i platsannonsen att arbetsgivaren också bra med exempelvis en lärare. Skriv vill att det ska stå något särskilt på kuvertet, deras namn, adress och telefonnummer i till exempel ett referensnummer? ansökan. Glöm inte att kolla om de vill ställa Har du skrivit under? upp som dina referenspersoner! Kommer din ansökan i tid? Vilket sista datum Du måste inte skriva referenserna i ansö­ stod i platsannonsen? kan. Du kan i stället skriva att du gärna Visa gärna din ansökan för någon eller några du lämnar referenser om arbetsgivaren vill det. litar på innan du skickar iväg den. Prata gärna med en arbetsförmedlare på närmaste arbetsförmed- ling eller ring, tel 0771-416 416. »Ta gärna med något speciellt du Lotten, VD på behandlingshem vill har gjort eller är duktig på. Har ha minst en »personlig referens«. du tävlat i hundra meter häck, sålt »Någon som har känt dig länge och bullar eller är jättebra på att spela kan berätta hur du funkar i olika piano – skriv det! Visa entusiasm sammanhang. Exempelvis en god för jobbet och förklara varför du vill vän eller en lärare. Om du har varit ha det. Låt andra läsa ditt brev och engagerad i någon förening finns det cv och be om synpunkter. Fler per­ säkert någon ledare som vet hur du soner än du tror kan hjälpa dig fungerar i grupp och utför uppgifter. med bra tips, exempelvis föräldrar, I ansökan vill jag också veta varför grannar, äldre syskon och dina du vill ha just det här jobbet och hur kompisars föräldrar.« du tror att du kan bidra.« Peter, företagsledare
  • Anställnings­ intervjun INTERVJUN 25 Intervjun är ett bra tillfälle att ta reda på om jobbet passar dig och C HEC KLISTA fÖR om du passar för jobbet. Det gör ANSTÄLLNINGSINTERVJUN inget om du är nervös, arbets­ En del tips kanske känns självklara, givaren har nog själv varit på men i stressen inför intervjun är det lätt att glömma även det mest uppenba­ anställningsintervju och vet hur ra ... det känns. Ta reda på hur du tar dig till intervjun. Vad ska du svara på arbetsgivarens frågor? Ta med arbetsgivarens telefonnummer så Det vet bara du! Men det hjälper att tänka du kan ringa om du blir försenad. igenom vilka frågor som kan komma och hur Ta med original på betyg och intyg. du ska ge en så rättvisande bild av dig själv som möjligt. Du behöver inte kunna rabbla svaren Kom i tid (men inte för tidigt!) utantill, men det är bra att ha övat om nervo­ Kom ihåg namn, särskilt på den som siteten slår till. Öva på de vanligaste frågorna intervjuar dig. och fundera över de övriga. Anpassa klädsel och vilka tatueringar som ska vara synliga efter jobbet. Hur ser andra VAD HÄNDER SEDAN? på företaget ut. Kostym och slips? Jeans Det kan ta lång tid innan du får svar. Arbets­ och t-shirt? Kycklingdräkt? givaren kanske har intervjuat många personer Prata lagom mycket och avbryt inte. och behöver tid att tänka. Om arbetsgivaren inte Känn ingen press på att ge snabba svar. Ge kontaktat dig inom överenskommen tid kan du dig själv lite tid att tänka efter varje fråga. själv ringa. Det visar att du är intresserad. Det får dig att verka smart och eftertänksam. “Var dig själv när du är på anställningsintervju och Titta inte på klockan, då tror arbetsgivaren svara vad du verkligen tycker, inte vad du tror att att du är uttråkad eller att du tycker att du arbetsgivaren vill höra. Och våga fråga om sånt du har viktigare saker för dig. undrar över – det finns inga dumma frågor … Det viktiga för mig är att du vill arbeta och är positiv, Var dig själv, till en viss gräns. Men dölj inte det räcker otroligt långt.” för mycket. När du väl har fått jobbet ska Fredrik, restaurangchef. du kunna behålla det och trivas. Träna på frågorna som brukar komma på anställningsintervjun >>>
  • 18 TYPISKA fRÅGOR fRÅN ARBETSGIVAREN och hjälp med några av svaren INTERVJUN B E RÄTTA OM D IG SJÄLV! H U R T YC KE R DU ATT E N H U R SKU LLE D I NA Koncentrera dig på de senaste B RA ARB ETSKAMRAT KOMPISAR åren och fatta dig kort. SKA VARA? B ESKRIVA D IG? 26 HAR DU LÄTT ATT LÄRA D IG NYA H U R fU NGE RAR DU I GRU PP ? SAKE R? VI LKA ÄR D I NA STARKA KAN DU TA KRITI K? OC H SVAGA SI DOR? KAN DU LÖSA VAD VET DU OM OSS? PROB LEM SNAB BT? Lyft fram det som är viktigast utifrån vad du tagit reda på om företaget. VAD GÖR DU OM fEM ÅR? Var kortfattad. Arbets­ givaren vill veta hur engagerad du är i det du hoppas ska bli ditt nya jobb. KAN DU B E RÄTTA OM NÅGOT RI KTIGT B RA DU HAR GJORT? VAD fÅR D IG ATT TRIVAS PÅ ETT ARB ETE? VAD GÖR DU PÅ fRITI D E N? H U R HANTE RAR DU STRESS OC H TI DSPRESS? VARfÖR SKA VI KAN DU B E RÄTTA OM NÅGOT MISSTAG ANSTÄLLA J UST D IG? DU GJORT? VAD DU LÄRD E D IG AV D ET? VAD HAR DU ARB ETAT ME D fÖRUT? Få inte panik. Arbetsgivaren vet att de flesta VARfÖR HAR DU SÖKT D ET HÄR JOB B ET? ungdomar inte har hunnit skaffa sig så mycket Arbetsgivaren vill veta hur intresserad du är yrkeserfarenhet, men även sommarjobb, helg­ av jobbet och hur mycket du vet om företaget. jobb, idellt arbete och extraknäck räknas. Beskriv vad som intresserar dig i arbetet och koppla det gärna till vad du kan erbjuda; dina egna erfarenheter, utbildning och egenskaper.
  • 6 fRÅGOR DU KAN STÄLLA och åtta du ska hålla för dig själv INTERVJUN H U R ÄR ARB ETSTI D E RNA? U NGE fÄR NÄR KOMME R OM D ET ÄR fÖR ÄR D ET OKEJ N I ATT B ESTÄMMA VEM TRÅKIGT KANSKE OM JAG BÖRJAR SOM fÅR JOB B ET? JAG SLUTAR E fTE R ME D ATT TA UT E N DAG. 27 SEMESTE R? ARB ETAR MAN E NSAM VAD I N N E BÄR E LLE R I GRU PP ? JOB B ET? KAN MAN LYSSNA PÅ I POD ÄR ALLA NÄR MAN SOM JOB BAR HÄR JOB BAR? LI KA U RGAMLA SOM DU? OM JAG fÅR JOB B ET, NÄR KAN JAG BÖRJA? MAN VI LL J U I NTE JOB BA KAN JAG I HJÄL SIG! KOLLA MI N MEJ L I D I N DATOR? DET TAR BARA E N SE KU N D. JAG ÄR J U KAN JAG TA EGE NTLIGE N BARA SOVMORGON PÅ f I N NS D ET C HANS fÖR MIG I NTRESSE RAD AV MÅN DAGAR? ATT UT VEC KLAS PÅ D E N PE NGARNA! HÄR ARB ETSPLATSE N?
  • ARBETSfÖRMEDLINGEN 28 Arbetsförmedlingen – på din sida På Arbetsförmedlingen är vi experter på jobb och arbetsmarknad. Vilket jobb du väljer bestämmer du förstås själv, men vi stöttar dig gärna. Du har rätt till stöd från Arbetsförmedlingen när du söker jobb. Du når oss på flera sätt; genom att besöka närmaste arbetsförmedling, eller ringa oss eller gå in på arbetsförmed­ lingen.se. Många av våra arbetsförmedlare har erfarenhet av att stötta ungdomar med jobbsökande och yrkesval. Våga fråga om allt och berätta vad du vill, så kan vi ge dig bra stöd snabbare. ARBETSfÖRMEDLINGEN KAN TILL ExEMPEL ERBJUDA DIG ­ personlig jobbcoachning av en arbetsförmedlare ­ en konkret handlingsplan med strategi och aktiviteter för TIPS! att snabbt hitta jobb Gå in på arbetsformedling- ­ rekryteringsträffar och jobbmässor med arbetsgivare en.se och skriv in dig i förväg innan du går till ­ workshops i att skriva cv och ansökningsbrev Arbetsförmedlingen första ­ jobbklubbar på nätet med diskussionsforum gången. Du fyller i person- ­ informationsmöten och seminarier om utbildningar uppgifter och viktiga upp- utlandsjobb och starta eget lysningar som gör att du kommer igång snabbare.
  • ARBETSfÖRMEDLINGEN Välkommen Arbetsförmedlingen finns på många platser runt om i Sveri­ ge. När du besöker oss första gången får du träffa en arbets­ förmedlare (eller om det är fullt den dagen får du en bokad tid inom några dagar). Arbetsförmedlingen fungerar som din samtalspartner och guide i jobbdjungeln. Vi stöttar dig att hitta ett jobb så snabbt som möjligt. Du själv gör det mesta av jobbet men Arbetsförmedlingen hjälper dig på vägen. Till­ 29 sammans gör vi en handlingsplan med strategi och aktivite­ ter som leder dig framåt. TA MED Under tiden du söker jobb kan du ha kontakt med Arbets­ VIKTIGA PAPPER! förmedlingen på flera olika sätt. Du kan ringa och till exem­ När du besöker Arbetsförmed- lingen första gången ska du ta pel få råd innan anställningsintervjun; besöka vår webb­ med dina betyg och intyg. Ta plats för att göra ett snyggt cv; titta in på en arbetsförmed­ också med din legitimation. ling som anordnar en jobbmässa inom just ditt intresseområ­ de, eller träffa en arbetsförmedlare och få tips och råd. På arbetsformedlingen.se hittar du alla aktuella aktivite­ ter som jobbmässor, informationsmöten och rekryterings­ träffar. Kolla också din närmaste arbetsförmedlings egen webbplats. HAR DU RÄTT TILL ExTRA STÖD? Informera Arbetsförmedlingen om du har någon form av funktionsnedsättning, till exempel dyslexi eller en sjukdom som gör dig onormalt trött. Du kan få särskilt stöd för att komma in i arbetslivet eller för att underlätta på arbetsplat­ sen, om det påverkar din arbetsförmåga. Din arbetsförmed­ lare kan ge mer information.
  • Ring en arbetsförmedlare ARBETSfÖRMEDLINGEN 07 7 1­416 416 Visste du att du kan ringa Arbets­ förmedlingen och få personlig hjälp 30 med både yrkesval och jobbsökande? Du kan ringa oss 8–22 alla vardagar och 10–16 på lördag &söndag (stängt på helgdagar). Den funkar som vilken supporttjänst som helst, men när du ringer hit får du prata med en utbildad arbetsförmedlare, en jobbsökarexpert! Du behöver inte vara inskriven vid någon arbetsförmed­ ling eller uppge namn och personuppgifter för att ringa. Alla är välkomna. Du kan också kontakta oss via texttele­ fon, bildtelefon och teletal (trepartsamtal). DET HÄR KAN DU fÅ HJÄLP MED: • Jobbcoachning. Du kan få hjälp med allt ifrån att tolka platsannonser till att förbättra ditt cv. • Hjälp med att använda Arbetsförmedlingens webbplats. • Förslag på var du hittar lediga arbeten. • Information om hur man söker jobb, även utomlands. • Information om möjligheter och skyldigheter för dig som söker arbete. • Information om utbildningar och yrken och svar på allmänna frågor om arbetslöshetsförsäkringen. JOBBJAKT PÅ WEBBEN På arbetsformedlingen.se kan du skapa en egen sida, Min sida. Här kan du spara din jobbansökan, med cv/meritförteckning och presentationsbrev. Hundratals arbetsgivare söker nya medarbetare varje dag i Arbetsför­ medlingens cv­databas. Genom att skapa en egen plats här kan du presentera dig för arbetsgivaren och låta jobbet hitta dig!
  • Dina egenskaper DINA EGENSKAPER Vilka är dina starkaste Det finns inga bra och dåliga egenskaper – allt hand­ lar om när, var och hur du ska använda dem. Ibland egenskaper? Vill du jobba är det bra att vara lugn och lyhörd. I ett annat jobb snabbt eller långsamt? Hur kanske det är viktigare att vara snabb och orädd. När du söker jobb är det viktigt att sätta ord på vad klarar du att ta instruktioner du är bra på. Arbetsgivare bryr sig ofta lika mycket och göra som du blir tillsagd? om dina personliga egenskaper som om din utbild­ ning och yrkeserfarenhet. 31 Är du bra på att lyssna eller bättre på att prata själv? n Allvarlig n Flexibel n Lättsam n Saklig n Aktsam n Följsam n Medmänsklig n Samarbetsvillig n Alert n Försiktig n Metodisk n Seg n Ambitiös n Genomtänkt n Mjuk n Skarp n Anpassningsbar n Glad n Modig n Smart n Ansvarsfull n Grundlig n Motiverad n Snabb n Arbetsam n Human n Mottaglig n Självständig n Banbrytande n Hård n Målinriktad n Självsäker n Behärskad n Ihärdig n Mångsidig n Stark n Beskyddande n Impulsiv n Obeveklig n Trovärdig n Bestämd n Innovativ n Objektiv n Stödjande n Diplomatisk n Insiktsfull n Omsorgsfull n Taktisk n Disciplinerad n Karismatisk n Orädd n Tuff n Diskret n Kaxig n Otålig n Tålmodig n Driven n Klarsynt n Ovanlig n Unik n Dynamisk n Klok n Praktisk n Uppriktig n Effektiv n Kompetent n Pratsam n Uppskattande n Eftertänksam n Konsekvent n Proffsig n Uthållig n Ekonomisk n Kreativ n Punktlig n Utåtriktad n Energisk n Kunnig n Pålitlig n Vanlig n Entusiastisk n Kvicktänkt n Rationell n Vaksam n Envis n Känslig n Realistisk n Vaken n Erfaren n Lojal n Resultatinriktad n Vältränad n Exceptionell n Lugn n Rolig n Äventyrlig n Expert n Lyhörd n Rörlig n Öppen
  • Så blev jag: Så blev jag: Arkitekt Barnsjuksköterska Ola Andersson är arkitekt och delägare i ett Ylva Erickson är sjuksköterska på en intensivav­ arkitektkontor. delning för spädbarn. Hon sköter om för tidigt – Jag ritar hus, inredningar och stadsplaner födda barn, barn som har medfödda missbild­ och skriver ibland om arkitektur i olika tidning­ ningar eller är svårt sjuka av andra anledningar. ar. Jag undervisar emellanåt på Arkitektskolan – Jag delar ut mediciner, ger injektioner och i Stockholm. blandar dropp. I arbetet ingår också att ta hand 32 om barnen, mata, byta blöjor, trösta och sköta Varför blev du arkitekt? barn i respirator. Jag försöker vara ett stöd för – Jag spelade punkrock i olika band när jag var föräldrarna och hjälpa dem så att de kan knyta ung och började göra affischer till spelningar och an till barnen och lära sig sköta dem. skivomslag. Jag märkte snart att jag var bättre på det än på att skriva låtar. Egentligen tänkte Varför blev du barnsjuksköterska? jag bli grafisk formgivare men sökte in till Arki­ – Jag kände att jag ville arbeta med barn då jag tektskolan också, och kom in, till min stora över­ praktiserade på en barnavdelning när jag gick raskning. Jag upptäckte så småningom att jag undersköterskeutbildningen. kunde syssla med det som jag tyckte var intres­ sant med punkrock, nämligen idéer, i arkitekt­ Ylvas karriär yrket. Tyvärr är arkitekter sällan lika smarta • Barnflicka • Mentalskötare i missbrukarvår­ som de jag brukade spela punkrock med. Men de den. • Undersköterska och sjuksköterska i lång­ få som är det, sätter jag desto större värde på. vården Olas karriär Ylvas utbildning • Receptionist på sjukhus • Musikproducent Gymnasiet: Vårdlinjen (inriktning mentalvård). • Fotograf • Praktikant på reklambyrå Sjuksköterskelinjen, 1­årig påbyggnadslinje i • Arkitekt hälso­ och sjukvård för barn och ungdom på vårdhögskolan. Din utbildning Gymnasiet: naturvetenskaplig linje. Universitet/ Roligast/intressantast med Ylvas jobb Högskola: ekonomisk historia, Arkitektskolan på – Att vårda ett svårt sjukt barn och känna att KTH, utbildning i restaureringskonst på Konst­ jag har gjort en insats för att både barn och för­ högskolan i Stockholm. äldrar ska ha det så bra de kan. När allt går bra och ett barn blir friskt. Att jag hela tiden får Roligast/intressantast med Olas jobb utvecklas och lära mig nya saker, både när det – Göra skisser och ritningar, helst för hand. Vara gäller teknik och omvårdnad. på byggen och i olika verkstäder där det vi ritat byggs eller tillverkas. När de som ger oss uppdrag Tråkigast/svårast med Ylvas jobb tycker att det blir fint. – När jag känner att det är så mycket att göra att jag inte hinner göra ett så bra arbete som jag Tråkigast/svårast med Olas jobb önskar. När ett barn dör. Svårast: Att mitt jobb ställer väldigt höga krav på social förmåga och att kunna kommunicera Ditt första drömjobb? med andra på ett bra sätt. – Jag ville bli tolk eller modedesigner. Ditt första drömjobb? Det skulle du vilja göra om du inte hade det jobb du – Arkitekt och popstjärna. har idag – Silversmed eller smyckedesigner. Inom mitt Vill du också jobba med hus och byggnader? eget yrke skulle jag kunna tänka mig att arbeta Utöver arkitekt kan du till exempel bli: på en barnintensiv där man har barn i alla snickare, inredare, fastighetsmäklare, murare, åldrar. byggnadsingenjör.
  • Hurra! Du har fått jobbet. Nu ska du NÄR DU fÅTT JOBBET lära känna nya arbetskamrater och sätta dig in i både arbetsuppgifterna och reglerna på arbetsplatsen. Men se till att få ett skriftligt anställningsavtal. Börja 33 jobba C HEC KLISTA fÖR ANSTÄLLNINGSAVTAL DITT ANSTÄLLNINGSAVTAL När du har fått ett erbjudande om jobb ska du och arbetsgivaren komma över­ Det här är några av de saker som ska finnas med ens om vad som ska gälla, till exempel i ditt anställningsavtal: om dina arbetstider och din lön. Det ni Dina arbetsuppgifter. kommer fram till ska skrivas ned på Dina arbetstider. Är det till exempelvis papper och skrivas under av dig och flextid, jour eller kanske skiftarbete? arbetsgivaren. Men skriv inte under Övertidsregler. direkt. Be att få ta hem det och funde­ Din anställningsform. Är det en tillsvidare- ra. Låt någon annan titta på det om du anställning eller en visstidsanställning som känner dig osäker. Ta hjälp av en för­ vikariat eller säsongsjobb? älder, en kompis eller av din arbetsför­ Lön och andra förmåner. medlare. Jobbets omfattning. Är det hel- eller deltid? Anställningsvillkor. ­ OBS! på Arbets inskriven av O m du är ill vi att du hör . förme dlingen v du bör jat jobba erättar när dig och b »Våga be om hjälp och ställa frågor när du börjar på ett nytt jobb. Alla kan känna igen sig i din situation – vi har väl alla varit nya någon gång!« Teresa, projektledare (du hittar fler tips på nästa sida!)
  • NÄR DU fÅTT JOBBET De flesta nya situationer är en aning skrämmande. Första 34 dagarna på jobbet är inget undantag. Det finns oskrivna regler på alla arbetsplatser, precis som det finns i skolan eller i kompisgänget. Det gäller bara att knäcka koden. Försök att snabbt skaffa en vägvisare på den nya arbetsplatsen. Det brukar vara enkelt, alla gillar att känna sig behövda. Vi har frågat några yrkeserfarna personer om vad de tycker att en ung nyanställd person ska tänka på. • Var inte rädd för att be om hjälp och att fråga hur saker och ting går till. Alla vet att du är ny. Dessutom är du ung och de flesta äldre lider av miss- uppfattningen att unga inte vet någonting. Ingen blir irriterad eller förvå- nad om du frågar hur du ska göra saker, tvärtom krossar du en annan klassisk fördom; att unga människor är kaxiga och tror att de kan och vet allt bäst själva. Att ställa frågor visar dessutom att du är intresserad och vill göra ett så bra jobb som möjligt. • Diska din kaffekopp direkt och släng aluminiumburkar i rätt låda, annars blir Barbro/Gunnar/Hamid svinsura och det blir dålig stämning. • Sitt inte och sov när du är klar med den senaste arbetsuppgiften du fick. Fråga i stället om det finns något annat du kan göra. Annars stämplas du som slö och ointresserad. • Surfa inte på privata sajter och ring inte personliga samtal på arbetstid. En annan olämplig pryl är att dra kopior på nya jobbansökningar till andra arbeten med arbetsplatsens kopieringsapparat. • Gör det du har lovat, du gillar säkert inte själv när folk lovar saker de inte håller.
  • NÄR DU fÅTT JOBBET • Om du blir försenad med en arbetsuppgift, säg till i tid, inte dagen efter du skulle vara klar. Det kanske fungerade i skolan, men det håller inte på en arbetsplats. Du kan nästan alltid få mer tid på dig, särskilt när du är ny. Men inget retar upp folk så mycket som när de får veta att något 35 inte är klart i exakt samma sekund som det skulle lämnas in. • Tala tydligt! Många unga mumlar och en del äldre har dålig hörsel och kort tålamod. De vill höra vad du säger. • Ta inte på dig mer än du klarar av. • Det tar tid att lära känna nya människor. Ha tålamod med dina nya arbetskamrater och döm inte ut dem direkt för att de, enligt dig, har fula kläder eller en frisyr som ser ut som en dålig peruk. Du vill säkert inte bli dömd på förhand, det vill ingen annan heller. • Ta kritik på ett konstruktivt sätt, börja inte grina eller kasta saker omkring dig eller slå i dörrar. Gör det när du kommer hem i stället. • Tro inte att du kan hålla allt i huvudet. Skriv upp i ett anteckningsblock eller i mobilen. Sätt larmet på mobilen för att bli påmind om möten och viktiga uppgifter. • Kom ihåg namn på dina nya arbetskamrater. Folk blir glada när du kommer ihåg vad de heter. • Säg till direkt om du gör ett misstag och be om hjälp för att undvika det i framtiden. • Orka lyssna. Alla blir glada när folk hör och ser dem. Om du lyssnar på andra kommer de att se dig och lyssna på dig. Då blir alla gladare. • Säg tack för hjälpen, ofta.
  • Starta eget STARTA EGET 36 Har du en idé som du verkligen tror på? Vill du bli din egen chef? Då kanske det passar dig att starta eget företag. Men var ska du börja och vad behöver du tänka på? 1 AffÄRSIDé För att starta eget behöver du en affärsidé, något som bygger på en tjänst eller en produkt du tror att andra vill ha. Det kan vara en korvkiosk eller ett kafé, en yoga­ studio eller en produkt som till exempel en motordriven mandarinskalare eller egendesignade jeans. 2 MARKNAD Behövs ditt företag? Är det efterfrågan på det du vill sälja? Varför ska kunderna komma till just dig? Om din idé är helt ny – kan du skapa efterfrågan? Hur går det för andra företag som jobbar med liknande saker? Prata med människor du litar på. Gör efterforskningar på nätet för att kolla om din idé håller. 3 AffÄRSPLAN Att skriva en affärsplan är ett sätt att planera före­ tagsstarten, men den behövs också för att exempel­ vis få låna pengar i en bank. Skriv vad du vill göra, kort och enkelt. Berätta vilka dina framtida kunder är, om din idé och om hur marknaden ser ut. Ta också reda på vilka lagar och regler som gäller för just din verksamhet.
  • 4 BUDGET En viktig del i din affärsplan är att göra en budget. Lista kostnader du tror att du kommer att ha under första året. Och hur mycket pengar du kan tänkas tjäna. Kan du jobba hemi­ STARTA EGET från eller måste du hyra lokal? Behöver du köpa dator, dammsu­ gare, motorsåg eller symaskin? Om du ska tillverka något, vad kostar råmaterialet? Hur ska du finansiera starten – har du sparade pengar eller måste du ta banklån? 5 fÖRETAGSfORM 37 Olika företagsformer passar olika typer av verksamheter. Ska du starta eget ensam eller tillsammans med andra? Behöver du anställa folk? Hur mycket pengar ska investeras? Finns dina kunder bara i Sverige eller över hela världen? Väg alternativen och dina behov mot varandra innan du väljer att starta exempelvis enskild firma, kooperativ eller aktiebolag. 6 PAPPER & PENGAR Ha koll på kvitton, deklaration och försäkringar från första början. Ta kontakt med någon som kan sköta din ekonomi om du inte kan göra det själv. Då slipper du problem senare. 7 TILLSTÅND Det är viktigt att ta reda på om din verksamhet kräver till­ stånd, registrering eller annan anmälan till någon speciell myndighet. Det är exempelvis olika regler som gäller och olika tillstånd som behövs om du ska driva en bar eller öppna ett gym. 8 fÖRETAGET När du har kontroll över läget är det dags att hitta på ett briljant namn. Sedan ska du registrera ditt företag och ansöka om F­skattsedel. Det gör du enklast via Bolagsverkets och Skatteverkets gemensamma webbtjänst verksamt.se 9 BIDRAG Du som är 20 år kan få bidraget »Stöd till start av näringsverksamhet« om du uppfyller villkoren för att delta i Arbetsförmedlingens arbetslivsintroduktion eller är inskriven i jobbgarantin för ungdomar. Du ansöker genom att lämna beskrivning av din affärsidé till Arbetsförmedlingen, som med hjälp av ekonomiska experter tar ställning till om du har förutsättningar för att driva företaget.
  • Tips och råd! STARTA EGET Ta vara på möjligheten att få 38 gratis tips och råd innan du startar ditt företag. Kanske upptäcker du att du behöver mer tid eller en utbildning. Eller så märker du att din idé ligger exakt rätt i tiden och att du har allt som krävs. Gå på en gratis Starta företag­dag där flera myn­ digheter tillsammans informerar om vägen till eget HÄR fÅR DU GRATIS företag. Läs mer och anmäl dig på verksamt.se eller fråga efter broschyren Starta företag på RÅDGIVNING OCH STÖD Arbetsförmedlingen. På webben och i broschyren finns det viktigaste du bör veta och göra när du ska ALMI fÖRETAGSPARTNER finns i alla län och starta eget. hjälper till med affärsutveckling och finansiering, almi.se På verksamt.se finns information om allt du behö­ DRIVHUSET finns på högskolor över hela Sverige ver veta för att starta och driva ditt företag. Här och hjälper studenter som vill starta eget, finns smarta tips och checklistor samt enkla drivhuset.se mallar för att göra affärsplan och budget. Du kan också göra din egen checklista och få svar på vad fÖRETAGARNA är Sveriges största organisation just du bör tänka på utfrån vem du är och vad du för företagare, foretagarna.se vill. Du kan också kontakta Startlinjen: Tillväxt ­ verkets telefontjänst som ger dig gratis information INSAMLINGSSTIfTELSEN IfS och tips. Ring 020­35 10 10. RÅDGIVNINGSCENTRUM hjälper dig som har utländsk bakgrund med rådgivning på minst tolv språk, ifs.a.se JOBS AND SOCIETY NYfÖRETAGARCENTRUM finns på ett 100­tal orter i landet, job­society.se COOMPANION – KOOPERATIV UTVECKLING finns i varje län, coompanion.se RESURSCENTRUM fÖR KVINNOR finns i alla län och flera kommuner, nrckvinnor.org Mer information och länkar finns på verksamt.se
  • Värt allt slit flera dagar i veckan. ändra inriktning på din – Det jag älskar med verksamhet. jobbet är kontakten med Anders tycker också att När kocken Andreas Prybil våra gäster, personalen och det är viktigt att ta reda på STARTA EGET fyllde 26 bestämde han sig dem som kommer hit och så mycket som möjligt om för att starta eget. spelar. Det gör att det är regler och hur pappersarbe­ – Jag tog över ett ganska värt alla timmar av slit i tet ska skötas. Han tipsar sunkigt lunchhak. Jag var köket och på kontoret. om att det finns bra kurser trött på att ha chefer och på Andreas har lyckats över­ där nya företagare exempel­ att jobba ihop pengar åt leva i en bransch där många vis får lära sig hur bokfö­ 39 andra. I stället började jag misslyckas. Hans råd till ringen ska skötas. jobba åt mig själv och lycka­ den som vill starta eget är – Det är verkligen inte den des tredubbla omsättningen att inte satsa för stort på en roligaste delen med att ha på restaurangen på bara ett gång. eget företag, erkänner år! Nyligen öppnade Andre­ – Börja smått och var så Anders. Men annars riske­ as sin andra restaurang. flexibel som möjligt. Om rar man att drunkna i alla Här serverar han husmans­ kunderna inte kommer papper. kost och bjuder på livemusik måste du snabbt kunna Yasemin och Andreas startade eget Viktigast Innan Yasemin startade sin verksamhet tog hon reda Att kunna locka nya kunder är mycket viktigt att våga på så mycket hon kunde om vilka regler som gäller och för att det nya företaget ska funka, påpekar Yasemin. Yasemin Salik hade arbetat vilka krav som ställs på en Det räcker inte med att hon några år i några år inom företagare. Det rörde allt är en duktig TV­producent, TV­branschen när hon star­ från tillstånd och försäk­ hon måste vara en bra tade ett eget produktionsbo­ ringar till skatter. Därför försäljare också. Yasemin lag. Tillsammans med en var hon väl förberedd när påminner också om att ett arbetskamrat bildade hon hon började jobba. nystartat företag sällan går Yablo Productions, som gör – Men det viktigaste om med vinst i början. reklam­ och informationsfil­ man vill starta eget är att – Om det saknas start­ mer till TV­program, våga, tycker Yasemin. Man kapital kan du kanske fort­ 3D­grafik och musikvideor. är aldrig redo nog, så man sätta jobba deltid eller – Det är roligt att kunna får inte vara för rädd. Det plugga på sidan om, förslår jobba med egna koncept och värsta som kan hända är hon. idéer och det känns så bra att det inte funkar. Då får att det är mitt eget. man väl lägga ner.
  • Min affärsidé STARTA EGET Namn: ……………………………………………………………………………………………………………………………………………………… Datum: …………………………………………………………………………………………………………………………………………………… 40 Företagets arbetsnamn: ………………………………………………………………………………………………………………………… Andra namn som jag tänker på: …………………………………………………………………………………………………………… Bransch som företaget ska arbeta i: …………………………………………………………………………………………………… 1. Tjänster som företaget ska sälja: ……………………………………………………………………………………………………… 2. Varor som företaget ska sälja: ………………………………………………………………………………………………………… 3. Varor som företaget ska producera: ………………………………………………………………………………………………… Det här är min specialitet/nisch: ………………………………………………………………………………………………………… I det här geografiska området ska jag arbeta: …………………………………………………………………………………… Det här är min målgrupp: ……………………………………………………………………………………………………………………… Så här ska jag nå målgruppen: ……………………………………………………………………………………………………………… När man startar eget kan det ta ett tag innan man kan ta ut lön. Hur kan du försörja du dig under tiden? n Lån n Skaffa extrajobb n Söka stöd/bidrag för att starta eget n Studera vidare med studielån n Fortsätta jobba n Annat: …………………………………………………… AffÄRSIDé ! Sammanfatta din affärsidé i några få meningar. Den ska gärna vara enkel, tydlig och slagkraftig. Testa den på familj och kompisar – alla ska kunna förstå din affärsidé. …………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………… …………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………… …………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………… ……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
  • Så blev jag: Bokförläggare Richard Herold är bokförläggare. – Jag är ansvarig för vilka böcker förlaget ger 15­i­topp 15 I TOPP ut och sköter kontakter med författare. Jag Arbetsförmedlingen håller koll på ansvarar också för förlagets ekonomi. vilka yrken det är lättast att få arbete inom de närmaste åren, till exempel Varför blev du bokförläggare? genom att studera statistik och inter­ – Jag har alltid läst mycket, men hade egentligen 41 vju arbetsgivare. I Yrkeskompassen på inga planer på att jobba med böcker. En bekant arbetsformedlingen.se får du koll på som äger en bokhandel frågade om jag ville jobba där. Jag trivdes och blev kvar i fyra år. På vinst framtidsutsikterna för ca 200 yrken. och förlust skrev jag till ett förlag i New York och Läs mer om Yrkeskompassen på sid 14. frågade om jag fick praktisera gratis i tre måna­ der, det fick jag. Jag fortsatte att arbeta gratis på förlag när jag kom tillbaka till Sverige och plug­ gade samtidigt på universitetet. Jag startade HÄR fINNS JOBBEN NU OCH också ett eget förlag. TIO ÅR fRAMÅT För fem år sen blev jag erbjuden ett vikariat som informationsansvarig på Atlas förlag och blev sedan förlagschef när min chef slutade. Anläggningsmaskinförare Richards karriär /anläggningsarbetare • Hemtjänstbiträde • Långvårdsbiträde Byggnadsplåtslagare • Gruppboende för förståndshandikappade • Städare • McDonalds • Bokförläggare Civilingenjörer/högskoleingenjörer Fartygsbefäl Richards utbildning Gymnasiet: samhällsvetenskaplig linje. Förskollärare Universitet: statsvetenskap, litteraturvetenskap Gymnasielärare i yrkesämnen och ekonomisk historia. Industriarbetare (kvalificerade) Roligast/intressantast med Richards jobb – Att jobba med författarna. /CNC­operatörer m fl IT­specialister Tråkigast/svårast med Richards jobb – Att säga nej till alla som hör av sig och vill att Kockar/kokerskor vi ska ge ut deras bok. Jag har också en ekono­ Läkare misk stress över mig som är rätt jobbig. Specialistsjuksköterskor Ditt första drömjobb? – Hockeyproffs Tandläkare VVS­montörer (och andra Det skulle du vilja göra om du inte hade det jobb du har idag. byggnadshantverkare) – Fotbollsproffs i Spanien. Vill du också jobba med böcker? Utöver bokförläggare kan du till exempel bli: bokbindare, författare, grafisk formgivare, över­ sättare, bokhandlare, illustratör.
  • Så blev jag: Så blev jag: Projektledare Skogshuggare Annie Bergström, jobbar som projektledare och Bertil Rudolfsson är egen företagare vid sidan av konsulent på Röda korset i Umeå. Projektet hon livet som pensionär. Han hjälper skogsägare att leder just nu handlar om integration och män­ sälja sin skog, gör upp skogsbruksplaner och dess­ niskor på flykt. utom utför han skogsarbete, som att röja och ibland plantera. Varför blev du projektledare? – Det är andra gången jag jobbar inom Röda Varför blev du skogshuggare och skogskonsult? 42 korset. Första gången jag fick jobb här blev jag – Jag har jobbat många år på Skogsstyrelsen, tipsad av min handläggare på Arbetsförmed­ och redan innan jag gick i pension började jag få lingen. Den här gången blev jag ”headhuntad”, förfrågningar om jag inte ville ta mig an några alltså speciellt tillfrågad om jag ville ha jobbet. uppdrag. Så jag startade eget företag. Det viktigaste för mig är att ha ett arbete till­ sammans med och för andra människor. Det får Bertils karriär jag här. Jag vill gärna fortsätta och skulle vilja • Spåntakläggare på flottningskojor • Röjare arbeta med ett projekt i kampen mot HIV/Aids. • Dikesprojekterare • Skogsbruksplanläggare • Arbetsledare på Skogsstyrelsen • Inköpare av Annies karriär skogsmaskiner och arbetskojor • Kontorist • Växeltelefonist • Barnskötare • • Skogsvårdskonsultent Försäljningssekreterare • Telefonförsäljare • Resande försäljare • Butiksförsäljare • Utbil­ Bertils utbildning dare/lärare • Handledare • Festivalarrangör • Folkskola, lantmannaskola, Realskola, Rödakorskonsulent Skogsinstitutet. Annies utbildning Roligast/intressantast med Bertils jobb Yrkesskola: kameral linje, barnskötarutbildning, – Det bästa är att jag jobbar bara för personer Ica­handlarutbildning, Fastighetsmäklar­ som är trevliga och med uppdrag som jag gillar. utbildning. Jag kan välja helt själv. Det blir ofta möten när vi pratar och de berättar om sina planer. Jag vill Tråkigast/svårast med Annies jobb också ha fysisk aktivitet, jag gillar att vara i – Att inte räcka till! Att kämpa mot de fördomar skogen under barmarksperioden på hösten. som finns mot invandrare och flyktingar. Jag jobbar deltid och då är det lite för lite pengar. Tråkigast/svårast med Bertils jobb – Jag gör inget som är tråkigt eller svårt längre! Annies intressen utanför jobbet Jag gör bara det som är roligt. – Mina barn och mitt barnbarn, läsa böcker, lösa korsord, umgås med vänner, äta en god middag Ditt första drömjobb? och dricka ett glas vin. – Jag tror inte att jag hade något drömjobb när jag var liten. På 1950­talet när jag skulle börja första drömjobb? jobba fanns det så gott om jobb! Man ville hitta – Jag ville bli veterinär. Jag tyckte också att jag något som man trivdes med, det var viktigast. fått mitt drömjobb när jag började som resande försäljare. Det skulle du vilja göra om du inte hade det jobb du har idag Vill du också jobba med att leda projekt? – Då skulle jag nog göra samma sak, fast i min Utöver projektledare i en organisation kan du egen skog. till exempel bli: projektledare på reklambyrå eller ett företag, fritidsledare, rektor. Vill du också jobba i skogen? Utöver skogshuggare och skogskonsulent kan du exempelvis bli:arborist, viltmästare, agronom, virkesmätare, skogsförvaltare.
  • RÄTTIGHETER 43 Rättigheter & SKYLDIGHETER skyldigheter i arbetslivet Både när du söker och får jobb har du rättigheter och skyldigheter som är viktiga att känna till. Arbetsgivaren ska till exempel se till att du får lön, en bra arbets­ miljö och att du inte behöver utföra uppgifter som är farliga. Dina skyldigheter handlar inte minst om att du ska sköta ditt jobb. >>>
  • ARBETSGIVARORGANISATION ANSTÄLLNINGSAVTAL Som anställd har du rätt att organisera Du har rätt till ett skriftligt dig fackligt men även arbetsgivarna har SKYLDIGHETER anställningsavtal med din arbets­ egna organisationer. De kallas just arbets­ givare där dina arbets­ och löne­ givarorganisationer. Föreningen Svenskt villkor står. Läs mer om vad Näringsliv företräder drygt 60 000 små anställningsavtalet ska innehålla och stora företag som är organiserade i 50 på sidan 33. bransch­ och arbetsgivarförbund. Titta själv på svensktnaringsliv.se 44 RÄTTIGHETER DISKRIMINERING Du har rätt att bli bemött med res­ pekt både när du söker jobb och på AVSKED din arbetsplats. Det är till exem­ Om du gör något som kan skada pel förbjudet för chefer och arbets­ arbetsgivaren, som att sabotera på ledare att diskriminera någon, arbetsplatsen eller avslöja affärs­ alltså behandla någon sämre på hemligheter, kan arbetsgivaren ha grund av ålder, kön, ursprung, rätt att avskeda dig. Då får du funktionshinder eller sexuell sluta direkt. Se även uppsägning. läggning. Det kan handla om att du blir utsatt för sexuella trakas­ serier av din arbetsgivare eller inte får ett jobb du söker på grund av ditt utseende eller namn. fÖRSÄKRINGAR Det finns många försäkringar som är bestämda i lag och som gäller alla på arbetsmarknaden. Dit hör till exempel sjukförsäk­ ring och arbetsskadeförsäkring. Dessutom har många organisatio­ ner och arbetsgivare extra försäk­ ringar för sina anställda. JÄMSTÄLLDHET Killar och tjejer ska ha samma rättigheter på jobbet och lika lön för lika arbete. På företag som har tio eller fler anställda ska det finnas en jämställdhetsplan. Läs mer på Diskrimineringsombudsmannen, do.se
  • ARBETSTID ARBETSMILJÖ Din ordinarie arbets­ Omgivningen du arbetar i är din arbetsmiljö tid får inte vara mer – ett kontor, en fabrik eller en nattklubb. Du RÄTTIGHETER än 40 timmar i har rätt både till bra fysisk miljö (rätt belys­ veckan, resten är ning, inte för mycket buller, bra luft) och bra övertid. psykisk miljö (alltså att du kan må bra och trivas på arbetsplatsen). Mer om det på Arbetsmiljöverkets sajt för unga, www.av.se/ung 45 SKYLDIGHETER fARLIGA UPPGIfTER Ingen kan tvinga dig att göra något som är brottsligt eller far­ ARBETSINTYG/BETYG ligt. Om du misstänker att något i Om du har varit anställd i över sex måna­ ditt jobb kan skada dig eller någon der har du rätt till ett arbetsbetyg. Där ska annan ska du ta upp det med din det stå vilka arbetsuppgifter du har haft chef och/eller ditt skyddsombud. och hur du har skött dem. Om du har varit anställd kortare tid är arbetsgivaren bara skyldig att ge dig ett anställningsintyg, men be gärna om ett betyg i alla fall. Det hjälper när du ska söka nästa jobb. fAC KET Facket är en förkortning av fack­ förbund eller fackförening. Ett fackförbund består av anställda som gått samman för att få större inflytande när de förhandlar med arbetsgivaren om sådant som löner, arbetstider och semester. Olika yrken har olika fackfören­ ingar. Det är frivilligt att gå med i A­ KASSA facket. Arbetsgivare har inte rätt När du är arbetslös kan du ha rätt att hindra dig från att gå med. Mer till arbetslöshetsersättning, så information om facket hittar du på kallad a­kassa. Information om LO:s ungdomssajt, lo.se/ung eller regler, medlemskap och kontakt­ TCO:s ungdomssajt, jobbkoll.se uppgifter till Sveriges a­kassor hittar du på samorg.org
  • SJUK Tala om för din närmaste chef/ arbetsledare så fort du blir sjuk. SKYLDIGHETER De kanske behöver hitta en ersät­ KOLLEKTIVAVTAL tare till dig. Som anställd är du Många arbetsplatser har ett kollektivavtal försäkrad och kan få ersättning som beskriver vilka villkor som ska gälla när du är sjuk, utom för den för de anställda. Avtalet har förhandlats första dagen, som kallas karens­ fram av facket och arbetsgivaren eller dag. Läs mer om sjuklön, ersätt­ 46 arbetsgivarorganisationen och ställer upp ning och hur du sjukanmäler dig gemensamma regler för många arbetsplat­ på forsakringskassan.se RÄTTIGHETER ser. Läs mer på LO:s ungdomssajt lo.se/ung eller TCO:s ungdomssajt jobbkoll.se LÖN Det ska stå i ditt anställningsavtal hur mycket lön du ska få när du börjar och när lönen betalas ut. Ofta är det så att ju större erfarenhet man har, desto högre lön får man. Din ålder påverkar hur lång erfarenhet du har, därför spelar åldern förstås roll för din lönenivå. SEMESTER OC H LEDIGHET Planera alltid semester och ledighet tillsammans med din arbets­ givare. Du får förstås ha önskemål men arbetsgivaren bestäm­ mer alltid, utifrån läget på arbetsplatsen, när det passar att du är borta. Din rätt till semester och ledighet hänger också ihop med vilken sorts anställning du har. Om du exempelvis jobbar hel­ eller deltid har du oftast rätt till 25 dagars semester, men om du har en kortare projektanställning kan reglerna se annorlunda ut. Betald semester består av dagar som man har jobbat in under året. Därför är de flesta nyanställda lediga utan lön första året. De har inte hunnit jobba ihop någon semester. Läs mer på LO:s ungdomssajt lo.se/ung eller TCO:s ungdomssajt jobbkoll.se
  • SKATT När du är anställd betalar du inkomstskatt. Skatten går till RÄTTIGHETER exempel till skola och sjukvård. Exakt hur mycket skatt du beta­ lar beror på var du bor och hur mycket du tjänar. Som anställd betalar du inte in skatten själv, det gör din arbetsgivare. De beta­ lar också så kallade arbetsgivar­ 47 avgifter. Lär dig allt om skatt hos SKYLDIGHETER Skatteverket, skatteverket.se UPPSÄGNING Innebär att du säger att du vill sluta på ditt jobb. Eller att arbets­ givaren säger upp dig. Vid uppsägning gäller en viss uppsäg­ ningstid som ska stå i ditt anställningsavtal, oftast minst en månad. Se även avsked. MBL MBL är en förkortning av medbestämmande­ lag. Den ger dig som är anställd rätt att påver­ ka vad som händer på arbetsplatsen, oftast UT VEC KLINGSSAMTAL via ditt fackliga ombud. Du hade säkert utvecklingssam­ tal med din lärare i skolan. Nu får du ha det med din arbetsgivare. Ni pratar om hur det går på jobbet, om arbetskamrater, utvecklingsmöjligheter, lön och mycket annat.
  • Så blev jag: Så blev jag: Headhunter fotbollsproffs Henrik Engsner hjälper företag att hitta perso­ Rami Shaaban är fotbollsproffs och målvakt. ner som kan vara lämpliga för ett chefsjobb. –Min främsta uppgift är att stoppa bollarna – Först försöker jag förstå vilket behov företa­ från att gå i mål. För att underlätta mitt arbete get har, vilken kompetens och vilka egenskaper måste jag ha en bra dialog med utespelarna så den nya medarbetaren bör ha. Sedan handlar att de förstår hur de ska röra sig. Jag måste inge det om det mödosamma detektivarbetet att hitta pondus och självförtroende och uppmärksamma 48 dessa personer och försöka få dem intresserade. spelarna på om det kommer motståndare löpan­ des som de inte ser. Varför blev du chefsrekryterare? – Jag har arbetat som strategikonsult tidigare Varför blev du fotbollsmålvakt? och har tyckt att det har varit roligt. Jag är – Jag började som utespelare, men har alltid intresserad av företagsutveckling och människor gillat att stå i mål. När vi spelade på gården, var i kombination. Att hitta personer som blir bra det jag som stod i mål. När vår ordinarie mål­ chefer känns också meningsfullt – jag vet själv vakt blev skadad var det naturligt att jag tog hur mycket det betyder att ha en bra chef. Det är hans plats. När jag var 20 flyttade jag till Egyp­ spännande när någon tar ett jobb som kanske ten och provspelade för olika klubbar. Jag ville helt förändrar den personens liv; kanske blir det testa hur långt jag kunde gå som fotbollsproffs. flytt utomlands eller en nytändning i en ny yrkes­ roll. Men kanske var det viktigaste att jag tyckte Ramis karriär om dem som jag mötte på mitt nuvarande företag. • Bergssprängare • McDonalds • Klädförsäljare Det är mycket skratt mitt i all stress. • Datorsupporttjänst Henriks karriär Ramis utbildning • Dräng • Vårdbiträde • Tidningsutdelare Gymnasiet: handelslinje, projektledarkurs • Forskare • Strategikonsult • Marknadschef • Affärsutvecklare Roligast/intressantast med Ramis jobb – Att glädja ungdomar och inspirera dem att Henriks utbildning spela fotboll i stället för att sitta hemma och Gymnasiet: naturvetenskaplig linje. Tolkskolan/ spela dataspel. Ha chansen att vara en bra före­ ryska, öststatskunskap. Universitet/Högskola: bild för unga killar och tjejer. Jag vill att min teknisk fysik, KTH samt franska och företags­ son ska vara stolt över mig när han växer upp. ekonomi, MBA­utbildning på INSEAD i Frankrike. Tråkigast/svårast med Ramis jobb – Det är svårt att planera sina lediga dagar. Roligast/intressantast med Henriks jobb Jag har inga helger lediga och är borta väldigt – Alla möten med intressanta men inte alltid mycket från min son. okomplicerade människor. Ditt första drömjobb? Tråkigast/svårast med Henriks jobb – Uppfinnare. – Mycket administration och ordning&reda i alla databaser och dokumentation. Det skulle du vilja göra om du inte hade det jobb du har idag Ditt första drömjobb? – Jag vill hjälpa barn som har det svårt. – Tennisproffs. Vill du också jobba med idrott? Vill du också jobba med att hjälpa folk få Utöver professionell idrottsutövare kan du exem­ jobb? pelvis bli: sportjournalist, idrottstränare, Utöver headhunter kan du exempelvis bli: idrottspsykolog eller föreningskonsulent. arbetsförmedlare, rekryterare på bemannings­ företag, studie­ och yrkesvägledare, livscoach.
  • Jobba JOBBA UTOMLANDS utomlands Vill du jobba utomlands? Om du utbildar dig till exempelvis 49 sjuksköterska, snickare, IT­tekniker, ekonom, frisör eller tolk har du goda utsikter. Men även för nyvuxna finns utlandsjobb. Rensa fisk, rädda sköldpaddor, diska, servera, skotta snö eller klipp får – listan kan göras lång! HUR HITTAR DU UTLANDSJOBBEN? Att söka jobb i utlandet skiljer sig inte så mycket kontakt med arbetsgivare utomlands. Här finns från att söka jobb på hemmaplan. Med Arbets­ förmedlare som kan ge information och råd om att förmedlingens och nätets hjälp kommer du långt arbeta eller rekrytera i andra länder. De kan även utan att sätta foten utanför ytterdörren. Men du ge information om möjligheterna till praktik i behöver i vissa fall tänka på sådant som arbets­ Kanada och USA. tillstånd, visum, uppehållstillstånd och försäk­ Arbetsförmedlingen ingår i det europeiska nät­ ringar. verket Eures (EURopean Employment Services) som ska bidra till ökad rörlighet av arbetskraft RÖR DIG fRITT INOM EU inom EU­/EES­länderna. Fri rörlighet för arbetstagare är en av de grund­ På många arbetsförmedlingar finns specialutbil­ läggande rättigheterna för medborgare i EU:s dade Eures­rådgivare som vet vad som krävs för medlemsländer. Det innebär att du som svensk att jobba, bo och arbeta utomlands. Ring dem eller medborgare har rätt att söka och ta arbete i andra e­posta för att få information om lediga jobb i medlemsländer utan att ha arbetstillstånd. Nord­ Europa. Eures­rådgivarna kan också hjälpa dig att iska medborgare kan bo och arbeta i annat nord­ skriva en utländsk cv. iskt land utan några krav på registrering eller På Eures webbplats kan du bland annat registre­ tillstånd. ra din cv, söka jobb och hålla koll på arbets­ marknadsläget i 31 olika länder! Läs mer på eures.europa.eu JOB BA UTAN fÖR EU Om du är svensk medborgare och vill arbeta i ett land utanför EU krävs arbetstillstånd. För VILL DU VETA MER? information om arbetstillstånd i länder utanför Gå till arbetsformedlingen.se för att få infor­ EU/EES och Schweiz kan du kontakta landets mation om att jobba utomlands. Där finns ambassad. länkar till privata förmedlingar och sajter med tips om jobb och praktik utomlands. Dessutom KONTAKTA ARB ETSfÖRME DLI NGE N får du information om visum, arbetstillstånd, Börja här, särskilt om du inte vet riktigt var eller uppehållstillstånd, försäkringar, arbetslös­ vad du vill jobba med. Arbetsförmedlingen vet hetsersättning. vilka jobb som finns, var och hur man bäst får
  • NÅGRA ExEMPEL PÅ VAD DU KAN JOBBA JOBBA UTOMLANDS MED UTANfÖR SVERIGES GRÄNSER VOLONTÄR Volontärjobb för ungdomar ger sällan lön, men oftast kost och logi och i bästa fall lite fickpeng­ ar. Vanligtvis rör det sig om några månaders arbete – allt från att hjälpa till på ett barnhem 50 till att rädda regnskog. SÄSONGSARBETE PRAKTIKJOBB Fruktplockning eller fårklipp­ Det finns många olika program ning i Australien eller på Nya och utbyten som gör att du kan söka Zeeland är bara två av tusen­ praktik inom EU. När det gäller tals möjligheter för den som andra länder har Sverige exempelvis vill resa till jobbet och kan vara praktikutbytesavtal med Kanada på rätt ställe vid rätt tidpunkt. och USA. Det gör det lättare för ung­ Fiskrensning på Island och domar att få arbetsvisum. liftvakt i Österrike är andra populära alternativ. Räkna med hårt arbete och långa arbetspass. GÅ TILL SJÖSS Arbete till sjöss kan till exempel vara som under­ hållare eller poolvakt på kryssningsfartyg.
  • JOBBA UTOMLANDS EU­JOBB Det finns många jobb att söka inom EU:s institu­ tioner, även för dig som inte har lång utbildning eller yrkeserfarenhet. Det finns också många möjligheter till praktik. Om du vill veta mer om möjligheten för ungdomar att praktisera eller arbeta inom EU kan du vända dig till det europe­ iska nätverket Eurodesk via eurodesk.org. AU PAIR 51 Att jobba som au pair är en möjlighet för dig som både tycker om barn och att komma ut i världen. Du får uppleva ett nytt land och lära dig landets språk HOTELL OC H RESTAURANG samtidigt som du bor i en familj och tar I storstäder och på turistorter kan du hand om barn. Både tjejer och killar kan ofta få jobb även om du inte talar det arbeta som au pair. lokala språket. Boende måste du ordna själv. CALLC ENTER Idag kan du jobba var som helst med dator och telefon. Många företag har flyttat sina kundmottagningar och supporttjänster utomlands, till så kallade callcenters i bland annat Spanien och på Irland. Där talar du svenska på jobbet – fast du är utomlands. © Xiaoyang Liu/Corbis
  • 52 PLUGGA
  • Plugga PLUGGA 53 Behöver du mer kunskap för att få det jobb du vill ha? Då finns mycket att välja på: Vill du gå högskola, en praktisk yrkesutbildning eller kanske folkhögskola? Ska du välja utifrån ett brinnande intresse eller utifrån framtidsutsikterna för olika yrken? Varje år görs prognoser, förutsägelser, om hur arbets­ marknaden kommer att se ut i framtiden för dem som går olika utbildningar, både gymnasie­, högskole­ och yrkesut­ bildningar. Även Högskoleverket publicerar prognoser som går ända fram till år 2020, och gäller för allt från agronom till yrkeslärare. Självklart blir prognoserna mer osäkra ju längre fram i tiden man går. Ingen kan förutsäga exakt hur arbetsmarknaden kommer att se ut om fem, tio eller 15 år. Det är förstås du och dina intressen och egenskaper som måste avgöra vilken utbildning och vilket yrke du satsar på. Det är dessutom aldrig för sent att välja nytt och byta bana. Bygg därför inte ditt val av utbildning helt på vad forskare och trendkännare säger om framtiden. Däremot är det bra att ta reda på vad prognoserna påstår och fundera på vad de kan innebära för dig när du väljer. På arbetsformedlingen.se kan du se vilka branscher som har brist på arbetskraft nu och några år framåt.
  • Olika VÄGAR VIDARE studieformer 54 HÖGSKOLOR OC H UNIVERSITET Du kan välja att läsa en enskild kurs, det är ett ämne under en termin, eller ett program som kan ta flera år. Du kan läsa på hel­, halv­ eller trekvartsfart och på vissa kurser behöver du inte ens gå till skolan. På Högskoleverkets sajt studera.nu kan du läsa det mesta om antagningsprov, poäng, student­ bostäder och studiefinansiering. fOLKHÖGSKOLOR Folkhögskolornas särskilda kurser kan handla om nästan vad som helst: film, musik, teater, miljö eller turism. Det finns också yrkesinriktade folkhögskolekurser, för den som vill bli till exempel fritidsledare eller journalist. Du kan dessutom gå allmänna kurser för att få grundskole­ och PE NGAR gymnasiekompetens. De flesta är internatskolor, vilket Centrala Studiestöds­ betyder att du både bor och studerar på skolan. Läs mer på nämnden är myndigheten folkhogskola.nu som har hand om bidrag och lån till studerande. Studie­ stödsnämndens regler skiljer KVALIfIC ERAD YRKESUTBILDNING sig lite åt beroende på var du Fyra av fem som går en KY­utbildning får jobb inom ett år. pluggar. På csn.se får du all KY är till för att utbilda folk till branscher där det saknas information du behöver för att folk. Just nu gäller det allt ifrån skogsbruk till shoppingtu­ söka studiestöd. rism, borrteknik och 3D­design. Minst en tredjedel av tiden är du ute i arbetslivet och får undervisning på plats. HAR DU E N Läs mer på yhmyndigheten.se fU N KTIONSN E DSÄTTN I NG? Du ska ha samma möjlighet PRIVATA SKOLOR att studera och få ett jobb I Sverige är de flesta utbildningar gratis eftersom de finan­ som alla andra. Prata med Arbetsförmedlingen eller läs sieras via skatten, men det finns även privata kurser och mer på studeramedfunk­ skolor som kostar pengar. De kallas för ”fristående skolor”. tionshinder.nu Det gäller till exempel konstnärliga utbildningar och skolor som ger kurser i hud­ och friskvård. En del är studiemedels­ berättigade – andra får du finansiera helt på egen hand. Sko­ lorna kan delas upp i kompletterande utbildningar
  • VÄGAR VIDARE som står under ”statlig tillsyn” och andra som inte har någon tillsyn. Statlig tillsyn betyder att Skolverket har rätt att kon­ 55 trollera och följa skolans verksamhet. Utbildning som står under statlig tillsyn är alltså ”godkänd” och kan till exempel ingå i europeiska utbildningsutbyten. De som går där och har klagomål har också rätt att vända sig till Skolverket för att klaga och få hjälp. PÅ DISTANS Du kan läsa på högskola/universitet hemma vid köksbordet eller på en öde ö, så länge du har dator med internetuppkopp­ ling. Sök bland distansutbildningar på studera.nu STUDIE fÖRBUNDEN Varje år arrangeras uppemot 250 000 studiecirklar över hela landet, med totalt nära15 miljoner deltagare. Du kan gå en kvällskurs eller läsa på heltid, till exempel som förberedelse inför vidare studier. Läs mer på studieforbunden.se INTERNUTBILDNING Många företag ger sina medarbetare möjlighet att gå intern­ utbildningar där de kan utveckla sina färdigheter och lära sig nya saker. Om du har jobb, kolla om den chansen finns för dig. HITTA DIN UTBILDNING Du hittar aktuell information om att plugga om högskole­ och universitetsstudier inklu­ på Skolverkets sajt utbildningsinfo.se. Där sive tips på hur du hittar studentbostad. På kan du också få hjälp med att välja utbild­ arbetsformedlingen.se finns Yrkeskompas­ ning och yrke. På Högskoleverkets sajt sen som har koll på framtidsutsikterna för studera.nu hittar du en samlad information 200 yrken.
  • Vägar VÄGAR VIDARE 56 vidare Saknar du tillräckliga betyg eller gymnasiekompetens för den utbildning du vill ha? Det finns många olika vägar vidare för nyvuxna. BASÅRET är en förberedande naturvetenskaplig/ teknisk utbildning på universitet/ högskola där du får komplettera din behörighet i matematik, fysik, kemi och biologi. Det är till för dig som vill gå en naturvetenskaplig eller teknisk högskoleutbildning, men saknar särskild behörighet. Basåret är dessutom kopplat till garantiplatser PERSONLIG INTERVJU på olika universitetsutbildningar. eller intagningsprov görs på många utbildningar, även på högskolan. Då räknas motivering, intresse och vissa erfarenheter högre och en viss del elever tas in även om deras betyg är lägre än andras. Det gäller till exempel läkarlinjen.
  • VÄGAR VIDARE KOMPLETTERA Behöver du komplettera gymnasiebetyget för att bli behörig till en viss utbildning? Då kan 57 du läsa in en eller flera kurser på Komvux eller på folkhögskolornas allmänna kurser. Vänd dig till utbildningsförvaltningen eller den som är ansvarig för vuxenutbildningen i din hem­ kommun för att få mer information. LÄMNA ARBETSPROVER till konstnärliga utbildningar. Skolorna vill hellre se vad du kan och vill än vilka betyg du fick i gymnasiet. Därför lämnar du in arbetsprover tillsammans med ansökan eller gör ett intagningsprov. Ofta ger skolorna exempel på vilka uppgifter de vill att du ska lösa. HÖGSKOLEPROVET mäter kunskaper och färdigheter som är viktiga för högskolestudier. När du söker till högskolan kan du dels söka på dina gymnasiebetyg och dels på dina poäng från högskoleprovet. Du måste förstås ändå ha behörighet för den utbildning du väljer. Testa dina kunskaper genom att göra gamla högskoleprov på studera.nu Det är Högskoleverkets webbplats för studieinformation. Där får du också veta datum för nästa högskoleprov.
  • PLUGGA UTOMLANDS Plugga 58 utomlands Allt fler väljer att plugga en tid utomlands. En del läser en termin – andra en hel utbildning. Du behöver inte gå på högskolan för att komma iväg, det finns både folkhögskolor och konstnärliga utbildningar som lägger en del av kursen i Europa eller på andra sidan jordklotet. N DS TOMLA TT PLU GGA U A fÖ R A ill iväg. CH EC KLIST ae t t år inn an d u v ärn v ad od tid, g ds o ch nera i g utomlan B örja pla vill plugga r f ö r du nom v a Tänk ige tud ierna. a ut av s ing du vill h l åka till . utbildn d du vil l av din Välj vil ket lan ela ell er en d e ill läs a h o m du v B e s t äm rogram s om s. tby tesp u tomland om e t t u jälv. ka åka in xa allt s o m du s du ska fi B e s t äm eller om g ar d u ä r skola ildnin at t as av din o c h ut b o mm er ordn n p å de skolor dning k alitete h ur din utbil Kolla k v reda på a o ck s å e. rad av. T ll Sverig intres se komme r hem ti s n är d u diemed el. s t ad, värdera an få stu me d b o o m du k t t kosta Ta re da p å m er d e t a ad kom udge t : V ra? G ö r en b me d me nför EU aterial dier uta böcke r o ch m ehöve r. För stu sök bos tad nd du b t krävs, ka tillstå st om de Kolla vil m. Gör sp råkte fta visu b ehövs o s sk ydd. rsäkring a ditt fö och koll t kontore rogram gskole verket /P Kä llor: Hö
  • HÖGSKOLA/UNIVERSITET PRAKTIK PLUGGA UTOMLANDS Varje år läser nästan 27 000 studenter från Du som går en yrkesutbildning kan ofta göra Sverige utomlands, de flesta som en del av sin en del av din praktik utomlands. Det gäller högskoleutbildning. Men det blir allt vanligare både grundläggande yrkesutbildningar och att man skaffar sig en helt utländsk examen, högskolan. Även du som är arbetslös kan få särskilt från utbildningar som är svåra att praktisera mellan 2–12 månader på företag komma in på i Sverige. och utbildningsorganisationer. Fråga Arbets­ Du kan ordna dina utomlandsstudier själv förmedlingen om du vill veta mer, eller kolla eller läsa en del av din svenska högskoleutbild­ på programkontoret.se ning utomlands genom ett utbytesprogram. Kontakta studievägledaren på din högskola fINANSIERA UTLANDSSTUDIERNA 59 för mer information. Du har möjlighet att få studiemedel till vissa utbildningar. Vilka de är kan du få reda på fOLKHÖGSKOLA genom att prata med ditt CSN­kontor och Många folkhögskolor har internationella linjer din studievägledare. Du måste uppfylla vissa där hela eller delar av kursen tillbringas utom­ grundläggande krav för att få studiemedel; till lands. Läs mer på folkhogskola.nu exempel måste du studera på heltid i minst 13 veckor. Bidragsdelen för studier utomlands är SPRÅKSTUDIER samma som för studier i Sverige, men lånedelen Språkresearrangörer har språkkurser för är olika beroende på vart du åker. Du kan låna olika åldrar och på olika nivåer, på heltid och extra till resa, försäkring och terminsavgift. deltid, för studenter och yrkesfolk. Några av de större språkresearrangörerna finns samlade på: sprakresa.se fLER LÄNKAR OM UTLANDSSTUDIER HITTAR DU PÅ ARBETSfORMEDLINGEN. SE De 15 populäraste Varannan pers utbildningarna utomlands studerar uto on som 2009/2010 mlands gö det i Europ r a. • Språkkurs • Läkarprogrammet • Ekonomprogrammet omlands uggar helst ut • Psykologi och terapeutprogrammet Studenter fr ån Sverige pl ark, Australien, m ien, USA, Dan • Modedesignprogram i Storbritann Spanien oc h Tyskland. • Bild och formkonstnärligt program • Veterinärprogrammet • Samhällsvetarprogrammet • Musikprogrammet De flesta som stude • Hotell­ och restaurangprogrammet rar utomlands orga på egen hand. Unde niserar sin resa • Jur kand­programmet r 2008/2009 delto ter i organiserade g 5 292 studen­ • Nationalekonomi utbytesprogram, me 20 000 pluggade dan närmare • Statsvetenskapligt program på egen hand. • Nationalekonomi, ekonomisk historia program • Humanistprogrammet • Tandäkarprogrammet Källa: CSN
  • Snabbguide till vuxenlivet GUIDE Efter 18 är du myndig och har massor 60 av nya rättigheter – du får rösta, köra fLY TTA H EMI f RÅN bil, skaffa pass på egen hand och fLY TTA I HOP mycket annat. Men vuxenlivet innebär fÖRSÄKRI NG HÄLSA också skyldigheter, som att deklarera KONSUME NT KÖRA B I L och betala hyra. Det kan kännas LAG & RÄTT överväldigande i början, men det finns LEGITIMATION NAMN BY TE vägvisare i samhällsdjungeln. PE NGAR RESA UTOMLAN DS RÖSTRÄTT & POLITI K Vare sig du ska flytta hemifrån, söka banklån eller köpa SKATT & D E KLARATION försäkring kan du få gratis tips och råd från en rad myn­ digheter. Ta vara på möjligheten att få hjälp. Det är bra att stå på egna ben, men du behöver inte klara allt själv. fLYTTA HEMIfRÅN Att skaffa ett eget hushåll innebär stora föränd­ Anmälan är gratis. ringar och noggrann planering. Det skapar dessut­ Konsumentverket ger tips och råd om allt du bör om i livet oftast högre kostnader än du har haft tidi­ tänka på inför flytten. På deras webbplats får du gare. Ett litet hushåll är ofta dyrare än ett stort hjälp att göra hushållsbudget och kan jämföra eftersom färre är med och delar på gemensamma kostnaderna för att bo hos föräldrarna och att ha utgifter för exempelvis hyra, telefon, bredband, en egen lägenhet. Läs allt om att flytta på möbler, hemförsäkring och TV­licens. konsumentverket.se Du kan antingen köpa eller hyra din bostad. Vissa kommuner har en bostadsförmedling där du BOSTADSB I D RAG kan ställa dig i bostadskö. Dessutom har de flesta Du som har fyllt 18 år kan ha rätt till bostadsbidrag. privata hyresvärdar och bostadsföretag egna kösys­ Bidragets storlek beror på hur många ni är i hushål­ tem. Om du vill hyra studentbostad kan du söka let, hur mycket du betalar i hyra och hur stor bosta­ information via studentkåren. Kontaktinformation den är. Din inkomst före skatt påverkar också. finns oftast på webbsidan för den högskola eller det Skicka ansökan till ditt lokala försäkringskasse­ universitet du ska gå på. kontor: forsakringskassan.se Anmäl din nya adress till Svensk Adressändring innan flytten på adressandring.se. Då kommer änd­ TE LE fON & I NTE RN ET ringen automatiskt till myndigheter som till exem­ Ska du flytta och vill ha telefon och uppkoppling? pel Försäkringskassan, CSN och kommunen. Kontakta en teleoperatör i god tid innan du flyttar.
  • GUIDE Är du missnöjd med din tele­ eller internetopera­ symptom och undersökningar. Du kan också ringa tör? Vänd dig i första hand direkt till dem för att ge 1177 och prata direkt med en sjuksköterska. (I vissa 61 dem en chans att lösa problemet. Om det inte funge­ regioner har man ett annat telefonnummer som du rar kan du kontakta Konsumenternas tele, TV­ och hittar på webbplatsen.) Internetbyrå, KTIB. Deras Problemguide på nätet Om du behöver akut hjälp ska du förstås kontakta ger snabb och smidig vägledning: ktib.se SOS alarm på nödnumret 112. Du kan också hjälpa andra att bli friska genom att ge blod och anmäla dig till Socialstyrelsens fLYTTA IHOP donationsregister. Gör en insats på geblod.nu och donationsradet.se Funderar du redan på att bilda familj? Bli sambo, Har du problem med exempelvis mat, alkohol, gifta dig och få barn? Som småbarnsförälder är spel eller droger? Du har rätt till hjälp! Sök hjälp på det extra mycket att hålla reda på. Alla föräldrar Ungdomsmottagningen eller via vårdcentralen i har rätt att vara lediga med föräldrapenning när din kommun. barnen är små och att få ersättning vid vård av sjukt barn. Ta reda på vad som gäller hos Försäk­ SJ U K PÅ JOB B ET? ringskassan: forsakringskassan.se/privatpers Om du blir sjuk eller skadar dig på arbetet kan du ibland få ersättning och hjälp från Försäkringskas­ san. Allt om regler för sjukpenning, arbetsskadeer­ fÖRSÄKRING sättning och rehabilitering med mera hittar du på Försäkringskassan på nätet: forsakringskassan.se/ Vad händer om du får översvämning i din nya privatpers. Tänk på att du måste ha läkarintyg om lägenhet, om cykeln blir stulen eller om du bryter du är borta från ditt arbete mer än en vecka. benet på skidsemestern? Det första du behöver när du flyttar hemifrån är en hemförsäkring. Det kan också vara bra att ha en olycksfallsförsäkring. Ofta skaffar man sig en sådan genom jobbet eller genom KONSUMENT studentkåren. Ibland kan du också behöva tilläggs­ Gick dina nya skor sönder under första promena­ försäkring för exempelvis drulleolyckor eller en den? Var mp3­spelaren du köpte på nätet trasig när särskilt dyr cykel eller kamera. du öppnade paketet? Börja med att försöka komma Jämför priser och villkor noga innan du väljer överens med butiken eller företaget direkt när pro­ försäkringsbolag. Det gör du enklast hos Konsu­ blemet uppstår för att se om ni tillsammans kan menternas försäkringsbyrå: komma fram till en lösning. Om det inte fungerar konsumenternasforsakringsbyra.se kan du ta hjälp av Klagoguiden: konsumentverket.se/klagoguiden Du kan också få hjälp av konsumentvägledaren HÄLSA i din kommun. Hitta kontaktuppgifter på konsumentverket.se Om du blir sjuk eller skadad ska du i första hand Har du problem med något du har köpt i ett annat söka vård på din vårdcentral. Du hittar adressen europeiskt land? Kontakta Konsument Europa hos ditt landsting. Dygnet runt kan du få rådgiv­ konsumenteuropa.se ning via nätet eller per telefon från Sjukvårdsråd­ givningen. På sjukvardsradgivningen.se finns fakta och råd om bland annat olika sjukdomar, skador,
  • Snabbguide till vuxenlivet GUIDE KÖRA BIL 62 Om du vill skaffa körkort kan du följa Vägverkets kort får du hos Polismyndighetens passexpedition. guide som steg för steg informerar om vägen från Du kan också behöva en e­legitimation, en elektro­ körkortstillstånd till körkort: korkortsportalen.se nisk ID­handling som du använder på Internet och Funderar du på att köpa bil men är osäker på som motsvarar ditt ID­kort eller körkort. Den gör om du har råd? Räkna ut vad kostnaden blir på det enklare att ha kontakt med myndigheter, orga­ konsumentverket.se/bilar/bilkalkylen Om du köper nisationer och företag via Internet. Med en e­legiti­ bil är det obligatoriskt med trafikförsäkring, men mation kan du till exempel deklarera och anmäla därutöver kan du välja det försäkringsskydd du vill flyttning på Internet. Skaffa e­legitimation via din ha. Jämför vilken försäkring som passar dig och har bank eller Telia. Mer information finns på bäst pris på konsumenternasforsakringsbyra.se skatteverket.se. LAG & RÄTT NAMNBYTE Ibland kan du hamna i en situation där du behöver Trött på att heta Månstråle eller Sockerbiten? juridisk hjälp, till exempel av en advokat. För unga Efter 18 kan du välja ett annat namn än det du fick människor som inte har så hög inkomst finns möj­ av dina föräldrar. Du kan ansöka om att byta både lighet att få lägre eller kostnadsfri rådgivning för­ och efternamn eller om att ändra stavning från och rättshjälp. Börja alltid med att be om minst en Lars till Larz. Men tänk efter före! Att byta namn timmes rådgivning hos ett juridiskt ombud (advokat är ett stort steg och det är inte alltid så lätt att få eller jurist). Han eller hon sätter sig in i ditt specifi­ tillstånd att byta tillbaka om du ångrar dig. Vänd ka problem och ger dig råd om hur ni kan gå vidare. dig till Skatteverket med frågor om att byta namn: Du söker enklast efter en advokat via nätet på skatteverket.se eniro.se eller hitta.se eller hos Advokatsamfundet advokatsamfundet.se Snabbguide till rättshjälp och mer information om rådgivning och vad som gäller för dig som är PENGAR ung finns hos Rättshjälpsmyndigheten: rattshjalp.se Vuxenlivet innebär att man kan jobba och tjäna mer pengar, men också ökade kostnader. Har du koll på B ROTTSOffE R? pengarna? Vet du hur man gör en hushållsbudget? Har du utsatts för brott? Då kan du ha rätt till både På Konsumentverkets webbplats får du många bra stöd och ekonomisk ersättning. Läs mer på råd och tips om allt från flytt till banklån och hus­ brottsoffermyndigheten.se hållsbudget: konsumentverket.se VI LL DU KLAGA? LEGITIMATION Har du sökt men inte fått banklån? Kanske har ditt kontokort blivit stulet och kortföretaget tycker att Som vuxen behöver du en legitimation nästan varje du ska stå för tjuvens uttag. Om du inte är överens dag. När du handlar med kontokort, när du måste med ditt finansiella företag, exempelvis en bank bevisa hur gammal du är eller bara att du är du! För eller ett kreditkortsföretag, kan du få hjälp av Kon­ att få ett ID­kort krävs att du är folkbokförd i Sveri­ sumenternas Bank­ och finansbyrå. Vägledningen ge (på en gatuadress). Du kan beställa legitimation kostar ingenting och de du pratar med har tystnads­ hos Skatteverket eller din bank. Ett nationellt id­ plikt. Ring 08­24 30 85.
  • Snabbguide till vuxenlivet GUIDE RÖSTRÄTT & POLITIK HAR DU SKU LD E R? Det finns många olika sätt att påverka politiken och 63 Om du inte betalar dina räkningar i tid kan de gå samhällsutvecklingen. Gå med i ett parti eller en vidare till Kronofogdemyndigheten kronofogden.se intresseorganisation. Skriv och ring till politiker. Då riskerar du att få en så kallad betalningsan­ Demonstrera och debattera. Använd gärna nätet för märkning. Den är ett tecken på att du inte betalat att nå ännu fler snabbare och smidigare. Och rösta det du skulle. En betalningsanmärkning finns i de allmänna valen. Även du som är utländsk med­ registrerad i flera år, även efter det att du har betalat borgare kan få rösta i vissa av valen. Läs om din skulden. Den gör det svårt för dig att göra allt ifrån rösträtt, om kommande val och om tidigare valre­ att hyra en dvd till att få lägenhet. Bland ungdomar i sultat hos Valmyndigheten: val.se åldrarna 18–25 år som får betalningsanmärkning På regeringen.se finns information om hur det hos Kronofogden handlar nästan två tredjedelar av demokratiska systemet i Sverige är uppbyggt. Det alla ärenden om mobilabonnemang. kan hjälpa dig att få reda på vilken myndighet eller Behöver du hjälp med att reda ut en trasslig ekono­ vilka politiker du ska vända dig till om du har mi? De flesta kommuner har budget­ och skuldråd­ klagomål eller förslag till förbättringar. givare som kan hjälpa dig. Ring din hemkommuns växel eller sök rådgivare på din hemort här: SKATT & konsumentvagledare.konsumentverket.se RESA UTOMLANDS DEKLARATION Om du tjänar pengar måste du betala skatt och en Ta gärna med passet vart du än reser. Du behöver gång per år ska du deklarera. I april skickar Skatte­ egentligen inte pass för att resa inom EU och myndigheten en deklarationsblankett hem till dig Norden, men det kan ändå vara ett bra sätt att där de har fyllt i dina inkomster och hur mycket legitimera sig. Beställ passet hos polisen: skatt som har betalats in för din räkning. polisen.se I deklarationen kan du rätta fel och lägga till upp­ gifter som inte finns med. PLAN E RA UTLAN DSRESAN Om din deklaration inte är alltför krånglig, får du Är det farligt att resa dit du ska? Vad gör du om det i augusti eller september besked från skattemyndig­ händer något på resan? Utrikesdepartementet heten om din slutliga skatt för föregående år. Om du hjälper dig att planera din utlandsresa. Här finns har betalat in för mycket får du pengar tillbaka, har smarta tips för en trevlig resa och information om du betalat för lite får du ett inbetalningskort för att situationen i olika länder, pass och visumkrav: betala in resten. ud.se/resklar Försäkring är superviktigt på utlandsresan. De flesta hemförsäkringar har ett reseskydd som täcker 45 dygn. Men det räcker inte alltid. Ring ditt försäkringsbolag och kolla exakt vad som gäller. Beställ också det Europeiska Sjukförsäkringskortet om du ska resa i Europa. Kontakta Försäkrings­ kassan: forsakringskassan.se
  • Mina mål Vad vill du ska hända i ditt liv i framtiden? Skriv ned dina mål och fundera över hur 64 du ska komma dit du vill. A. MINA MÅL: Inom ett år: ............................................................................................................................................................................................. Inom tre år: ............................................................................................................................................................................................. Inom sex år: ............................................................................................................................................................................................ B. JAG SKA NÅ DET mål 1 senast .................................................. (skriv datum/år) mål 2 senast ................................................... mål 3 senast ................................................... C. Vad får jag om jag når mina mål? Hur kommer det att påverka mitt liv? Vilka förändringar längtar jag mest efter? 1) ....................................................................................................................................................................................................................... ............................................................................................................................................................................................................................... 2) ....................................................................................................................................................................................................................... ............................................................................................................................................................................................................................... 3) ....................................................................................................................................................................................................................... ............................................................................................................................................................................................................................... D. Vilka steg måste jag ta för att nå målen? (gå en viss utbildning, flytta, ändra vissa vanor etc.) a) ....................................................................................................................................................................................................................... b) ....................................................................................................................................................................................................................... c) ........................................................................................................................................................................................................................ Vad är EN sak jag kan göra i dag som för mig närmare mina mål? ............................................................................................................................................................................................................................... ............................................................................................................................................................................................................................... ...............................................................................................................................................................................................................................
  • Kan du förutsäga framtiden? Skriv ett brev till ditt framtida jag om vad du tror att du gör om tio år. Försegla brevet och Br Ev Ti l lägg på ett säkert ställe. Öppna det år 2020. lm … … iTT … fr … am … Brev till mitt … Ti d … … a … … Ja … … g: … … … … … … … … … … … … … … … … … … … … … … … … … … … framtida jag … … … … … … … … … … … … … … … … … … … … … … … … … … … … … … … … … … … … dagens datum: ………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………… namn: ……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………… Just nu befinner Jag mig: ……………………………………………………………………………………………………………………………………………… ………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………… ………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………… min framTidsföruTsägElsE Om tiO år trOr Jag att Jag JObbar med: ………………………………………………………………………………………………… ………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………… eller: …………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………… Och Jag trOr att Jag bOr: …………………………………………………………………………………………………………………………………………… annat meddelande till mitt framtida Jag: ……………………………………………………………………………………… ………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………… ………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………… ………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………… …………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
  • B SVERIGE PORTO BETALT PORT PAYÉ K I N G S TO N . S E JOBBET 8 Den här boken handlar om jobb. Hur man kan välja yrke och söka arbete. Om olika vägar till drömjobben. Och vilka utbildningar och andra steg som kan leda dit du vill… Arbetsförmedlingen. Rekv.nr: 453231 Utgåva nr 4 /2010